Sök i Ratio Lex

indra la<jutskottets utlåtande Nr 43

1924-06-02 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1924:43, indra la<jutskottets utlåtande Nr 43

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

indra la<jutskottets utlåtande Nr 43.

Kr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1924 kl. 8 f. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.

Majd med anhållan om utarbetande av en lagstiftning om

driftsnämnder.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till

lagutskott hänvisade motionen nr 106 i första kammaren av herrar Wigforss,

Möller, Gustaf Nilsson i Kristianstad, Sandler och Olsson i Göteborg

samt motionen nr 194 i andra kammaren av herrar Johanson i Stockholm,

Branting, Larsson i Västerås, Hansson i Stockholm, Thorsson, Eriksson i

Grängesberg, Anderson i Kåstock, Engberg och Sävström.

I motionerna, vilka äro lika lydande, har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande av en lagstiftning

om driftsnämnder i huvudsaklig överensstämmelse med de grundlinjer,

vilka framlagts i ett av kommittén för utredning angående den industriella

demokratiens problem den 31 mars 1923 avgivet förslag till lag om driftsnämnder,

med iakttagande tillika av i motionerna upptagna tilläggsförslag.

Den i motionerna omnämnda kommittén för utredning angående den industriella

demokratiens problem tillsattes enligt beslut av Kungl. Maj:t

den 22 juni 1920. I de direktiv för kommitténs arbete, som därvid i ett

yttrande till statsrådsprotokollet angåvos av dåvarande statsministern,

framhölls, att under de senaste åren i olika länder och från skilda håll

givits uppslag till en nygestaltning av förhållandet inom industrien och

jämförliga företag mellan produktionsmedlens ägare, produktionens tekniska

ledare och de i produktionen i olika ställningar medverkande, varigenom

åt dessa sistnämnda grupper skulle beredas ett tryggat inflytande

på vederbörande företags förvaltning och allmänna utveckling samt därigenom

främjas en nu ofta saknad solidaritet hos industriens arbetare med

den produktion, som deras arbete skapade. Efter erinran, att genom fackföreningarnas

växande inflytande på arbetsvillkoren och genom kollektivavtalens

allt vidsträcktare utbredning arbetsgivarens allenarådande så vitt

rörde arbetsvillkoren redan i hög grad beskurits, anförde statsministern,

att den industriella demokratien erbjöde sig som en komplettering till

fackföreningarnas strävanden att tillvarataga sina medlemmars intressen,

men måste den på samma gång genom själva sin organisatoriska form

fästa arbetarna närmare vid produktionen och sålunda i hela samhällets

Bihanq till riksdagens protokoll 192i. 9 sand. 2 avd. 39 höft. (Nr U3.) 1

Direktiven för

kommittén för

utredning angående

dsn

industriella

demokratiens

problem.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 43.

intresse skapa en ny sporre till densammas ökning. Genom att så att

säga inifrån få följa företagets förvaltning samt erhålla inflytande på dess

utveckling och förkovran kunde arbetaren och tjänstemannen på ett annat

sätt än förr åter börja känna arbetets glädje. Ingen, som på allvar sökte

sätta sig in i frågans innebörd, kunde förneka den djupa rättvisan i att

de arbetare, som ägnade all sin arbetskraft åt ett företag, även borde hava

medinflytande på företagets drift med minst lika god rätt som de, vilka i

detsamma insatt något av sitt kapital. En utgångspunkt vid behandlingen

av problemet måste emellertid vara hänsynen till att produktionen icke

genom de nya anordningarna i driftsledningen ginge tillbaka, utan tvärtom

kunde förväntas bliva ökad, ej minst genom att många anledningar till

dess störande bleve i ett tidigt stadium förebyggda. Såsom det centrala i

frågan framstode dock alltid spörsmålet om arbetar- och tjänstemannapersonalens

medinflytande å vederbörande företags ekonomiska och tekniska

förvaltning. För att icke i utredningen skulle indragas frågor, vilka med

större fördel kunde behandlas och lösas fristående — såsom exempelvis

spörsmålet om en förhandlingsordning mellan personalen och ledningen

vid statens affärsdri vande verk — borde utredningen icke omfatta företag,

som ägdes och förvaltades av staten eller kommuner, utan begränsas till

sådan produktion, som nu leddes av enskilda eller bolag.

