Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående vissa tillägg till förordningen om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.

1924-03-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1924:16, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående vissa tillägg till förordningen om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1924 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner angående

vissa tillägg till förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt m. m.

(2:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, väckta, den

ena i första kammaren, nr 172, av herr Beuterskiöld m. 11. och den andra i

andra kammaren, nr 253, av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl., har hemställts,

»att riksdagen ville besluta att till K. F. 28 okt. 1910 om inkomstoch

förmögenhetsskatt tillfoga ett nytt kapitel av följande lydelse:

9 kap. Om uppbörd och befrielse in. in.

§ 26.

Uppbörd av påförd inkomst- och förmögenhetsskatt verkställes, på sätt

Kungl. Maj:t närmare bestämmer, för landet genom postverkets försorg. För

stad förrättas uppbörden av magistraten, eller, där särskild tjänsteman finnes

därtill förordnad, av denne under magistratens inseende och ansvar. (Jfr Uppbördsregl.

§ 8.)

§ 27.

Mom. 1. Å landet försiggår uppbörden under allmän uppbördstermin

fr. o. m. den 25 nov. t. o. m. den 10 dec. varje år, dock att skattskyldig

må erlägga halva skattebeloppet under uppbördseftertermin fr. o. in. 10 t. o. in.

25 mars året därpå. (Jfr Uppbördsregl. § 9.)

Mom. 2. I stad förrättas uppbörden å allmän uppbördsstämma, som skall

äga rum viss dag eller vissa dagar under tiden fr. o. in. 25 nov. t. o. m.

10 dec. varje år, dock att skattskyldig må erlägga halva skattebeloppet under

uppbördsefterstämma fr. o. m. 10 t. o. m. 25 mars året därpå. (Jfr.

Uppbördsregl. § 11.)

§ 28.

Senast 10 dagar före uppbördstermins eller uppbördsstämmas början skola

debetsedlar tillhandahållas de skattskyldige på hela skattebeloppet med an
Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 7 samt. 10 käft. (Nr 16.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

givande, att hälften därav må erläggas under terminen eller stämman och

resten under följande års eftertermin eller efterstämma.

Vid debetsedeln skall, å landet, vara fogade två utskrivna, genom perforering

frånskiljbara skattepostanvisningar, vardera å halva skattebeloppet.

Kungörelse om tiden för debetsedlarnas tillhandahållande skall i god tid

före uppbördstermins och uppbördsstämmas början av K. B. eller magistrat

utfärdas. (Jfr Uppbördsregl. §§ 3, 5.)

§ 29.

Mom. 1. Skattskyldig, som i följd av sjukdom, oförvållad arbetslöshet eller

annan liknande grund förmenar sig vara oförmögen att gälda honom påfört

skattebelopp, må, sedan debetsedlarna börjat tillhandahållas och innan uppbördstermin

eller stämma börjar, på sätt i den i § 28 omförmälda kungörelsen

tydligt skall angivas, till K. B. inlämna ansökan om befrielse från,

nedsättning eller uppskov med betalning av skattebeloppet, skolande därvid

vara fogade nödiga bevis ang. de förhållanden, varpå ansökan grundas.

Mom. 2. Över sådan ansökan skall K. B., där den ej finnes böra omedelbart

avslås, från magistrat och stadsfullmäktige eller allmän rådstuga i stad,

landsfiskal och kommunalfullmäktige eller kommunalstämma å landet inhämta

skyndsamt yttrande, varefter K. B. ofördröjligen meddelar beslut och

därvid lämnar de föreskrifter i övrigt, vartill beslutet må föranleda.

Mom. 3. Över K. B. beslut må på sätt eljes är om klagan över administrativ

myndighets beslut stadgat, besvär anföras hos Konungen; och skall,

tills slutligt avgörande träffats, med erläggande av skatten anstå.

§ 30.

Förmenar någon, att skatt blivit genom fel vid debiteringen obehörigen

eller med oriktigt belopp honom påförd eller att felaktigheten ägt rum vid

utskrivandet av hans debetsedel, äger han inom natt och år “efter det beloppet

blivit honom avfordrat söka rättelse däri genom besvär hos K. B. i

det län, där debiteringen skett, över K. B. beslut må inom trettio dagar

efter erhållen del av beslutet besvär anföras hos kammarrätten. (Jfr Uppbördsregl.

§ 7.)»

