Sök i Ratio Lex

Andra lag utskottets utlåtande Nr 10

1924-03-04 · 27 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1924:10, Andra lag utskottets utlåtande Nr 10

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lag utskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1924 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående lagstiftning rörande statskontroll över truster

och andra monopolistiska sammanslutningar av företag

inom vårt näringsliv.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till

lagutskott hänvisade motionen nr 179 i första kammaren av herrar K. G.

Westman, Johansson i Friggeråker, Svenson i Eskhult, Ericson i Oberga,

Nilsson i Gränebo, Schedin och Andersson i Eliantorp samt motionen nr

269 i andra kammaren av herrar Johansson i Kälkeho, Westman i Brobygård,

Karlström i Lummelunda, Gardell, Pettersson i Stäringe, Johanson

i Hallagården, Lindgren i Dingelvik, Johanson i Hörninge, Ryherg, Månsson

i Backa, Olsson i Golvvasta, Johansson i Bro, Nilsson i Vibberbo,

Johansson i Brånalt, Strindlund, Persson i Trången, Petersson i Broaryd,

Svensson i Grönvik, Nilsson i Hörby och Andersson i Grimbo.

I motionerna, vilka äro lika lydande, har hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville till innevarande

riksdag framlägga förslag till lagstiftning rörande statskontroll över truster

och andra monopolistiska sammanslutningar av företag inom vårt näringsliv.

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för berörda

hemställan, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.

Frågan om åtgärder från det allmännas sida för vinnande av översikt

och eventuellt kontroll över truster och andra monopolistiska sammanslutningar

inom vårt land har upprepade gånger varit föremål för överväganden

inom riksdagen.

Vid 1910 års riksdag väckte sålunda herr Palmstierna inom andra kammaren

en motion, vari hemställdes, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt låta utföra en undersökning

angående inom landet befintliga karteller och truster i syfte att

kunskap måtte erhållas om deras antal, beskaffenhet och arbetssätt m. m.,

samt att Kungl. Maj:t med stöd av den erfarenhet, denna undersökning

komme att lämna, ville låta uppgöra och för riksdagen framlägga förslag

till sådana åtgärder, varigenom möjlighet bereddes att vinna en kontinuerlig

översikt av kartell- och trustväsendets utveckling och verksamhet i

Sverige.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 9 samt. 2 avd. 7 höft. (Nr 10.)

Historik.

1910 års

riksdag.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Medan andra kammaren biföll det i motionen gjorda yrkandet, avslog

åter första kammaren såväl motionen som ock ett av kammarens första

tillfälliga utskott med anledning av motionen framställt förslag, att första

kammaren måtte för sin del besluta, att riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta anordna en väsentligen

statistisk utredning angående inom landet befintliga kartellers och trusters

organisation och verksamhetssätt ävensom åstadkomma en utredning om

kartell- och trustfrågans läge i andra stater.

1911 års Med anledning av att frågan sålunda förfallit vid 1910 års riksdag uppriktda^-

repade herr Palmstierna vid följande års riksdag sin motion, men föranledde

den ej heller då på grund av kamrarnas stridiga beslut till någon

riksdagens åtgärd.

1911 års På grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades emellertid den 22

trustsakkun- december 1911 av chefen för finansdepartementet sakkunniga med uppdrag

bland annat att verkställa utredning angående förekomsten inom landet av

truster och karteller, deras inverkan på landets ekonomiska liv och framför

allt på prisbildningen. Efter det utredningen i nu nämnda hänseende under

senare hälften av år 1913 tagit sin början, blev densamma avbruten pa

grund av världskrigets utbrott utan att sedan av de sakkunniga återupptagas.

1913, 1916, Vid 1913, 1916 och 1917 års riksdagar samt vid 1919 års lagtima riks1917

och! 919 j väcktes motioner, avseende monopolförhållanden inom särskilda nä
års

nksaagar. b .

ringsgrenar berörande handeln med petroleum, mineraloljor, tillverkning

och import av socker samt handeln och industrier inom livsmedelsbranschen,

men blevo samtliga dessa motioner av riksdagen under hänvisning till bl. a.

den åt trustsakkunniga uppdragna utredningen avslagna.

Vid 1917 års riksdag yrkades därjämte i en av herr Palmstierna framburen

motion, att Kungl. Maj:t mätte åt de trustsakkunniga lämna i uppdrag

att verkställa utredning och framlägga förslag till de åtgärder, vilka

befunnes erforderliga för att i de fall, då viktiga samhällsintressen berördes,

samhällets krav måtte kunna gent emot monopolföretag bevakas. Ej heller

denna motion föranledde emellertid någon riksdagens åtgärd, i det att,

sedan densamma bifallits av andra kammaren, första kammaren lämnade

den utan bifall av den anledningen, att det åt de trustsakkunniga givna

uppdraget ansåges innefatta jämväl befogenhet att framlägga förslag till

lämpliga befunna åtgärder i det åt de sakkunniga för utredning hänskjuta

ämnet.

1920 års Vid 1920 års riksdag väcktes motioner inom första kammaren av herrar

riksdag. ''Wohliii och K. G. Westman m. fl. samt inom andra kammaren av herrar

Olsson i Kullenbergstorp och Westman i Brobygård, uti vilka motioner,

med hänvisning till föreliggande engelska och danska regeringsförslag såsom

lämpliga förebilder, hemställdes, att riksdagen måtte besluta att i skri
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

velse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsamt utarbetande och framläggande

till nästkommande riksdag av eu provisorisk lag rörande statskontroll över

truster och andra monopolistiska sammanslutningar inom industri och handel.

över motionerna avgav andra lagutskottet ett den ‘23 april 1920 dagtecknat

yttrande, däri utskottet anförde i huvudsak följande:

Det synes utskottet uppenbart, att den tendens till sammanslutning i

monopolist iskt syfte, som i form av truster och karteller framträtt inom

näringslivet i vart land liksom i de flesta andra länder, bör av statsmakterna

följas med den största uppmärksamhet. Att bildandet av truster och

karteller i vissa avseenden kan medföra nationalekonomiska fördelar, synes

icke kunna bestridas. Genom driftskoncentration, enhetlig arbetsledning,

modernare organisation och varornas standardisering kunna sålunda produktionskostnaderna

nedbringas. På grund av den större möjligheten att

samtidigt överskåda det förefintliga behovet av viss vara och tillverkningens

storlek kan eu sammanslutning av dylik art därjämte undvika en icke önskvärd

överproduktion.

Men såsom motionärerna med rätta framhållit kunna ifrågavarande sammanslutningar

inom näringslivet, om de få utveckla sig obundna och utan

övervakning från det allmännas sida, även medföra verkningar, vilka såväl

ur nationalekonomisk som social synpunkt äro ofördelaktiga och böra

föranleda ett ingripande både i samhällets och den enskilde konsumentens

intresse. Möjligheten till kapitalbesparing kan sålunda motverkas genom

överkapitalisering, såsom välbekanta exempel både från vårt eget och andra

land givit vid handen. Sa länge den fria konkurrensen mellan flera företag

inom samma område består, är eu faktor för handen, som verkar i riktning

att skydda konsumenterna mot alltför högt uppskruvade priser. I den

mål'' en sammanslutning i monopolistiskt syfte lyckas i sig förena alla eller

det övervägande antalet företag inom samma arbetsområde, bortfaller denna

faktor, och erfarenheten har visat, att dylika sammanslutningar i talrika

fall begagnat sin maktställning icke blott till att åsätta sina tillverkningar

oskäligt höga en gros-pris utan även, i syfte att nedslå konkurrens, till att

förmå detaljhandlarna att ingå avtal om att endast saluhålla sammanslutningens

varor eller att försälja varor tillverkade av andra till pris ej understigande

sammanslutningens o. s. v.

De olägenheter de i nutidens näringsliv allt vanligare monopolistiska sammanslutningarna

visat sig innebära såväl ur det allmännas som den enskildes

synpunkt, där de fatt ohejdat utveckla sig, hava föranlett, att problemet

om lagstiftningens ställning till dem trängt sig fram till beaktande

inom det stora flertalet av moderna kulturländer. De allvarliga studier och

de talrika lagstiftningsåtgärder, som i utlandet föranletts av ifrågavarande

sammanslutningsrörelse, hava lagt i dagen såväl problemets stora betydelse

som även svårigheterna att på ett tillfredsställande sätt reglera dessa företeelser

inom näringslivet. Vid lagstiftningen hava i detta avseende tre olika

utvägar föreslagits och försökts: förbud, förstatligande och kontroll. Med

hänsyn till frågans läge vid innevarande riksdag synes det icke vara erforderligt

att lämna en redogörelse för de omständigheter, under vilka var

och en av dessa utvägar försökts, och de erfarenheter, som i fråga om var

och eu av dem vunnits.

Det förslag utskottet anser sig böra framlägga är nämligen i främsta

rummet tillkommet i syfte att få till stånd en myndighet med andra och

bättre möjligheter än en vanlig svensk kommitté att verkställa tillförlitliga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

utredningar om de monopolistiska sammanslutningarnas verkningar inom

vårt näringsliv, speciellt med avseende å prissättningen å produkterna, för

att på detta sätt erhålla erforderliga utgångspunkter för bedömandet av fragan

om de åtgärder, som böra vidtagas. Det är för detta ändamål utskottet

förordar en provisorisk lagstiftning.

Det synes icke troligt, att med den utredningsmetod, som hittills följts

och som är den vid andra utredningar vanliga, ett resultat skall kunna

vinnas, vilket skulle i enlighet med den hittills följda planen kunna läggas

till grund för en definitiv lagstiftning, åtminstone synes ett sådant resultat

icke kunna vara att påräkna inom en nära framtid.

Den engelska kommittén hemställer i sitt förslag om vidtagande av undersökningsåtgärder,

däribland inrättande av en domstol med vidsträckt befogenhet

att verkställa undersökningar och avgiva yttranden.

Även i Danmark är en liknande anordning under övervägande. 1 »For

slag til midlertidig Lov om offentligt Tilsyn med visse Virksomheder», framlagt

för folketinget den 8 oktober 1919, har den danska regeringen föreslagit

inrättandet av ett kontrollråd med uppdrag att utöva tillsyn över

monopolistiska sammanslutningar inom produktion och omsättning, däri in

begripet transportväsen, infordra upplysningar och avgiva yttrande.

I Norge har det likaledes ansetts nödvändigt att bereda den »Trustkommission»,

som där tillsatts, särskild möjlighet att inhämta upplysningar, och

i detta syfte har en särskild »Lov om meddelclse av oplysningar till Trustkommissionen»

utfärdats den 14 april 1919.

När utskottet för vårt lands räkning förordar en provisorisk lagstiftning

i här föreliggande ämne, avser utskottet närmast att få till stånd en efter

våra förhållanden organiserad myndighet med särskild befogenhet att inhämta

erforderliga upplysningar. Givetvis kan en sådan myndighets verksamhet

anses innebära en viss kontroll över de monopolistiska sammanslutningarna

i vårt land, men denna kontroll skulle icke innesluta eu självständig

befogenhet för den ifrågasatta myndigheten att meddela sammanslutningarna

anvisningar rörande skötseln av deras affärsdrift. Under sådana

förhållanden synes en provisorisk lagstiftning i föreliggande fall icke

kunna anses innebära ett förhastat experimenterande utan tvärtom vara

ägnad att genom sina verkningar förebygga dylikt.