Innehållet i

kommitténs

förslag till lag

om driftsnämnder.

Det av kommittén den 31 mars 1923 avgivna förslaget till lag om driftsnämnder,

vilket i motsats till vad som förutsattes vid kommitténs tillsättande

jämväl bar avseende å statens och kommunernas arbetare, innehåller

bl. a. följande:

Lagförslaget är avsett att äga tillämpning å företag inom industri och

hantverk. — Såsom driftsnämndernas huvudsakliga uppgifter angivas, att

bereda arbetarna vidgad insikt i produktionen och ökad förmåga till aktiv

verksamhet för dess främjande samt för åvägabringande av en förbättrad

samverkan emellan företagens arbetare och ledning. — Inrättandet av

driftsnämnder skall ej vara obligatoriskt, utan vara beroende av att beslut

därom med viss kvalificerad majoritet fattats i fackförening eller verkstadsklubb

av arbetare vid företaget, vilka organiserat sig i dylik förening eller

klubb, ansluten till organisation, som omfattar arbetare från hela riket

eller viss del därav inom samma fack eller industri. Vidare skall en

ytterligare förutsättning för driftsnämnds inrättande vara, att minst 25

arbetare (organiserade eller oorganiserade) äga full sysselsättning vid

respektive företag. Den kvalificerade majoritet, som erfordras för giltighet

av beslut inom fackförening eller verkstadsklubb om driftsnämnds tillsättande,

är, att i omröstningen skall hava deltagit minst hälften av i företaget

anställad arbetare (inclusive oorganiserade sådana), och att beslutet

skall hava biträtts av minst iU av de i omröstningen deltagande.— I företag,

där 5—24 arbetare äga full sysselsättning, må av vid företaget anställda fackorganiserade

arbetare kunna under enahanda villkor och i samma ordning,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 43. 3

som nyss sagts, beslutas utseende nv, i stället för driftsnämnd, tvenne

ombud för arbetarna att sammanträda med arbetsgivaren eller dennes ombud,

varvid i tillämpliga delar skall gälla vad om driftsnämnd stadgats.

— Till arbetare räknas även kontorspersonal, men ej verkmästare, förman

eller annan överordnad. — Medan vederbörande arbetsgivare har att utse

högst tre ledamöter i driftsnämnd, skola de arbetare, som äro anslutna

till den vid företaget förefintliga arbetarorganisationen, hava att bland sig

välja minst tre, högst nio ledamöter i nämnden. I händelse av bristande

enighet mellan arbetsgivaren och arbetareorganisationen angående driftsnämndens

storlek bestämmer arbetsrådet om antalet representanter i driftsnämnden

för vardera parten. — Val till driftsnämnd sker för kalenderår.

— Till ledamöter å arbetarsidan skola såvitt möjligt väljas arbetare över

23 års ålder, vilka under minst ett år före valtillfället varit anställda i

företagets tjänst. Representanterna för arbetsgivaren böra utses så, att

driftsnämnden genom dem tillförsäkras erforderliga tekniska och ekonomiska

insikter. — Driftsnämnden utser inom sig ordförande. — För beslutmässighet

inom nämnden erfordras närvaro av mer än halva antalet ledamöter.

— Vid sammanträdena, vilka skola hållas en gång varje månad,

där icke driftsnämnden själv annorlunda bestämt, skall protokoll föras. —

Ledamot av driftsnämnd äger åtnjuta skäligt, av driftsnämnden fastställt

årsarvode å högst 100 kronor ävensom, då sammanträde enligt arbetsgivarens

bestämmande eller av tekniska skäl hålles å ordinarie arbetstid,

ersättning för därigenom mistad arbetsförtjänst; och skall arbetsgivaren

hava att bestrida arvoden och ersättning till nämndens ledamöter ävensom

övriga med nämndens sammanträden förenade nödvändiga utgifter. Av

arbetareorganisation vald ledamot av driftsnämnd må icke skiljas från sill

anställning vid företaget med mindre tvingande skäl därtill föranleda. I

händelse av tvist härutinnan, som ej kan av driftsnämnd biläggas, skall

anmälan om förhållandet av driftsnämnden göras hos vederbörande förbundsorganisationer.

