Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.

1924-04-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1924:21, Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Farstu lagutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 3 april 1924 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till lag om

ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887

angående handelsregister, firma och prokura.

Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

274, vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Österström hemställt,

att riksdagen måtte antaga följande förslag till

LAG

om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, att 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura skola erhålla följande ändrade lydelse:

17 §.

I enskild näringsidkares anmälan skall uppgivas utom firman:

1) den anmälandes fullständiga namn och hans hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser avdelningskontor,

detta är beläget; och

4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress.

18 §.

I handelsbolags anmälan skall uppgivas utom firman:

1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser avdelningskontor,

detta är beläget;

4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress;

och

där ej var bolagsman för sig skall hava rätt att teckna firman,

Bihang till riksdagens protokoll 192A. 9 samt. 1 avd. 1A höft. (Nr 21—22.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 21.

1918 års

riksdag.

5) vilken eller vilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida

rättigheten endast kan utövas av flere i förening.

I kommanditbolags anmälan skall tillika uppgivas vilken eller vilka av

bolagsmännen äro kommanditdelägare och beloppet av varje sådan bolagsmans

utfästa insats.

Då efter denna lags ikraftträdande beträffande tidigare till handelsregistret

anmäld firma anmälan första gången sker om ändring i förhållande, varom

uppgift införts i registret, skall tillika, vid ansvar som i 23 § första stycket

sägs, uppgivas firmans postadress.

Beträffande de skäl, motionären anfört för sin ifrågavarande hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

De ändringar uti firmalagen, som med ifrågavarande motion avses, innebära,

att uti lagens 17 och 18 §§ skulle införas förpliktelse för enskild näringsidkare

resp. handelsbolag att vid firmaanmälan uppgiva, förutom vad

paragraferna i sin nuvarande lydelse därom innehålla, huvudkontorets eller.

om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress. Vidare skulle, såsom

övergångsstadgande, införas förpliktelse för tidigare till handelsregistret

anmäld firma att, då efter den nya lagens ikraftträdande anmälan första

gången sker om ändring i förhållande, varom uppgift införts i- registret, vid

ansvar uppgiva firmans postadress.

Frågan om dylik ändring i firmalagen har redan förut varit föremål för

riksdagens behandling.

Sålunda väcktes år 1918 inom andra kammaren en motion, nr 208, med

hemställan, att riksdagen måtte besluta om ändring av firmalagen i överensstämmelse

med vad uti förevarande motion avses. Motionären framhöll, alt

det genom folkmängdens stadiga ökning i landskommunerna, sedan firmalagen

utfärdades, blivit allt svårare att med ledning av de i allmänna tidningarna

offentliggjorda anmälningarna till handelsregistret komma i förbindelse

med viss firma. I synnerhet gällde detta i en del av våra nordliga

kommuner, av vilka vissa räknade ända till 20 poststationer och däröver.

Det vore därför synnerligen önskvärt, om i anmälningarna till handelsregistret

lämnades uppgift om den postadress, som tillkomme viss firma.

Därigenom skulle ovan påpekade svårigheter försvinna samt klart och tydligt

angivas var man hade att söka den firma, om vilkens etablerande handelsregistret

vore ämnat att meddela allmänheten.

Lagutskottet yttrade med anledning av motionen i utlåtande nr 30, att

utskottet i likhet med motionären funne praktiska skäl tala för att dylik

s. 3 Kontrollera mot PDF

Förslit lagutskottets tillåttmili: Nr 21. 3

uppgift lämnades till handelsregistret. Utskottet päpekade därvid, att sådan

skyldighet redan förelåge för aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och

solidariska bankbolag. Med anledning av vad sålunda anförts, hemställde

utskottet, att riksdagen måtte med anledning av motionen i skrivelse till

Knngl. Maj:t anhålla, att Kung]. Maj:t täcktes låta utarbeta och för riksdagen

framlägga förslag till sådan ändring i firmalagen, att anmälan om

firma till handelsregistret skulle upptaga jämväl firmainnehavarens postadress

samt att, därest postadressen ändrades, anmälan därom skulle, sa

fort ske kunde, göras i den ordning, som stadgats för anmälan om firma.

Denna utskottets hemställan vann också riksdagens bifall. Beslutet härom

anmäldes till Knngl. Maj:t genom riksdagens skrivelse den 9 april 1918,

nr 100.

I anledning av nyssnämnda skrivelse infordrade Knngl. Maj:t yttranden i

ärendet från överståthållarämbetet och Kung!. Maj:ts befallningshavande

i länen. Det stora flertalet av dessa myndigheter fann den ifrågavarande

lagändringen väl motiverad och tillstyrkte fördenskull dess genomförande.

Endast länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Malmöhus län ställde sig avvisande

mot förslaget.

