Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring i gällande bestämmelser angående tull å för velocipeder avsedda kedjor.
1924-04-01 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1924:25, Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring i gällande bestämmelser angående tull å för velocipeder avsedda kedjor.
Dokumentets text
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
Motionen.
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1924 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
ändring i gällande bestämmelser angående tull å för
velocipeder avsedda kedjor.
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion
nr 57 liar herr Laurén hemställt, »att riksdagen behagade besluta, att rubrik
1091 i gällande tulltaxa måtte erhålla följande förändrade lydelse:
Velocipeder:
kedjor (även i längder) och andra delar, ej särskilt nämnda,
1 kg. 1 kr. 60 öre».
Till stöd för förslaget har motionären anfört följande:
»Enligt rubrik 1091 i gällande tulltaxa utgör tullen för avpassade kedjor och
andra ej särskilt nämnda delar till velocipeder kronor 1: 60 pr kg. Den formulering,
rubriken erhållit beträffande kedjor till velocipeder, har haft till följd,
att importörerna — för att undgå den för cykeldelar bestämda tullen — som
regel importera kedjorna i längder om 250 å 300 fot, varigenom desamma i
tullhänseende icke bliva hänförliga till velocipeddelar, utan till rubrik 787
»Kedjor ej s. n. andra slag, vari länkjärnet har eu diameter av mindre än 6 mm.,
ävensom ledbultkättingar (Galls)». Tullsatsen för varor hänförliga till denna
rubrik utgör endast 10 kronor för 100 kg. Avpassningen av kedjorna är eu
synnerligen enkel procedur (kedjebultarna uttagas på behövliga ställen), men
genom att utföra densamma inom landet nedbringas tullkostnaderna sålunda
från kronor 1: 60 till 10 öre per kg. eller med 15/16. Att den för cykeldelar
stadgade tullsatsen så lätt skulle kunna »kringgås» beträffande kedjor, torde
icke hava varit lagstiftarnas mening, och sådan ändring av rubrik 1091, att även
velocipedkedjor i längder bliva dit hänförliga, synes därför vara på sin plats.
En dylik ändring torde även stå i full överensstämmelse med nämnda tulltaxerubriks
uppställning och tillämpning beträffande andra delar än kedjor. Rubriken
omfattar nämligen icke blott färdigarbetade delar till velocipeder utan även
obearbetade (exempelvis endast gjutna och ej vidare bearbetade delar), beträffande
vilka erfordras en helt annan och avsevärt större arbetsprocedur för att
de skola bliva användbara till velocipeder än vad fallet är beträffande kedjor
i längder.
Det gäller sålunda i detta fall icke att införa någon ny tull eller hindra
någon »förädling» av en importerad råvara — såsom »förädling» kan nämligen
Bevillningsutskottets betänkande Nr 25. 9
den ovan nämnda enkla procedur att avpassa kedjorna ej alls betecknas — utan
endast att hindra det nu praktiserade »kringgåendet» av den för velocipeddelar
stadgade tullsatsen och härigenom få tullbeskattningen av kedjor i överensstämmelse
med tullen å övriga velocipeddelar.»
Med anledning av den föreliggande motionen har bevillningsutskottet berett
sig tillfälle att taga del av följande ärende, som är beroende på Kungl. Maj:ts
prövning.
I eu den 9 augusti 1923 dagtecknad, till finansdepartementet, ingiven skrift,
vilken sedermera överlämnats till handelsdepartementet, har aktiebolaget
C. E. Johansson i Eskilstuna, med förmälan att bolaget upptagit tillverkning
av velocipedkedjor, gjort framställning om ökat tullskydd å sådana kedjor.
Över denna framställning hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen, efter
remiss, den 15 mars 1924 gemensamt avgivit yttrande, vilket, såsom belysande
det föreliggande spörsmålet, tryckts såsom bilaga till detta betänkande.
Under hänvisning till innehållet i ämbetsverkens berörda yttrande vill utskottet
här endast omnämna följande.
Ämbetsverken hava erinrat, att tullsatserna för färdiga velocipeder (rubrik
1090) och för avpassade kedjor och andra, ej särskilt nämnda delar därtill
(rubrik 1091), avvägts i förhållande till varandra, så att tullsatsen för velocipeddelar
så nära som möjligt skulle motsvara tullen å färdiga velocipeder, samt
att i § 1 d) tulltaxeunderrättelserna föreskrives, »att, där taxan stadgar samma
tullsats för delar till en vara som för varan i dess helhet, eller eljest innehåller
bestämmelser rörande tullbehandlingen av delar till visst varuslag, stadgandet
äger tillämplighet allenast å föremål, vilka äro bestämt igenkännliga
såsom delar till sådan vara». I anslutning därtill hava ämbetsverken framhållit,
att, då i längder inkommande kedjor av den beskaffenhet, som användes
för velocipeder, även finna användning inom maskinindustrien såsom transmissioner,
vore artikelns hänförande till rubriken för velocipeddelar redan på
grund av angivna bestämmelse utesluten. Därtill komme, att sistnämnda rubrik
beträffande kedjor till velocipeder uttryckligen vore begränsad till sådana,
som vore avpassade.
