Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion med förslag till lag om nedskrivning i vissa fall av oguldna utskylder och allmänna avgifter.

1924-04-01 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1924:29, Betänkande, i anledning av väckt motion med förslag till lag om nedskrivning i vissa fall av oguldna utskylder och allmänna avgifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1924 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion med

förslag till lag om nedskrivning i vissa fall av oguldna

utskylder och allmänna avgifter.

(2 avd.)

1 en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 142, av herr Kilbom m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte antaga nedan

återgivna förslag till lag om nedskrivning i vissa fall av oguldna utskylder

och allmänna avgifter.

Förslag

till

Lag om nedskrivning I vissa fall av ognldna utskylder och allmänna avgifter.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Häftar någon för oguldna utskylder eller andra allmänna avgifter till stat

eller kommun, vilka förfallit till betalning före den 1 januari 1923, skall hädanefter

vid deras betalande eller indrivande sådan nedsättning i deras belopp

verkställas, som motsvaras av förhållandet mellan allmänna prisvärdet det år,

utskvlderna och avgifterna förföllo till betalning, samt samma värde under det

år skatten betalas eller uttages.

Såsom allmänt prisvärde under ett visst år skall anses medeltalet av det

under årets olika månader gällande prisvärde å konsumtionsvaror enligt av

socialstyrelsen verkställda indexberäkningar.

2 §•

Beslut om nedsättning enligt 1 § skall, oavsett att särskild ansökning därom

ej framställes, skyndsamt meddelas av vederbörande uppbördsman eller, där

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 sand. 17 käft. (Nr 29.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

:2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

utskylderna överlämnats till indrivning, av utmätningsmannen, samt må genast

verkställas, även om klagan däremot föres.

Har beslut om nedsättning en gång meddelats, stånde därvid fasl, även

om allmänna prisvärdet sedermera förändras.

3 §■

Sedan skattskyldig erlagt det enligt 1 § reducerade beloppet av honom påförda

utskylder och avgifter, vare så ansett som om nämnda utskylder och

avgifter blivit till fullo guldna, och må förty återstoden ej vidare av honom

utkrävas.

v , * §-. ............ .,

Med stöd av de inom socialstyrelsen uppgjorda utredningar över allmänna

prisvärdets stegring sedan juli månad 1914 och efter förslag av nämnda styrelse

utfärdar Kungl. Maj:t varje halvår till ledning för uppbörds- och utmätningsmän

tabeller, vari, uttryckta i jämna tusental, angivas de bråktal, varmed

(Under olika år förfallna skattebelopp böra reduceras. Samtidigt lämnas hänvisning

om tillvägagångssätt vid reduceringen.

5 §•

Klagan över uppbördsmans eller utmätningsmans beslut enligt denna lagföres

i den ordning, som är stadgad för klagan över felaktig debitering av

utskylder.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall härvid

iakttagas följande:

1) Är vid sagda tid ärende angående indrivning av i denna lag omförmälda

utskylder eller avgifter beroende på utmätningsmans åtgärd, skall därmed

tills vidare anstå, intill dess beslut fattats om utskyldernas eller avgifternas

nedsättning.

2) Har vid nämnda tid någon del av utskylder eller avgifter redan guldits,

skall det oaktat hela det belopp, som är eller varit överlämnat för indrivning,

nedsättas i enlighet med bestämmelserna i denna lag med tillämpning av då

gällande reduceringsprocent samt från det sålunda nedsatta beloppet avräknas

vad dittills blivit guldet och endast det därefter återstående beloppet indrivas.

Skulle vid sådan reducering och avräkning intet återstå, vare så ansett som

utskylderna och avgifterna blivit till fullo guldna.

3) Har till uttagande av utskylder eller avgifter införsel beviljats i den

skattskyldiges avlöning, pension eller livränta och är införselåtgärden ej ännu

avslutad, förfares på sätt nyss sagts, och åligger det utmätningsmannen att

skyndsamt verkställa avräkning av utskyldsbeloppet och underrätta arbets
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betäckande Nr 29. 3

givare eller myndighet ötil vad ytterligare skall innehållas, ävensom vidtaga

deri jämkning i införselbeslutet, som härav må påkallas.

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån densamma ej här

nedan återgivifs, får utskottet hänvisa till motionen.