I fråga om den ekonomiska verksamhet, som bör underkastas offentlig

kontroll, hava motionärerna angivit sammanslutningar inom »industri och

handel». Som synes av det danska förslaget går detta längre, enär därunder

falla sådana monopolistiska sammanslutningar »inom produktion och omsättning,

varunder jämväl innefattas transport, vilka äro i stånd att utöva

ett bestämmande inflytande på pris och omsättningsförhållanden å den inhemska

marknaden eller en betydande del därav.» Ehuruväl dylika monopolföretag

äro vanligast förekommande inom industri och handel, finner

utskottet intet avgörande skäl, varför sådana monopolistiska sammanslutningar

inom andra grenar av näringslivet skulle undantagas från en blivande

lags tillämpning.

På grund av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen i

anledning av de förevarande motionerna måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om skyndsamt utarbetande och framläggande om möjligt

till nästkommande riksdag av eu provisorisk lag rörande statskontroll

över truster och andra monopolistiska sammanslutningar inom produktion,

handel och transportväsende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr JO.

Mot utlåtandet anfördes reservation av herrar von Sneidern, von Sydow,

von Kocli, Boberg, Gunnar Andersson, Andersson i Knäppinge oeli Karlsson

i Gasabåck, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort vara av följande lydelse:

Av nu lämnade översikt framgår, att intresset för åtgärder mot truster

och monopoler ej minskats genom det av tidsliiget förorsakade avbrottet i

1911 års trustsakkunnigas arbete. Av programuttalanden av olika riksdagspartier

synes tvärtom framgå, att förslag till väl övervägda åtgärder i detta

syfte numer kunna förvänta ett allmänt understöd inom riksdagen. Den

nuvarande regeringens sammansättning ävensom dess ställning i förhållande

till den föregående innebär dessutom otvivelaktigt eu garanti, att av föregående

regering planerade åtgärder i trustfrågan komma att i någon form

fullföljas. Under sadana förhållanden kunde synas överflödigt, att riksdagen

genom skrivelse i ärendet gör ytterligare påminnelser. Då motioner emellertid

äro väckta och dessa särskilt taga sikte pa provisoriska lagstiftningsåtgärder,

för vilka vissa direktiv äro givna, har utskottet ansett lämpligt,

att riksdagen genom eu skrivelse ger sin mening tillkänna. Utskottet kommer

därför att föreslå, att riksdagen begär en allsidig utredning rörande

truster och monopolistiska sammanslutningar.

Utskottet förbiser icke, att en sådan utrednings omfattning kan föranleda

ett avsevärt dröjsmål, innan dess slutliga resultat föreligger. Under sådana

omständigheter torde den kommitté eller myndighet, som får utredningen

sig förelagd, få taga under övervägande, i vilken ordning de nya bestämmelser

i ämnet, som kunna visa sig erforderliga, böra genomföras. Det

synes utskottet icke uteslutet, att det kan bliva angeläget att de delar av

den nya lagstiftningen, vilka kunna anses mest av behovet påkallade, genomföras

före övriga delar. Härom torde emellertid den blivande utredningen

giva klarhet. Den särskilda varsamhet, som man på detta lagstiftningsområde

bör iakttaga, framgår emellertid av de svårigheter, med vilka den i

utlandet prövade lagstiftningen på området haft att kämpa. De missförhållanden,

mot vilka lagarna vänt sig, ha kanske kunnat i viss man avlägsnas,

men endast för att lämna ram åt andra av kanske ännu betänkligare

art.

Detta föga tillfredsställande resultat av i utlandet tillämpade lagar har

givit anledning till, att man där nu synes vara beredd att slå in på hittills

oprövade vägar. Man avser att skapa myndigheter, vilka på eu gång skulle

utföra ett ingående utredningsarbete och samtidigt utöva ett kontrollerande

inflytande på ifrågavarande grenar av näringslivet. Motionärerna hänvisa

till de förslag, som i denna riktning äro framlagda i Danmark och England.

I de anvisade länderna har man således endast kommit till förslag,

och varje praktisk erfarenhet, hur det nya systemet verkar, saknas således.

Utskottet anser visserligen, att dessa nya uppslag förtjäna beaktande, men

finner dem vara i behov av att genom Kungl. Maj:ts försorg bliva ingående

prövade, innan riksdagen till dem intager ställning. Det förord för införande

av liknande bestämmelser hos oss, som av motionärerna påyrkas, kan

utskottet därför i frågans nuvarande läge icke tillstyrka.

Utskottet har särskilt funnit arten och omfånget av den nya myndighetens

kontrollerande verksamhet oklara och svara att på förhand bedöma. Dess

nära släktskap med kristidens näringslivet övervakande myndigheter är

omisskänneligt. Detta är även lätt förklarligt, då de nya lagförslagen äro

föranledda av kristidslagstiftningens avveckling i respektive länder. Men

i intet land så starkt som i vårt torde den allmänna meningen vänt sig

s. 6 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Trustlagstiftningskommitténs

tillsättande

1920.

6

mot administrativt ingripande mot olika grenar av näringslivet med därav

följande möjligheter till godtycke. En sorgfällig prövning bör därför i varje

fall föregå återinförandet av ett med kristidsorganisationerna besläktat system.

En närmare granskning av de olika förslagen ger vidare vid handen en

påfallande organisatorisk olikhet. Den danska myndigheten — Tilsynsraadet

— har i sig ett starkt politiskt inslag med de olägenheter, som därav

kunna följa. I England åter skulle ledningen av den nya verksamheten

tillkomma handelsdepartementet, vid vars sida ställes en specialdomstol,

där uteslutande den juridiska och yrkesmässiga sakkunskapen äro representerade.

Vad till sist beträffar tillskapandet av den ifrågasatta myndigheten för

ett möjligast verksamt utförande av utredningsarbetet, anser utskottet, att

utredningens närmare anordnande bör ankomma på Kungl. Maj:t. Skulle

Kungl. Maj:t efter närmare prövning finna sig behöva andra organ för

detta utredningsarbete än dem, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande, torde

Kungl. Maj:t icke underlåta att till riksdagen inkomma med de förslag,

som härav kunna föranledas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, att riksdagen

i anledning av motionerna måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en allsidig utredning rörande

truster och monopolistiska sammanslutningar inom näringslivet samt för

riksdagen framlägga de förslag, vartill denna utredning kan föranleda.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagens båda kamrar, varefter i enlighet

därmed skrivelse i ämnet den 7 maj 1920 avläts till Kungl. Maj:t.

Den 22 juni samma år uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att skyndsamt

och i god tid före därpå följande riksdag avgiva förslag till en provisorisk

lagstiftning rörande undersökning och kontroll över truster och andra

monopolistiska sammanslutningar inom produktion, handel och transportväsende.

Vid föredragning nämnda dag inför Kungl. Maj:t av riksdagens ovan

omförmälda skrivelse uppdrog chefen för justitiedepartementet vissa riktlinjer

föi1 arbetet inom denna kommitté. Han yttrade därvid, att till en början

torde böra undersökas, vilka lagstiftningsåtgärder kunde vara påkallade,

för att ingående upplysningar rörande monopolistiska sammanslutningars

förekomst och verksamhetsmetoder måtte erhållas. Det vore nämligen, såsom

lagutskottet erinrat, en allmän erfarenhet i de länder, där man gripit

sig an med undersökningar rörande trustväsendet och dess urartningar, att

tillförlitliga uppgifter ej kunde vinnas, utan att undersökningskommissionen

utrustades med särskilda, vidsträckta befogenheter. Förhållandena torde

härutinnan icke vara annorlunda i vårt land. Det kunde icke väntas, att

en utredning av samma art som den hittills hos oss bedrivna skulle inom

rimlig tid giva sådant resultat, att effektiva åtgärder kunde på grundval

därav vidtagas. Därest en särskild kommission upprättades, med i lag given

befogenhet att infordra upplysningar i här ifrågavarande avseenden från

olika slag av näringsföretag, kunde det emellertid ifrågasättas, att denna

kommission tillika erhölle uppdrag att själv fungera såsom en provisorisk

inspektionsmyndighet. Såväl i Danmark som i England hade ett sådant

system föreslagits. I anslutning till denna tankegång torde sålunda den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lag utskottets utlåtande Nr 10. 7

ifrågasätta preliminära undersökningen böra avse även frågan, huruvida

och i vilken omfattning eu undersökningskommission, utrustad med de befogenheter,

som förut antytts, kunde lämpligen utöva verksamhet jämväl

som provisorisk trustinspektion. Innan en mera definitiv plan med stöd av

ett omfattande utredningsmaterial kunnat utföras för de åtgärder, som borde

ifrågakomma gentemot de med monopolistiska sammanslutningar förenade

missförhållanden, torde eu blivande trustinspektions uppgift böra begränsas

till att, där sådana missförhållanden i särskilda fall konstaterats, dels avgiva

yttrande till Kungl. Maj:t angående arten av berörda missförhållanden med

redogörelse, innehållande nödigt upplysningsmaterial, dels ock, där omständigheterna

därtill föranledde, föreslå, att sagda redogörelse offentliggjordes

eller att särskilda åtgärder av statsmakterna vidtoges till skydd för konsumenternas

intressen.

Den 21 december 1921 avgav trustlagstiftningskommittén sitt betänkande

med däri innefattat förslag till lag om vissa åtgärder beträffande monopolistiska

företag och sammanslutningar. Huvudinnehållet i berörda lagförslag

är följande:

Med monopolistiska företag och sammanslutningar förstås enligt förslaget

sadana företag och sammanslutningar mellan företag, som i betydande omfattning

utöva ett bestämmande inflytande på pris- eller omsättnings förhållanden

inom riket. Såsom monopolistisk sammanslutning skall jämväl

anses varje samverkan mellan företag, som utövar sådant inflytande, som

nu nämnts. — För att, på sätt i det följande närmare angives, åvägabringa

utredning m. m. beträffande monopolistiska företag och sammanslutningar

skall för tre år inrättas en särskild myndighet, benämnd trustkornmissionen

och bestående av nio av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Av dessa skola

tre utses bland av kommerskollegium föreslagna personer, som äga erfarenhet

och insikter inom de områden av näringslivet, där monopolistiska företag

och sammanslutningar företrädesvis förekomma, tre bland av socialstyrelsen

i samråd med lantbruksstyrelsen föreslagna personer, som kunna anses

äga särskild kännedom om den konsumerande allmänhetens erfarenheter

och synpunkter, samt tre — därav kommissionens ordförande — bland

personer, som kunna förväntas vara i stånd att opartiskt och med hänsyn

till allmänt väl bedöma de ärenden, som av kommissionen skola handläggas.

— Kommissionens uppgift skall i första hand vara att, i den omfattning

så finnes erforderligt för bedömande av behovet av särskild lagstiftning

angående monopolistiska företag och sammanslutningar samt utarbetande

av förslag till eventuell sådan lagstiftning, åvägabringa utredning

rörande förekomsten av dylika företag och sammanslutningar samt verkningarna

därav inom riket. Ändå att nyss angivna förutsättning icke är

för handen, skall kommissionen emellertid hava att företaga utredning

i fall, där det finnes sannolika skäl antaga, att monopolistiskt

företag eller sådan sammanslutning utnyttjar sin ställning på sätt,

Innehållet i

trustlag stift - ningskommxt.

téns betänkande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

som i betydande omfattning inom riket medför oskäliga prisförhållanden.