I ett ämbetsverkens utlåtande bifogat yttrande har Sveriges maskinindustriförening
avstyrkt den gjorda framställningen om ökat tullskydd å velocipedkedjor
och därvid bland annat framhållit, att det måste anses oriktigt att
generellt taget betrakta ledbultkätting som velocipedkedjor, alldenstund ledbultkätting
användes för många andra ändamål än för utväxlingsanordningen för
velocipeder, exempelvis vid hissar, transportörer, kraftöverföringar i allmänhet,
båtutrustningar, spinnerier o. d.
Då, efter vad kommerskollegium och generaltullstyrelsen i ovanberörda
yttrande anfört, här icke, på sätt motionären ansett, föreligger ett fall, då
av tulltekniska skäl någon ändring är påkallad, hänför sig det föreliggande
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 samt. 15 käft. (Nr 24—25.) 2
Utskottet.
Utskottets
yttrande.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
spörsmålet till frågan om det tullskydd, som må böra tillkomma den inhemska
kedjeindustrien.
Liksom bevillningsutskottet tidigare såväl vid denna som vid de senare årens
riksdagar på angivna skäl avstyrkt samtliga förslag, som avsett ändring av
gällande tullskydd, där icke tulltekniska skäl varit avgörande, har utskottet
i detta fall ansett, att prövning av förslag till ändring av gällande tullskydd
för den ifrågavarande kedjeindustrien bör anstå till den revision av tulltaxan,
som torde komma till stånd inom den närmaste framtiden.
l
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att förevarande motion II: 57 av herr Laurén, om ändring
i gällande bestämmelser angående tull å för velocipeder avsedda
kedjor, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 april 1924.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: se under betänkande nr 24.
av herr Lithander.
Reservation
i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
tl
Bilaga.
♦
Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen,
i anledning av Aktiebolaget C. E. Johanssons framställning till Kungl. Finansdepartementet
den 9 augusti 1923 angående förhöjt tullskydd
för velocipedkedjor.
Till
Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Handelsdepartementet.
I skrivelse till Kungl. Finansdepartementet den 9 augusti 1923 har Aktiebolaget
C. B. Johansson i Eskilstuna hemställt, att åtgärder måtte vidtagas i
syfte att förslag bleve framlagt för riksdagen om förhöjning av tullgkyddet för
velocipedkedjor. .
Sedan Herr Statsrådet anmodat Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen
att gemensamt häröver avgiva utlåtande, få ämbetsverken, med återställande a\
remissakten samt med överlämnande av ett av Sveriges Maskinindustriförening
avgivet yttrande, äran anföra följande.
Enligt gällande tulltaxa draga färdiga velocipeder (rubr. 1090) eu tull av
20 kronor per stycke, under det att avpassade kedjor och andra, ej särskilt
nämnda delar därtill (rubr. 10911 äro åsätta eu tull av 1 krona 60 öre per
kilogram. Tullsatserna för ifrågavarande rubriker hava under tidernas lopp
undergått vissa förändringar. Den ledande principen vid avvägningen av förhållandet
mellan tullsatsen för färdiga velocipeder och tullsatsen för veloeipeddelar
har emellertid alltid varit, att tullsatsen å de sistnämnda så nära som
möjligt skulle motsvara tullen å färdiga velocipeder, varvid medelvikten för
dessa beräknats utgöra 12 kilogram. Bevillningsutskottet vid 1898 års riksdag
har också i sitt betänkande (nr 17) angående ändring av bestämmelserna
rörande tullbehandlingen av velocipeder såsom sin mening uttalat, att, då dessa
till största delen vore föremål för inhemsk tillverkning och på det de fabriker,
vilkas verksamhet allenast bestode i att sammansätta till största delen från utlandet
införda delar till velocipeder, ej måtte särskilt gynnas, en lämplig skyddstull
borde åsättas velocipeddelar.
