Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fastighetstaxering åren 1925 och 1926 m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

1924-05-16 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1924:44, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fastighetstaxering åren 1925 och 1926 m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1924 kl. 1 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

med förslag till förordning om fastighetstaxering

åren 1925 och 1926 m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

Genom proposition, den 7 mars 1924, nr 165, vilken hänvisats till bevillningsutskottet,

i vad den avser förslag till förordning om fastighetstaxering

aren 1925 och 1926 samt förslag till förordning om särskilda grunder för

utgörande av kommunalutskylder för åren 1925 och 1926 m. in., har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen hilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, bland annat,

att antaga nämnda båda förslag, vilka med undantag av de vid sistnämnda

förslag fogade formulär till debiterings- och uppbördslängd samt debetsedel

å kommunalutskylder, beträffande vilka formulär utskottet tillåter sig att

hänvisa till propositionen, äro av följande lydelse:

Förslag

till

förordning om fastighetstaxering åren 1925 och 1926.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den taxering av fast egendom, som skall äga rum åren 1925 och 1926,

skall verkställas i den ordning, som i förordningen den 28 oktober 1910 om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering finnes stadgad, och skola

därvid i stället för de i förordningen nämnda dag om bevillning av fast

egendom samt av inkomst meddelade föreskrifter följande särskilda bestämmelser

lända till efterrättelse.

2 §.

De taxeringsvärden, som blivit åsätta vid 1922 års allmänna fastighetstaxering

eller som sedermera blivit fastställda i stället för dessa värden, skola

oförändrade gälla, dock att nya taxeringsvärden skola åsättas, därest sådana

ändrade förhållanden inträffat,

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 sand. SO höft- (Nr H.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

att en taxeringsenhet skall uppdelas i flera taxeringsenheter eller flera

taxeringsenheter skola sammanslås till en,

att fast egendoms värde genom eldsvåda, vattenflöde eller av annan dylik

anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så

nedgått, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet med

minst en femtedel,

eller att fast egendoms värde på grund av ny-, till- eller ombyggnad så

förhöjts, att ny-, till- eller ombyggnaden föranleder en ökning av taxeringsvärdet

med minst en femtedel.

Har i fastighets taxeringsvärde inräknats värdet av egendom, som allenast

på grund av registrering enligt lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser

om registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till

elektrisk kraft m. m. ansetts höra till fastigheten, må ock nytt taxeringsvärde

åsättas.

3 §•

Vid åsättande av nya taxeringsvärden enligt 2 § skola de i förordningen

om allmän fastighetstaxering år 1922 meddelade föreskrifter lända till efterrättelse,

dock med iakttagande därav, att i fastighets taxeringsvärde ej skall

inräknas värdet av egendom, som allenast på grund av registrering enligt

lagen den 22 juni 1920 ansetts höra till fastigheten. Taxeringen skall verkställas

med hänsyn till det allmänna prisläge, som legat till grund för 1922

års taxering.

Förslåg

till

förordning om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder

för åren 1925 och 1926 m. in.

Härigenom förordnas,

att kommunal progressivskatt skall utgöras för vart och ett av åren 1925

och 1926, därvid de bestämmelser, som meddelats i förordningen den 19

november 1920 (nr 761) om kommunal progressivskatt för åren 1921—1924,

med den ändrade lydelse 4 § i nämnda förordning erhållit genom förordningen

den 24 februari 1922 (nr 65), skola hava motsvarande tillämpning;

att för utgörande av vart och ett av 1925 och 1926 års allmänna utskylder

till kommuner, församlingar och skoldistrikt skola — utan hinder

av vad i förordningarna den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet

och i stad, förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm,

förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd, ävensom förordningen den 20 november 1863 om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm stadgas — de särskilda grunder,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

3

som angivas i förordningen den 19 november 1920 (nr 762) angående särskilda

grunder för utgörande av 1921—1924 års allmänna kommunalutskylder

m. m., hava motsvarande tillämpning, dock att debiterings- och

uppbördslängd å landet må kunna uppgöras, förutom enligt det formulär,

som i 5 § av sistnämnda förordning omförmäles, i anslutning till bifogade

formulär, vilket jämväl må kunna komma till användning i stad;

samt att för beräkning av utlagor, som skola utgå i förhållande till 1925

och 1926 års taxering till bevillning för inkomst eller efter de för utgörande

av kommunalutskylder stadgade grunder, de bestämmelser, vilka meddelats

i förordningen den 19 november 1920 (nr 763) angående beräkning av utlagor,

som skola utgå i förhållande till 1921—1924 års taxering till bevillning

för inkomst eller efter de för utgörande av kommunalutskylder stadgade

grunder, skola hava motsvarande tillämpning.