Rörande driftsnämnds åligganden jämte arbetsgivares skyldigheter gent

emot driftsnämnderna innehåller lagförslaget, förutom vissa föreskrifter i

arbetarskyddshänseende, följande i 16—18 §§ av lagförslaget inrymda bestämmelser:
16

§.

1 mom. Driftsnämnden åligger att tillvarataga arbetarnas tekniska erfarenheter

och insikter, så att dessa i möjligaste mån komma produktionen

till godo, ävensom att utveckla arbetarnas förmåga till aktiv verksamhet i

produktionen.

Arbetsgivaren åligger att bereda driftsnämndens ledamöter tillfälle att taga

kännedom om produktionstekniken vid företaget och att lämna härför erforderliga

upplysningar samt att, i den mån så utan särskild kostnad eller uppenbar

olägenhet kan ske, inför driftsnämnden klargöra produktionsprocessen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 43.

dock att arbetsgivare icke är pliktig visa eller omtala sådana tekniska anordningar

eller rön, vilkas uppenbarande kan medföra skada för företaget.

Driftsnämnden bör, i den mån så ske kan, bereda arbetarna inom företaget

tillfälle till ökad kunskap angående det arbete de utföra, ävensom angående

företagets tekniska organisation.

2 mom. Driftsnämnd skall, i den mån så ske kan, beredas tillfälle att

avgiva yttrande ifråga om förändringar i de tekniska anordningarna inom

företaget. Nämnden äger rätt att, när den så finner påkallat, till arbetsgivaren

inkomma med yttrande eller förslag i tekniska frågor berörande

företaget.

17 §.

1 mom. Driftsnämnden skall verka för bästa möjliga ekonomi i driften,

såsom undvikande av slöseri med arbetskraft, råmaterial, bränsle, drivkraft,

verktyg, maskiner och inventarier, driftsmaterialier och förbrukningsartiklar

m. m. För den skull äger nämnden rätt att av arbetsgivaren, där så är

möjligt, erhålla erforderligt material för beräknande av driftskostnaderna

och i övrigt för bedömande av hithörande förhållanden. Det åligger arbetsgivaren

att efter framställning från driftsnämnden i detta hänseende lämna

erforderliga förklaringar. Driftsnämnden äger dock icke kräva kännedom om

sådana ekonomiska förhållanden, som hänföra sig till arbetsgivarens allmänna

affärsställning, eller vilkas uppenbarande kan medföra skada för

företaget.

2 mom. Diftsnämnden skall, i den mån så ske kan, av arbetsgivaren beredas

tillfälle att avgiva yttrande ifråga om avsevärda förändringar i de

ekonomiska förhållandena inom företaget. Nämnden äger rätt att, när den

så finner påkallat, till arbetsgivaren inkomma med yttrande eller förslag i

ekonomiska frågor berörande företaget.

3 mom. Arbetsgivaren skall en gång var tredje månad lämna driftsnämnden

en redogörelse över företaget och affärernas allmänna läge och gång.

18 §.

1 mom. Driftsnämnd åligger att till produktionens säkerställande och

främjande verka för ett gott förhållande mellan företagets arbetare och arbetsledningen,

och äger driftsnämnden att upptaga till behandling alla sådana

frågor, vilka beröra arbetarna personligen i deras förhållande till företaget,

och icke falla under ifrågakommande arbetareorganisations givna verksamhetsområde,

samt däröver avgiva yttranden och förslag.

2 mom. Där avskedande av arbetare ägt rum eller ifrågasättes under

omständigheter, som kunna tolkas såsom kränkning av föreningsrätten eller

avskedandet eljest kan anses såsom oberättigat, må driftsnämnden, på begäran

av arbetareorganisation inom företaget, varom i 2 § förmäles, avgiva

yttrande i ärendet. Där arbetsgivare finner sig icke kunna godkänna sådant

nämndens yttrande, ma ärendet hänskjutas till vederbörande förbundsorganisa

tioner.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 43. 5

3 mom. Diir inskränkning i driften finnes nödvändig, skall arbetsgivaren

snarast möjligt, innan åtgärd vidtages, giva driftsnämnden meddelande

härom. Där i sammanhang med driftsinskränkningen avskedande av arbetare

av arbetsgivaren ifrågasättes, må driftsnämnden i ärendet avgiva yttrande

och förslag. Där arbetsgivare icke finner sig kunna godtaga sådant driftsnämndens

yttrande eller förslag, må ärendet hänskjutas till vederbörande

förbundsorganisationer.