I föreliggande motion har framhållits, att genom penningvärdets förbättring

särskilda betalningssvårigheter uppkommit för de skattskyldiga, främst arbetare

och lägre tjänstemän, vilka ännu icke till fullo erlagt dem påförda utskylder för

tidigare år. Motionärerna hava därvid betecknat såsom en betydande orättvisa,

att dessa äldre skatter skola betalas i ett mynt, som för närvarande besitter

väsentligt större köpkraft än vid tiden för utskyldernas debitering. Till avhjälpande

av det anmärkta missförhållandet hava motionärerna föreslagit, att

de utskylder och andra allmänna avgifter till stat Och kommun, vilka förfallit

till betalning före 1923 års ingång men icke till fullo erlagts, skulle nedsättas

i förhållande till den sänkning prisnivån undergått från det år utskytderna

rätteligen skolat erläggas till det år skatten betalas eller nttages.

1 den mån föreliggande förslag avser reduktion av till kommunerna utgående

avgifter, skulle detsamma innebära, att kommunerna fråntoges möjligheten

alt i full utsträckning göra gällande i laga ordning uppkomna fordringsrätter.

Då ett sådant steg måste ur rättssäkerhetssynpunkt anses synnerligen

betänkligt, har utskottet funnit ett bifall till motionen i denna del icke höra

ifrågakomma.

Starka invändningar av såväl principiell som praktisk natur kunna framställas

jämväl mot förslaget att nedsätta till staten utgående utskylder. De

kraftiga fluktuationer penningvärdet de senaste åren undergått hava givetvis

även på andra områden än förevarande förorsakat olägenheter av liknande

slag som de av motionärerna framhållna. En allmän reglering av dessa verkningar

utav myntvärdets förändringar kan av lätt insedda skäl icke ifrågakomma,

och en lagstiftning, som avser att på ett enstaka område utjämna

följderna av penningvärdets förbättring, måste ur principiell synpunkt anses

mindre lämplig.

Vidare skulle förslaget framkalla orättvisor de skattskyldiga emellan. Många

skattskyldiga hava nämligen under år 1923 erlagt äldre kronoutskylder i ett

penningvärde, som i det närmaste överensstämmer med det nu gällande.

Dessa skattskyldiga, vilkas antal säkerligen icke understiger de ännu restskyldigas,

hava sålunda drabbats av berörda, utav penningvärdets stigande

framkallade påföljd. Förslaget skulle därför direkt motverka den jämlikhet

de skattskyldiga emellan, som utgör en grundprincip för vårt skattesystem.

I bjärt motsats till de ojämnheter, som sålunda skulle uppkomma mellan olika

Utskottet.

Motionen.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

grupper av skattskyldiga och måhända övervägande vara till fördel för de

mindre ordentliga, framstår den minutiösa rättvisa, motionärerna sökt att

åstadkomma mellan de personer, som ännu häfta för äldre års utskylder.

Tillämpningen av dessa detaljerade föreskrifter rörande nedsättning av påförda

skatter skulle helt säkert komma att medföra åtskilliga svårigheter. Men

även om mera praktiska grunder för reduktionen av utskylderna än de

föreslagna komme till användning, skulle likväl bestämmelserna ur uppbördsteknisk

synpunkt medföra betydande olägenheter. För vinnande av

erforderlig kontroll över indrivningen och redovisningen av utskylder tarvas

nämligen en ganska omfattande bokföring. Helt naturligt har vid denna bokförings

uppläggande hänsyn icke kunnat tagas till möjligheten av att åtgärder

sadana som de föreslagna skulle komma att vidtagas. Särskilt påtagliga svårigheter

komme att uppstå i de talrika fall, där handräckning för utskyldernas

utfående begärts inom annan kommun än den, där desamma påförts. Förutom

de ökade kostnader för såväl staten som de kommuner, som själva bekosta

indrivningsarbetet, förslaget skulle medföra, kan det därför befaras, att genom

detsamma kontrollen över uppbördstjänstemännen skulle försvagas samt resultatet

av indrivningen avsevärt försämras.

För bedömande av förevarande spörsmåls betydelse är det givetvis av intresse

att undersöka, i vilken utsträckning kronoutskylder, påförda före år 1928,

återstå oredovisade, d. v. s. icke vare sig erlagts, avkortats eller avskrivits. Inom

utskottet har därför företagits en utredning rörande detta förhållande, avseende

sex församlingar i Stockholm med mera utpräglad arbetarbefolkning

ävensom sju kommuner i Stockholms län. Därvid har framgått, att endast i

nagra enstaka fall före ar 1921 paförda kronoutskylder återstått oredovisade.