För fullgörande av nu angivna uppgifter skall kommissionen hava att,

i den mån den så finner nödigt, förelägga vederbörande företags eller sammanslutnings

ledning att för kommissionen eller dess ombud hålla tillgängliga

alla handelsböcker med tillhörande verifikationer samt övriga böcker och

handlingar, vilka kunna lämna upplysning om företaget eller sammanslutningen,

att bereda kommissionen eller dess ombud tillträde till samtliga

anläggningar och lokaler, vilka användas för företaget eller sammanslutningen,

samt att tillhandagå dem med upplysning i alla avseenden rörande

företaget eller sammanslutningen, allt med förbehåll att skyldighet dock ej

finnes till röjande av yrkeshemlighet av teknisk innebörd. Skulle kommissionen

för fullföljande av upptagen utredning så finna nödigt, skall kommissionen

äga att förelägga jämväl annan än vederbörande företags eller

sammanslutnings ledning att meddela upplysning i visst avseende, dock ej

i underordnad befattning hos företaget eller sammanslutningen anställd

person under annan förutsättning än att företagets eller sammanslutningens

ledning dessförinnan avfordrats upplysning i samma avseende. Upplysning

må, där den uppgiftsskyldige så önskar, i varje fall fullgöras muntligen inför

kommissionen eller dess ombud. Upplysningsskyldig skall av kommissionen

kunna kallas att för upplysningars avgivande personligen inställa sig inför

kommissionen. — Kommissionen skall vidare hava till uppgift att till

Kungl. Maj:t avgiva dels med stöd av verkställda utredningar yttrande om

behovet av särskild lagstiftning rörande monopolistiska företag och sammanslutningar

samt, därest förhållandena därtill föranleda, jämväl förslag

till sådan lag stiftning, dels redogörelse för verkställda utredningar beträffande

särskilda monopolistiska företag eller sammanslutningar eller grupper därav,

efter hand som dylika utredningar slutförts, och dels, i den händelse utredningen

rörande visst företag eller viss sammanslutning skulle giva vid

handen, att företaget eller sammanslutningen utnyttjar sin ställning på

sätt, som i betydande omfattning inom riket medför oskäliga pris förhållanden,

förslag om särskilt ingripande från statens sida, där sådant av kommissionen

befinnes böra ifrågakomma. — Å Kungl. Maj:t skall ankomma

att meddela närmare föreskrifter rörande kommissionens verksamhet. — Från

tillämpningen av lagen undantagas, där Kungl. Maj:t ej annorlunda förordnar,

sådana företag, som drivas av staten eller kommun. Beträffande

andra monopolistiska företag, vilka tillgodose ett allmänt intresse, skall det

ankomma på Kungl. Maj:t att meddela undantag. — Över kommissionens

beslut må klagan föras hos Kungl. Maj:t. — Tredska att efterkomma av

kommissionen meddelat föreläggande bestraffas med böter till höga belopp

och lämnande emot bättre vetande av oriktig uppgift med böter eller fängelse.

— Kommissionens ledamöter och biträden äro påbjudna viss tystnadsplikt

vid påföljd för överträdelse därav av bötes- eller fängelsestraff.

I den allmänna motivering, som är fogad till lagförslaget, har trustlagstiftningskommittén

bland annat lämnat en genom kommitténs försorg upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr JO.

!)

rättad förteckning över monopolistiska sammanslutningar av större betydelse

under de senaste aren inom värt lands industri, handel, hantverk, sjöfart,

bank- och försäkringsväsen samt jordbruk ävensom en ingående redogörelse

för vissa särskilda dylika monopolbildningars organisationsformer och verkningar,

omfattande sockertrusten, kvarnföreningen, havregrynskvarnarnas

försäljningskartell, galoschfabrikantkartellen, sammanslutningar inom järnvar

ubranschen och lantmännens mjölkförsäljningsförening. Därjämte har

kommittén lämnat en redogörelse för trust- och kartellagstiftning i vissa

främmande länder, där de ekonomiska förhållandena ansetts erbjuda större

likheter med vårt eget lands, nämligen i Förenta Staterna, England, Norge

och Danmark.

Tvenne ledamöter i kommittén hava i särskilt yttrande uttalat, att den

av kommittén verkställda undersökningen rörande vissa monopolbildningar

inom vårt land ej jävat den iakttagelsen, att den planerade kommissionen

icke komme att tillföras arbetsuppgifter av större betydelse, så länge nuvarande

allmänna ekonomiska depressionstillstånd rådde.

Över trustlagstiftningskommitténs ifrågavarande betänkande infordrade

Kungl. Maj:t den 4 februari 1922 utlåtanden från bank- och fondinspektionen,

försäkringsinspektionen, lantbruksstyrelsen, socialstyrelsen och kommerskollegium,

av vilka de båda sistnämnda ämbetsverken tillika anbefalldes

att hava före utlåtandes avgivande berett de sammanslutningar och andra,

vilka verken kunde finna lämpligt, tillfälle att yttra sig över förslaget.

Som i den föreliggande motionen ej till någon del berörts innehållet i de

med anledning av nämnda remisser under senare hälften av mars månad

1922 inkomna yttranden och utlåtanden, anser sig utskottet böra till ledning

för bedömandet av motionärernas hemställan här nedan lämna en redogörelse

för det huvudsakliga innehållet i sagda yttranden och utlåtanden.

Bank- och fondinspektionen har framhållit, att, ehuru förhållandena inom

inspektionens verksamhetsområde enligt inspektionens mening icke hittills

varit sådana, att ett övervakande från de synpunkter, på vilka förslaget

vore byggt, skulle vara erforderligt, inspektionen dock, därest förhållandena

inom andra områden av näringslivet skulle anses betinga genomförande av

den föreslagna lagstiftningen, icke hade någon anledning att avstyrka dess

tillämpning jämväl å företag, som stode under inspektionens tillsyn, och

sammanslutningar mellan dylika företag.

Försäkringsinspektionen har, efter att hava lämnat en redogörelse för

inom vårt land nu bestående monopolistiska sammanslutningar inom försäkringsväsendet,

anfört bl. a. följande:

Å försäkringsområdet vore konkurrensen mellan förefintliga bolag så stark,

att en tarifförening icke längre kunde sammanhållas, om den ville hålla så

höga premier, att bolag, som utträdde ur föreningen, kunde räkna med att

få god affär mot lägre premier. I fråga om sjöförsäkring torde för övrigt

Yttranden

över trustlagstiftningskommitténs

betänkande.

Bank- och

/''ondinspektionen.

Försäkra) gsinspelctioncn.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Lantbruks•

styrelsen.

gälla, att premietarifferna i väsentlig mån måste rättas efter den internationella

försäkringsmarknaden. Frånsett brandförsäkringsområdet hade tariffföreningarna

hittills icke vunnit någon större styrka, enär det visat sig svårt

att sammanhålla dem. Det skulle ej vara till gagn, om staten genom någon

sin myndighet skulle direkt eller indirekt få inflytande på försäkringsbolagens

premietariffer i annan mån, än att i fråga om livförsäkring och närstående

försäkringsarter, där det funnes tillräcklig statistisk erfarenhet att

bygga på, grunder fastställdes för beräkningen av premierna till förhindrande

av att otillräckliga premiesatser användes av bolagen. Enligt försäkringsinspektionens

mening borde försäkringsbolag och deras sammanslutningar

undantagas från eu blivande trustkommissions verksamhetsområde.

Skulle detta ej bliva fallet, borde försäkringsinspektionen i allt fall beredas

rätt att begränsa de upplysningar, som skulle avfordras försäkringsbolagen,

på sådant sätt, att kostnaden för deras anskaffande och bearbetande ej komme

att stå i oskäligt förhållande till den nytta, som kunde väntas av undersökningen.

Tidsförhållandena vore ej sådana, att man kunde ålägga vare

sig bolagen eller det allmänna stora utredningskostnader, när skäl ej funnes

att antaga, att utredningen kunde komma att blotta allvarliga missförhållanden.

Dylika skäl funnos emellertid enligt försäkringsinspektionens förmenande

icke i fråga om försäkringsbolagen och deras sammanslutningar.

Lantbruksstyrelsen, som över förslaget infordrat yttranden från 1)1. a. hushållningssällskapen

och Sveriges allmänna lantbrukssällskap, har anfört

bl. a. följande:

I de till lantbruksstyrelsen inkomna yttrandena hade i allmänhet i enlighet

med trustlagstiftningskommitténs utredning konstaterats, att en mycket

stark tendens till sammanslutningar i prisreglerande syfte tämligen allmänt

framträdde inom affärs- och industrivärlden, att dylika sammanslutningar

inom vissa branscher fått en faktisk monopolställning på den inhemska

marknaden ävensom att sammanslutningar med dylik monopolställning i

vissa fall, om ock mera undantagsvis, missbrukat sin maktställning till allmänhetens

uppskörtande. Otvivelaktigt torde ock en fortgående utveckling

i samma riktning vara att emotse för framtiden. Det kunde vid sådant

förhållande icke förnekas, att samhället måste hava ett starkt intresse av

att kunna oavlåtligt och mera ingående följa den vidare utvecklingen å

området. Tillskapandet av ett statens organ, som så att säga hade möjlighet

att hålla en ständig utkik över de monopolistiska sammanslutningarnas omfattning

och verksamhet, särskilt sådan denna framträdde i deras prispolitik

gent emot allmänheten, och som ägde möjlighet att inom vissa utstakade

gränser vidtaga dispositioner för att förekomma sådana utslag av denna

verksamhet, som måste ur det allmännas synpunkt anses skadliga, syntes

närmast kunna karakteriseras som ett rent självförsvar från samhällets sida.

Sa långt hade ock i allmänhet enighet rätt i de inkomna yttrandena. Beträffande

organisationen av detta organ hade meningarna emellertid varit

delade. Sä gott som genomgående hade kommitténs förslag om upprättande

av en trustkommission med synnerligen vittgående befogenheter avvisats.

Endast Västerbottens och Värmlands läns hushållningssällskap hade tillstyrkt

nämnda förslag i mera obeskuret skick. Sex hushållningssällskap hade icke

gjort något mera bestämt uttalande i förevarande avseende. I övrigt hade

de avgivna yttrandena — från sex hushållningssällskap hade yttranden ej

avgivits — gått i avstyrkande riktning. Härvid hade anförts, att den före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottet* utlåtande Nr 10. 11

slakna kommissionen bleve en alltför stol'' och dyrbar apparat, att det i själva

verket vore fråga om upprättande av ett nytt ämbetsverk med stora omkostnader

samt slutligen att kommissionen utrustats med alltför vittgående befogenheter

och att densamma härigenom kunde bliva besvärande och hämmande

även för en sund utveckling av affärsverksamheten inom landet.

