Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till ändring av 3 § 3 stycket i lagen den 30 maj 1919 om begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse.
1924-04-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1924:15, Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till ändring av 3 § 3 stycket i lagen den 30 maj 1919 om begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
1
Nr 15.
Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1924 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till ändring
av 3 § 3 stycket i lagen den 30 maj 1919 om begränsning
av tiden för idkande av handel och viss annan
rörelse.
I eu inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 192,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Morsell hemställt, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring av 3 § 3 stycket i lagen den 30 maj
1919 om begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse,
att orden »under högst två timmar å tid efter klockan 1 eftermiddagen» må
utbytas mot orden »under högst fem timmar å tid efter klockan 1 eftermiddagen».
Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande hemställan, får
utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till
motionen.
Över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver
begärt yttrande av socialstyrelsen. Det yttrande, som i anledning
härav inkommit, är bifogat detta utlåtande; och får utskottet hänvisa till detsammas
innehåll.
I lagen den 30 maj 1919 om begränsning av tiden för idkande av handel
och viss annan rörelse (den s. k. butikstängningslagen) föreskrives såsom regel,
att handelsbod å sön- eller helgdag ej må hållas öppen för allmänheten. Såvitt
angår försäljning enbart av mejeriprodukter, ägg, margarin eller bagerieller
konditorivaror eller av färsk frukt eller levande blommor må dock bod
å sådan dag hållas öppen å tid mellan klockan 7 och 10 förmiddagen. I den
mån sådant påkallas av särskilt förhållande inom viss kommun må emellertid
genom beslut av den myndighet, som utövar kommunens beslutanderätt, det
sålunda medgivna öppethållandet av bod å sön- eller helgdag för försäljning
av vissa varuslag kunna antingen inskränkas eller förbjudas eller ock utsträckas
att gälla jämväl tiden mellan klockan 10 och 11 förmiddagen samt högst två
timmar å tid efter klockan 1 eftermiddagen (3 § tredje stycket). För att äga
giltighet skall beslut av nu angivet slag fastställas av vederbörande länsstyrelse.
Från tillämpning av lagens stadganden är undantagen bl. a. försälj
Bihang
till riksdagens protokoll 1924. 9 samt. 2 avd. 12 käft. (Nr 15.) 1
Gällande
bestämmelser
i
ämnet.
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
ning, som bedrives under utövning av eller i samband med kafé- eller restaurangrörelse
och som sker allenast till förtäring eller förbrukning å stället.
I 1919 års lag fanns ursprungligen ej inrymd möjligheten till öppethållande
av handelsbod för försäljning av ovan angivna varuslag å sön- eller helgdag
mellan klockan 10 och 11 förmiddagen, utan tillkom nämnda bestämmelse
genom lag den 16 april 1920 på grund av eu vid nämnda års riksdag därom
väckt motion.
Motion vid I en vid 1921 års riksdag inom andra kammaren av herr Lithander väckt
1921 års
riksdag, motion hemställdes om sådan ändring uti ifrågavarande lag, att frukt- ock
konfektyraffärer måtte få hållas öppna söndagar mellan klockan 1 och 5 samt 6
och 9 eftermiddagen, på det att försäljning i dylika affärer såmedelst måtte
möjliggöras å tider, då den största omsättningen av däri saluhållna varor vore
att emotse.
Motionen blev emellertid avslagen enligt hemställan av andra lagutskottet,
som i avgivet utlåtande anförde bl. a. följande:
Att utöver redan medgivna två timmar efter klockan 1 eftermiddagen tilllåta
öppethållande i den utsträckning, som motionären föreslår, kan utskottet
icke förorda. Den begränsning av arbetstiden och den strävan att tillförsäkra
affärsanställda söndagsvila, som är huvudsyftet med föreliggande lagstiftning,
skulle åtminstone vad det senare önskemålet beträffar för i frukt- och konfektyraffärer
anställda helt tillspillogivas genom bifall till motionärens framställning.
Motiveringen Till stöd för det i nu förevarande motion framställda yrkandet har niotio''varande
nären anfört i huvudsak följande:
motion. I enlighet med ovan återgivna bestämmelser i butikstängningslagen har
beträffande konditorier i Allmänhet bestämts, att försäljning av konditorivaror,
choklad och konfektyrer får äga rum å sön- och helgdagar mellan klockan 1
och 3 eftermiddagen. Sådana konditorier, vilka över huvud hålla öppet
dessa dagar, bedriva emellertid därunder så gott som undantagslöst servering
å tid även efter klockan 3 eftermiddagen, i de flesta fall till klockan 6 och
i några fall ända till sent på kvällen. Konditoriernas innehavare äro enligt
gällande bestämmelser oförhindrade att under hela den tid, serveringen pågår,
tillhandahålla sina gäster varor till förtäring på stället, men äga icke rätt att
efter klockan 3 eftermiddagen försälja varor, avsedda att av köparna medtagas
från konditoriet. Allmänheten drager sig emellertid icke för att även efter
klockan 3 eftermiddagen verkställa inköp av för hushållen avsedda konditorivaror
under förebärande av avsikt att förtära dem i lokalen, där inköpet sker.