Sedan under år 1920 inom justitiedepartementet förslag till lag i ämnet

blivit utarbetat, remitterades detta till lagrådet för inhämtande av dess yttrande.

Vid granskningen inom lagrådet den 9 november 1920 anförde tre av

dess ledamöter, justitieråden Berglöf, Molin och Appelberg, bland annat följande:
»Handelsregistret

och det till registreringen knutna offentliggörandet i

tidningarna bereder tredje man tillfälle att inhämta kännedom om vissa

förhållanden av rättslig betydelse. Vad i registret intagits och publicerats

erhåller viss rättsverkan mot tredje man. Detta har kommit till uttryck i

7 § av förevarande lag. I enlighet härmed äro ock de förhållanden, som

skola i anmälan uppgivas om själva firman, begränsade till allenast sådana,

som ansetts vara i nu berörda hänseende av särskild vikt.

Vid bedömande av frågan om lämpligheten att föreskriva införande i

handelsregistret av ytterligare uppgifter bör hänsyn tagas därtill att sålunda

varje i registret införd och vederbörligen kungjord uppgift tillägges

rättsverkan mot tredje man. Att uppgift om postadress erhåller dylik verkan,

kan näppeligen vara ömkligt: och givetvis möta därför ur nu nämnda

synpunkt betänkligheter mot de föreslagna bestämmelserna.

Visserligen hava bestämmelser, motsvarande de nu föreslagna, införts

inom bolags- och försäkringslagstiftningen i fråga om aktiebolag, solidariska

bankbolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Det är tydligt att man

på dessa områden ansett sig böra bortse från de principiella betänkligheterna

— som onekligen äro av huvudsakligen teoretisk natur — på grund

av behovet för de övervakande myndigheterna att äga kännedom om vederbörande

bolags adress. Något motsvarande behov förefinnes icke så vitt

enskilda handelsidkare och handelsbolag angår. Men givetvis höra, likaväl

som i nyss nämnda fall, de antydda principiella betänkligheterna vika, om

särskilda praktiska hänsyn så påkalla.

I.änsslt/rel
semas
utlåtanden.

Lagrådet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande AV 21.

Det förefaller emellertid som om gagnet av den föreslagna lagändringen

skulle bliva tämligen ringa. Av motiveringen till den motion, som föranlett

riksdagens skrivelse i ämnet, framgår, att det önskemål, motionären velat

vinna, varit att bereda möjlighet för den, som så önskade, att med ledning

av de i allmänna tidningarna offentliggjorda anmälningarna till handelsregistret

komma i förbindelse med av enskilda näringsidkare eller handelsbolag

å landsbygden nyetablerade firmor. Då motionen utmynnar i förslag

om åläggande för innehavare av firma att vid firmans anmälande till

handelsregistret lämna uppgift även om firmans postadress, har motionären

gått längre än det angivna syftet krävt. Det är tydligen uppgiftens införande

i allmänna tidningarna han haft för ögonen. Dess intagande i handelsregistret

är däremot i och för sig utan betydelse för motionärens syfte.

I själva verket torde ock en sådan åtgärd, rent praktiskt sett, äga synnerligen

ringa värde. Även om dessa uppgifter intagas i registret, skulle nämligen

detta säkerligen endast i ytterst sällsynta fall komma att anlitas för

erhållande av upplysning om en finnas adress, då ju i negel andra, långt

bekvämare utvägar härför stå till buds. — — — — — _ _ _ _

---Med hänsyn till det nu anförda kan den ifrågasatta lagändringen

ej tillstyrkas.»

Den fjärde ledamoten, regeringsrådet Ernbcrg, anförde bland annat:

»Mot de föreslagna lagändringarna kunna tvivelsutan vissa principiella

betänkligheter göras gällande, särskilt med hänsyn till den rättsverkan, som

enligt 7 § i lagen angående handelsregister, firma och prokura tillagts de

i registret införda och vederbörligen kungjorda uppgifterna. Då emellertid

bestämmelser, motsvarande dem, varom nu är fråga, införts inom bolagsoch

försäkringslagstiftningen i fråga om aktiebolag, solidariska bankbolag

och ömsesidiga försäkringsbolag, om än detta huvudsakligen ägt sin grund

däri, att de övervakande myndigheterna behöva tiga kännedom om de

respektive bolagens adresser — ett förhållande, vartill motsvarighet saknas

i fråga om enskilda handelsidkare och handelsbolag — torde berörda betänkligheter

knappast böra tillmätas avgörande betydelse.

