Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.
1924-04-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1924:21, Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.
Dokumentets text
Farstu lagutskottets utlåtande Nr 21.
1
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 3 april 1924 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till lag om
ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887
angående handelsregister, firma och prokura.
Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
274, vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Österström hemställt,
att riksdagen måtte antaga följande förslag till
LAG
om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående
handelsregister, firma och prokura.
Härigenom förordnas, att 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående
handelsregister, firma och prokura skola erhålla följande ändrade lydelse:
17 §.
I enskild näringsidkares anmälan skall uppgivas utom firman:
1) den anmälandes fullständiga namn och hans hemvist;
2) rörelsens allmänna beskaffenhet;
3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser avdelningskontor,
detta är beläget; och
4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress.
18 §.
I handelsbolags anmälan skall uppgivas utom firman:
1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;
2) rörelsens allmänna beskaffenhet;
3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser avdelningskontor,
detta är beläget;
4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress;
och
där ej var bolagsman för sig skall hava rätt att teckna firman,
Bihang till riksdagens protokoll 192A. 9 samt. 1 avd. 1A höft. (Nr 21—22.)
2
Första lagutskottets utlåtande Nr 21.
1918 års
riksdag.
5) vilken eller vilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida
rättigheten endast kan utövas av flere i förening.
I kommanditbolags anmälan skall tillika uppgivas vilken eller vilka av
bolagsmännen äro kommanditdelägare och beloppet av varje sådan bolagsmans
utfästa insats.
Då efter denna lags ikraftträdande beträffande tidigare till handelsregistret
anmäld firma anmälan första gången sker om ändring i förhållande, varom
uppgift införts i registret, skall tillika, vid ansvar som i 23 § första stycket
sägs, uppgivas firmans postadress.
Beträffande de skäl, motionären anfört för sin ifrågavarande hemställan,
får utskottet hänvisa till motionen.
De ändringar uti firmalagen, som med ifrågavarande motion avses, innebära,
att uti lagens 17 och 18 §§ skulle införas förpliktelse för enskild näringsidkare
resp. handelsbolag att vid firmaanmälan uppgiva, förutom vad
paragraferna i sin nuvarande lydelse därom innehålla, huvudkontorets eller.
om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress. Vidare skulle, såsom
övergångsstadgande, införas förpliktelse för tidigare till handelsregistret
anmäld firma att, då efter den nya lagens ikraftträdande anmälan första
gången sker om ändring i förhållande, varom uppgift införts i- registret, vid
ansvar uppgiva firmans postadress.
Frågan om dylik ändring i firmalagen har redan förut varit föremål för
riksdagens behandling.
Sålunda väcktes år 1918 inom andra kammaren en motion, nr 208, med
hemställan, att riksdagen måtte besluta om ändring av firmalagen i överensstämmelse
med vad uti förevarande motion avses. Motionären framhöll, alt
det genom folkmängdens stadiga ökning i landskommunerna, sedan firmalagen
utfärdades, blivit allt svårare att med ledning av de i allmänna tidningarna
offentliggjorda anmälningarna till handelsregistret komma i förbindelse
med viss firma. I synnerhet gällde detta i en del av våra nordliga
kommuner, av vilka vissa räknade ända till 20 poststationer och däröver.
Det vore därför synnerligen önskvärt, om i anmälningarna till handelsregistret
lämnades uppgift om den postadress, som tillkomme viss firma.
Därigenom skulle ovan påpekade svårigheter försvinna samt klart och tydligt
angivas var man hade att söka den firma, om vilkens etablerande handelsregistret
vore ämnat att meddela allmänheten.
Lagutskottet yttrade med anledning av motionen i utlåtande nr 30, att
utskottet i likhet med motionären funne praktiska skäl tala för att dylik
Förslit lagutskottets tillåttmili: Nr 21. 3
uppgift lämnades till handelsregistret. Utskottet päpekade därvid, att sådan
skyldighet redan förelåge för aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och
solidariska bankbolag. Med anledning av vad sålunda anförts, hemställde
utskottet, att riksdagen måtte med anledning av motionen i skrivelse till
Knngl. Maj:t anhålla, att Kung]. Maj:t täcktes låta utarbeta och för riksdagen
framlägga förslag till sådan ändring i firmalagen, att anmälan om
firma till handelsregistret skulle upptaga jämväl firmainnehavarens postadress
samt att, därest postadressen ändrades, anmälan därom skulle, sa
fort ske kunde, göras i den ordning, som stadgats för anmälan om firma.
Denna utskottets hemställan vann också riksdagens bifall. Beslutet härom
anmäldes till Knngl. Maj:t genom riksdagens skrivelse den 9 april 1918,
nr 100.
I anledning av nyssnämnda skrivelse infordrade Knngl. Maj:t yttranden i
ärendet från överståthållarämbetet och Kung!. Maj:ts befallningshavande
i länen. Det stora flertalet av dessa myndigheter fann den ifrågavarande
lagändringen väl motiverad och tillstyrkte fördenskull dess genomförande.