Beträffande vad föredragande departementschefen anfört vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

Till utskottet har jämväl överlämnats en i anledning av nämnda proposition

inom andra kammaren av herr Laurén m. fl. väckt motion, nr 441,

däri hemställts, »att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i Kungl. Maj:ts

proposition, nr 165, att förslag till förordning om fastighetstaxering åren

1925 och 1926 erhåller följande ändrade lydelse:

2 §.

De taxeringsvärden — — — — — — skola oförändrade gälla, därest ej

taxeringsnämnden med hänsyn till nedgången i fastighetsvärdena finner

en allmän sänkning ''påkallad, dock att nya taxeringsvärden -------

må ock nytt taxeringsvärde åsättas.

Har sådan sänkning, som omförmalts i första stycket av denna tf,

vidtagits, skall fullständig motivering för beslutet intagas i taxeringsnämndens

protokoll».

Vidkommande motiveringen för sistnämnda förslag, i den mån densamma

icke här nedan återgivits, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Som bekant lämnade 1920 års riksdag det av Kungl. Maj:t genom proposition

nr 191 framlagda förslaget till kommunalskattelag utan bifall samt

beslöt att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, bland annat, om förnyad,

skyndsam och allsidig prövning av frågan om en reformerad kommunalskattelagstiftning.

I avbidan på förslag till slutgiltig lösning av kom
-

Utskottet.

Återblick.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Departemenis
chefen.

munalskattefrågan, vilket förslag beräknades komma att föreläggas 1924 års

riksdag, antog riksdagen åtskilliga förslag till ändringar i kommunalskattelagstiftningen

eller det s. k. kommunalskatteprovisoriet. Åt vissa av de

därvid antagna författningarna gavs giltighet allenast för tiden 1921—1924.

Dessa författningar, som utfärdades den 19 november 1920, äro förordningen

om kommunal progressivskatt för åren 1921—1924, förordningen angående

särskilda grunder för utgörande av 1921 — 1924 års allmänna kommunalutskylder

m. m. samt förordningen angående beräkning av utlagor, som skola

utgå i förhållande till 1921—1924 års taxering till bevillning för inkomst

eller efter de för utgörande av kommunalutskylder stadgade grunder.

Sedan 1921 års riksdag antagit förslag till förordningar om allmän fastighetstaxering

år 1922 samt om fastighetstaxering åren 1923 och 1924, utfärdades

författningar i ämnet den 7 juli 1921.

I sitt förenämnda yttrande har departementschefen anfört, att förslag

till kommunalskattelagstiftning icke kunde komma att föreläggas årets

riksdag. 1921 års kommunalskattekommitté hade i den berättelse, som

kommittén i november 1923 till departementschefen avgivit angående sitt

arbete under år 1923, meddelat, att kommittén beräknade, att dess arbete,

i vad det avsåge utredningen om primärkommunernas beskattningsrätt och

utredningen om den kommunala beskattningen av skog, skulle vara slutfört

under förra hälften av år 1924. Enligt vad departementschefen sedermera

under hand inhämtat skulle nämnda utredningar av kommittén i varje

fall ej kunna slutföras tidigai-e sill under maj månad 1924.

Utredningen av kommunalskattefrågan hade sålunda dragit längre tid, än

som från början beräknats. Sedan kommunalskattekommitténs betänkande

— vilket, enligt vad kommittén meddelat, kommer att innehålla tre alternativa

förslag till kommunalskattelag — avgivits, skall detsamma remitteras

till vederbörande myndigheter och därefter undergå slutlig behandling i

finansdepartementet. Med hänsyn härtill ansåge departementschefen det uteslutet

att på den korta tid, som stode till buds från betänkandets avgivande

till 1925 års riksdag, bringa denna stora fråga i det skick, att slutgiltigt

förslag i ämnet kunde föreläggas nämnda års riksdag, varför frågan först år

1926 skulle kunna bliva föremål för riksdagens prövning. Departementschefen

har i detta sammanhang erinrat därom, att även andra omfattande frågor

på skattelagstiftningens och angränsande områden borde upptagas till prövning

i samband med nu nämnda utredning. Sålunda borde i samband med

lösandet av frågan om de allmänna kommunernas beskattningsrätt jämväl

specialkommunernas beskattningsrätt ägnas beaktande. Därjämte förelåge

såsom slutresultat av de s. k. 1918 års inkomstskattesakkunnigas arbete

förslag till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt jämte motiv och

specialutredningar. Vidare hade 1923 års taxeringssakkunniga anmält, att

deras utredningsarbete beräknades bliva avslutat under år 1924. Slutligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 5

borde en del andra med kommunernas finansväsende sammanhängande spörsmål

beredas inom finansdepartementet.