Av de nu återgivna bestämmelserna i lagförslaget framgår, att åt driftsnämnderna

e.j avses någon beslutanderätt, i vad angår ledningen av företagen,

utan endast en rådgivande ställning.

Slutligen innehåller lagförslaget straffbestämmelser å böter eller fängelse

för ledamot i driftsnämnd, som under den tid han innehar sådan befattning

eller under därpå närmast följande två år obehörigen använder sig av eller

yppar fabrikationssätt, anordning, affärsförhållande eller annat, varom han i

denna sin befattning erhållit kännedom och som han vet utgöra en arbetsgivarens

yrkeshemlighet.

I sin allmänna motivering till förslaget har kommittén framhållit, att

detsamma icke vore ett försök att lösa den industriella demokratiens problem,

utan innebure allenast vissa förberedande åtgärder, varigenom förutsättningarna

för en eventuell vidare utveckling kunde bringas att klarna och

uppmärksamheten inriktas på de viktiga problem, som här väntade sin lösning.

Det framlagda förslaget vore sålunda icke något försök att på lagstiftningens

väg skaffa arbetarna »medbestämmanderätt över industrien» eller

»tryggat inflytande på vederbörande företags förvaltning och allmän utveckling».

Det vore i stort sett ingenting annat än en förhandlingsordning mellan

arbetsgivare och fackföreningar rörande en rad för båda parterna betydelsefulla

problem, som dessa tidigare i regel undvikit att diskutera, jämte bestämmelser

om tillhandahållande av vissa fakta och upplysningar för att åt förhandlingarna

giva nödigt underlag. Förslaget vore liktydigt med en av lagstiftningen

öppnad dörr, genom vilken fackföreningsrörelsen, om den så ville, genom att.

vid respektive företag påkalla tillsättande av driftsnämnder kunde träda i

beröring med produktionens problem på ett annat sätt än hittills. Den naturliga

förutsättningen för en framgångsrik lagstiftning på detta område vore emellertid,

att icke blott behovet av en förändring gjort sig känt på det ifrågavarande

området utan även de föreslagna åtgärderna uppbures av en tillräckligt

stark opinion bland de närmast intresserade eller i alla händelser

icke bland dem möttes med likgiltighet, misstänksamhet eller ovilja. Skulle

ömsesidig vilja till samverkan definitivt saknas, betydde det, att den föreslagna

vägen visat sig oframkomlig och att problemet finge tagas upp

till behandling med andra medel och i annan ordning. Emot de med förslaget

förknippade möjliga risker, för vilka man ryggade tillbaka — kanske

icke på grund av de föreslagna omedelbara åtgärderna, men då man hörde

Kommitténs

allmänna

motivering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Reservation

inom

kommittén.

Yttranden

över kommitténs

betänkande.

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 43.

dem framställas såsom inledande steg till en ntveelding, som ingen kunde

överblicka — Ange man väga den bistra verkligheten omkring oss, de

faktiska riskerna i ett såsom i längden ohållbart allmänt betecknat tillstånd.

Från denna utsiktspunkt skulle fackföreningsrörelsens strävan efter inflytande

över industrien, arbetarklassens alltmera vaknande intresse för produktionen

kanske, för att bruka ett berömt gammalt ord, te sig, icke såsom en fara,

utan som en möjlighet till räddning ur en stor fara för näringsliv och

samhälle.

Kommitténs ifrågavarande betänkande är ej enhälligt. Skiljaktiga

meningar hava sålunda anförts av fem ledamöter. Fyra av dessa (Gunnar

Dillner, B. Almgren, H. G. Hammar och Chr. Storjohann) hava förenat

sig om ett principuttalande av innehåll, att de under kommittéarbetet

kommit till den bestämda övertygelsen, att en lagstiftning på detta område

ej vore nödig, utan till och med, synnerligast under nu rådande

tryckta förhållanden inom industrien, direkt skadlig. En successiv utveckling

av de allmänna bestämmelserna i kollektivavtalen har synts dessa

ledamöter vara den lösning, som riktigast och måhända även raskast skulle

löra till det önskade målet, en förtroendefull samverkan mellan arbetare

och arbetsgivare inom samma företag. En ledamot åter (Johan-Olov Johansson)

har såsom sin mening uttalat, att den föreslagna lagen skulle bliva

i tillämpningen verkningslös, samt tillkomsten av driftsnämnderna vid

sidan av de förutvarande avdelnings- och klubbstyrelserna för facktöreningarna

innebära en fara för dualism med ty åtföljande decentralisation.