Även lantbruksstyrelsen ställde sig för egen del synnerligen betänksam

gent emot kommitténs förslag. Det torde icke kunna förnekas, att den föreslagna

kommissionens verksamhet lätt kunde få en inkvisitorisk läggning

och att kommissionen härigenom samt genom att ingripa i fall, då dess ingripande

icke vore betingat av föreliggande förhållanden, lätt kunde åstadkomma

mera skada än nytta. Missförhållanden förekomma visserligen, men

förhållandena i vårt land torde dock ännu så länge knappast kunna anses

vara sådana, att de påkallade eu allmän trustlagstiftning. Framhållas kunde

ock, att det numera knappast torde råda mera än en mening därom, att

statens åtgärder i pris- och produktionsreglerande syfte under världskriget

varit mindre tillfredsställande. A andra sidan vore dock lantbruksstyrelsen

fullt ense med kommittén därutinnan, att staten icke finge helt släppa utvecklingen

fri å ifrågavarande område. Statens åtgärder syntes emellertid

tillsvidare böra begränsas till att med uppmärksamhet iakttaga de monopolistiska

sammanslutningarnas verksamhet och, där i visst fall anledning vore

att befara, att dylik sammanslutning utnyttjade sin ställning till att på allmänhetens

bekostnad i allt för hög grad tillgodose sina egna ekonomiska intressen,

verkställa närmare undersökning, så långt detta vore möjligt med

nuvarande metoder för primärmaterialets uppsamlande. Därest en sådan

undersökning skulle ådagalägga ett verkligt missförhållande, syntes vidare

genom pressens medverkan de vunna resultaten av undersökningen böra

bringas till offentligheten och allmänheten givas råd och upplysningar att

genom motorganisationer eller på annat sätt, exempelvis genom minskning

av konsumtionen av viss vara, söka motverka den ifrågavarande sammanslutningens

prispolitik. Ofta torde ett dylikt tillvägagångssätt kunna förväntas

medföra erforderlig rättelse. I svårare fall torde särskilda åtgärder från statsmakternas

sida, exempelvis borttagande eller sänkande av förekommande tullsatser,

kunna tillgripas. Lantbruksstyrelsen liölle emellertid före, att för en

dylik övervakande uppgift icke behövde tillsättas en kommission med de utav

trustlagstiftningskommittén föreslagna måtten. Möjligen skulle uppgiften

ifråga kunna givas åt något statens ämbetsverk eller, där detta ej lämpligen

läte sig göra, till någon mindre omfattande sakkunnig institution.

Tilläggas må, att i flera av de från hushållningssällskap inkomna yttranden

i anslutning till förenämnda tvenne kommittéledamöters särskilda uttalande

betonats angelägenheten av att lagstiftning å området komme till stånd först

efter det näringslivet i vårt land återhämtat sig efter den nuvarande depressionen,

under vilken allt borde undvikas, som vore ägnat att väcka oro,

osäkerhet och missmod hos närings- och industriidkarna i landet, ej minst

bland jordbrukets målsmän.

Socialstyrelsen bär fått emottaga yttranden i ärendet från landsorganisationen

i Sverige, kooperativa förbundet, Sveriges statstjänstemannanämnd,

statstjänarnas dyrtidstilläg g skommitté, trafiktjänstemännens riksförbund,

Sveriges husmoderföreningars riksförbund och försäkrings-tjänstemannaföreningen

i Stockholm.

Socialstyrel
ser.

.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

De sammanslutningar, som till socialstyrelsen avgivit yttranden i frågan,

liava i allmänhet uttalat sig för behovet av ett statsingripande gent emot

de monopolistiska företeelserna. Några sammanslutningar, bland dem landsorganisationen,

hava utan förbehåll anslutit sig till kommitténs förslag. Statstjänarnas

dyrtidstilläggskommitté har velat gå längre och förordat, att åt

det föreslagna organet för statsingripandet, trustkommissionen, måtte givas

vidgat uppdrag, så att det kunde föreslå åtgärder till undanröjande av alla

de faktorer, som bidroge till att oskäligt fördyra befolkningens levnadskostnader

— särskilt har kommittén vänt sig mot de onödiga mellanhänderna.

I ett flertal yttranden har uttryck givits för den uppfattningen, att utvecklingen

i monopolistisk riktning borde respekteras och statsingripandet begränsas

till bekämpande av monopolställningens missbruk. Kooperativa förbundet

har visserligen ej velat bestrida behovet av särskilt statsingripande

mot de monopolistiska företagen och sammanslutningarna, men har framhållit

såsom värdefulla botemedel mot här ifrågavarande missförhållanden en handelspolitik,

som medgåve ett ohämmat internationellt varuutbyte, samt en kraftig

konsumentorganisation. Av kooperativa förbundet och Sveriges statstjänstemannanämnd

hava framställts erinringar mot den föreslagna trustkommissionen.

Enligt den förra sammanslutningens mening skulle kommissionens

ledamöter kunna inskränkas till tre eller också skulle kommissionen

ersättas med en särskild befattningshavare, placerad exempelvis inom handelsdepartementet,

vilken i förekommande fall skulle höra representanter för producenter

och konsumenter. Sveriges statstjänstemannanämnd, som ifrågasatt

behovet av ett särskilt statsorgan för ändamålet, har ansett en kommission

av den föreslagna typen olämplig och föreslagit tillsättandet av en särskild

trustinspektör med samma befogenhet, som enligt kommitténs förslag skulle

tillkomma trustkommissionen.

För egen del har socialstyrelsen under framhållande av att förevarande

ärende torde fä anses i viss mån främmande för styrelsens huvudsakliga

ämbetsuppgifter anfört i huvudsak följande:

Enligt styrelsens mening utgjorde den monopolistiska koncentrationen

under för närvarande givna förutsättningar en naturlig och oundviklig fas

i näringslivets utveckling och innebure därjämte i sina högre former möjlighet

till en beaktansvärd rationalisering av produktion, resp. distribution.

I och för sig behövde ej heller ifrågavarande företeelse medföra ogynnsamma

verkningar för konsumenterna. Faran för att monopolistiska företag

eller sammanslutningar skulle missbruka sin ställning läge emellertid, såsom

rätt naturligt vore och av erfarenheten i rik mån bekräftades, nära till

hands.

Att ett ingripande från statens sida mot monopolställningens missbrukande

mötte betydande svårigheter, finge emellertid erkännas, och hade det, såvitt

erfarenheten från andra länder gåve vid handen, hittills icke lett till alltför

betydande direkta resultat. Sannolikt vore dock, att enbart möjligheten till

ett statsingripande många gånger i avsevärd mån motverkat alltför stötande

maktmissbruk. Påpekas finge också, att redan en undersökning och ett

framläggande för offentligheten av eu monopolbildnings affärsmetoder torde

vara ägnade att utöva en ganska starkt korrigerande inverkan.

Styrelsen vore alltså, oavsett om några effektiva direkta lagstiftningsåtgärder

mot monopolbildningarnas olägenheter kunde åvägabringas eller ej,

av den meningen, att en ingående och allsidig undersökning av berörda

bildningar borde komma till stånd. Huruvida och på vilka sätt staten sedan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr K).

skulle reagera mot nyss omförmälda olägenheter, finge bero pa vad undersökningen

gåve vid handen — möjligen finge man nöja sig med att lägga

huvudvikten pa undersökningsresultatens publicerande.

Styrelsen biträdde sålunda i huvudsak kommitténs förslag.

Den av kommittén föreslagna inskränkningen beträffande ifrågavarande

undersökningar till att gälla vad som erfordrades för bedömande av behovet

av särskilda lagstiftningsåtgärder och dessas utformning samt därutöver till

fall av särskilt framträdande missförhållanden syntes styrelsen vara synnerligen

väl påkallad.

Beträffande valet av organ för utredningens verkställande kunde givetvis

olika lösningar komma ifråga. Närmast till hands läge måhända, särskilt

från sparsamhetssynpunkt, att uppdraga utredningen åt någon redan bestående

statsmyndighet. Någon för ett dylikt uppdrag fullt lämpad myndighet

torde emellertid ej förefinnas. De myndigheter, som möjligen skulle kunna

ifrågakomma, stode nämligen med hänsyn till sina huvudsakliga uppgifter

icke fullt fria och obundna eller måste anses sakna tillfredsställande saklig

kompetens. Åt vilken myndighet utredningen än uppdroges, skulle det för

övrigt otvivelaktigt bliva nödvändigt att förstärka myndigheten med ungefär

det mått av arbetskraft, som för utredningen kunde behövas, vadan någon

egentlig besparing sålunda ej skulle vinnas. Tvivelaktigt torde väl också

vara, om det vore lämpligt att vidtaga eu dylik förstärkning för ett uppdrag

av tillfällig natur. Enligt styrelsens asikt torde det således få anses

väl motiverat att för utredningen tillskapa ett särskilt tillfälligt organ, och

syntes det med hänsyn till de stora krav på sakkunskap och omdömesförmåga,

som måste ställas på detta organ, som om kommitténs förslag i förevarande

avseende på det hela taget vore att förorda. Möjligen skulle det

dock låta sig göra att minska antalet ledamöter i den föreslagna trustkommissionen

beträffande de två förstnämnda grupperna till två i vardera

gruppen.

Å några håll, såsom i ett par av de till styrelsen inkomna yttrandena,

hade föreslagits, att trustkommissionen borde ersättas med något slag av

trustinspektör. Såvitt styrelsen kunde finna, torde dessa förslag grunda sig

på eu missuppfattning av det egentliga syftet med förevarande lagförslag,

nämligen att få till stånd eu allsidig, ingående och tillförlitlig utredning

om de monopolistiska företeelserna i vårt land och eventuellt förslag till lagstiftningsåtgärder

mot av desamma föranledda missförhållanden. Sedermera,

när dessa grundläggande men övergående åtgärder genomförts, kunde det

måhända för den fortlöpande kontrollen över den eventuella lagstiftningens

efterlevnad ifrågakomma att tillsätta en trustinspektör.

I fråga om sättet för förverkligandet av trustkommissionens första och

väl även förnämsta uppgift — att utföra den åsyftade utredningen — kunde

de föreslagna metoderna för upplysningars införskaffande och framtvingande

måhända synas väl inkvisitoriska och hårdhänta. Med hänsyn till att upplysningsplikten

onekligen i en del fall torde komma i stark konflikt med

mäktiga intressen, torde väl emellertid ganska stränga bestämmelser i förevarande

avseende vara av behovet påkallade och hade styrelsen i huvudsak

ej något att erinra mot ifrågavarande bestämmelser. Möjligen skulle dock

vara skäl att från upplysningspliktens fullgörande undantaga personer, som

på grund av deras beroende ställning i förhållande till monopolistiska företag

eller sammanslutningar kunde göra troligt, att fullgörandet skulle för

dem kunna medföra allvarlig skada eller dylikt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Kommers
kollegium.

14 Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Anmärkas må, att kooperativa förbundet i sitt yttrande anmärkt, att från

lagens tillämpning borde undantagas konsumentsammanslutningar, såväl

lokala som nationella.

Kommerskollegium, som fått emottaga yttranden i ärendet från följande

institutioner och sammanslutningar inom näringslivet, nämligen Sveriges

industriförbund, fullmäktige i Järnkontoret, Sveriges kemiska industrikontor,

Sveriges hantverksorganisation, Sveriges allmänna sjö farts förening, Sveriges

redareförening, Sveriges segel fa r tygs fö renin g, Kanalflottans rederiförening,

samtliga handelskamrar i riket och Sveriges köpmannaförbund, har sammanfattat

innehållet i de till kommerskollegium inkomna yttrandena sålunda:

Endast två av de hörda sammanslutningarna hade förklarat sig i princip

icke hava något att erinra mot den föreslagna lagstiftningen, nämligen

handelskamrarna för Västernorrlands- och Jämtlands län samt för Norrbottens

och Västerbottens län, ävensom under vissa förbehåll handelskammaren

i Gävle. Vad beträffade de korporationer, som representera sjöfarten,

syntes dessa ställa sig mera främmande för frågan, i det att avsedda företeelser

av monopolistisk art förmenades icke hava i nämnvärd utsträckning

förekommit inom svensk sjöfart och rederirörelse. Sveriges redareförening

hade dock uttalat sin anslutning till handelskammarens i Göteborg yttrande

i ärendet, vilket i likhet med samtliga övriga yttranden innehölle avstyrkande.