Genom ett sådant förfarande från allmänhetens sida bliva vederbörande konditoriinnehavare,
ehuru urståndsätta att genom tillsyn förebygga ett dylikt
missbruk, likväl förfallna till ansvar för överträdelse av hithörande bestämmelser.
En ändring av samma bestämmelser är högeligen av behovet påkallad,
enär man eljest har anledning befara, att bibehållande av dem endast skall
bidraga till att alstra missaktning för gällande lag. Allmänhetens behov av
utsträckt inköpstid å sön- och helgdagar för till hushållen avsedda konditorivaror
skulle enligt motionärens mening bliva vederbörligen tillgodosett, om rätten
Andra lagutskottets utlåtande Nr 15. 3
till försäljning för avhämtning eller för försändning utsträcktes att omfatta
hela den tid, under vilken llertalet konditorier bedriver servering å sön- och
helgdagar eller från klockan 1 till klockan 6 eftermiddagen.
Såsom framgår av socialstyrelsens i ämnet avgivna utlåtande har styrelsen Socialstyrelberett
en del sammanslutningar tillfälle att avgiva yttrande i anledning av
motionen. Dessa sammanslutningar hava samtliga helt avstyrkt motionen med
undantag av Stockholms bageriindustriförening, vilken tillstyrkt densamma,
såvitt angår sådana butiker, som till avsalu föra varor, vilka tillhandahållas av
konditorier och kaféer. Några av sammanslutningarna hava emellertid i sin
ordning ifrågasatt borttagande av den nu förefintliga möjligheten att erhålla
medgivande till öppethållande av bod för försäljning av vissa varuslag sönoch
helgdagar under två timmar å tid efter klockan 1 eftermiddagen.
För egen de] har socialstyrelsen förklarat sig anse tillfyllestgörande skäl
för eu ändring i butikstängningslagen i det i motionen avsedda hänseendet
för närvarande icke föreligga.
I anslutning till de synpunkter, som framförts i socialstyrelsens till ut- Utskottets
skottet avgivna utlåtande, finner sig utskottet ej kunna tillstyrka den av mo- yttrande.
tionären föreslagna lagändringen. Genom densamma skulle komma att möjliggöras
öppethållande av bod å sön- och helgdag intill fem timmar efter klockan
1 eftermiddagen för försäljning icke blott av i’ motionén avsedda konditorivaror,
choklad och konfektyrer, utan även av mejeriprodukter, ägg, margarin,
bageri varor, färsk frukt och levande blommor. Behov av en dylik utsträckt
möjlighet till öppethållande av handelsbodar å sön- och helgdagars eftermiddagar
har ej gjort sig gällande. Men även om ändringsförslaget skulle begränsas
till att avse allenast i motionen omhandlade konditorivaror, choklad
och konfektyrer, finner utskottet på de av socialstyrelsen anförda grunder
bärande skäl ej heller föreligga för en sådan ändring av det ifrågavarande
lagrummet.
På grund härav får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 25 april 1924.
*
På andra lagutskottets vägnar:
BROR PETRÉN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow", Alfred Petrén",
greve Spens, Sigfrid Hansson och Thorberg, fröken Hesselgren* * samt
herr Schedin;
från andra kammaren: herrar Öberg, Hagman, Karlsson i Gasabäck, Nilsson
i Vibber.bo, Holmström i Stockholm, Carlsson i Solberga, Svens
___
son i Skönsberg och Johansson i Sollefteå.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
Bilaga.
Stockholm den 28 mars 1924.
Till Riksdagens andra lagutskott.
Genom skrivelse den 7 februari 1924 har Kungl. Maj:t anbefallt socialstyrelsen
att avgiva och till riksdagens andra lagutskott överlämna av utskottet
begärt yttrande över, bland annat, en inom andra kammaren väckt motion,
nr 192, med förslag till ändring av 3 § 8 stycket i Jagen den 30 maj 1919
om begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse.
