Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utförande och nyttjande av elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd m. m.
1924-04-25 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1924:14, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utförande och nyttjande av elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd m. m.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 14.
1
Nr 14.
Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1924 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om utförande och nyttjande av elektrisk anläggning för
telegrafering eller telefonering utan tråd m. m.
Genom en den 14 mars 1924 dagtecknad proposition, nr 155, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen hilagda, i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
om utförande och nyttjande av elektrisk anläggning för telegrafering
eller telefonering utan tråd m. m.
Härigenom förordnas som följer:
1 §.
Elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd, vilken
ej är avsedd enbart för mottagande av utsändning från annan dylik anläggning,
benämnes i denna lag radioanläggning.
Anläggning eller annan anordning, avsedd enbart för mottagande av
utsändning från radioanläggning, benämnes i denna lag radiomottagningsapparat.
2 §.
Vill någon här i riket på land eller å stationärt fartyg utföra eller
nyttja radioanläggning, söke Konungens tillstånd därtill.
3 %.
Konungens tillstånd skall ock sökas, då någon vill å svenskt fartyg, som
ej är stationärt, utföra eller nyttja radioanläggning.
4 §.
Tillstånd, varom i 2 eller 3 § sägs, må meddelas endast för viss tid. Vid
tillstånds meddelande föreskriver Konungen, under förbehåll av enskild
rätt, på vilket sätt och under vilka villkor radioanläggningen må utföras och
nyttjas. Därvid må även fastställas viss avgift för anläggningens nyttjande.
Bihang till riksdagens protokoll 192i. 9 samt. 2 avd. 11 håft. (Nr U.) 1
2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 14.
5 §.
Var, som utan Konungens tillstånd eller i strid mot de vid meddelande
av tillstånd givna föreskrifter utför eller nyttjar radioanläggning, straffes
med böter från och med tjugufem till och med ettusen kronor, där ej å
överträdelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.
6
Utföres eller nyttjas radioanläggning utan Konungens tillstånd eller i
strid mot de vid meddelande av tillstånd givna föreskrifter, eller förklarar
Konungen meddelat tillstånd till sådan anläggnings utförande eller nyttjande
förverkat, ankomme på Konungens befallningshavande att vidtaga
erforderlig åtgärd till förekommande av anläggningens nyttjande.
7
Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång till
böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.
8 §.
Vad i denna lag är stadgat rörande radioanläggning avser icke dylik
anläggning för kronans räkning.
9 $.
De föreskrifter, vilka med avseende å främmande fartyg, som ej äro å
svenskt område stationära, må erfordras i fråga om nyttjande här i riket
av radioanläggning, meddelas av Konungen.
10 §.
I fråga om rätt att här i riket samt utom riket å svenskt fartyg, som
ej är stationärt, innehava radiomottagningsapparat samt om avgiftsskyldighet
för innehavare av dylik apparat gäller vad Konungen förordnar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1924, från och med vilken dag lagen
den 31 augusti 1907 (nr 94) om utförande och nyttjande av elektrisk anläggning
för telegraf er in g eller telefonering utan tråd upphör att gälla,
dock att på grund härav tillstånd, som meddelats med stöd av sistnämnda
lag, icke skall förlora sin giltighet.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag, tilllåter
sig utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, att
hänvisa till propositionen.
.Indra lagutskottets utlåtande Nr 14. 3
De ändringar i gällande lagbestämmelser om utförande och nyttjande av
elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd, som
förevarande lagförslag innebär, hava föranletts av den trådlösa telefoniens
utnyttjande för rundradioändamål, varmed avses överföring av tal och
musik från en centralpunkt till ett godtyckligt antal för enbart mottagning
apterade apparater inom visst av avsändningsstationens och mottagarapparaternas
beskaffenhet bestämt område.
Beträffande rundradioverksamhetens ordnande inom landet har Kungl.
Maj:t genom beslut den 29 juni 1923 godtagit vissa av chefen för kommunikationsdepartementet
därutinnan föreslagna riktlinjer, syftande bland
annat till att ställa rundradiorörelsen redan från början under statens
kontroll. Enligt nämnda riktlinjer skulle anordnandet av för rundradioändamål
avsedda avsändarstationer ankomma på staten, som jämväl skulle
förbehålla sig äganderätten till stationerna. Utövandet av den egentliga
rundradioverksamheten skulle däremot överlämnas åt den enskilda företagsamheten,
därvid statens stationer — beräknade till ett antal av tio
med en kostnad i uppförande av omkring 115,000 kronor för var — på
lämpliga tider och villkor skulle ställas till förfogande för ändamålet.