I fråga om kronoutskylder, påförda åren 1921 och 1922, har utskottet låtit

uppgöra en sammanställning, vilken finnes fogad vid detta betänkande såsom

bilaga.

Såvitt framgår av denna sammanställning kvarstodo av 1921 års kronoutskylder

ett jämförelsevis litet antal poster oredovisade vid senaste årsskifte.

Det torde vidare kunna antagas, att numera an icke obetydlig del av dessa

poster blivit redovisad. Vad angar de restantier, vilkas redovisning är beroende

på konkursförfarande, måste en nedsättning anses särskilt opåkallad,

då en sådan i dylika fall vanligen endast skulle innebära en förmån för

den skattskyldiges övriga borgenärer till förfång för statsverket.

Vidkommande 1922 ars kronoutskylder skulle enligt motionärernas förslag

dessa komma att nedsättas högst obetydligt. Så utgjorde enligt socialstyrelsens

beräkningar prisindex för det kvartal av år 1922, då dessa utskylder

skolat gäldas, 183 procent av prisnivån för juli 1914, medan index för år

1923 utgjorde i medeltal 176 procent, vadan sänkningen av prisnivån understiger

4 procent. Da det torde kunna förutsättas, att i fråga om resterande kronoutskylder

för år 1922 och föregående år förhållandena i riket i dess helhet i

stort sett överensstämma med Stockholms stads och Stockholms läns, synes

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 5

det som om förevarande förslag, i vad det avser kronoutskylder, skulle för de

skattskyldiga komma att sakna större betydelse.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion II: 142 av herr Kilbom m. fl., med

förslag till lag om nedskrivning i vissa fall av oguldna utskylder

och allmänna avgifter, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

| Stockholm den 1 april 1924.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

j Närvarande: herrar Röing, Gustaf Nilsson, Antonsson, Örne, Bärg, Boman, Olsson

i Ramsta, Lithander, Hedlund i Östersund, Lövgren, Svensson i Grindstorp, Alexander

Nilsson, Carlsson i Gävle, Clemedtson, Björklund, Olsson i Gävle, Samuelsson,

Strindlund och Brännström.

!

Reservation

av herr Samuelsson, som yrkat bifall till motionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BeMbrÄngnutskottets betänkande Nr 29.

Bilaga.. i

,.;v r .r . .... ...

Äntå!

debiterade

poster

Antal rest- poster efter

uppbörds- stämmas

avslutande

Antal

restposter

den ‘/i 1924

Av d. Vt 1924 rest. poster

äro på kon- kursförfarande

beboende

äro på in- försel m. m.

beroende

it''

1921 åts kronoutskylder.

Kungäholms församling

31,204

16,949

264

209

55

Maria

>

34,385

19,350

326

107

219

Katarina

)

27,700

16,761

183

18

166

Sofia

»

10,723

6,538

94

28

66

Brännkyrka

»

50,622

12,025

! 424

104

320

Bromma

>

6,248

3,640

251

56

196

Summa

130,782

75,163

1,542

522

1,020 *

Solna kommun ...

11,815

7,164

93

6

87

Hammarby

1,126

691

2

1

1

Väddö

*

2,247

608

7

6

2

Sorrmdä

1,683

396

1

1

0

Österåker

1,749

771

10

5

5

Vårdinge

932

208

1

1

0

Ekerö

791

212

3

0

3

Summa

20,342

10,039

117

19

98*

1922 års kronoutskylder.

Kungsholms församling

31,797

17,612

965

295

660

Maria

>

34,024

19,465

2,051

600

1,451

Katarina

»

27,620

16,975

1,336

37

1,299

Sofia

10,747

6,655

960

135

815

Brännkyrka

>

21,932

12,836

2,607

409

2,198

Bromma

»

6,856

3,798

760

176

683

Summa

132,876

77,341

8,659

1,661

7,006

Solna kommun ...

12,066

7,193

810

6

804

Hammarby

1

993

630

21

1

20

Väddö

*

2,223

502

40

4

36

Sorunda

1,665

338

27

1

26

österåker

» ...

1,824

769

162

6

156

Vårdinge

>

938

197

2

0

2

Ekerö

812

273

51

1

60

Summa

20,600

9,802

1,113

19

1,094

1 Av dessa poster avse 420 arbetare. * Därav 56 poster, avseende arbetare.

Stockholm 1924. P. Palmquists Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.