Vid ett konsekvent genomförande av denna princip borde sålunda velocipedkedjor,
vilka — till skillnad från luftpumpar, ringklockor, lyktor, för velocipedens
skötsel erforderliga verktyg och andra dylika tillbehör — obestridligen
utgöra integrerande delar till velocipeden, beläggas med den för sådana delar
gällande tull. Emellertid föreskrives i tulltaxeunderrättelsema § 1 d) att,
”där taxan stadgar samma tullsats för delar till en vara som för varan i dess
helhet, eller eljest innehåller bestämmelser rörande tullbehandlingen av delar
till visst varuslag, stadgandet äger tillämplighet allenast å föremål, vilka äro bestämt
igenkännliga såsom delar till sådan vara”. Då nu i längder inkommande
kedjor av den beskaffenhet, som användas för velocipeder, även finna användning
inom maskinindustrien såsom transmissioner, dels mellan maskiners olika
element, dels mellan axelledningen och maskinerna, är artikelns hänförande till
rubriken för velocipeddelar redan på grund av ovan angivna bestämmelse utesluten.
Därtill kommer, att rubriken 1091 beträffande kedjor till velocipeder
uttryckligen är begränsad till sådana, som äro avpassade. I större längder in
-
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.
kommande velocipedkedjor hänföras sålunda till tulltaxerubriken 787, vilken
upptager, bland annat, ledbultkättingar (llalls), med en tullsats av 10 kronor
för 100 kilogram.
Utan att äga tillgång till produktionskalkyler, som kunna belysa tillverkningskostnaderna
här i förhållande till utlandet, synes dock påtagligt, att sistnämnda
tullsats är för låg för att utgöra ett tillräckligt skydd för en ny inhemsk tillverkning.
Å andra sidan synes, särskilt med hänsyn till vad som anföres i
ovannämnda yttrande från Sveriges Maskinindustriförening, lämna ifrågasättas,
huruvida den för velocipeddelar nu gällande tullsatsen vore den lämpliga. En
velocipedkedja har, enligt uppgift, en längd av 5 engelska fot och en vikt av
c:a 90 gram per fot, motsvarande 450 gram per kedja. Inköpspriset för de
bättre kedjorna utgör för närvarande 46 öre per fot (oförtullat). Försäljningspriset
utgör en gros 60 öre, reparatörpris 75 öre och katalogpris 1 krona 20 öre
per fot. En tull av 1 krona 60 öre per kilogram skulle sålunda motsvara 72
öre per kedja eller e:a 31 procent av inköpspriset.
Enligt vad ämbetsverken inhämtat hava velocipedkedjor av Aktiebolaget C. E.
Johanssons i Eskilstuna tillverkning i stort sett visat sig jämngoda med de i
marknaden förekommande bättre utländska kedjorna, såsom Perry-, Applebyoeh
Diamond-kedjor; dock lära de förstnämnda, att döma av inträffade kedjebrott,
hittills varit av väl hårt material. En av våra största inhemska velocipedfabriker
har ävenledes såsom sin mening uttalat, att ovannämnda Eskilstunafabrik
synes hava goda förutsättningar att i kvalitet kunna konkurrera med utländska
fabrikat, vilket, särskilt med hänsyn till den jämförelsevis korta tid,
som tillverkningen varit i gång, synes utgöra ett gott vittnesbörd om fabrikatets
beskaffenhet.
Frågan om avvägningen av det för en ny industri inom landet erforderliga
tullskyddet synes vara av beskaffenhet att lämpligast upptagas till behandling
vid en förestående allmän tulltaxerevision. En förutsättning för att en i samband
med en dylik revision företagen reglering av tullskyddet skall medföra
avsedd verkan är givetvis, att revisionen äger rum snarast möjligt, så att ej
fabrikationen, i avsaknad av nödigt tullskydd under dess första tid, måste nedläggas.
Emellertid har i en av herr Laurén i riksdagens andra kammare väckt
motion (nr 57) hemställts om sådan ändring i gällande tulltaxa, att kedjor,
även i längder, måtte i beskattningsavseende likställas med andra velocipeddelar,
varför, därest riksdagen skulle finna förhållandena redan nu påkalla en
ändring av gällande tullbestämmelser på området, sådan ändring lärer bliva
vidtagen.
I anledning härav torde den gjorda framställningen för närvarande ej påkalla
någon åtgärd från Kung!. Maj:ts sida. Stockholm den 15 mars 1924.
För Kommerskollegium:
För Generaltullstyrelsen:
Carl Malmen. .
E. Beyer.
John Ewerlöf.
Ture Alsén,
föredragande.
Ragnar Sohlman.
Oshorn Kock.
Ed. Linders.
/
Stockholm 1924. Oskär Eklunds boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.