Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fastighetstaxering åren 1925 och 1926 m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.
1924-05-16 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1924:44, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fastighetstaxering åren 1925 och 1926 m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
1
Nr 44.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1924 kl. 1 e. in.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning om fastighetstaxering
åren 1925 och 1926 m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.
(2:a avd.)
Genom proposition, den 7 mars 1924, nr 165, vilken hänvisats till bevillningsutskottet,
i vad den avser förslag till förordning om fastighetstaxering
aren 1925 och 1926 samt förslag till förordning om särskilda grunder för
utgörande av kommunalutskylder för åren 1925 och 1926 m. in., har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen hilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, bland annat,
att antaga nämnda båda förslag, vilka med undantag av de vid sistnämnda
förslag fogade formulär till debiterings- och uppbördslängd samt debetsedel
å kommunalutskylder, beträffande vilka formulär utskottet tillåter sig att
hänvisa till propositionen, äro av följande lydelse:
Förslag
till
förordning om fastighetstaxering åren 1925 och 1926.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Den taxering av fast egendom, som skall äga rum åren 1925 och 1926,
skall verkställas i den ordning, som i förordningen den 28 oktober 1910 om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering finnes stadgad, och skola
därvid i stället för de i förordningen nämnda dag om bevillning av fast
egendom samt av inkomst meddelade föreskrifter följande särskilda bestämmelser
lända till efterrättelse.
2 §.
De taxeringsvärden, som blivit åsätta vid 1922 års allmänna fastighetstaxering
eller som sedermera blivit fastställda i stället för dessa värden, skola
oförändrade gälla, dock att nya taxeringsvärden skola åsättas, därest sådana
ändrade förhållanden inträffat,
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 sand. SO höft- (Nr H.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
att en taxeringsenhet skall uppdelas i flera taxeringsenheter eller flera
taxeringsenheter skola sammanslås till en,
att fast egendoms värde genom eldsvåda, vattenflöde eller av annan dylik
anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så
nedgått, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet med
minst en femtedel,
eller att fast egendoms värde på grund av ny-, till- eller ombyggnad så
förhöjts, att ny-, till- eller ombyggnaden föranleder en ökning av taxeringsvärdet
med minst en femtedel.
Har i fastighets taxeringsvärde inräknats värdet av egendom, som allenast
på grund av registrering enligt lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser
om registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till
elektrisk kraft m. m. ansetts höra till fastigheten, må ock nytt taxeringsvärde
åsättas.
3 §•
Vid åsättande av nya taxeringsvärden enligt 2 § skola de i förordningen
om allmän fastighetstaxering år 1922 meddelade föreskrifter lända till efterrättelse,
dock med iakttagande därav, att i fastighets taxeringsvärde ej skall
inräknas värdet av egendom, som allenast på grund av registrering enligt
lagen den 22 juni 1920 ansetts höra till fastigheten. Taxeringen skall verkställas
med hänsyn till det allmänna prisläge, som legat till grund för 1922
års taxering.
Förslåg
till
förordning om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder
för åren 1925 och 1926 m. in.
Härigenom förordnas,
att kommunal progressivskatt skall utgöras för vart och ett av åren 1925
och 1926, därvid de bestämmelser, som meddelats i förordningen den 19
november 1920 (nr 761) om kommunal progressivskatt för åren 1921—1924,
med den ändrade lydelse 4 § i nämnda förordning erhållit genom förordningen
den 24 februari 1922 (nr 65), skola hava motsvarande tillämpning;
att för utgörande av vart och ett av 1925 och 1926 års allmänna utskylder
till kommuner, församlingar och skoldistrikt skola — utan hinder
av vad i förordningarna den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet
och i stad, förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm,
förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd, ävensom förordningen den 20 november 1863 om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm stadgas — de särskilda grunder,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
3
som angivas i förordningen den 19 november 1920 (nr 762) angående särskilda
grunder för utgörande av 1921—1924 års allmänna kommunalutskylder
m. m., hava motsvarande tillämpning, dock att debiterings- och
uppbördslängd å landet må kunna uppgöras, förutom enligt det formulär,
som i 5 § av sistnämnda förordning omförmäles, i anslutning till bifogade
formulär, vilket jämväl må kunna komma till användning i stad;
samt att för beräkning av utlagor, som skola utgå i förhållande till 1925
och 1926 års taxering till bevillning för inkomst eller efter de för utgörande
av kommunalutskylder stadgade grunder, de bestämmelser, vilka meddelats
i förordningen den 19 november 1920 (nr 763) angående beräkning av utlagor,
som skola utgå i förhållande till 1921—1924 års taxering till bevillning
för inkomst eller efter de för utgörande av kommunalutskylder stadgade
grunder, skola hava motsvarande tillämpning.
Beträffande vad föredragande departementschefen anfört vid ärendets föredragning
inför Kungl. Maj:t får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.
Till utskottet har jämväl överlämnats en i anledning av nämnda proposition
inom andra kammaren av herr Laurén m. fl. väckt motion, nr 441,
däri hemställts, »att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i Kungl. Maj:ts
proposition, nr 165, att förslag till förordning om fastighetstaxering åren
1925 och 1926 erhåller följande ändrade lydelse:
2 §.