Med anledning härav har styrelsen berett Sveriges köpmannaförbund, Sveriges
bageriidkareförening, Stockholms bageriindustriförening, Stockholms specerihandlareförening,
Svenska handelsarbetarförbundet, Svenska livsmedelsarbetareförbundet,
Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen i Stockholm, Kontorsoch
handelsanställdas förening i Stockholm samt Sveriges hotell- och restaurangpersonals
förbund tillfälle att avgiva yttrande i ämnet. Styrelsen anser
sig böra i korthet referera de från berörda sammanslutningar inkomna yttrandena
samt därefter angiva sin mening i frågan.
Sveriges köpmannaförbund framhåller, att den näringsgren, motionären ömmade
för och önskade skänka ökade försäljningsmöjligheter, ej tillhandahölle
någi-a varor av särskilt stor betydelse för allmänheten. Motionären syntes ej
heller göra försök att påvisa, att ifrågavarande varor måste anses såsom oundgängliga
nödvändighetsvaror, vilka på grund därav måste hållas tillgängliga
under längre tid än andra livsmedel. Förbundet hyste den bestämda uppfattningen,
att allmänheten borde kunna utan några som helst svårigheter väl
tillgodose sina behov därav under den tid, som nu vore fastslagen. Vidare
skulle ett tillmötesgående av motionärens yrkande innebära ett orättmätigt
gynnande av de affärer, som dreve servering, på bekostnad av deras intressen,
som enbart försålde varor utan att samtidigt idka servering. Skulle däremot
alla affärer, som handlade med ifrågavarande varor, berättigas att hålla öppet
under av motionären föreslagna tider, komme detta att medföra en utveckling
i rakt motsatt riktning mot den, som lagstiftningen hittills sökt främja —
ett avsevärt antal affärsanställda och affärsidkare skulle nämligen tvingas att
under större delen av sön- och helgdagar vara bundna vid arbetet. Ett likställande
av affärer med och utan servering skulle medföra att affärer inom
närliggande branscher, vilka ej försålde konditorivaror, skulle lida avbräck
därav, då nämligen en hel del varor vore gemensamma för varandra närliggande
branscher. De av motionären påpekade olägenheterna av att konditorierna
efter kl. 3 e. m. ej ägde rätt utlämna varor annat än till förtäring på
stället, vore, enligt förbundets mening, av oväsentlig betydelse.
Sveriges bageriidkareförening anser konditoriernas middagshandel på söndagarna
överhuvudtaget så skadlig för bagerierna, att föreningen ur synpunkten
Andra lagutshotlets utlåtande Nr In.
5
av likheten inför lagen icke ansågc sig kunna lämna den opåtalad. Föreningen
föreslår i enlighet härmed, att öppethållande av handelsbod för försäljning av
sådana varor, som uppräknades i 1 § andra stycket av butikstängningslagen,
å sön- och helgdag endast skulle få medgivas mellan kl. 7 och 10 f. m.
Stockholms specerihandlar ef drefling har ej funnit skäl att frångå sin tididare
uttalade mening, att all söndagshandel med livsmedel, då det ej gällde
förtäring på stället (servering), borde vara förbjuden med undantag för försäljning
av mjölk, bröd och konditorivaror, vilka varor borde få försäljas på
sön- och helgdag till kl. 10 f. m.
Svenska handelsarhetareförbundet håller före, att den omständigheten, att
konditorivaror försålts å i lag förbjuden tid, cj utgjorde något kriterium pa
något verkligt behov av en utsträckning av den tid, varunder sådana varor
finge försäljas. De goda verkningar lagen medfört vore så stora, att de uppvägde
eventuella olägenheter.
Svenska livsmedelsarbetareförbundet finner den tid, som nu är medgiven
för dylik affärsrörelse, vara alldeles tillräcklig.
Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen i Stockholm påpekar, att ett
eventuellt tillstånd att idka handel å sön- och helgdag »under högst 5 timmar
å tid efter klockan 1 eftermiddagen» skulle medföra ökad arbetstid för eu
stor personal, som nu voro fri efter kl. 3 e. m. Icke blott konditorier med
servering, där personalen ändå vore upptagen, skulle nämligen härvid komma
ifråga, utan även alla blomsteraffärer och frukthandlare skulle drabbas därav.
Kontors- och handels anställdas förening i Stockholm erinrar om nödvändigheten
att till rimliga proportioner begränsa de affärsanställdas arbetstid.
Om eu förändring av bestämmelserna gåve anledning till att än flera affärsinnehavare
skulle reflektera på att kombinera sin rörelse med servering och
försäljning av konditorivaror, skulle detta faktiskt komma att innebära, att
många affärsanställda skulle få lov att räkna med eu ännu längre arbetstid
pr vecka än vad nu vore fallet. Föreningen ansåge icke de skäl, herr Norsell
förebragt, vara av sådan beskaffenhet, att de gåve aidedning till den ändring
av butikstängningslagen, som i motionen föreslagits. Skulle ändring'' av butilfttängningslagen
komma ifråga, syntes det föreningen vara mera motiverat
att företaga vissa ytterligare begränsningar av tiden för affärernas öppethållande
och speciellt beträffande den försäljning å söndagsmiddagarna, som
lagen nu medgåve.
Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund anser, att allmänhetens
lojala behov att inköpa sådana varor, som motionen åsyftade, med nuvarande
lagbestämmelser vore väl tillgodosett, samt att ett utsträckande av tiden
skulle medföra, att den personal, som vore anställd vid försäljning av konditori-
eller därmed jämförliga varor, vilka icke förtärdes på stället, skulle
få sin redan nu långt tilltagna arbetstid ytterligare förlängd.
Stockholms bageriindustri förening slutligen instämmer i motionärens mening,
att »bibehållandet av nu gällande bestämmelser endast bidrager att alstra
missaktning för gällande lag» samt hemställer om sådan ändring i butikstängningslagen,
att den av motionären föreslagna utsträckta rätten till försäljning
endast måtte omfatta sådana butiker, vilka till avsalu förde varor, som
av konditorier och kaféer tillhandahölles.
Såsom framgår av de ovan refererade yttrandena hava alla de hörda sammanslutningarna
utom Stockholms bageriindustriförening helt avstyrkt motionen,
och hava tre av dessa sammanslutningar till och med ifrågasatt borttagande
av den nu förefintliga möjligheten att erhålla medgivande till öppethållande
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 9 samt. 2 avd. 12 höft. (Nr 15.) 2
6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.
sön- och helgdagar under två timmar å tid efter kl. 1 e. m. De synpunkter,
som därvid framförts, synas styrelsen vara värda beaktande.
Framhållas må sålunda, att det i motionen framställda yrkandet om lagändring
uteslutande motiverats med hänsyn till försäljningen av konditorivaror,
choklad och konfektyrer, vilka varor det näppeligen kan anses nödvändigt för
allmänheten att äga tillgång till i större utsträckning än nu gällande lagstiftning
medgiver. Vidare bör givetvis vederbörlig hänsyn tagas såväl till personalens
intresse att icke få sin arbetstid å sön- och helgdagar utökad utöver
vad nu är fallet som ock till de befogade intressena hos konkurrerande affärsinnehavare,
vilka enligt butikstängningslagen icke äro berättigade att över
huvud taget hålla öppet å sön- eller helgdag. För egen del anser sig socialstyrelsen
även böra påpeka, att det till synes förnämsta syftet med motionen,
eller att undanröja en anledning till straffbara förseelser, endast till mindre
del skulle tillgodoses genom bifall till motionen.
Det av motionären klandrade förhållandet skulle nämligen, även om motionen
godtoges av riksdagen, komma att fortfarande äga bestånd efter kl. 6 e. m.
å sön- och helgdagar samt dessutom, i antagligen icke obetydlig utsträckning,
efter den ordinarie stängningstiden å söckendagar. Påpekas må också, att ett
likartat, på sätt och vis till lagöverträdelser inbjudande förhållande förekommer
även i andra än konditoributiker, nämligen i bodar, där förutom sådana varor,
som avses i lagens 2 § andra stycket, säljes jämväl annat, exempelvis speceriVar0r''-
. s^ana tider, då boden enligt lagen får bållas öppen allenast för
försäljning av varor av det förra slaget, lär det nämligen ej kunna förväntas,
att andra varor skola vara alldeles oåtkomliga för kunderna.
För det fall att eu person i ett konditori efter kl. 3 e. m. å en söndag
beställer varor under uppgift, att han ämnar förtära dem å platsen, men sedermera,
när han fått dem, avlägsnar sig medtagande varorna, anser motionären,
att innehavaren av konditoriet enligt den nu gällande lagen i ämnet skulle
bli förfallen till böter. Styrelsen kan ej dela motionärens nu antydda mening.
dylik; lagtillämpning lär nämligen ej kunna anses motiverad under annan
förutsättning, än att det av omständigheterna vid försäljningen — oaktat köparens
däremot stridande förklaring — skäligen måst anses framgå, att köparen
haft för avsikt att medtaga de inköpta varorna. Enligt styrelsens mening
föreligga sålunda ej för närvarande tillfyllestgörande skäl för en ändring av
butikstängningslagen i det hänseende, som åsyftas uti förevarande motion.
I detta ärendes handläggning hava, förutom undertecknade, deltagit byråcheferna
Bergsten och Först.
Gunnar Huss.
A. Molin.
Stockholm 1924. Oskar Eklunds boktrycken.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.