Den allmänna meningen inom landets industriella och kommersiella

kretsar, i den mån den finge anses representerad av sagda avstyrkande yttranden,

syntes alltså avgjort vara emot en lagstiftning av den art, trustlagstiftningskommittén

föreslagit, och detta ej mindre på grund av det sätt,

varpå kommittén löst sin uppgift, än även och — som det förefölle — i än

högre grad, på grund av en helt skiljaktig uppfattning om de påtalade

sammanslutningarnas betydelse inom det moderna näringslivet. Man syntes

redan uppfatta riktlinjerna för förslaget såsom ett underkännande av näringslivets

behov att söka sig de lämpligaste formerna för ekonomisk verksamhet

och såsom ett ensidigt betonande av ett allmänt konsumentintresse, vars

innebörd icke klart fattats. Vidare gjordes den meningen med skärpa gällande,

att förhållandena i vårt land på detta område icke med fog kunde

sägas vara av den art, att ett så drakoniskt ingripande från det allmännas

sida, som föreslagits, vore på något sätt påkallat. Enstaka överdrifter hänfördes

till den nu tilländalupna kristidens företeelser, och man påpekade,

att den inträdande lågkonjunkturen av sig själv åstadkomme en kraftig avveckling

av den ekonomiska överorgaiusation, som tidigare kunde hava givit

upphov till farhågor för den köpande allmänhetens exploatering. Upprättandet

av ett nytt ämbetsverk med befogenhet att under former, som icke ansåges

betryggande för affärslivets oundgängliga behov av diskretion, företaga

omfattande publika utredningar om industriens och handelns organisationer

uppfattades som ett oberättigat misstroende, riktat mot utövarna av

vissa näringsfång. Man framhöll sålunda, att jordbrukarnas och industriarbetarnas

organisationer, vilka icke skulle beröras av den föreslagna inspektionen,

hade minst lika stor, om icke större möjlighet att inverka på prisbildningen

inom landet än de näringssammanslutningar, som kommittén i

första hand velat ställa under övervakning. Flera av de hörda korporationerna

ansåge, att ett omedelbart inrättande av eu trustkommission enligt

föreliggande förslag skulle skärpa affärsolusten, minska förtroendet till fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10. IT)

liden och för näringslivet försvåra återhämtningen från den nu radande

depressionen samt därigenom lända till direkt skada för landets ekonomi.

För egen del liar kommerskollegium anfört i huvudsak följande:

Att kartell- och trustsammanslutningarna under senaste decennier jämväl

i vårt land erhållit en betydande omfattning torde fä anses såsom en fas av

den allmänna ekonomiska utvecklingen och såsom ett resultat av de ekonomiska

lagar, som under normala förhållanden reglerade det nutida materiella

framåtskridandet. Den framdrivande kraften vid denna utveckling hade givetvis

i första rummet varit de uppenbara fördelar för produktionen, även rent

nationalekonomiskt sett, som i många avseenden stode att vinna genom de

former för samverkan, driftkoncentration m. in., som kartellen eller trustsammanslutningen

innebure, detta naturligtvis under förutsättning av lämplig

organisation och ekonomiskt klok och måttfull ledning.

Att söka genom lagstiftningsåtgärder mer eller mindre direkt motarbeta

den nämnda ekonomiska utvecklingen syntes lika olämpligt som utsiktslöst.

Statliga regleringsåtgärder, som kunde befinnas nödiga gentemot privata

företag av monopolistisk natur, torde därför höra inskränkas till sådana

bestämmelser, som avsåge förhindrande, såvitt möjligt, av monopolväsendets

avarter och beivrande av uppenbara missbruk. Obestridligt vore nämligen,

att avarter och missbruk förekommit och även för framtiden kunde

befaras, därest viss kontroll ej utövades över monopolistisk verksamhet pa

näringslivets område. Erfarenheten från skilda länder, värt land ej undantaget,

hade därpå givit tillräckliga exempel och hade jämväl inom de flesta

kulturländer gjort frågan om lämpliga motåtgärder i lagstiftningsväg

aktuell.

Bland olägenheterna och vådorna av det privata näring smonopolet fraraliölles

i kommittébetänkandet i första hand den frestelse till överkapitalisering,

som framträdde vid bildandet av en monopolistisk sammanslutning.

Många exempel på dylika företeelser inom vårt lands näringsliv kunde anföras,

särskilt från krigsårens i åtskilliga avseenden konstlade och osunda

högkonjunktur. Hithörande företeelser sammanhängde emellertid i åtskilliga

hänseenden med en mindre önskvärd riktning inom emissionsverksamheten,

vilken riktning likväl på senaste tiden framkallat synnerligen kännbara

och häftiga bakslag. Med hänsyn till rådande konjunkturförhållanden

torde det knappast vara att befara, att missbruk av berörda slag skulle i

avsevärd grad framträda under den närmaste framtiden.

Den allmännast kända och oftast påtalade olägenheten och risken av den

monopoliserade verksamheten inom industri, handel och transportväsende

läge emellertid i den frestelse till maktmissbruk, som monopolet innebure.

Monopolställning kunde sålunda missbrukas till försämring av de utbjudna

varornas eller prestationernas kvalitet, till ett oskäligt uppskruvande av

prisnivån i syfte att bereda monopolinnehavaren otillbörlig vinst, till genomförande

i övrigt av ensidiga och gentemot köparna obilliga försäljningsbestämmelser,

eller till oskälig nedpressning av avsättningen till monopolinnehavarens

leverantörer.

Exemplen på direkt varuförsämring såsom följd av monopolistisk verksamhet

torde i vårt land vara relativt få. I allmänhet torde tvärtom den specialisering

och de ökade möjligheter för tillgodogörande av teknikens utveckling,

som blivit en följd av industriens kartellsammanslutningar och

förtrustade företags stordrift, hava lett till framsteg jämväl med avseende

ä varornas kvalitet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Andra lagutskottets utlåtande Nr LO.

Den allmännaste formen för monopolets maktmissbruk läge däremot i

genomförandet av en i förhållande till produktionskostnaderna oskälig grisnivå,

oftast gentemot köparna, men i vissa fall även beträffande leverantörer,

d. v. s. i beräknande av en ur konsumentsynpunkt oberättigad vinstmarginal

för monopolisten. De rent ekonomiska faktorer, som verkade

reglerande å överdrifter härvidlag, vore som bekant prisbildningens inverkan

på efterfrågan samt risken för själva monopolställningens äventyrande,

den s. k. potentiella konkurrensen. I den mån betydelsen och verkan av

dessa regulativ försvagades, ökades givetvis riskerna för missbruk av en

faktisk monopolställning. Krisårens erfarenheter lämnade allbekanta exempel

härpå, särskilt genom avstängandet, helt eller delvis, av den kraftigast

verkande regulatorn på det inhemska monopolet, nämligen den utländska

konkurrensen.

Det vore naturligt, att de jämförelsevis talrika och obestridliga missbruk

av en okontrollerad monopolställning, som sålunda under krigsårens undantags

förhållanden förekommit, i hög grad stegrat den på många häll rådande

misstron och ogillandet av kartell- och trustväsendet. I många fall

hade de monopolistiska sammanslutningarna sålunda ansetts såsom egentliga

upphovet till den allmänna prisstegring, vars förnämsta orsaker i verkligheten

legat på andra områden. Denna uppfattning torde i sin män hava

bidragit till att framkalla yrkandena om genomförandet snarast möjligt av

kontrollåtgärder gentemot hithörande företag. Sådana yrkanden hade framkommit

i vårt land liksom i åtskilliga andra länder, bland andra England

samt våra grannländer Norge och Danmark, i samband med den nya period

av industriell högkonjunktur, som syntes inträda efter fredsslutet och

som hos oss särskilt gjort sig gällande under förra hälften av år 1920.

Det sedermera inträffade, nästan exempellösa bakslaget på alla näringslivets

områden hade emellertid på många håll framkallat betänkligheter

mot statliga ingripanden, rörande vars verkningar under förhandenvarande

förhållanden man saknade varje erfarenhet och som kunde befaras vara

ägnade att åtminstone i vissa fall öka den rådande industriella och kommersiella

osäkerheten och depressionen.

Sålunda hade i England den lag angående övervakande av prisstegring

och kontroll över truster, som utfärdades den 19 augusti 1919 och erhöll

vissa kompletterande tillägg den 19 maj 1920, upphört att gälla från och

med den 19 maj 1921, utan att det för närvarande syntes ifrågasatt att låta

den följas av någon mera permanent lagstiftning på hithörande område.

Officiellt hade lagens upphävande till och med betecknats såsom »avslutande

av ett experiment». Detta experiment hade givit anledning till mycken

kritik. Dess huvudsakliga vinst hade legat däri, att det bibringat allmänheten

en viss kännedom om viktiga förhållanden inom näringslivet och ådagalagt,

att prisstegringen på det hela taget varit i långt högre grad beroende

av andra faktorer än av oskälig prisuppskörtning, samt att därigenom

samlats en del fakta såsom underlag för diskussion om en blivande permanent

lagstiftning angående näringsmonopol, när dessa frågor eu gång komme

att behandlas av parlamentet.

I Danmark, där ett provisoriskt lagförslag angående viss kontroll över

företag och sammanslutningar av monopolistisk art inom näringslivet framlades

hösten 1919 och av folketinget antogs i februari 1920, hade den vidare

behandlingen fått anstå, varvid såsom skäl för uppskovet från regeringens

sida anförts bland annat, att situationen inom näringslivet dä (på hösten

1921) vore väsentligt olik den, som förelegat 1919 och 1920, och att en na
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Amlai lagutskottets utlåtande Nr 10. 17

t liflig följd härav vört'', ad man loge under övervägande, ad eventuellt

söka andra utvägar till fragans »försvarliga» behandling än de, som då anvisades.

Inom inrikesministeriet vore man för närvarande sysselsatt härmed.

Bland länder med förhållanden närmast jämförliga med de i värt land

rådande hade i övrigt, såvitt av kommittéutredningen framginge eller kollegium

eljest hade sig bekant, endast Norge genomfört eu provisorisk lagstiftning

angående kontroll över truster och kartellartade sammanslutningar

ävensom över prisöverenskommelser av alla slag, avsedda att reglera konkurrensen

inom näringslivet. I nämnda land hade jämväl utarbetats ett

förslag till permanent lagstiftning om kontroll över sammanslutningar och

monopolföretag, som framlagts den 29 augusti 3 921. De provisoriska förordningarna

inrymde bland annat åt provianteringsdepartementet en synnerligen

vidsträckt befogenhet att fastställa maximipriser inom såväl handel

som industriell och hantverksmässig produktion. Såväl den provisoriska

lagen som lagförslaget ginge vida längre i fråga om ingrepp mot nästan

varje intressesammanslutning inom näringslivet än i vårt land hittills varit

på allvar ifrågasatt eller torde kunna anses överensstämma med någon mera

utbredd opinion härstädes. Närmare erfarenhet rörande den provisoriska

lagstiftningens verkningar torde ännu saknas.