Motsvarande tillägg till förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst har föreslagits i två likaledes till

bevillningsutskottet hänvisade motioner, väckta, den ena i första kammaren,

nr 173, av herr Beuterskiöld m. fl. samt den andra inom andra kammaren,

nr 254, av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. I sistnämnda motioner har

föreslagits, »att riksdagen ville besluta att till K. F. 28 okt. 1910 ang. bevillning

av fast egendom samt av inkomst tillfoga ett nytt kapitel av följande

lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 3

7 kap. Om uppbörd och befrielse m. in.

§ 17.

Uppbörd av påförd bevillning verkställes — — — — ansvar (= § 26 i

förslaget enl. motionerna I: 172 och II: 254).

§ 18.

(= § 27 i förslaget enl. motionerna I: 172 och II: 254).

§ 19.

(= § 28 i förslaget enl. motionerna I: 172 och II: 254).

§ 20.

Mom. 1. Skattskyldig, som i följd av sjukdom, oförvållad arbetslöshet

eller annan liknande grund förmenar sig vara oförmögen att gälda honom

påförd bevillning för inkomst av kapital och arbete, må inom 8 dagar

— — grundas.

M°m- 2. \ / e 29 i förslag enl. motionerna 1: 172 och II: 254).

Mom. 3.---->

§ 21.

(= § 30 i förslag enl. motionerna I: 172 och II: 254).»

Beträffande de till stöd för de särskilda förslagen anförda motiveringarna

får utskottet hänvisa till motionerna.

I föreliggande motioner hava tre särskilda frågor upptagits till behandling.

Så föreslå motionärerna dels uppdelning av kronouppbörden å två terminer,

dels bestämmelser i syfte att skattskyldig, som på grund av oförvållade omständigheter

är oförmögen att erlägga påförda kronoutskylder, skulle kunna

helt eller delvis befrias från eller erhålla anstånd med betalning av skattebeloppet,

dels ock att vissa allmänna stadganden rörande uppbörden av kronoutskylder

införas i skatteförfattningarna.

I motioner vid 1920 och 1921 års riksdagar framställdes yrkanden i syfte,

att kronouppbörden måtte uppdelas å terminer. Dessa motioner föranledde, i

enlighet med vad vederbörande utskott hemställt, icke någon riksdagens åtgärd.

Såsom skäl för avslag å motionerna åberopades därvid de praktiska

svårigheter, på vilka en uppdelning ansågs komma att stöta, ävensom att

frågan säkerligen komme att i annat sammanhang bliva föremål för statsmakternas

behandling.

Den nuvarande ordningen för kronouppbörden, enligt vilken samtliga å

kronodebetsedeln uppförda utskylder och avgifter skola erläggas vid ett och

Utskottet.

Motionerna.

Utskottets

yttrande.

Uppdelning

av^hrotioupp
börden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Eftergivande

av pdförda

skattebelopp

m. m.

samma tillfälle, kan otvivelaktigt bereda många skattskyldiga olägenheter, helst

uppbördsterminen infaller å en för flertalet skattebetalare föga lämplig tidpunkt.

Dessa olägenheter hava gjort sig särskilt kännbara genom de nuvarande

höga skatterna till stat och landsting samt hava till följd av de år från

är sjunkande inkomsterna ytterligare skärpts. Flera skäl tala sålunda för en

uppdelning av kronouppbörden, vilken uppdelning givetvis bör omfatta även

andra å kronodebetsedeln uppförda avgifter än själva kronoskatten. Enligt vad

utskottet inhämtat är emellertid frågan föremål för utredning i samband med

spörsmålet om åvägabringandet av en rationell skatteuppbörd. I anledning av

motioner, avseende sistnämnda fråga, vid 1921 års riksdag anhöll nämligen riksdagen

i skrivelse den 11 maj 1921, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning

rörande vilka åtgärder, som lämpligen borde vidtagas för åvägabringande av

en rationell skatteuppbörd. På sätt framgår av årets statsverksproposition hava

arbeten med frågans utredning påbörjats och avses komma att ytterligare

bedrivas. Utskottet saknar därför anledning att föreslå någon åtgärd i ämnet.

Redan från principiell ståndpunkt kunna invändningar framställas mot att

lämna administrativ myndighet befogenhet att eftergiva i behörig ordning påförda

utskylder på skäl, till vilka taxeringsmyndigheterna icke ägt att annat

än i undantagsfall taga hänsyn. Då utskottet haft att taga ställning till frågan

om efterskänkande eller uppskov med betalning av skatt, hava emellertid

främst de praktiska olägenheterna med förslaget varit för utskottet avgörande.

