Sök i Ratio Lex

Memorial, med föranledande av kamrarnas återremiss av utskottets betänkande nr 1 i anledning av väckt motion om tillägg till fjärde stycket av 5 § i förordningen med tulltaxa för inkommande varor.

1924-02-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1924:11, Memorial, med föranledande av kamrarnas återremiss av utskottets betänkande nr 1 i anledning av väckt motion om tillägg till fjärde stycket av 5 § i förordningen med tulltaxa för inkommande varor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1924 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets memorial, med föranledande av kamrarnas återremiss

av utskottets betänkande nr 1 i anledning av väckt

motion om tillägg till fjärde stycket av 5 § i förordningen

med tulltaxa för inkommande varor.

I betänkande nr 1 i anledning av väckt motion om tillägg till fjärde

atycket av 5 § i förordningen med tulltaxa för inkommande varor hemställde

bevillningsutskottet, att riksdagen måtte besluta, att fjärde stycket

i nämnda paragraf måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»Tullfrihet, varom i denna paragraf sägs, gäller icke för varor, som i

handelsavsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller för

att utlämnas såsom ersättning för verkställt arbete, ej heller för varor,

som av handlande eller för handlandes räkning införas, såvitt de äro av

de slag, med vilka han idkar handel; dock äger för särskilda fall generaltullstyrelsen

härifrån medgiva undantag.»

Enligt utskottet tillhandakomna utdrag av protokoll från kamrarnas

sammanträden den 2 innevarande februari hava vid behandlingen av

nämnda betänkande första kammaren visat betänkandet åter till utskottet

och andra kammaren återförvisat betänkandet till utskottet för ny behandling.

Av kamrarnas numera i tryck tillgängliga protokoll för nämnda sammanträden

framgår, att den huvudsakliga anledningen till återremissen varit

den, att utskottet ansetts böra framlägga förslag till direktiv, som generaltullstyrelsen

hade att följa vid medgivande av undantag från förbudet

mot tullfri införsel i handelsavsikt. Vid överläggningen i första kammaren

har därjämte anförts, att utskottet hade bort infordra generaltullstyrelsens

yttrande i ärendet, och ifrågasatts, huruvida ej befogenheten att medgiva

undantag från berörda förbud lämpligen kunde givas åt Kungl. Maj:t

eller den Kungl. Maj:t därtill förordnade.

I motiveringen till ovan återgivna, i betänkandet nr 1 gjorda hemställan

åberopade utskottet Kungl. Maj:ts till 1922 års riksdag avgivna proposition

nr 114, i vilken föreslagits åtskilliga gränshandeln med Norge beröMhang

till riksdagens protokoll 192t. 7 sand. 6 höft. (Nr il.)

Utskottet.

Kamrarna.

Utskottets

yttrande.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskotiets memorial Nr 11.

rande ändringar i förordningen med tulltaxa för inkommande varor, bland

annat enahanda tillägg till fjärde stycket av 5 § som utskottet i betänkandet

förordade.

Nämnda proposition grundade sig på eu omfattande utredning, och

i utarbetandet av det med propositionen framlagda författningsförslaget

hade generaltullstyrelsen deltagit. Propositionen innehöll icke förslag om

några direktiv för generaltullstyrelsen till efterrättelse vid utövandet av

den föreslagna befogenheten. Icke heller förutsattes, att sådana direktiv

skulle komma att meddelas av Kungl. Maj:t.

Utöver nu gjorda erinringar har bevillningsutskottet i anledning av

återremissen att anföra följande.

Enligt utskottets mening är det icke lämpligt att från början binda generaltullstyrelsen

vid några direktiv för den ifrågavarande befogenhetens

handhafvande. Förhållandena vid den långa gränssträcka, som är i fråga,

äro nämligen så olika, att i förväg fastställda bestämmelser måste befaras

bliva till hinder för utbildandet av en praxis, som smidigt anpassar sig

efter ortsbefolkningens växlande behov samt olika möjligheter till kontroll.

Allraminst har utskottet kunnat tillstyrka, att dylika direktiv fastställas

av riksdagen, varigenom varje ändring i bestämmelserna skulle göras beroende

av ny riksdags beslut. Därest efter vunnen erfarenhet det visar sig,

att generaltullstyrelsens ifrågavarande verksamhet kan och hör regleras

genom särskilda föreskrifter, torde dylika böra meddelas av Kungl. Maj:t,

som har möjlighet att, allteftersom nya rön därtill giva anledning, snahht

göra ändringar eller tillägg. Då det emellertid, enligt utskottets mening,

är omöjligt att i förväg bedöma, huruvida det överhuvud kan hefinnas

lämpligt att direktiv fastställas, har utskottet ansett sig icke böra i ifrågavarande

författningsrum föreslå någon ändring, genom vilken Kungl.

Maj:ts medverkan för direktivs fastställande påkallas.

Att belasta Kungl. Maj:t med uppgiften att meddela undantag frän regeln

om förbud mot införsel i handelsavsikt har utskottet icke kunnat

finna välbetänkt. En dylik anordning skulle ju komma i strid med den

väl befogade strävan, som gör sig gällande inom statsförvaltningen, att

från Kungl. Maj:t till de centrala verken överflytta handläggningen av

sådana ärenden, som icke med nödvändighet kräva den högsta administrativa

myndighetens medverkan.

Med vad sålunda anförts torde utskottet hava angivit tillräckliga skäl

till att utskottet icke vare sig kunnat förorda, att riksdagen meddelar

direktiv för generaltullstyrelsen i ifrågavarande hänseende, eller eljest

ansett sig böra, i anledning av vad inom kamrarna vid frågans behandling

förekommit, göra någon ändring i det av utskottet med betänkandet

nr 1 framlagda förslaget.

Vid det förhållande att utskottet sålunda måste vidhålla sin ståndpunkt

i denna fråga, torde det vara uppenbart, att utskottet alltjämt

saknat anledning att begära yttrande i ämnet av generaltullstyrelsen,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 11. 3

vilken som nämnts på sin tid deltagit i utarbetandet av det förslag, utskottet

förordat.

Under åberopande av vad ovan anförts får bevillningsutskottet meddela,

att utskottet icke har någon annan hemställan att göra än att riksdagen

måtte bifalla vad utskottet i sitt nämnda betänkande nr 1 hemställt och

sålunda besluta,

att fjärde stycket i paragraf 5 av förordningen den

9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor skall

erhålla följande förändrade lydelse:

»Tullfrihet, varom i denna paragraf sägs, gäller icke

för varor, som i handelsavsikt införas vare sig för att

i vanlig ordning försäljas eller för att utlämnas såsom

ersättning för verkställt arbete, ej heller för varor, som

av handlande eller för handlandes räkning införas, såvitt

de äro av de slag, med vilka han idkar handel;

dock äger för särskilda fall generaltullstyrelsen härifrån

medgiva undantag.»

Stockholm den 21 februari 1924.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Rökig, Antonsson, Rosén, Örne, Rune, Ericson i Obcrga, Bärg, Boman,

Johansson i Kullersta, Olsson i Ramsta, Sköld, Lithander, Olsson i Golvvasta ''

Lövgren, Heyman, Alexis Björkman *, Svensson i Grindstorp, Björklund, Olsson

i Gävle ’ och Brännström.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

av herr Lithander, som ansett, att befogenheten att medgiva undantag

från förbudet mot tullfri införsel i handelsavsikt borde tillerkännas Kungl.

Maj:t; samt

av herr Heyman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:43 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om tillägg till viss del av § 5 i förordningen med tulltaxa för inkommande varor. a1 i texten