I likhet med ett flertal av de över förslaget hörda representationerna för

näringslivet funne kollegium det efter dansk förebild föreslagna tillskapandet

av en kommission, utrustad med extra ordinära befogenheter och avsedd

att verka på en gång såsom utredande kommitté och kontrollorgan,

vara ägnat att väcka starka betänkligheter.

Kollegium ansåge sig visserligen böra förorda, att åtgärder vidtoges i

syfte att genom lämpligt statsorgan åstadkomma en permanent kontroll

över ifrågavarande monopolistiska företag och sammanslutningar. Åtskilliga

fördelar syntes vara att vinna genom en dylik fortlöpande kontroll. Å

ena sidan torde ur konsumentsynpunkt ett påvisande och beivrande av

uppenbara maktmissbruk i fråga om prispolitik och övriga leveransvillkor,

som kunde föranledas av monopolinnehav, få anses lämpligt och berättiga!.

Å andra sidan torde det ligga i näringslivets eget välförstådda intresse, att

dylika missbruk ej finge större omfattning och därigenom bringade hela

den nationalekonomiskt och produktionstekniskt gynnsamma utveckling, som

kartellsammanslutningarna liksom förtrustade industriella storföretag representerade,

i orättvis misskredit hos allmänheten.

Därest nämnda fördelar skulle kunna vinnas utan större olägenheter för

näringslivet i dess helhet eller vissa grenar därav, vore det nödvändigt, att

den kontrollerande myndigheten erhölle en lämplig organisation i närmaste

anslutning till hävdvunna och på närbesläktade verksamhetsområden

prövade former, samt att ett fullt betryggande skydd åvägabragtes för

iakttagande av företagarnas berättigade krav på sekretess i fråga om lämnade

uppgifter.

Mot den av kommittén föreslagna niomannakommissionen, som skulle

samtidigt erhålla ställningen av utredande kommitté och provisorisk kontroll-

och inspektionsmyndighet, syntes befogade invändningar kunna göras.

Den mera tillfälliga karaktär och organisation, denna kommission skulle

erhålla, liksom det stora antalet medlemmar jämte biträden, densamma

skulle omfatta, torde knappast erbjuda tillfredsställande garantier, vare sig

i fråga om ärendenas fullt konsekventa och sakliga behandling eller beBihang

till riksdagens protokoll 192-''i. 9 samt. 2 avd. 7 käft. (N:r 102 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

träffande iakttagande av nödig sekretess. Likaså torde det bliva förenat

med icke obetydliga svårigheter att för en så mångtalig provisorisk kommission

kunna påräkna fullt sakkunniga, ojäviga och i övrigt kompetenta

ledamöter, i alla avseenden lämpade att fullgöra de synnerligen maktpåliggande

och ömtåliga uppdrag, kommissionen enligt förslaget fått sig anförtrodda.

Slutligen torde de avsevärda kostnader — enligt kommittéförslaget

beräknade till högst 100,000 kronor, dock utan närmare angiven specifikation

— som tillskapandet av en dylik kommission skulle medföra,

särskilt under nu rådande tider höra väcka synnerligen stora betänkligheter.

På grund härav ansåge kollegium, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som alternativt förordats av bland andra Stockkolms med flera handelskammare,

Sveriges industriförbund och fullmäktige i järnkontoret, att kontrollmyndigheten

borde erhålla en mera klar ställning såsom statsorgan

med ämbetsmannaansvar, förslagsvis under namn av »trust- och kartellinspektion-».

Denna inspektion, som lämpligen borde, på sätt föreslagits av

Stockholms handelskammare, utgöras av en trustinspektör med nödiga biträden

samt rådgivande representanter för näringslivet och konsumentintressena,

torde kunna organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med

bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektionen och vara ålagd

motsvarande diskretionsplikt. Att åt en inspektionsmyndighet av nu föreslagen

beskaffenhet inrymma vittgående och ansvarsfull befogenhet rörande

infordrande från näringsidkare av upplysningar och uppgifter av grannlaga

natur torde möta vida mindre gensaga än i fråga om den mera tillfälliga

niomannakommissionen med biträden m. m., som kommittéförslaget upptoge.

I flera av de till kollegium avgivna yttrandena hade ifrågasatts, att den

föreslagna inspektionsmyndigheten skulle på ett eller annat sätt anknytas

till kollegium. Såsom stöd för en sådan anordning hade anförts, dels den

nära kontakt, som kollegium i övrigt i sin verksamhet hade med näringslivet,

dels särskilt de fördelar i organisatoriskt hänseende, som utnyttjandet

i viss mån av de resurser i ena och andra avseendet — bland annat beträffande

näringsstatistiska uppgifter — varöver kollegium förfogade, skulle

innebära, dels slutligen de möjligheter till besparing, som härigenom skulle

uppstå för staten.

Kollegium måste för sin del ställa sig tvekande till lämpligheten av en

dylik anordning. Den uppgift, kollegium hade att inom statsförvaltningen

närmast företräda, nämligen tillvaratagandet av näringarnas intressen, nödvändiggjorde

givetvis, om den över huvud taget skulle kunna på ett tillfredsställande

sätt fyllas, ett förtroendefullt samarbete med representanterna

för privata företag och sammanslutningar inom olika områden av näringslivet.

Det vore att befara, att detta önskvärda samarbete kunde lida ett visst

avbräck, därest den uppfattningen vunne insteg, att sålunda vunnen kännedom

om speciella näringsförhållanden kunde förväntas utnyttjad för andra

syften än dem, som direkt avsåge näringarnas egen utveckling. Så skulle

exempelvis införskaffandet av de erforderliga primäruppgifterna för industristatistiken,

vilket redan nu i många fall erbjöde avsevärda svårigheter, antagligen

i hög grad motverkas av en eventuell farhåga, att de lämnade uppgifterna

komme att brukas för andra syften än den officiella statistiken.

Införlivandet med kommerskollegium av en trast- och kartellinspektion kunde

befaras även i andra avseenden verka förryckande på kollegii övriga verksamhet.

Kollegium ville emellertid framhålla, att vissa av de motsedda för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1!)

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

delarna eventuellt skulle kunna vinnas genom åvägabringande av visst samarbete,

varemot kollegium för sin del ej funne anledning framställa erinran.

Vad beträffade bevarandet av nödig sekretess i fråga om av inspektions

myndigheten inhämtade konfidentiella uppgifter funne kollegium, i likhet

med liera av de hörda sammanslutningarna, fyllandet av detta berättigade

krav nödvändiggöra en ändring i tryckfrihetsförordningen, varigenom de

införskaffade meddelandena liksom inspektionsmyndighetens protokoll ocli

Övriga handlingar undantoges från offentliggörande, i den mån offentliggörande

ej i särskild ordning beslötes. På annat sätt torde man nämligen

knappast kunna komma ifrån den dubbla svårighet, som läge i att på samma

gång skaffa ett särskilt gent emot den utländska konkurrensen nödigt skydd

för lämnade uppgifters hemlighållande och att möjliggöra det även för inspektionsmyndigheten

själv erforderliga, oomtvistliga fastställandet av lämnade

uppgifters innehåll. Det av trustlagsstiftningskommittén såsom provisorium

förordade muntliga förfarandet vid avlämnandet av uppgifter torde icke

kunna erbjuda erforderlig trygghet i berörda hänseenden.

Därest nu anförda synpunkter, som av kollegium ansåges böra tillmätas

synnerlig vikt, vunne beaktande, skulle icke den ifrågasatta inspektionsmyndigheten

kunna träda i verksamhet, förrän tidigast efter det tryckfrihetsförordningen

blivit i angivet avseende kompletterad.

Kollegium funne detta uppskov ej innebära någon större olägenhet, utan

fastmera avsevärda fördelar. Såsom framginge av vad ovan anförts, vore

riskerna för missbruk från monopolitiska sammanslutningars och företags

sida vida mindre under en utpräglad lågkonjunktur än under högkonjunkturen.

Å andra sidan vore det stöd, som kartellerna erbjöde det enskilda

företaget, liksom de tekniska och organisatoriska företräden, som det för

stordrift ordnade trustföretaget möjliggjorde, av särskild betydelse under

depressionstider.

Om sålunda den sammanhållning, som särskilt kartell väsendet skänkte

under depressionstider, vore av speciellt värde, bland annat fiir motarbetandet

av eu osund konkurrens, vore givetvis påfrestningen på sådana sammanslutningar

under förhållanden, sådana som de nu rådande, betydande. I de

till kollegium inkomna yttrandena hade med styrka gjorts gällande, att inrättandet

under närvarande tid av en kommission med dubbelt uppdrag att

dels utreda, dels i viss mån kunna ingripa mot näringslivets sammanslutningar

skulle innebära en ytterligare belastning å handeln och industrien

samt bidraga till ökande av rådande ekonomiska osäkerhetstillstånd. Det

hade vidare framhållits, att undersökningar baserade på nuvarande förhållanden

skulle hava föga värde, sedan mera normala tider inträtt, och att

de åtgärder, som kunde ifrågakomma för beivrande av missbruk, vore under

nuvarande tidsläge onödiga, verkningslösa eller direkt ägnade att mer skada

än gagna.

Kollegium, som i huvudsak anslöte sig till denna uppfattning, ansåge pa

grund härav, att genomförandet av den ifrågasatta lagstiftningen och tillsättandet

av lämpligt inspektionsorgan för detta ändamål borde kunna

anstå. Några egentliga olägenheter för konsumentintressena av ett sådant

uppskov torde av ovan angivna skäl knappast behöva befaras. Emellertid

borde nödiga förberedelser härför vidtagas genom införande av ovan antydda

tillägg i tryckfrihetsförordningen samt genom vidare utarbetande

av förslag till lag i ämnet ävensom till organisation av inspektionsmyndigheten.

Den härför erforderliga utredningen, som lämpligen syntes kunna upp
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra lagutskottets utlåtande Nr JO.

dragas åt en enda sakkunnig, torde bland annat böra ingå något på frågan

om åtgärder, som kunde tänkas ifrågakomma från det allmännas sida för

stävjande av eventuella monopolistiska övergrepp — ett område, som endast

i mycket ringa grad berörts i det nu framlagda betänkandet. Hittills föreliggande

erfarenhet från verkningarna av utländsk lagstiftning på området

torde visserligen kunna sägas vara huvudsakligen av negativ art. Men det

vore att förmoda att de närmaste åren komme att, särskilt från grannländerna,

lämna ytterligare material för bedömande av hithörande spörsmål.

Den föreslagna utredningen torde sålunda böra bland annat avse de medel,

som nu gällande lagstiftning i vårt land medgåve för stävjande av sådana

övergrepp, som här ovan avsåges, samt förslag rörande de former, under

vilka sådana medel borde tillgripas, varvid avseende särskilt torde böra

fästas vid nödiga garantier till skyddande av näringslivets befogade intressen.

Ävenså torde utredningen böra omfatta en fortsatt närmare redogörelse

för de. särskilda lagstiftningsåtgärder, som under senaste tid genomförts

i andra länder med förhållanden jämförliga med vårt lands samt

verkningarna av sådan lagstiftning.