De taxeringsvärden — — — — — — skola oförändrade gälla, därest ej
taxeringsnämnden med hänsyn till nedgången i fastighetsvärdena finner
en allmän sänkning ''påkallad, dock att nya taxeringsvärden -------
må ock nytt taxeringsvärde åsättas.
Har sådan sänkning, som omförmalts i första stycket av denna tf,
vidtagits, skall fullständig motivering för beslutet intagas i taxeringsnämndens
protokoll».
Vidkommande motiveringen för sistnämnda förslag, i den mån densamma
icke här nedan återgivits, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.
Som bekant lämnade 1920 års riksdag det av Kungl. Maj:t genom proposition
nr 191 framlagda förslaget till kommunalskattelag utan bifall samt
beslöt att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, bland annat, om förnyad,
skyndsam och allsidig prövning av frågan om en reformerad kommunalskattelagstiftning.
I avbidan på förslag till slutgiltig lösning av kom
-
Utskottet.
Återblick.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
Departemenis
chefen.
munalskattefrågan, vilket förslag beräknades komma att föreläggas 1924 års
riksdag, antog riksdagen åtskilliga förslag till ändringar i kommunalskattelagstiftningen
eller det s. k. kommunalskatteprovisoriet. Åt vissa av de
därvid antagna författningarna gavs giltighet allenast för tiden 1921—1924.
Dessa författningar, som utfärdades den 19 november 1920, äro förordningen
om kommunal progressivskatt för åren 1921—1924, förordningen angående
särskilda grunder för utgörande av 1921 — 1924 års allmänna kommunalutskylder
m. m. samt förordningen angående beräkning av utlagor, som skola
utgå i förhållande till 1921—1924 års taxering till bevillning för inkomst
eller efter de för utgörande av kommunalutskylder stadgade grunder.
Sedan 1921 års riksdag antagit förslag till förordningar om allmän fastighetstaxering
år 1922 samt om fastighetstaxering åren 1923 och 1924, utfärdades
författningar i ämnet den 7 juli 1921.
I sitt förenämnda yttrande har departementschefen anfört, att förslag
till kommunalskattelagstiftning icke kunde komma att föreläggas årets
riksdag. 1921 års kommunalskattekommitté hade i den berättelse, som
kommittén i november 1923 till departementschefen avgivit angående sitt
arbete under år 1923, meddelat, att kommittén beräknade, att dess arbete,
i vad det avsåge utredningen om primärkommunernas beskattningsrätt och
utredningen om den kommunala beskattningen av skog, skulle vara slutfört
under förra hälften av år 1924. Enligt vad departementschefen sedermera
under hand inhämtat skulle nämnda utredningar av kommittén i varje
fall ej kunna slutföras tidigai-e sill under maj månad 1924.
Utredningen av kommunalskattefrågan hade sålunda dragit längre tid, än
som från början beräknats. Sedan kommunalskattekommitténs betänkande
— vilket, enligt vad kommittén meddelat, kommer att innehålla tre alternativa
förslag till kommunalskattelag — avgivits, skall detsamma remitteras
till vederbörande myndigheter och därefter undergå slutlig behandling i
finansdepartementet. Med hänsyn härtill ansåge departementschefen det uteslutet
att på den korta tid, som stode till buds från betänkandets avgivande
till 1925 års riksdag, bringa denna stora fråga i det skick, att slutgiltigt
förslag i ämnet kunde föreläggas nämnda års riksdag, varför frågan först år
1926 skulle kunna bliva föremål för riksdagens prövning. Departementschefen
har i detta sammanhang erinrat därom, att även andra omfattande frågor
på skattelagstiftningens och angränsande områden borde upptagas till prövning
i samband med nu nämnda utredning. Sålunda borde i samband med
lösandet av frågan om de allmänna kommunernas beskattningsrätt jämväl
specialkommunernas beskattningsrätt ägnas beaktande. Därjämte förelåge
såsom slutresultat av de s. k. 1918 års inkomstskattesakkunnigas arbete
förslag till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt jämte motiv och
specialutredningar. Vidare hade 1923 års taxeringssakkunniga anmält, att
deras utredningsarbete beräknades bliva avslutat under år 1924. Slutligen
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 5
borde en del andra med kommunernas finansväsende sammanhängande spörsmål
beredas inom finansdepartementet.
Med hänsyn till berörda, av departementschefen angivna förhållanden Propositionen.
har i propositionen föreslagits förlängd giltighet åt den s. k. provisorielagstiftningen,
i vad densamma omfattar berörda tre av 1920 års riksdag
antagna författningar samt förordningen om fastighetstaxering åren 1923
och 1924.
På grund av det läge, vari utredningen rörande kommunalskattefrågan utskottets
befinner sig, har utskottet funnit sig böra biträda förslaget om förlängning yttrande.
av gällande, endast för viss tid antagna lagstiftning.
