Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri sprit m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

1924-05-09 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1924:40, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri sprit m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1924 kl. V» 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

med förslag till förordning om vissa ändringar i

förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri

sprit m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

Genom proposition den 14 mars 1924, nr 193, vilken hänvisats till bevillningsutskottet,

har Kungl. Mai:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över flnansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga nedan intagna förslag till

1) förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juli 1918 angående

handel med skattefri sprit;

2) förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 oktober 1907

angående tillverkning av brännvin; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 13 ^ 1 mom. i förordningen den 14

juni 1917 angående försäljning av rusdrycker.

Förslag

till

förordning om yissa ändringar i förordningen den 1 juli 1918 (nr 508)

angående bandel med skattefri sprit

Härigenom förordnas, att 3 §, 7 § 2 mom., 10 §, 12—14 §§ samt 20 § i

förordningen den 1 juli 1918 angående bandel med skattefri sprit skola hava

följande ändrade lydelse:

3 §.

1 mom. Tillverkare av sprit, varför frihet från tillverkningsskatt åtnjutes,

äger försälja av honom framställd sprit

a) till bolag, som, enligt vad i 4 § sägs, erhållit rätt att driva partihandel

med skattefri sprit;

b) för användning till motordrift, då spriten, enligt vad i 7 § 2 mom.

sägs, är att anse såsom motorsprit; samt

c) för export.

På annat sätt än nu är nämnt må tillverkare icke avhända sig dylik sprit.

Önskar tillverkare i egen rörelse använda annan av honom framställd

sprit än motorsprit, skall han därtill söka kontrollstyrelsens tillstånd. Sådant

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 samt. 26 höft. (Nr 40.) l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

tillstånd må meddelas allenast under villkor, som trygga mot missbruk av

spriten.

Beträffande rätt till försäljning, som avses under b), skall med tillverkare

vara likställd den, som av tillverkaren eller hans ombud antagits till återförsäljare.

2 mom. Denaturerad sprit — — — fastställd myckenhet.

3 mom. De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller,

kunna finnas erforderliga för tillsyn över handel med motorsprit,

meddelas av kontrollstyrelsen.

7 §.

2 mom. Denaturering — — — än förtäring.

Sprit, som genom denatureringen bibringats sådana egenskaper, att, enligt

kontrollstyrelsens beprövande, användning av spriten till förtäring kan betraktas

såsom utesluten, benämnes dubbeldenaturerad. Annan i detta mom.

avsedd denaturerad sprit benämnes enkeldenaturerad.

Kontrollstyrelsen åligger att, allt efter det särskilda ändamål, för vilket

spriten är avsedd, föreskriva sådan denatureringsmetod, som, på samma gång

den tillfredsställer de under a) och b) angivna fordringar, medför minsta

möjliga nedsättning i spritens användbarhet. Dubbeldenaturerad sprit, som

denaturerats på sätt, kontrollstyrelsen föreskrivit beträffande sprit, avsedd för

användning till motordrift, benämnes i denna förordning motorsprit.

10 §.

Detaljhandlare med skattefri sprit skola till erforderligt antal antagas av

kontrollstyrelsen. Med undantag, varom förmäles i 3 § 1 mom., må detaljhandel

utövas allenast av sålunda antagen detaljhandlare.

Till detaljhandlare — — — och nykterhetsnämnd.

12 $.

Kärl, vari denaturerad sprit vid detaljhandel utlämnas, skall vara försett

med etikett, innehållande uppgift å försäljarens namn och varans art, varning

mot användande av spriten till förtäring samt erinran om det straff,

som är stadgat för olovligt förfarande med densamma. Därest spriten är

av beskaffenhet att medföra fara för ohälsa i händelse av förtäring, skall

detta finnas på ett i ögonen fallande sätt särskilt angivet.

Närmare föreskrifter om etikettens innehåll ävensom, där så finnes påkallat,

bestämmelser om dess utseende och anbringande meddelas av kontrollstyrelsen.

Då fråga är om motorsprit, må kontrollstyrelsen, där sådant befinnes

utan olägenhet kunna ske, medgiva undantag från vad sålunda stadgats.