Bland de medel för beivrande av monopolmissbruk, som torde kunna av

inspektionsmyndigheten användas utan genomförande av något för svensk

lagstiftning främmande kunde i första rummet framhållas direkta hänvändelser

till vederbörande företag eller sammanslutningar beträffande önskade ändringar

i fråga om prispolitik eller affärsmetoder. Därest sådan hänvändelse

icke ledde vare sig till ändring eller tillfredsställande förklaring, torde

anmälan till Kungl. Maj:t om de anmärkta förhållandena kunna tillgripas.

Redan i ingivandet av sådan anmälan torde, bland annat, genom den

stimulering till upptagande av utomstående konkurrens, som densamma i

vissa fall skulle innebära, kunna ligga eu viss möjlighet till vinnande av

rättelse i påtalade missförhållanden. Emellertid torde, såsom särskilt framhållits

av Sveriges industriförbund, en sådan anmälan, i den mån den vore

offentlig handling, kunna befaras i vissa fall i otillbörlig grad skada industriföretag

och torde dessutom i sådana fall hårdare drabba lojala företag än

mera hänsynslöst ledda dylika. Anmälan borde därför tillgripas med största

varsamhet och garantier mot förhastande beredas.

Bland de åtgärder, som ytterligare skulle såsom korrektiv kunna ifrågakomma,

borde nämnas en tillfällig suspension eller nedsättning av gällande

tullsatser för sådan vara, som befunnes vara utsatt för oskälig prisstegring

till följd av inhemsk monopolistisk verksamhet. Vidare skulle eventuellt

såsom, yttersta medel kunna tänkas, att Kungl. Maj:t på därom av inspektionsmyndigheten

gjord framställning beslöte antingen exportförbud för vissa

varuslag eller införande av maximipris för desamma. Utan att närmare

ingå på lämpligheten av sådana åtgärder, ansåge sig kollegium nu endast

böra framhålla, hurusom av krigsårens erfarenhet syntes otvetydigt framgå,

att sådana åtgärder endast borde i yttersta nödfall tillgripas.

Bland de än längre gående skydds- eller bestraffningsåtgärder mot kartellers

och trustmonopols övergrepp, som i utländsk lagstiftning kommit till användning

eller föreslagits, finge framhållas: upplösning av aktiebolag eller andra

ekonomiska organisationer av monopolistisk trustnatur, upplösning av och

förbud mot kartellsammanslutningar, expropriation för statens eller kommuns

räkning av företag samt statskonkurrens direkt eller genom subvention av

från monopolet fristående företag in. m. Ehuru hithörande åtgärder, som

hittills så gott som uteslutande prövats i länder, där trustmissbruk och förtryck

genom privata näringsmonopol och sammanslutningar erhållit en om
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Arulru lagutskottets utlåtande Nr 10.

21

fattning och karaktär utan motsvarighet i vart land, torde strida mot den

här allmänt rådande uppfattningen av näringsfriheten och icke syntes kollegium

ägnade att under nuvarande förhållande vinna tillämpning hos oss,

torde dock ett utredande och klarläggande av dylika lagstiftningsåtgärders

art och verkningar vara önskligt.

Med stöd av det ovan anförda har kommerskollegium hemställt, att det

remitterade provisoriska lagförslaget icke måtte läggas till grund för lagstiftning

i ämnet, att i stället förslag utarbetades dels till definitiv lagstiftning

för stävjande av privatmonopolistiska missbruk och övergrepp, dels ock

till organisation av inspektionsmyndighet över monopolistiska sammanslutningar,

allt i enlighet med de grundlinjer, som av kollegium uppdragits,

samt att förslag jämväl utarbetades till nödiga ändringar i tryckfrihetsförordningen

för beredande av skydd för vissa uppgifter, lämnade till sagda

myndighet.

För den händelse trustlagstiftningskommitténs förslag skulle komma att

läggas till grund för blivande lagstiftning i ämnet, har kommerskollegium

uttalat sig för att under »företag» i förslagets mening måtte komma att falla

ej blott — vad som närmast avsetts — företag inom industri, hantverk,

handel och rederirörelse, utan jämväl monopolistiska sammanslutningar av

jordbruksproducenter, vilka sammanslutningar till sina verkningar kunde för

konsumenterna vara av minst lika stor betydelse som industrikartellerna.

Till förebyggande av att under den ifrågasatta kommissionens arbetsuppgifter

skulle komma att falla även lönestriderna emellan arbetsgivar- och

arbetarorganisationer borde däremot från lagens tillämpning uttryckligen undantagas

såväl arbetarnas som arbetsgivarnas fackliga sammanslutningar,

i den mån de avsåge att reglera arbets- och lönevillkor. Kollegium ansåge

det vidare med fog kunna ifrågasättas, om ej den i förslaget stadgade upplysningsskyldigheten

borde kunna begränsas till att gälla endast respektive

företags eller sammanslutningars ledning.

Det av trustlagstiftningskommittén avgivna betänkandet har, såsom i

föreliggande motion anmärkts, icke Dittills föranlett något Kungl. Maj:ts

förslag till riksdagen.

Enligt vad utskottet inhämtat har Kungl. Maj:t genom beslut den 7 april

1923 överlämnat handlingarna i berörda ärende till socialiseringsnämnden

för att tagas i övervägande vid sagda nämnds fullgörande av det åt densamma

lämnade uppdrag.

Tillsatt den 22 juni 1920 eller samtidigt med trustlagstiftningskommittén

har socialiseringsnämnden till uppgift att verkställa utredning angående

lämpligheten och betingelserna för ett överförande i samhällets ägo eller

under samhällelig kontroll av naturtillgångar och produktionsmedel, som

iiro för landets ekonomi och befolkningens välstånd av större vikt eller eljest

prövas böra omhänderhavas av samhälleliga organ.

I det anförande till statsrådsprotokollet vid nämndens tillsättande, vari

dåvarande statsministern uppdrog riktlinjerna för nämndens arbete, framhölls

Trustlag stiftningskommitténs

betänkande

överlämnat

till

socialiseringsnämnden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Ifrågasatt

särskild kon•

troll övtr

mononolistiska

fö>etag

av statsfru

änne il betydelse.

22 Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

bl. a., hurusom den samhälleliga affärsverksamheten under senare tiden alltmera

utvidgats, samt lämnades en översikt å olika hittills hos oss använda

sätt för lösning av det organisatoriska problemet vid enskilda företags överförande

i allmän ägo eller under allmän kontroll. I sistnämnda hänseenden

erinrades bl. a. om den såsom monopol för statens riikning under form av

aktiebolag bedrivna tobakstillverkningen, om statens ställning till A.-B. Vinoch

Spritcentralen och om den särskilda form för blandad stats- och enskild

besittning, som tillämpats vid statens uppgörelse med Grängesbergsbolaget.

Efter att hava hänvisat även till utländska förebilder å särskilda, »samhällsekonomiska»

bolag eller anstalter för förvaltningen av socialiserade företag

samt efter att tillika hava erinrat om att organiserad samverkan mellan

konsumenterna jämväl kunde komma att direkt uppbära vissa företag, framhöll

statsministern bl. a., att utredningen i ärendet borde upptaga till prövning

både frågan om de områden, för vilka en socialisering vore påkallad,

och frågan om de former, under vilka den borde komma till utförande. Det

gällde å ena sidan att företaga speciella undersökningar rörande behovet

och lämpligheten av att viss rörelse dreves för det allmännas räkning, de

ekonomiska, tekniska och organisatoriska betingelserna härför, de förberedande

åtgärder som erfordrades m. m. Men å andra sidan borde utredningen

även avse en prövning, i vad mån vissa allmänna normer borde på lagstiftningens

väg eller eljest uppställas, t. ex. i vilka hänseenden en utsträckning

av gällande expropriationsgrunder vore påkallad samt revision av reglerna

om ersättning vid inlösen nödvändig, huruvida särskilda anordningar

påkallades för finansieringen vid övergång till statlig eller kommunal drift

m. m. — Så snart och i den mån omständigheterna det påkallade borde

nämnden genom särskild lag bemyndigas att infordra från vederbörande

näringsföretag alla de upplysningar, som för dess utredningar funnes behövliga.

— I vad mån åt nämnden borde uppdragas att medverka vid verkställandet

av en av statsmakterna beslutad socialiseringsåtgärd borde ankomma

på senare övervägande och beslut.

Enligt de till riksdagen lämnade berättelser om kommittéer och sakkunnige

har det huvudproblem, som hittills sysselsatt nämnden, varit spörsmålet

om förvaltningen av de utav det allmänna ägda och drivna företag

samt i anslutning därtill utformandet av principiella riktlinjer för erforderlig

omläggning av statens affärsverksamhet.

I detta sammanhang må erinras, att uti en av herr Olsson i Kullenbergstorp

vid 1922 års riksdag väckt motion II: 196 påyrkades, att statsrevisionens

granskning måtte komma att omfatta även sådana monopolistiska

företag av statsfinansiell betydelse, vilka tillskapats genom statens direkta

åtgärd utan att drivas av staten själv. I skrivelse den 23 maj samma år

hemställde riksdagen med anledning av berörda motion hos Kungl. Maj:t

om utredning angående åvägabringandet av en statlig revision genom statsrevisionen

eller på annat sätt rörande förvaltningen av dylika monopolis
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

23

tiska företag, särskilt A.-B. Vin- och Spritcentralen och A.-B. Tobaksmonopolet.

Utredning i detta hänseende har sedermera jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 20 oktober 1923 av chefen för finansdepartementet uppdrag^

åt särskilda sakkunniga.

Efter det att trustlagstiftningskommittén avgivit sitt betänkande, hava Mellanhandsslutförts

tvenne andra av sakkunniga verkställda utredningar, vilka haft sakkunni!)atill

föremål vissa med nämnda kommittés arbetsuppgift närbesläktade spörsmål,

nämligen de av de s. k. mellanhandssakkunniga och prisockersakkunniga

respektive den 17 juni 1922 och den 4 december 1922 avlämnade utredningarna.

Mellanhandssakkunniga, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den

16 juli 1920 tillkallats av chefen för jordbruksdepartementet, hade till uppgift

att verkställa utredning angående avhjälpande av olägenheterna av

mellanhandssystemet vid livsmedelshandeln ävensom vid handeln med vissa

till nödvändighetsvaror hänförliga alster av industri och hantverk. I sitt

i ämnet avgivna betänkande hava de sakkunniga förklarat sig finna lagstiftnings-

eller andra tvångsåtgärder för avhjälpande av de ifrågavarande

olägenheterna vara förenade med stora vanskligheter och föga effektiva samt

därför lämnat dylika åtgärder helt ur räkningen. Däremot hava av de

sakkunniga för ändamålet ifrågasatts vissa praktiska åtgärder, syftande till

att möjliggöra påvisande och offentliggörande av å förevarande område

förekommande missförhållanden. I sådant hänseende hava av de sakkunniga

föreslagits dels åtgärder till organiserande och upprätthållande genom

socialstyrelsens försorg av en fortlöpande statistik över producentpriser och

dels tillsättande genom vederbörande samhällens försorg av kommunala

prisnämnder med uppgift att följa prisbildningen inom orten. Såsom bästa

medlet till undanröjande av de ^ i f råga vara n d e olägenheter/ia har emellertid

av de sakkunniga framhävts en såsom önsklig betecknad allt kraftigare utveckling

av den kooperativa verksamheten bland såväl konsumenter som

producenter.''