De föreliggande författningsförslagen avvika endast på tvenne mindre
betydande punkter från ovan omnämnda förordningar med provisorisk giltighet.
Sålunda lämnas i förslaget till förordning om fastighetstaxering åren
1925 och 1926 en uttrycklig föreskrift, att i fastighets taxeringsvärde ej
skall inräknas värdet av egendom, som allenast på grund av registrering
enligt lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser om registrering av
elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft m. m. hänföres till fast
egendom. Vidare stadgas, att nytt taxeringsvärde må åsättas, därest sådan
egendom ingår i fastighets taxeringsvärde. Då dessa bestämmelser få anses
innebära allenast ett förtydligande av redan nu gällande föreskrifter
för att undanröja den tveksamhet, som uppstått vid tillämpningen, har
utskottet icke haft något att erinra mot desamma.
Den andra avvikelsen innebär, att vid upprättande av debiterings- och
uppbördslängd å kommunalutskylder, vid sidan av det hittills använda,
ett nytt formulär skulle få begagnas. Då genom ett användande av sistnämnda
formulär arbetet med debiteringen komme att förenklas, har utskottet
icke funnit något att erinra mot förslaget i denna del.
I motionen har anförts, att, då 1922 års taxeringsvärden åsatts med hänsyn
till vid 1921 års utgång rådande förhållanden men allmänna saluvärdet
framför allt å jordbruksfastigheter sedermera avsevärt sjunkit, nu
gällande taxeringsvärden i allmänhet vore för höga. Med hänsyn härtill
har i motionen föreslagits, att, därest taxeringsnämnd funne en allmän
sänkning av fastighetsvärdena påkallad, densamma skulle äga vidtaga en
sådan sänkning.
Det torde icke kunna förnekas, att mångenstädes inom landet fastighetsvärdena
sjunkit sedan 1921 års utgång. Huruvida särskilt jordbruksfastigheternas
saluvärden därvid mera allmänt eller mera avsevärt kommit att
understiga gällande taxeringsvärden, har utskottet icke haft möjlighet att
bedöma. Huru härmed än må förhålla sig, torde motionärernas förslag
vara förenat med så betydande olägenheter, att utskottet icke ansett sig
böra förorda bifall till detsamma. Det måste anses såsom en riktig grundsats,
att under löpande taxeringsperiod taxeringsvärdena icke rubbas på
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
grund av ändrade konjunkturförhållanden. Ett avsteg från principen, att
förhållandena vid en och samma tidpunkt skola läggas till grund för
taxeringsvärdenas beräknande inom hela landet, komme otvivelaktigt
att medföra stora ojämnheter samt därigenom inverka menligt bland
annat å fastighetskrediten. Det måste vidare anses olämpligt, att, sedan
numera åt särskilda taxeringsorgan överlåtits att förrätta de allmänna
fastighetstaxeringarna, lämna de vanliga taxeringsnämnderna sådan befogenhet
att revidera de åsätta värdena, som i motionen ifrågasatts.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 165, i vad densamma hänvisats
till bevillningsutskottet, samt med avslag å motionen
II: 441 av herr Laurén m. fl., antaga
1) ovan införda förslag till förordning om fastighetstaxering
åren 1925 och 1926; samt
2) ovan omförmälda förslag till förordning om särskilda
grunder för utgörande av kommunalutskylder
för åren 1925 och 1926 m. m.
Stockholm den 16 maj 1924.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: se under betänkandet nr 43.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
i
Reservationer:
av herr Olsson i Golvvasta, som ansett, att utskottets yttrande bort hava
följande lydelse: »På grund — — — sådan sänkning.
Då det icke torde kunna förnekas, att mångenstädes inom landet fastighetsvärdena
sjunkit sedan 1921 års utgång, vill utskottet understryka det berättigade
i motionärernas påyrkanden om rättelser i taxeringsvärdena, dels
av det skälet, att värdet nedgått olika på olika orter och dels emedan taxeringsgrunderna
lära ha blivit tillämpade på vissa orter på ett sätt, som
medfört inbördes ojämnhet. Då emellertid flera olägenheter skulle komma
att uppstå genom en sådan anordning, som den i motionen föreslagna, har
utskottet icke kunnat ansluta sig till motionen. Utskottet har emellertid
velat uttala sig för, att Kungl. Maj:t i samband med förberedelserna till
kommunalskattefrågans lösning måtte hava sin uppmärksamhet riktad på
denna fråga, så att ett uppskov med kommunalskattefrågan icke hindrar att
felaktigheter rörande fastighetstaxeringen kunna rättas helst redan vid nästa
års taxeringsförrättningar»;
samt av herr Heyman, som ansett, att femte stycket av utskottets yttrande
bort hava följande lydelse:
»Det torde — — — utgång. Särskilt torde detta vara förhållandet med
jordbruksfastigheternas värden. Motionärernas förslag torde emellertid vara
förenat med så betydande olägenheter, att ett bifall till detsamma icke gärna
borde kunna ifrågakomma. Det måste anses---som i motionen ifråga
satts».
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1924:223 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fastighetstaxering åren 1925 och 1926, m. m. s. 8 i texten