13 §.

Enkeldenaturerad sprit — — — egenhändiga underskrift.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

3

14 §.

Enkeldenaturerad sprit må vid detaljhandel ej utlämnas till mindre myckenhet

än en tredjedels liter för varje gång.

20 §.

1 mom. Därest tillverkare av sprit, varför frihet från tillverkningsskatt

åtnjutes, eller återförsäljare, som i 3 § 1 mom. avses, obehörigen avhänder

sig sprit, varom nu sagts, straffes med böter från och med etthundra till

och med tvåtusen kronor eller fängelse i högst sex månader. Äro omständigheterna

synnerligen försvårande, dömes till straffarbete i högst ett år.

2 mom. Därest tillverkare utan tillstånd, där sådant erfordras, använder

dylik av honom framställd sprit, straffes med böter från och med tjugufem

till och med ettusen kronor eller, i händelse omständigheterna äro synnerligen

försvårande, med fängelse i högst sex månader.

Lag samma vare, därest tillverkare vid tillgodonjutande av tillstånd, som

omförmäles i 3 § 1 mom., icke ställer sig till efterrättelse med tillståndet

förbundet villkor.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1924.

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 oktober 1907

(nr 86) angående tillverkning av brännvin.

Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom., 12 § 5 inom., 13 § 5 mom., 21 §

2 mom. och 24 § 3 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning

av brännvin skola hava följande ändrade lydelse:

2 §.

2. I sammanhang med pressjästberedning ävensom vid bränneri, där allt

det tillverkade brännvinet försäljes till partihandlare, varom förmäles i förordningen

angående handel med skattefri sprit, eller enligt samma förordning

avyttras som motorsprit eller utföres ur riket eller användes i tillverkarens

rörelse, må jämväl under den del av året, då brännvinstillverkning på grund

av 1 mom. i allmänhet icke är tillåten, brännvinstillverkning äga rum under

de särskilda villkor, Kungl. Maj:t prövar erforderliga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

12 $.

5. Skattefrihet må åtnjutas för brännvin, som tillverkas vid bränneri, där

allt det tillverkade brännvinet försäljes till partihandlare, varom i 4 b) sägs,

eller enligt förordningen angående handel med skattefri sprit avyttras som

motorsprit eller utföres ur riket eller användes i tillverkarens egen rörelse;

dock att angående beskattning för försäljning av odenaturerad sprit, framställd

ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning, gälle vad därom särskilt är stadgat.

13 $.

5. Vad i denna paragraf är stadgat om tilläggsavgift vid brännvinstillverkning

gälle icke i fråga om bränneri, där allt det tillverkade brännvinet

försäljes till partihandlare, varom förmäles i förordningen angående handel

med skattefri sprit, eller enligt samma förordning avyttras som motorsprit

eller utföres ur riket eller användes i tillverkarens egen rörelse.

21 §.

2. Vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet försäljes till partihandlare,

varom förmäles i förordningen angående handel med skattefri sprit,

eller enligt samma förordning avyttras som motorsprit eller utföres ur

riket eller användes i tillverkarens egen rörelse, åligger det tillverkaren att

gottgöra statsverket vad enligt särskilt stadgade grunder utgått i arvode eller

ersättning till kontrollör vid bränneriet.

24 §.

3. Vad i denna och nästföregående paragraf stadgas angående kontrollapparat

gäller icke i avseende å bränneri, där allt det tillverkade brännvinet

försäljes till partihandlare, varom förmäles i förordningen angående handel

med skattefri sprit, eller enligt samma förordning avyttras som motorsprit

eller utföres ur riket eller användes i tillverkarens egen rörelse; ägande

kontrollstyrelsen meddela erforderliga föreskrifter för brännvinets uppmätning

vid dylikt bränneri ävensom beträffande kontrollen i övrigt i de avseenden,

som befinnas erforderliga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1924.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

5

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 13 § 1 mom. i förordningen den 14 juni

1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas, att 13 § 1 mom. i förordningen den 14 juni 1917

angående försäljning av rusdrycker skall kava följande ändrade lydelse:

13 §.