Åtminstone till en början skulle verksamheten i ekonomiskt hänseende
baseras på bland annat årliga bidrag från innehavare av mottagningsapparater
för avlyssnande av rundradioutsändning. För rätt att innehava
mottagningsapparater skulle erfordras särskild genom telegrafverkets försorg
tillhandahållen licens; och skulle för erhållande av sådan licens,
vilken tänktes skola gälla allenast ett år i sänder, erläggas viss avgift,
varav en del skulle tillfalla staten och återstoden det eller de företag,
som kunde komma att övertaga rundradioverksamheten. Avgiftens storlek
horde avvägas så, att å ena sidan tillräckligt bidrag erhölles för bedrivande
av en vederhäftig rundradioverksamhet, men å andra sidan allmänheten
icke bleve benägen att söka undandraga sig avgiftens erläggande.
I samband med godkännande av dessa riktlinjer uppdrog Kungl. Maj:t
åt telegrafstyrelsen att, efter föregående utredningar rörande de ekonomiska
och tekniska förutsättningarna för rundradioverksamhetens ordnande
enligt nämnda riktlinjer, på lämpligt sätt infordra anbud om rätt till utövande
av rundradiorörelse samt att till Kungl. Maj:t inkomma med de
förslag i ämnet, vartill anledning kunde förefinnas. Särskilt skulle styrelsen
hava att till närmare övervägande upptaga frågan om storleken av
de årliga avgifterna för mottagningsapparater ävensom den andel av
dessa avgifter, som borde tillkomma staten för tillhandahållandet av avsändarstationer.
Enligt vunna upplysningar hava de av Kungl. Maj:t sålunda påkallade
utredningarna ännu icke av telegrafstyrelsen slutförts.
De lagändringar, som påkallas mod hänsyn till rundradioverksamhetens
ordnande, sammanhänga närmast med frågan om rätten att innehava anordningar
för mottagande av radioutsändning samt skyldigheten för innehavare
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 14•
Ut-kotte?s
yttrande.
av dylika anordningar att bidraga till kostnaderna för nämnda verksamhet.
Det riksdagen i nu föreliggande proposition förelagda lagförslaget innehåller
i dessa delar (10 §), att därom skall gälla vad Konungen i nämnda
hänseenden förordnar.
Till stöd för förslaget härutinnan har av föredragande departementschefen
anförts bland annat följande:
För närvarande måste utgås ifrån, att rätten att innehava mottagningsanordningar
skall vara beroende av särskilt tillstånd, ehuru sättet för erhållande
av sådant tillstånd bör i möjligaste mån förenklas. Att genom lagstiftning
fastslå, huru denna fråga praktiskt bör lösas, är uppenbarligen ej lämpligt.
Det torde därför böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser i
förevarande avseende, som kunna finnas erforderliga. — Något närmare förslag
rörande den lämpliga storleken av de avgifter, som innehavare av radiomottagningsanordningar
skola hava att erlägga, kan ej nu framläggas. Då
det emellertid ej lärer kunna ifrågasättas att i lag fastlåsa avgifternas storlek,
synes Kungl. Maj:t böra bemyndigas att i samband med fastställande av
villkoren för rätt att innehava mottagningsanordningar även fastställa ifrågavarande
avgifter. Ävenledes bör det ankomma å Kungl. Maj:t att bestämma,
huru stor andel av dessa avgifter bör tillkomma företag såsom ersättning
för ombesörjande av rundradioprogrammens tillhandahållande.
Utskottet anser sig böra erinra, att i årets statsverksproposition ifrågasatts
uppförande medels statsmedel av ett mindre antal avsändarstationer
för rundradioändamål under budgetåret 1924 1925, och att vad sålunda
av Kungl. Maj:t ifrågasatts blivit av riksdagen, efter hemställan av
statsutskottet i dess utlåtande nr 9, lämnat utan erinran.
Vid granskning av det i föreliggande proposition innefattade lagförslaget
har utskottet ej funnit anledning till någon anmärkning beträffande
detsamma. Utskottet vill emellertid uttrycka önskvärdheten av att de
avgifter, som må komma att av Kungl. Maj:t fastställas för rätten att
innehava radiomottagningsanordningar, ej matte sättas högre, än att praktiskt
taget en var må kunna bereda sig rätt att innehava dylika anordningar.
Med erinran att det i 10 § av lagförslaget inrymda stadgandet får anses
innefatta rätt för Kungl. Maj:t att även föreskriva lämplig befunnen påföljd
för olovligt nyttjande av däri avsedda mottagningsanordningar får
utskottet hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 25 april 1924.
På andra lagutskottets vägnar:
BROR PETRÉN.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 14.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
tran första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow'', Alfred Petrén", greve Spens,
Sigfrid Hansson och Thorberg, fröken Hesselgren* samt herr Scliedin;
från andra kammaren: herrar Öberg, Hagman, Karlsson i Gasabäck, Nilsson i Vibberbo,
Holmström i Stockholm, Carlsson i Solberga, Svensson i Skönsberg och Johansson i Sollefteå.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 9 sand. 2 avd. 11 höft. (Nr 14.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1924:132 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om utförande och nyttjande av elektrisk anläggning för telegrafering eller a1 i texten