Oberoende härav, kan, såsom redan inom lagrådet framhållits, erinras,

att enligt den motion, som föranlett riksdagens skrivelse i föreliggande ämne,

det huvudsakliga ändamålet med de föreslagna lagändringarna tydligen varit

att bereda tillfälle för den, som så önskade, att med ledning av de i allmänna

tidningarna offentliggjorda anmälningarna till handelsregistret sätta

sig i förbindelse med enligt anmälningarna nyetablerade firmor, medan

däremot de ifrågasatta uppgifternas införande i själva registret uppenbarligen

har mindre betydelse för motionens syfte. Klart är ju ock, att sistnämnda

åtgärd svårligen kan, rent praktiskt sett, antagas i och för sig

medföra något större gagn, eftersom ju behövliga upplysningar om vederbörande

firmors adresser som regel kunna på ett vida bekvämare sätt inhämtas

ur andra, lättare tillgängligare källor än handelsregistret.

Detta oaktat, kan det emellertid svårligen förnekas, att, på grund av

firmaanmälningarnas offentliggörande i tidningarna i samband med registreringen,

eu föreskrift om skyldighet att lämna uppgift till registret om nyanmälda

firmors postadress kan medföra vissa fördelar för affärslivet;

och anser jag mig med hänsyn härtill icke böra motsätta mig förslaget i

denna del.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första hi<filt skottets utlåtande År 21. 5

Mera tvivelaktigt synes vara, huruvida det kan anses nödigt att ålägga

innehavare av firma, om vilken anmälan i enlighet med föreskrift, som

nyss sagts, blivit gjord, att göra anmälan även vid ändring i adressen,

övervägande skäl synas dock tala för att påbudet utsträckes att gälla även

för sådant fall.»

Lagrådets utlåtande över förslaget anmäldes i statsrådet den It) december

1920. Därvid anförde föredragande departementschefen bland annat, att

de erinringar, som inom lagrådet framkommit mot förslaget, visserligen vore

av beskaffenhet att ingiva tvekan om lämpligheten av dess upphöjande till

lag. Då nämnda erinringar emellertid icke kunde anses innefatta avgörande

hinder däremot och då föredraganden i likhet med eu av lagrådets

ledamöter ansåge den ifrågavarande, av riksdagen begärda lagändringen

kunna medföra vissa fördelar för affärslivet, funne sig föredraganden böra

förorda, att förslaget underställdes riksdagens prövning.

Det lagförslag, som därefter, genom Kung!. Maj:ts proposition nr 15, förelädes

1921 års riksdag, var till alla delar av samma lydelse som det uti ifrågavarande

motion framlagda förslaget. I anledning av nyssnämnda proposition

yttrade första lagutskottet i utlåtande nr 6, att utskottet vid granskning

av förslaget ej funnit skäl till anmärkning mot detsamma, och hemställde

utskottet fördenskull, att propositionen måtte av riksdagen bifallas.

Häremot reserverade sig emellertid fyra av utskottets ledamöter, vilka, under

åberopande av de av lagrådets pluralitet anförda skäl, hemställde om avslag

å propositionen.

Vid frågans behandling i kamrarna biföll första kammaren med 69 röster

mot 35 vad utskottet sålunda hemställt, varemot andra kammaren med 71

röster mot 65 avslog såväl utskottets berörda hemställan som Kungl. Maj-.ts

framställning i ämnet, vadan frågan sålunda förföll.

Utskottet intager till denna fråga fortfarande samma ståndpunkt som vid

de två föregående tillfällen, då densamma varit föremål för riksdagens behandling.

Även om frågan icke är av någon större räckvidd, måste det dock

anses vara till fördel för det praktiska affärslivet, att på föreslaget sätt

postadresser anmälas till handelsregistret, i motsvarighet med vad som gäller

beträffande aktiebolag, solidariska bankbolag och ömsesidiga försäkringsbolag.

Särskilt torde, såsom vid frågans tidigare behandling inom riksdagen

framhållits, den ifrågasatta skyldigheten vara av betydelse för de organ,

varav vissa sammanslutningar av affärsmän begagna sig för att hålla sammanslutningens

medlemmar underkunniga om nvetablerade firmor, redan

innan dessa införts i kalendrar eller andra förteckningar. Slutligen

måste vid frågans avgörande tagas i beaktande, att, såsom ovan nämnts,

eu lagändring i föreslagen riktning tillstyrkts av ett stort antal av de myndigheter,

som med ifrågavarande ämne stå i den närmaste kontakt, nämligen

länsstyrelserna.

Departementschef

rn.

1921 års

riksdag.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Första lagutskottets utlåtande Nr 21.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 april 1924.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Vid detla ärendes behandling hava närvarit:

l>ån första kammaren: herrar Hederstiernu, Åkerman, Olaus Pettersson, Klefbeck,

Sundegärd*, P. E. A. Jonsson, J. O. Karlsson och Ernst Svensson;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Södertälje, af Ekenstam, Strid, Lindleg,

Nilsson i Antnäs*, Leo*, Söderberg och Lindgren i Dingelvik*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Hederstiernu, vilken under åberopande av de av lagrådets pluralitet

den 9 november 1920 anförda skäl, hemställt om avslag å motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:100 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, fi a1 i texten