De mellanhandssakkunnigas betänkande, över vilket yttranden infordrats

från respektive verk och myndigheter, lärer i övrigt ej hittills hava föranlett

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Prisockersakkunniga, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 Frisockerapril

1920 tillkallats av chefen för justitiedepartementet, hade till uppgift sakhunni9aatt

inom departementet biträda vid undersökning av lämpligheten av en

lagstiftning rörande prisocker. De sakkunnigas den 4 december 1922 i ämnet

avgivna betänkande innefattade ett förslag till lag angående oskälig handelsvinst.

I betänkandet, vid vilket fogats en översikt av de senare årens utländska

prisockerlagstiftning, har även frågan om maktmissbruk i prishänseende

från monopolistiska sammanslutningars sida blivit belyst; och hava de sakkunniga

av närmare anförda skäl ansett det kunna ifrågasättas, om en lag
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Tull- och

traktatkommittén.

Utvecklingen

å ifrågavarande

område

de senat e

åren i Danmark

och

Norge.

stiftning i enlighet med det av dem avgivna förslaget borde genomföras

annorledes än i sammanhang med avgörandet av frågan om genomförandet

av ifrågasatt trustlagstiftning och statsmakternas ställningstagande till frågor

i övrigt å näringslagstiftningens område.

De prisockersakkunnigas betänkande, vilket ej blivit till tryck befordrat,

har, såvitt utskottet erfarit, ej hittills föranlett annan Kungl. Maj:ts åtgärd

än att detsamma genom beslut den 7 april 1923 överlämnats till socialiseringsnämnden

för att tagas i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag.

Såsom av den föregående framställningen framgår, äger frågan om

regleringsåtgärder från statens sida gent emot enskilda företag av monopolistisk

natur nära samband med arten av det tullsystem, som är rådande.

Den utredning angående det hos oss gällande tullsystemets verkningar, som

den 31 januari 1919 uppdragits åt den då tillsatta tull- och traktatkommittén

och vilken utredning inom den närmaste framtiden är att förväntas slutförd,

kommer med all säkerhet att lämna åtskilligt material till ytterligare belysning

av det nu föreliggande spörsmålet. Enligt vad berättelsen till fjolårets

riksdag rörande kommittéer och sakkunniga utvisar, har genom tulloch

traktatkommitténs föranstaltande en kompletterande utredning skett rörande

monopolistiska sammanslutningar inom den svenska industrien med

särskild hänsyn till tullskyddets inverkan därå.

Då det för bedömandet av det i motionen avsedda spörsmålet synts utskottet

vara av intresse att äga kännedom om utvecklingen å ifrågavarande

område under de senare åren i Danmark och Norge, har utskottet härutinnan

sökt erhålla upplysningar från kommerskollegii upplysningssektion

samt därvid bekommit följande uppgifter i nu nämnda hänseenden:

Danmark: Sedan med den vidare behandlingen av förslaget om trustlag

på hösten 1921 förklarats skola anstå, synes frågan icke hava varit föremål

för dryftande i Danmark. Några rapporter eller tidningsurklipp i saken

finnas icke tillgängliga hos kommerskollegium, och vid en genomgång av

danska facktidskrifter för 1922 och 1923 hava inga upplysningar i ämnet

stått att erhålla.

Norge: över det i augusti 1921 framlagda förslaget till permanent trustlagstiftning

hava under åren 1922 och 1923 yttranden avgivits av näringsidkarekorporationer

m. fl.; och har förslaget därvid rönt motstånd från bl. a.

Norges Industriförbund, den Norske Bankförening och Christiania Handelsstands

Förening.

I statsverkspropositionen till 1924 års storting har meddelats, att det inom

kort komme att framläggas en proposition med förslag till lag om truster

m. m. Något senare meddelande om den sålunda avsedda propositionen

har icke ingått.

Vad beträffar den provisoriska lagstiftningen på området må nämnas, att

statens prisdirektorat, som har att emottaga anmälningar om konkurrens
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr JO. 25

inskränkande sammanslutningar in. m„ mast pa grund av bristande fullgörande

av bestämmelserna om dylik anmälan utfärda ett cirkulär, vari

med framhävande av straffhot lämnats erinran om anmälningsplikten.

Frågan om vidtagande av statliga regleringsåtgärder gent emot inom

näringslivet förekommande monopolistiska sammanslutningar är, enligt vad

erfarenheten nogsamt visar, ett synnerligen invecklat och svårlöst problem.

Att dylika sammanslutningar äro att räkna såsom en naturlig utvecklingsprocess

å hithörande område samt i mångt och mycket ägnade att medföra

verkningar av för samhällslivet gynnsam art torde alltmera allmänt inses.

Samtidigt torde emellertid få anses obestridligt, att missbruk av dylika sammanslutningars

monopolställning förekommit och även för framtiden kunna

befaras, samt att till avvärjande av därav följande olägenheter nödig kontroll

å området bör från det allmännas sida åvägabringas. Ett uttryck för

denna uppfattning torde ock ligga i riksdagens den 23 april 1920 i ämnet

till Kungl. Maj:t avlatna skrivelse. Vid behandlingen inom riksdagen av

nämnda skrivelseförslag förekommo ej stridiga meningar angående behovet

av statliga kontrollåtgärder beträffande ifrågavarande monopolbildningar,

utan gällde meningsskiljaktigheten, såsom av den föregående redogörelsen

framgår, huruvida riksdagen skulle under hänvisning till förebilder i då

föreliggande engelska och danska regeringsförslag påkalla förslag tili en

provisorisk lagstiftning i ämnet eller — såsom minoriteten påyrkade —

hemställa om en allsidig, av nämnda förebilder obunden utredning i frågan

samt om framläggande av de förslag, vartill denna utredning kunde komma

att föranleda. Det av trustlagstiftningskommittén sedermera i enlighet med

riksdagens skrivelse utarbetade lagförslaget syftar till att för en period av

tre år få till stånd en mångtalig kommission med vittgående befogenheter

med den dubbla uppgiften att verka på en gång såsom utredande kommitté

och såsom kontrollorgan. Emot detta förslag hava i de däröver avgivna

yttrandena framställts tungt vägande erinringar i skilda hänseenden; och

torde det kunna förutsättas, att från Kungl. Maj:ts sida ej är att förvänta

något förslag till lagstiftning i ämnet i enlighet med de riktlinjer, som

innefattas i det av kommittén avgivna förslaget.

Motionärerna påkalla ej heller framläggandet av ett å dylika linjer fotat

lagförslag i ämnet, utan hemställa i motionerna — utan att inlåta sig å det

av dem avsedda innehållet i den påyrkade lagstiftningen — om avlåtande

av en framställning till Kungl. Maj:t med begäran, att till nu pågående

riksdag måtte framläggas förslag till lagstiftning rörande statskontroll över

monopolbildningar inom vårt näringsliv. Att i det skick, vari förevarande

spörsmål nu föreligger, förutsätta framläggande redan vid innevarande riksdag

av förslag till den av motionärerna sålunda åsyftade lagstiftningen

synes utskottet vara uteslutet.

Vid bedömandet, huruvida grundad anledning nu förefinnes till avlåtande

av en ny skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet, förtjänar erinras, att varken

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 9 samt. 2 avd. 7 höft. (Nr 10.) 3

Utskottets

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

den tidigare riksdagsskrivelsen, som ju åsyftade en provisorisk ordning för

frågans lösning, emot vilken vid dess praktiska utformande starka erinringar

gjorts, eller innehållet i tull- och traktatkommitténs blivande betänkande

torde utgöra en borgen för att Kungl. Maj:t utan förnyat initiativ från

riksdagens sida finner anledning att ånyo upptaga frågan i syfte att söka

bringa densamma till en lösning. Med fästat avseende härå och då frågan

är av den samhälleliga vikt och betydelse, att den ej utan olägenhet kan

undanskjutas, finner utskottet sig böra med anledning av motionerna tillstyrka

avlåtandet av en ny skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.

I denna synes utskottet hemställan böra göras om dels fullföljande av

den redan verkställda utredningen å hithörande område i syfte att såmedelst

få ytterligare klarlagt, vilka åtgärder som lämpligen böra vidtagas för att

genom ett statens organ få åvägabragt en fortlöpande översikt och kontroll

över monopolistiska sammanslutningar inom vårt lands näringsliv, och dels

om framläggande för riksdagen av de förslag, vartill berörda utredning kan

föranleda.

Vid den sålunda ifrågasatta utredningen bör givetvis vederbörligt beaktande

lämnas åt de erinringar och uttalanden, som i yttrandena över

trustlagstiftningskommitténs betänkande gjorts beträffande bl. a. bestämningen

och avgränsningen av de monopolistiska sammanslutningar, som avses

att träffas av den kontrollerande verksamheten, arten av samma verksamhet,

de medel, som vid dess utövande må komma till användning för

stävjande av förekommande missbruk av innehavd monopolställning, formerna

för dylika medels tillitande, beredandet av nödig sekretess rörande

de av respektive företagare till den kontrollerande myndigheten lämnade

uppgifter samt den lämpligaste organisationen av samma myndighet m. m.

I sistnämnda hänseende har föreslagits, att den ifrågasatta kontrollerande

verksamheten skulle uppdragas antingen åt en särskild trustinspektör eller

en befattningshavare i handelsdepartementet med rådgivande representanter,

i bådadera fallen, för näringslivet och konsumentintressena eller ock åt något

av statens ämbetsverk såsom kommerskollegium. Varken i nu nämnda

eller övriga hithörande spörsmål synes med hänsyn till den föreslagna ytterligare

utredningen i frågan riksdagen nu lämpligen böra närmare uttala sig.

Önskligt synes emellertid vara, att, därest för beredande av betryggande

sekretess för ovan berörda uppgifter jämte andra i kommerskollegii yttrande

omförmälda handlingar ändring av tryckfrihetsförordningen befinnes

erforderlig, förslag därom kunde om möjligt bliva framlagt redan till innevarande

års riksdag, så att icke till följd av underlåtenhet härutinnan tiden

för genomförandet av den tilltänkta kontrollanordningen må komma att

över hövan förskjutas.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med anledning av förevarande motioner

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

27

Maj:t ville låta fullfölja ovan berörda, redan verkställda

utredning för vinnande genom lämpligt statsorgan av en

fortlöpande kontroll över monopolistiskasammanslutningar

å näringslivets område ävensom för riksdagen framlägga

de förslag, vartill denna utredning kan föranleda.

Stockholm den 4 mars 1924.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

Iran första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow, Alfred Petrén,'' Linder,'' greve

Spens, von Koch, Sigfrid Hansson och Schedin;

Iran andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar,* Hagman,'' Karlsson i Gasabäck,

Hage, Magnusson i Skövde, Johanson i Stockholm,* Nilsson i Vibberbo och Sundling.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar von Sydow, greve Spens och Magnusson i Skövde, vilka anfört

följande.

Då frågan genom en föregående riksdagsskrivelse blivit framlagd till

Kungl. Maj:ts prövning och eventuella åtgärd och då, särskilt med hänsyn

till de förändrade förhållanden, som inträtt efter nämnda riksdagsskrivelses

avlåtande, anledning synes saknas att nu göra en ytterligare hänvändelse

till Kungl. Maj:t i frågan, anse vi, att utskottet bort föreslå, att motionerna

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:47 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående lagstiftning rörande statskontroll över truster och andra monopol a1 i texten