1. Den, som till avsalu äger tillverka spritdrycker, vare skyldig att av

det tillverkade till partihandelsbolag försälja vad som icke utföres ur riket

(eller försäljes till partihandlare, varom förmäles i förordningen angående

handel med skattefri sprit, eller enligt samma förordning avyttras som motorsprit

eller användes i tillverkarens egen rörelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1924.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda statsrådsprotokoll

vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anfört till motivering

för förslagen får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

Till utskottets behandling har jämväl överlämnats en i anledning av

propositionen av herrar Frändén och Nils Anton Nilsson inom första kammaren

väckt motion, nr 293, däri hemställts, »att riksdagen i anslutning

till föreliggande proposition nr 193 måtte i skrivelse till Kungl. Majrt

anhålla om fullföljande av utredningen om sulfitspritens nyttiggörande

som motorbränsle i form av en lämplig spritbensinblandning, varjämte

riksdagen måtte uttala sig om önskvärdheten av att statens verk och inrättningar

vid skäligt pris måtte anmodas att i största möjliga utsträckning

använda sig av sprithensinen som motorbränsle».

Vidkommande vad motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, tillåter

sig utskottet att hänvisa till motionerna.

De bestämmelser, som för närvarande reglera försäljningen av motorsprit,

återfinnas i förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri

sprit. Enligt förordningen handhaves partihandeln — i huvudsak försäljningen

till återförsäljare och försäljningen för export — av aktiebolag, som

därtill erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd, och detaljhandeln av särskilda av kontrollstyrelsen

för detta ändamål antagna handelsidkare. För detaljhandeln

äro stadgade åtskilliga särskilda föreskrifter, mindre stränga då de avse

Utskottet

Historik.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

försäljningen av dubbeldenaturerad sprit, varmed enligt förordningen förstås

sprit, som genom denatureringen bibringats sådana egenskaper, att kontrollstyrelsen

prövar användning av spriten till förtäring utesluten, men strängare

i vad de avse försäljningen av enkeldenaturerad sprit. Då ännu intet denatureringsmedel

kunnat utfinnas, som under alla förhållanden, oavsett de

kemiska eller fysikaliska processer, som konsumenten låter spriten undergå,

lämnar full trygghet mot dennas användning för förtäring, har all denaturerad

sprit och sålunda även motorspriten måst följa de försäljningsbestämmelser,

som stadgats för den enkeldenaturerade spriten. I fråga om motorsprit gälla

därjämte ytterligare vissa särskilda bestämmelser. All försäljning av enkeldenaturerad

sprit skall ske mot av köparen egenhändigt underskriven rekvisition.

Vid försäljning av sådan sprit skall vederbörande detaljhandlare i särskild

försäljningsbok anteckna när och till vem försäljning ägt rum samt den för,- sålda varans art och myckenhet. I fråga om motorsprit gäller därjämte, att

i rekvisitionen skall på sätt, som medgiver identifiering, angivas den eller de

motorer, för vilka spriten är avsedd, varjämte ytterligare stadgas, att enkeldenaturerad

motorsprit vid detaljhandel med visst undantag ej må utlämnas

till mindre myckenhet än tio liter. Slutligen har kontrollstyrelsen, för att

göra försäljningskontrollen effektiv, utfärdat vissa tillämpningsföreskrifter dels

rörande försäljningen av denaturerad sprit i allmänhet, dels speciellt rörande

försäljningen av motorsprit.

I anledning av en inom första kammaren vid 1923 års riksdag väckt

motion, nr 73, anhöll riksdagen i skrivelse den 30 maj 1923, nr 205, att

Kungl. Maj:t måtte föranstalta om skyndsam utredning och förslag till

sulfitspritens utnyttjande som motorbränsle.

I motiveringen till denna hemställan anförde riksdagen följande.

»I en inom riksdagen väckt motion har gjorts framställning i syfte att

utredning måtte komma till stånd rörande sulfitspritens utnyttjande såsom

nationellt motorbränsle.