Endast länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Malmöhus län ställde sig avvisande
mot förslaget.
Sedan under år 1920 inom justitiedepartementet förslag till lag i ämnet
blivit utarbetat, remitterades detta till lagrådet för inhämtande av dess yttrande.
Vid granskningen inom lagrådet den 9 november 1920 anförde tre av
dess ledamöter, justitieråden Berglöf, Molin och Appelberg, bland annat följande:
»Handelsregistret
och det till registreringen knutna offentliggörandet i
tidningarna bereder tredje man tillfälle att inhämta kännedom om vissa
förhållanden av rättslig betydelse. Vad i registret intagits och publicerats
erhåller viss rättsverkan mot tredje man. Detta har kommit till uttryck i
7 § av förevarande lag. I enlighet härmed äro ock de förhållanden, som
skola i anmälan uppgivas om själva firman, begränsade till allenast sådana,
som ansetts vara i nu berörda hänseende av särskild vikt.
Vid bedömande av frågan om lämpligheten att föreskriva införande i
handelsregistret av ytterligare uppgifter bör hänsyn tagas därtill att sålunda
varje i registret införd och vederbörligen kungjord uppgift tillägges
rättsverkan mot tredje man. Att uppgift om postadress erhåller dylik verkan,
kan näppeligen vara ömkligt: och givetvis möta därför ur nu nämnda
synpunkt betänkligheter mot de föreslagna bestämmelserna.
Visserligen hava bestämmelser, motsvarande de nu föreslagna, införts
inom bolags- och försäkringslagstiftningen i fråga om aktiebolag, solidariska
bankbolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Det är tydligt att man
på dessa områden ansett sig böra bortse från de principiella betänkligheterna
— som onekligen äro av huvudsakligen teoretisk natur — på grund
av behovet för de övervakande myndigheterna att äga kännedom om vederbörande
bolags adress. Något motsvarande behov förefinnes icke så vitt
enskilda handelsidkare och handelsbolag angår. Men givetvis höra, likaväl
som i nyss nämnda fall, de antydda principiella betänkligheterna vika, om
särskilda praktiska hänsyn så påkalla.
I.änsslt/rel
semas
utlåtanden.
Lagrådet.
4
Första lagutskottets utlåtande AV 21.
Det förefaller emellertid som om gagnet av den föreslagna lagändringen
skulle bliva tämligen ringa. Av motiveringen till den motion, som föranlett
riksdagens skrivelse i ämnet, framgår, att det önskemål, motionären velat
vinna, varit att bereda möjlighet för den, som så önskade, att med ledning
av de i allmänna tidningarna offentliggjorda anmälningarna till handelsregistret
komma i förbindelse med av enskilda näringsidkare eller handelsbolag
å landsbygden nyetablerade firmor. Då motionen utmynnar i förslag
om åläggande för innehavare av firma att vid firmans anmälande till
handelsregistret lämna uppgift även om firmans postadress, har motionären
gått längre än det angivna syftet krävt. Det är tydligen uppgiftens införande
i allmänna tidningarna han haft för ögonen. Dess intagande i handelsregistret
är däremot i och för sig utan betydelse för motionärens syfte.
I själva verket torde ock en sådan åtgärd, rent praktiskt sett, äga synnerligen
ringa värde. Även om dessa uppgifter intagas i registret, skulle nämligen
detta säkerligen endast i ytterst sällsynta fall komma att anlitas för
erhållande av upplysning om en finnas adress, då ju i negel andra, långt
bekvämare utvägar härför stå till buds. — — — — — _ _ _ _
---Med hänsyn till det nu anförda kan den ifrågasatta lagändringen
ej tillstyrkas.»
Den fjärde ledamoten, regeringsrådet Ernbcrg, anförde bland annat:
»Mot de föreslagna lagändringarna kunna tvivelsutan vissa principiella
betänkligheter göras gällande, särskilt med hänsyn till den rättsverkan, som
enligt 7 § i lagen angående handelsregister, firma och prokura tillagts de
i registret införda och vederbörligen kungjorda uppgifterna. Då emellertid
bestämmelser, motsvarande dem, varom nu är fråga, införts inom bolagsoch
försäkringslagstiftningen i fråga om aktiebolag, solidariska bankbolag
och ömsesidiga försäkringsbolag, om än detta huvudsakligen ägt sin grund
däri, att de övervakande myndigheterna behöva tiga kännedom om de
respektive bolagens adresser — ett förhållande, vartill motsvarighet saknas
i fråga om enskilda handelsidkare och handelsbolag — torde berörda betänkligheter
knappast böra tillmätas avgörande betydelse.
