Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län m. m.

1924-03-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1924:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1924 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen den 31 maj 1918 innefattande

särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning

inom vissa län m. m.

Genom en den 7 februari 1924 dagtecknad, till lagutskott hänvisad

proposition, nr 33, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag

till

1) LAG

om ändrad lydelse av 9 § i lagen den 31 maj 1918 (nr 288) innefattande

särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län.

Härigenom förordnas, att 9 § i lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda

bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län skall i

nedan angiven del erhålla följande lydelse:

9 §.

Har inmutning--- ----densamma.

Intill dess —----— gode männen.

Därest-------bestämmas.

I händelse kronan efter utmålsförrättningen anmäler sig till begagnande

av sin jordägareandel, varde genom beslut, som på ansökan meddelas av

bergmästaren, till kronan utgående avgift minskad i förhållande till den

andel, varmed kronan ingår i gruvföretaget.

Varder gruvanläggningen — — ---— gruvestadgan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1924.

Bihang till riksdagens protokoll 192b. 9 samt. 1 avd. 7 höft. (Nr. 12—13.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

V)

2) LAG

om fortsatt tillämpning av lagen den Ml maj 1918 (nr 288) innefattande

särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län.

Härigenom förordnas, att det förbud, som i 1 § i lagen den 31 maj 1918

innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom

vissa län stadgas mot inmutning av järnmalmsfyndigheter för annans än

kronans räkning, vilket förbud gäller till den 1 oktober 1924, skall äga

fortsatt giltighet till den 1 januari 1926 samt att övriga bestämmelser i

sagda lag skola äga tillämpning med avseende å inmutning, som i samma

bestämmelser avses, där denna sökes före sistnämnda dag.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1924.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda

förslagen, får utskottet hänvisa till propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag.

Vad till en början angår det framlagda förslaget om ändring av 9 § uti

1918 års lag, vill utskottet i korthet erinra om de punkter, rörande

vilka sagda lag skiljer sig från 1884 års gruvestadga och vilka i detta sammanhang

äro av intresse.

Enligt 1884 års gruvestadga skall, sedan på inmutarens ansökning vederbörlig

mutsedel blivit av bergmästaren utfärdad, denna mutsedel, vid inomtningsrättens

förlust, minst fjorton dagar innan något arbete å det inmutade

området börjas, i bestyrkt avskrift lämnas till såväl det inmutade

områdets ägare som den, vilken med nyttjanderätt innehar eller brukar

detsamma. Vidare åligger det inmutaren att inom tre eller undantagsvis

fem år från mutsedelns utfärdande hava ej mindre fullgjort det arbete å

fyndigheten, som erfordras för anvisande av utmål eller det utrymme på

marken, varinom gruvägaren sedermera har rätt att med andras uteslutande

bedriva gruvarbetet, än även till bergmästaren ingivit ansökning om

utmålets utläggande. Vid den därpå följande s. k. utmålsförrättningen äger

inmutaren själv bestämma, huru stort utrymme inom utmålet han för sitt

arbete ovan jord behöver. För detta markutrymme åligger det honom att

till ägare och brukare erlägga lösen, vars belopp efter vissa grunder skall

vid utmålsförrättningen bestämmas.

Den lösen, som, enligt vad ovan sagts, skall tillkomma jordägare, kan

emellertid under viss förutsättning komma att sättas till ett lägre belopp

än det, varmed den eljest skulle hava utgått, nämligen för den händelse

jordägaren anmäler sig till begagnande av sin s. k. jordägareandel eller den

Ändring av

9 §.

1884 års g in

vestadga.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

191H års lag.

Proposi
tionen.

Utskotiet

rätt, som tillkommer jordägaren att intill hälften med inmutaren deltaga i

gruvarbetet och den därav fallande vinsten. Sådan anmälan skall, med

visst angivet undantag, göras senast vid utmålsförrättningen. Om nu jordägaren

vid utmålsförrättningen eller tidigare på nämnt sätt anmält sig vilja

för större eller mindre del ingå i gruvföretaget, skall ovannämnda honom

tillkommande lösen i förhållande därefter minskas.

1918 års lag har allenast avseende å rätten till inmutning å sådan inom

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län belägen jord, som tillhör

kronan och icke innehaves under ständig besittningsrätt eller är anslagen

till boställe. Genom särskilda lagar, den senaste av den 13 april 1923,

har dess giltighetstid utsträckts till den 1 oktober 1924. 1918 års lag

skiljer sig från gruvestadgan till en början därutinnan, att det arbete

å fyndigheten, som erfordras för utmåls anvisande, skall vara fullgjort

och ansökning om utmål till bergmästaren ingiven inom ett eller

undantagsvis två år från mutsedelns utfärdande. Vad beträffar lösen för

mark, som inmutaren förklarar sig inom utmålet behöva för sitt arbete

ovan jord, så skall sådan lösen icke erläggas förrän med anledning av bestämmelserna

i ny, ännu icke utfärdad lag dylik lösen må hava blivit fastställd.

Intill dess lösen sålunda blivit bestämd, skall inmutaren i stället

såsom gottgörelse för begagnandet av den mark, han tager i anspråk inom

utmålet, för varje år förskottsvis erlägga en viss avgift till kronan ävensom

till envar annan, vilkens rätt är i fråga. Denna avgifts storlek skall vid

utmålsförrättningen bestämmas.

Liksom enligt gruvestadgan den jordägaren tillkommande lösen skall till

beloppet minskas, för den händelse han begagnar sig av sin jordägareandel,

så skall enligt 1918 års lag nyssberörda kronan tillkommande årliga

avgift under samma förutsättning nedsättas. Emellertid är enligt sistnämnda

lag tiden för anmälan om begagnande av jordägareandel icke så

begränsad som enligt gruvestadgan, utan kronan äger göra sådan anmälan

inom fem år från det avskrift av mutsedeln, på grund av ovannämnda

föreskrift i gruvestadgan, blivit ingiven till länsstyrelsen såsom representant

för kronan. Följaktligen kan lätteligen inträffa, att dylik anmälan kommer atl

ske efter utmålsförrättningen, in. a. o. efter det den årliga avgiften redan blivit

bestämd. Under sådana förhållanden är nu enligt 9 § i 1918 års lag inmutaren

berättigad påkalla ny förrättning för erhållande av den jämkning

i fråga om fastställd avgift, som föranledes av kronans inträde i gruvföretaget.

Ifrågavarande lagförslag- innebär, att, genom ändring av lagens 9 §, nyssnämnda

jämkning i den kronan tillkommande årliga avgift skall kunna

vidtagas utan den omgång, som en ny förrättning innebär. I stället föreslås,

att sådan jämkning skall kunna ske genom beslut, som på ansökning

meddelas av bergmästaren.

Vid granskning av ifrågavarande förslag till lag om ändrad lydelse av

9 § i lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

11

rätten till inmutning inom vissa län har utskottet icke tunnit någon anledning

till anmärkning mot samma förslag.

Vidkommande härefter det i propositionen tramlagda förslaget till lag*

om fortsatt tillämpning av nyssnämnda lag, har utskottet icke heller vid

granskning av detta lagförslag funnit skal till anmärkning mot detsamma.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 mars 1924.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hederstierna, Rogberg*, Edw. Larson*, Åkerman,

Olaus Pettersson, K. G. Westman, Klefbeck och Sandegård-,

irån andra kammaren: herrar Pettersson i Södertälje, Lindqvist i Halmstad,

Strid, Lindley, Nilsson i Antnäs*, Johanson i Huskvarna, Billqvist* och Olsson i

Kalmar*.

,agens fortsatta

tllllämpning.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.