Av denne har vidare gentemot innehållet i 16—18 §§ av lagförslaget

anmärkts, att första förutsättningen för införande av en verklig industriell

demokrati vore, att arbetarna erhölle medbestämmanderätt i fråga om arbetares

antagande och avskedande, om arbetets ledning och fördelning

ävensom rätt till säte och stämma i företagens olika styrelser.

Över kommitténs betänkande hava yttranden infordrats från armé- och

marinförvaltningarna, socialstyrelsen, arbetsrådet i viss begränsad del,

telegraf-, järnvägs- och vattenfallsstyrelserna samt kommerskollegium, varjämte

ett flertal sammanslutningar, representerande arbetsgivar- och arbetarintressen,

beretts tillfälle att avgiva yttranden. Av de ifrågavarande myndigheterna

hava socialstyrelsen och kommerskollegium ännu icke inkommit

med begärda yttranden av anledning, som nedan närmare omförmäles.

Det föreliggande lagförslaget har avstyrkts av såväl armé- och marinförvaltningarna

som ock telegraf-, järnvägs- och vattenfallsstyrelserna, av

de tre sistnämnda styrelserna under framhållande bland annat att något

behov att genom driftsnämnder bereda arbetarna vidgad inblick i de ekonomiska

förhållandena vid de skilda statliga företagen ej erfordrades, då

uppgifter därom funnos i annan ordning tillgängliga.

Från samtliga sammanslutningar å arbetsgivarsidan har förslaget på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.1. 7

det bestämdaste avstyrkts, därvid bland annat anförts följande: Lagförslagets

hela tendens vore att åt den ena parten i eu intressekonflikt giva

nya vapen i händerna till bekämpande av den andra. Förslaget utgjorde

en första etapp på vägen mot ett genomförande på lagstiftningens väg av

en tryggad medbestämmanderätt över företagen åt arbetarna. Arbetarnas

fackliga organisationer, hos vilka det föreslagna driftsnämndssystemet vore

fast förankrat, kunde såsom kamporganisationer icke hava det sanna intresset

för det bestående samförstånd, som skulle vara den industriella

demokratiens mål. I stället för att åstadkomma en förbättrad samverkan

skulle driftsnämnderna otvivelaktigt komma att föranleda ökade slitningar

mellan arbetsgivare och arbetare. De tvångsanledningar till driftsrådssystemets

införande, som på sin tid givit anledning till systemets införande

i vissa länder på kontinenten, förefunnes ej hos oss. De svenska arbetarna

hade för övrigt genom sina fackorganisationer redan tillkämpat sig lika mycket

inflytande som arbetarna i andra länder med tillhjälp av driftsråd och driftsrådslagar.

Men trots dessa landvinningar, som allt mer och mer utvidgats, hade på

det industriella området i allmänhet ingalunda förmärkts något tecken till

avspänning i arbetstvisterna. Från arbetsgivarsidan i de länder, där driftsnämnder

införts, hade lämnats ett enstämmigt omdöme, att rådens tillskapande

minskat ordningen och disciplinen på arbetsplatserna, skadat arbetsfreden

och minskat produktionen. Ett genomförande av den industriella

demokratien måste jämväl leda till ett minskat kapitaltillskott till industrien.

Från kommunala sammanslutningars sida har dessutom särskilt anförts, att

beträffande den företagarverksamhet, som bedreves av kommunerna, arbetarna

liksom alla andra intresserade kommunmedlemmar hade medelbart inflytande

över ledningen och möjlighet att i största utsträckning sätta sig in i

ecb följa företagens gång.