Oberoende härav, kan, såsom redan inom lagrådet framhållits, erinras,
att enligt den motion, som föranlett riksdagens skrivelse i föreliggande ämne,
det huvudsakliga ändamålet med de föreslagna lagändringarna tydligen varit
att bereda tillfälle för den, som så önskade, att med ledning av de i allmänna
tidningarna offentliggjorda anmälningarna till handelsregistret sätta
sig i förbindelse med enligt anmälningarna nyetablerade firmor, medan
däremot de ifrågasatta uppgifternas införande i själva registret uppenbarligen
har mindre betydelse för motionens syfte. Klart är ju ock, att sistnämnda
åtgärd svårligen kan, rent praktiskt sett, antagas i och för sig
medföra något större gagn, eftersom ju behövliga upplysningar om vederbörande
firmors adresser som regel kunna på ett vida bekvämare sätt inhämtas
ur andra, lättare tillgängligare källor än handelsregistret.
Detta oaktat, kan det emellertid svårligen förnekas, att, på grund av
firmaanmälningarnas offentliggörande i tidningarna i samband med registreringen,
eu föreskrift om skyldighet att lämna uppgift till registret om nyanmälda
firmors postadress kan medföra vissa fördelar för affärslivet;
och anser jag mig med hänsyn härtill icke böra motsätta mig förslaget i
denna del.
Första hi<filt skottets utlåtande År 21. 5
Mera tvivelaktigt synes vara, huruvida det kan anses nödigt att ålägga
innehavare av firma, om vilken anmälan i enlighet med föreskrift, som
nyss sagts, blivit gjord, att göra anmälan även vid ändring i adressen,
övervägande skäl synas dock tala för att påbudet utsträckes att gälla även
för sådant fall.»
Lagrådets utlåtande över förslaget anmäldes i statsrådet den It) december
1920. Därvid anförde föredragande departementschefen bland annat, att
de erinringar, som inom lagrådet framkommit mot förslaget, visserligen vore
av beskaffenhet att ingiva tvekan om lämpligheten av dess upphöjande till
lag. Då nämnda erinringar emellertid icke kunde anses innefatta avgörande
hinder däremot och då föredraganden i likhet med eu av lagrådets
ledamöter ansåge den ifrågavarande, av riksdagen begärda lagändringen
kunna medföra vissa fördelar för affärslivet, funne sig föredraganden böra
förorda, att förslaget underställdes riksdagens prövning.
Det lagförslag, som därefter, genom Kung!. Maj:ts proposition nr 15, förelädes
1921 års riksdag, var till alla delar av samma lydelse som det uti ifrågavarande
motion framlagda förslaget. I anledning av nyssnämnda proposition
yttrade första lagutskottet i utlåtande nr 6, att utskottet vid granskning
av förslaget ej funnit skäl till anmärkning mot detsamma, och hemställde
utskottet fördenskull, att propositionen måtte av riksdagen bifallas.
Häremot reserverade sig emellertid fyra av utskottets ledamöter, vilka, under
åberopande av de av lagrådets pluralitet anförda skäl, hemställde om avslag
å propositionen.
Vid frågans behandling i kamrarna biföll första kammaren med 69 röster
mot 35 vad utskottet sålunda hemställt, varemot andra kammaren med 71
röster mot 65 avslog såväl utskottets berörda hemställan som Kungl. Maj-.ts
framställning i ämnet, vadan frågan sålunda förföll.
Utskottet intager till denna fråga fortfarande samma ståndpunkt som vid
de två föregående tillfällen, då densamma varit föremål för riksdagens behandling.
Även om frågan icke är av någon större räckvidd, måste det dock
anses vara till fördel för det praktiska affärslivet, att på föreslaget sätt
postadresser anmälas till handelsregistret, i motsvarighet med vad som gäller
beträffande aktiebolag, solidariska bankbolag och ömsesidiga försäkringsbolag.
Särskilt torde, såsom vid frågans tidigare behandling inom riksdagen
framhållits, den ifrågasatta skyldigheten vara av betydelse för de organ,
varav vissa sammanslutningar av affärsmän begagna sig för att hålla sammanslutningens
medlemmar underkunniga om nvetablerade firmor, redan
innan dessa införts i kalendrar eller andra förteckningar. Slutligen
måste vid frågans avgörande tagas i beaktande, att, såsom ovan nämnts,
eu lagändring i föreslagen riktning tillstyrkts av ett stort antal av de myndigheter,
som med ifrågavarande ämne stå i den närmaste kontakt, nämligen
länsstyrelserna.
Departementschef
rn.
1921 års
riksdag.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(i
Första lagutskottets utlåtande Nr 21.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 3 april 1924.
På första lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.
Vid detla ärendes behandling hava närvarit:
l>ån första kammaren: herrar Hederstiernu, Åkerman, Olaus Pettersson, Klefbeck,
Sundegärd*, P. E. A. Jonsson, J. O. Karlsson och Ernst Svensson;
från andra kammaren: herrar Pettersson i Södertälje, af Ekenstam, Strid, Lindleg,
Nilsson i Antnäs*, Leo*, Söderberg och Lindgren i Dingelvik*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Hederstiernu, vilken under åberopande av de av lagrådets pluralitet
den 9 november 1920 anförda skäl, hemställt om avslag å motionen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1924:100 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, fi a1 i texten