Yttrande i ärendet har av riksdagens vederbörande utskott infordrats från

automobilklubben; och har därjämte till samma utskotts förfogande ställts en

av professorn vid tekniska högskolan E. Hubendick utarbetad promemoria.

Den under senare åren oerhört stegrade användningen av motorer och därav

betingade konsumtion av motorbränsle har givetvis riktat intresset på att söka

utfinna möjligheter att för Sverige bevara de stora belopp, som nu erläggas

till utlandet för inköp av motorer och motorbränsle. Det torde vara obestridligt,

att detta spörsmål är av betydande nationalekonomisk vikt och att, därest

det tillfredsställande kunde lösas, stora värden därigenom skulle tillföras

landet. De undersökningar, som verkställts i detta syfte, hava gått ut på att

tekniskt lösa frågan dels om bensinens ersättande med spritbränsle, som i stora

kvantiteter kan framställas som biprodukt vid de svenska cellulosafabrikerna,

dels om konstruerandet av för spritbränsle lämpade motorer. Enligt vad som

framgår av ovanberörda promemoria, vilken tillställts riksdagens vederbörande

utskott, synes numera vara tillfullo konstaterat, dels att sulfitspriten är ett

fullgott motorbränsle, dels att betingelserna för konstruktion och tillverkning

av spritmotorer äro fullt kända och tillförlitliga, dels ock att vanliga bensin
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. 7

motorer genom enkla anordningar kunna omändras till drift med spritbränsle.

Den tekniska delen av ifrågavarande spörsmål torde alltså vara löst. Det

är emellertid tydligt, att därest den svenska motorspriten skall komma att

bliva använd såsom allmänt motorbränsle och effektivt kunna upptaga konkurrensen

med bensinen, motorspriten måste tillhandahållas under lika

betingelser som nu bensinen, varjämte den givetvis måste försäljas till konkurrenskraftiga

priser. För ett rationellt utnyttjande av motorspriten skulle

således fordras fri tillgång till densamma och försäljning efter fullt affärsmässiga

principer. Bleve så förhållandet, skulle en för närvarande nästan

obrukbar inhemsk produkt kunna ekonomiskt utnyttjas och därjämte betingelser

skapas för utveckling av en svensk spritmotorindustri.

Mot en utsträckt och friare användning av sulfitsprit hava emellertid som

bekant hittills förelegat starka skäl av social art. Det kan nämligen icke

bestridas, att, så länge sulfitspriten icke kunnat effektivt denatureras, svåra

olägenheter från nykterhetssynpunkt uppstått därigenom att motorsprit använts

till förtäring. Betänkligheterna av denna anledning mot motorspritens användning

synas numera vara på väg att hävas. Vad särskilt den s. k. förspriten

beträffar, synes den, enligt vad riksdagen inhämtat, även utan särskild denaturering

kunna tillhandahållas i allmänna marknaden. Att frigiva denna

och därigenom de med denna som huvudbeståndsdel sammansatta motorspritblandningar,

vilka visat sig vara fullgoda och billiga, synes alltså icke behöva

inge några betänkligheter. Vad därefter användningen av den övriga delen

av sullitspriten vidkommer, anser sig riksdagen icke kunna utan vidare avgöra,

huruvida de moderna denatureringsmetoder, som på senaste tid uppfunnits,

äro fullt effektiva eller icke. Riksdagen finner det emellertid vara

av synnerligen stor betydelse, att även denna del av frågan blir fullt klarlagd

och att, därest denatureringen skulle visa sig vara fullt betryggande,

åtgärder skyndsamt vidtagas för att även övriga fraktioner av sulfitspriten

må bliva i den allmänna handeln fritt tillgängliga.

Slutligen anser sig riksdagen böra framhålla önskvärdheten av, att statsverket,

i den mån så befinnes lämpligt, understödjer här ifrågavarande industrier

genom användande för statens räkning av motorer för spritbränsle.»

Enligt föreliggande förslag skulle, utan iakttagande av nämnda förord- Propositionen.

nings försäljningsbestämmelser, få för användning till motordrift försäljas

på särskilt sätt denaturerad sprit, som i förslaget benämnts motorsprit.