Inom arbetarnas fackförbundsorganisa tioner har uppfattningen varit enig

i fråga om önskvärdheten att å lagstiftningens väg söker trygga ett ökat

inflytande för arbetarna på arbetsföretagens tekniska och ekonomiska ledning,

medan däremot meningarna varit mera delade beträffande det föreliggande

lagförslaget. Styrelserna för en del fackförbund hava sålunda uttalat sig

för att lagförslaget med vissa jämkningar måtte läggas till utgångspunkt

för vidare lagstiftning i ämnet. En motsatt uppfattning har åter uttalats

av styrelserna för andra fackförbund under förklarande bl. a. att den

föreslagna lagen gåve ytterst ringa inflytande åt arbetarna, särskilt beträffande

frågor om arbetarnas anställning, men däremot många förpliktelser.

Man kunde därför enligt dessa styrelsers mening knappast beräkna,

att arbetarna komme att medverka i eller ens intressera sig för driftsnämndsorganisationen

i dess föreslagna skick. Lagförslaget ansåges betydelselöst

för de mera avancerade yrkesgrupperna, då dessa i sina nuvarande

avtal lyckats från arbetsgivarparten frampressa mera betydelsefulla

eftergifter än vad de skulle kunna uppnå med tillhjälp av lagförslaget.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Yttranden

till utskottet

från kommerskollegium

och socialstyrelsen

över

förevarande

motioner.

Motionernas

innehåll.

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 43.

För att eu verklig industriell demokrati skulle tränga sig fram, erfordrades

fortsatt kamp mellan arbetare och arbetsgivare. Röster saknades ej heller

för den uppfattningen, att lagförslaget icke komme att befrämja arbetsfreden.

Landsorganisationens representantskap har emellertid enhälligt beslutat

att, med framförande av de synpunkter respektive förbundsstyrelser anfört

och med särskilt framhävande av att driftsnämnderna böra grundas å

fackorganisationerna till förebyggande av dualism dem emellan, begära utarbetande

av proposition till lag i ämnet, upptagande även de i nu förevarande

motion innefattade tilläggsförslagen.

Över motionerna har utskottet, i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver,

begärt yttranden av kommerskollegium och socialstyrelsen.

Kommerskollegium har i avgivet yttrande anfört följande: Sedan Kungl.

Maj:t genom kollegium den 19 december 1923 tillhandakommen remiss anbefallt

kollegium att avgiva utlåtande över det föreliggande lagförslaget,

hade Kungl. Maj:t den 12 januari 1924 bemyndigat chefen för socialdepartementet

att uppdraga åt två personer att under år 1924 företaga en studieresa

i syfte att i Norge, Storbritannien, Tjeckoslovakiet och Österrike taga

närmare kännedom om därstädes praktiskt tillämpade former av industriell

demokrati ävensom vid dylik tillämpning vunna erfarenheter, och hade departementschefen

uppdragit åt byråchefen i socialstyrelsen A. Molin och kommerserådet

R. Sohlman att företaga ifrågavarande studieresa. I avvaktan på

resultaten av resan hade kollegium ännu icke kunnat avgiva det genom

Kungl. Maj:ts ovan omförmälda remiss anbefallda utlåtandet. På grund

härav torde kollegium icke vara i tillfälle att avgiva det av utskottet begärda

yttrandet inom sådan tid, att detsamma kunde komma till användning

vid behandling av ifrågavarande motion.

Socialstyrelsen har avgivit yttrande av i huvudsak samma innehåll som

det av kommerskollegium avgivna.

Motionärerna hava under hänvisning till ovannämnda betänkande hemställt,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande av

en lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse med de av kommittén

uppdragna linjerna. I trenne särskilda punkter hava motionärerna emellertid

föreslagit utvidgningar av lagförslaget i överensstämmelse med vad

som därutinnan ifrågasatts av den fackliga landsorganisationen i dess över

förslaget avgivna yttrande. Sålunda har föreslagits dels att lagens tilllämplighetsområde

skulle utsträckas att gälla företag, förutom inom industri

och hantverk, jämväl inom transportverksamhet och handel, dels att i

driftsnämndernas befogenhet (18 §) måtte ingå att taga befattning även

med frågor om arbetares antagande och dels att straffpåföljd måtte stadgas

även för arbetsgivare, som direkt sökte göra lagen overksam antingen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 43. •''

genom att vägra lämna föreskrivna upplysningar eller oek genom att

lämna medvetet falska och vilseledande uppgifter.