Medan besvär över taxering eller debitering icke befria skattskyldig från att

i vanlig ordning erlägga påförda utskylder, skulle enligt motionerna anstånd

åtnjutas med skattebetalningen, till dess ansökan om eftergift av skatt eller

uppskov med dennas gäldande slutligen prövats. Denna mindre följdriktiga

bestämmelse skulle utan tvivel medföra, att ett stort antal skattskyldiga,

främst personer, som förmenade sig hava påförts utskylder med för höga belopp,

komme att genom dylika ansökningar förskaffa sig anstånd med betalningen.

Den kontroll över skattskyldigs uppgifter om oförmåga att betala, som

givetvis vore nödvändig, skulle knappast kunna anförtros åt andra än

utmätningsmännen och sålunda avsevärt öka dessas redan för närvarande

stora arbetsbörda. Det kan därför antagas, att de föreslagna bestämmelserna

skulle komma att i hög grad förrycka arbetet med uppbörden och

indrivningen av utskylder. Det måste anses särskilt olämpligt att, medan

utredning pågår rörande en förbättrad skatteuppbörd, vidtaga åtgärder, som

vore ägnade att direkt motverka utredningens syfte.

Den avfattning, de föreslagna stadgandena erhållit, komme otvivelaktigt att

medföra en växlande tolkning vid tillämpningen. Oavsett att med en strängt bokstavlig

tolkning av författningsförslagen någon ovillkorlig rätt till befrielse från

eller uppskov med betalning av utskylder icke tillerkänts skattskyldig, som

utan eget förvållande kommit på obestånd, skulle det möta stora svårigheter

att i de särskilda fallen avgöra, om oförmågan att betala vållats av den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 5

skattskyldige själv eller icke, och det skulle icke kunna undvikas, att ojämnheter

och godtycke förekomme vid bestämmelsernas tillämpning. För övrigt

synes det som om med nu gällande föreskrifter om avkortning av utskylder

det icke skulle ur skattesynpunkt föreligga något behov av särskilda bestämmelser

om eftergift av påförda skattebelopp.

Den av motionärerna uttalade uppfattningen, att vissa föreskrifter rörande

uppbörden med hänsyn till sin natur borde upptagas i skatteförordningarna,

kan utskottet icke dela. Därest det skulle anses erforderligt, att sådana

bestämmelser infördes i skattelagarna, borde stadgandena såsom närmast

sammanhörande med förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering inrymmas i sistnämnda författning. Mot förslaget i denna del

kan slutligen erinras, att de särskilda bestämmelser rörande uppbörden, som

gälla för Stockholm, icke beaktats.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motioner I: 172 och I: 173 av herr Reuterskiöld

m. fl. samt II: 253 och II: 254 av herr Olsson i

Kullenbergstorp m. fl., angående vissa tillägg till förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt m. in., icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1924.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Ilning, friherre Fleming, Örne, Rune, Boman, Jönsson i Boa,

Olsson i Ramsta, Sköld, Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson i Golvvasta, Lövgren,

Heyman, Johansson i Hornsberg, Alexis Björkman, Alexander Nilsson, Carlsson

i Gävle, Åström, Olsson i Gävle och Pettersson i Hällbacken.

Reservation:

av herrar Olsson i Golvvasta och Alexander Nilsson, vilka hemställt,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 172 och

I: 173 av herr Reuterskiöld m. fl. samt II: 253 och II: 254

av herr Olsson i Kullenbergstorp, besluta, att till vardera av

förordningarna den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt

samt angående bevillning av fast egendom

samt av inkomst tillfoga ett nytt kapitel av ovan införda

Införande i

skatteförordningarna

av

bestämmelser

om uppbörden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

lydelse; dock med den ändringen att i 29 § 3 mom. förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt samt 20 § bevillningsförordningen

orden »och skall, tills slutligt avgörande

träffats, med erläggande av skatten anstå» måtte utgå för

att i stället insättas i slutet av mom. 2, därvid i stället för

ordet »slutligt» insättes ordet »K. B:s», i följd varav mom. 2

och 3 uti ifrågavarande paragrafer erhålla följande lydelse:

Mom. 2. Över sådan ansökan skall K. B., där den ej finnes

böra omedelbart avslås, från magistrat och stadsfullmäktige

eller allmän rådstuga i stad, landsfiskal och kommunalfullmäktige

eller kommunalstämma å landet inhämta skyndsamt

yttrande, varefter K. B. ofördröjligen meddelar beslut och

därvid lämnar de föreskrifter i övrigt, vartill beslutet må föranleda.

Mom. 3. Över K. B:s beslut må, på sätt eljes är om klagan

över administrativ myndighets beslut stadgat, besvär anföras

hos Konungen och skall, tills K. B:s avgörande träffats, med

erläggande av skatten anstå.

Stockholm 1924. Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.