Rätt att försälja sådan sprit skulle tillkomma tillverkare och av denne

eller hans ombud antagna återförsäljare.

De invändningar, som tidigare gjorts mot att tillåta försäljning under Utskottets

fria former av sprit för motordrift, synas numera knappast kunna vid- ''/llrar

hållas, sedan mot förtäringsmissbruk skyddande denatureringsmedel utexperimenterats.

Utskottet har därför icke haft något att erinra mot de

föreslagna lättnaderna i försäljningsrestriktionerna.

Ehuru härigenom det förnämsta hindret mot en mera allmän användning

av sulfitspriten för motordrift skulle komma att undanröjas, torde

det dock kunna antagas, att under den närmaste framtiden betydande

svårigheter för motorspriten att upptaga tävlan med bensinen komma att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

kvarstå. I sitt förenämnda yttrande har departementschefen också berört

de ekonomiska betingelserna för motorspritens utnyttjande närmast ur

synpunkten, huruvida av statsmakterna några åtgärder borde och kunde

vidtagas i syfte att främja sulfitspritens användning såsom motorbränsle.

Så har vid frågans utredning beaktats det av riksdagen i omförmälda

riksdagsskrivelse framhållna önskemålet, att statsverket i den mån så

befunnes lämpligt, understödde sulfitspritindustrien genom användande

för statens räkning av motorer för spritbränsle. Enligt vad departementschefen

anfört, hava samtliga myndigheter, vilka i större omfattning inom

sina förvaltningsgrenar använde motorfordon, visat sig hysa ett livligt

intresse för att det inhemska motorbränslet skulle kunna komma till ökad

användning. Då det följaktligen hör kunna förväntas, att statens verk

och inrättningar komma att i största möjliga utsträckning begagna sig

av spriten för motordrift, därest detta icke av ekonomiska eller andra skäl

befmnes direkt omöjligt, har utskottet saknat anledning att biträda motionärernas

hemställan i denna fråga.

Jämväl en annan möjlig utväg att bereda sulfitspriten ökad avsättning

har undersökts, nämligen att föreskriva obligatorisk blandning av sulfitsprit

och bensin. Departementschefen har emellertid häremot framhållit

bland annat, att utredningen av de tekniska problem, som äro förknippade

med en lagstiftning å detta område, icke syntes vara tillräckligt omfattande

och djupgående ävensom att ett dylikt reglerande ingripande i näringslivet

i vart fall icke borde vidtagas, innan det efter genomförandet av de

föreslagna ändringarna i försäljningsbestämmelserna för motorsprit visat

sig omöjligt att finna avsättning för sulfitspriten såsom motorbränsle.

Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattningen i sistnämnda

fråga. Det torde vidare kunna antagas, att de undersökningar

rörande möjligheten att åstadkomma hållbara och för motordrift lämpade

blandningar av sprit och bensin, vilka redan igångsatts av representanter

för sulfitspritindustrien, komma att fortsättas. Vid sådant förhållande

saknar utskottet anledning att, såsom motionärerna hemställt, föreslå en

skrivelse i ämnet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 193, antaga

1) ovan införda förslag till förordning om vissa

ändringar i förordningen den 1 juli 1918 angående

handel med skattefri sprit;

2) ovan införda förslag till förordning om vissa

ändringar i förordningen den 11 oktober 1907 angående

tillverkning av brännvin; samt

3) ovan införda förslag till förordning om ändrad

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

9

lydelse av 13 § 1 mom. i förordningen den 14 juni

1917 angående försäljning av rusdrycker;

b) att motionen I: 293 av herrar Frändén och Nils

Anton Nilsson icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1924.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Rökig, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, Örne, Bärg, Boman,

Pers, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Olsson i Ramsta, Sköld, Lithander

>

Lövgren, Svensson i Grindstorp'', Alexander Nilsson, Carlsson i Gävle Björklund,

Olsson i Gävle och Strindlund.

Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Bärg och Lövgren mot viss del av motiveringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1924.

7 saml. 26 haft. (Nr 46.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:166 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juli 1918 angående handel s. 3 i texten