Att frågan om den s. k. industriella demokratin utgör ett av nutidens

allra viktigaste och på samma gång mest svårlösta samhällsproblem, erkännes

alltmera allmänt. Behovet att finna medel, som kunna leda till

samförstånd eller åtminstone ett närmande mellan arbetsgivare och arbetare

på grundvalen av gemensamma intressen, gör sig med växande styrka

gällande. Varje åtgärd, som kan vara ägnad att åvägabringa ett minskande

av spänningen emellan ifrågavarande båda intressegrupper, måste hälsas

med uppriktig tillfredsställelse. För samhällslivets lugna utveckling

är det utan tvivel av synnerlig betydelse att få till stånd en ordnad samverkan

emellan arbetsgivare och arbetare, grundad å den förefintliga

intressegemenskapen dem emellan.

Det nu föreliggande, av motionärerna åberopade förslaget till lag om

driftsnämnder utgör ett försök att å lagstiftningsväg närmast skapa förutsättningar

för en regelbunden förhandling emellan arbetsgivare och arbetare

rörande deras gemensamma intresse av produktionens förkovran samt

arbetarnas ställning inom produktionsprocessen.

Den ovan lämnade redogörelsen för de över lagförslaget avgivna yttrandena

giver emellertid vid handen, att förslaget mötts av motstånd och

misstro å såväl arbetsgivaresidan som ock endels inom styrelserna för

arbetarnas fackliga organisationer. Den av de kommitterade såsom en

förutsättning för en framgångsrik lagstiftning å området angivna betingelsen,

att de föreslagna åtgärderna skulle visa sig uppbäras av en tillräckligt

stark opinion bland de närmast intresserade synes således åtminstone för

närvarande icke finnas för handen.

Vid bedömandet av motionärernas hemställan, att riksdagen skulle i skrivelse

till Kungl. Maj:t, anhålla om utarbetande av en lagstiftning om driftsnämnder

i huvudsaklig överensstämmelse med de i förenämnda lagförslag

innefattade grundlinjerna med vissa i motionerna angivna tilläggsförslag,

måste man emellertid taga hänsyn till det läge, vari denna fråga enligt den

förut lämnade redogörelsen för närvarande befinner sig. Såsom ovan nämnts

hava nämligen socialstyrelsen och kommerskollegium, vilka ämbetsverk ju

stå i särskilt intim beröring med hithörande förhållanden, ännu icke haft

tillfälle att avgiva yttranden över kommittéförslaget, utan avvakta för ändamålet

resultatet av den för någon tid sedan anträdda, flera månader omfattande

studieresa till vissa främmande länder, som av representanter för

dessa ämbetsverk företagits i syfte att taga närmare kännedom om i nämnda

länder praktiskt tillämpade former av industriell demokrati ävensom vid

dylik tillämpning vunna erfarenheter. Den pågående studieresan synes

utskottet kunna bliva av så mycket större betydelse för bedömandet av

ifrågavarande spörsmål, som den av kommittén förebragta utredningen anBihang

till riksdagens protokoll 1924. 9 samt. 2 avd. il!) höft. (Nr bil.) 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 43.

gående hithörande förhållanden i utlandet synes vara byggd huvudsakligen

å studium av å området tillgänglig litteratur.

I det läge, vari förevarande fråga sålunda för närvarande befinner sig,

synes icke skäl föreligga för riksdagen att nu taga ståndpunkt till den i

ifrågavarande lagförslag avsedda, synnerligen ömtåliga och omstridda frågan

om driftsnämnder samt såmedelst föregripa slutförandet av den prövning

av ifrågavarande förslag, som förestår hos de ämbetsmyndigheter, vilka

få anses besitta särskild sakkunskap å området.

Utskottet håller fastmera före, att det är till sakens gagn, att den föreliggande

frågan ej, innan utredningen av densamma föreligger i slutfört

skick, göres till föremål för prövning och ståndpunktstagande från riksdagens

sida.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 juni 1924.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

Irån första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow, Linder*, greve Spens*, Tjällgren,

Sigfrid Hansson och Thorberg samt fröken Hesselgren*;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg*, Karlsson i Gasabäck, Hage,

Johanson i Stockholm*, Nilsson i Vibberbo", Holmström i Stockholm och Carlsson i Solberga.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Linder, Sigfrid Hansson och Thorberg, fröken Hesselgren samt

herrar Magnusson i Kalmar, Hage och Holmström i Stockholm.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.