Med hänsyn till berörda, av departementschefen angivna förhållanden Propositionen.

har i propositionen föreslagits förlängd giltighet åt den s. k. provisorielagstiftningen,

i vad densamma omfattar berörda tre av 1920 års riksdag

antagna författningar samt förordningen om fastighetstaxering åren 1923

och 1924.

På grund av det läge, vari utredningen rörande kommunalskattefrågan utskottets

befinner sig, har utskottet funnit sig böra biträda förslaget om förlängning yttrande.

av gällande, endast för viss tid antagna lagstiftning.

De föreliggande författningsförslagen avvika endast på tvenne mindre

betydande punkter från ovan omnämnda förordningar med provisorisk giltighet.

Sålunda lämnas i förslaget till förordning om fastighetstaxering åren

1925 och 1926 en uttrycklig föreskrift, att i fastighets taxeringsvärde ej

skall inräknas värdet av egendom, som allenast på grund av registrering

enligt lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser om registrering av

elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft m. m. hänföres till fast

egendom. Vidare stadgas, att nytt taxeringsvärde må åsättas, därest sådan

egendom ingår i fastighets taxeringsvärde. Då dessa bestämmelser få anses

innebära allenast ett förtydligande av redan nu gällande föreskrifter

för att undanröja den tveksamhet, som uppstått vid tillämpningen, har

utskottet icke haft något att erinra mot desamma.

Den andra avvikelsen innebär, att vid upprättande av debiterings- och

uppbördslängd å kommunalutskylder, vid sidan av det hittills använda,

ett nytt formulär skulle få begagnas. Då genom ett användande av sistnämnda

formulär arbetet med debiteringen komme att förenklas, har utskottet

icke funnit något att erinra mot förslaget i denna del.

I motionen har anförts, att, då 1922 års taxeringsvärden åsatts med hänsyn

till vid 1921 års utgång rådande förhållanden men allmänna saluvärdet

framför allt å jordbruksfastigheter sedermera avsevärt sjunkit, nu

gällande taxeringsvärden i allmänhet vore för höga. Med hänsyn härtill

har i motionen föreslagits, att, därest taxeringsnämnd funne en allmän

sänkning av fastighetsvärdena påkallad, densamma skulle äga vidtaga en

sådan sänkning.

Det torde icke kunna förnekas, att mångenstädes inom landet fastighetsvärdena

sjunkit sedan 1921 års utgång. Huruvida särskilt jordbruksfastigheternas

saluvärden därvid mera allmänt eller mera avsevärt kommit att

understiga gällande taxeringsvärden, har utskottet icke haft möjlighet att

bedöma. Huru härmed än må förhålla sig, torde motionärernas förslag

vara förenat med så betydande olägenheter, att utskottet icke ansett sig

böra förorda bifall till detsamma. Det måste anses såsom en riktig grundsats,

att under löpande taxeringsperiod taxeringsvärdena icke rubbas på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

grund av ändrade konjunkturförhållanden. Ett avsteg från principen, att

förhållandena vid en och samma tidpunkt skola läggas till grund för

taxeringsvärdenas beräknande inom hela landet, komme otvivelaktigt

att medföra stora ojämnheter samt därigenom inverka menligt bland

annat å fastighetskrediten. Det måste vidare anses olämpligt, att, sedan

numera åt särskilda taxeringsorgan överlåtits att förrätta de allmänna

fastighetstaxeringarna, lämna de vanliga taxeringsnämnderna sådan befogenhet

att revidera de åsätta värdena, som i motionen ifrågasatts.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 165, i vad densamma hänvisats

till bevillningsutskottet, samt med avslag å motionen

II: 441 av herr Laurén m. fl., antaga

1) ovan införda förslag till förordning om fastighetstaxering

åren 1925 och 1926; samt

2) ovan omförmälda förslag till förordning om särskilda

grunder för utgörande av kommunalutskylder

för åren 1925 och 1926 m. m.

Stockholm den 16 maj 1924.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: se under betänkandet nr 43.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

i

Reservationer:

av herr Olsson i Golvvasta, som ansett, att utskottets yttrande bort hava

följande lydelse: »På grund — — — sådan sänkning.

Då det icke torde kunna förnekas, att mångenstädes inom landet fastighetsvärdena

sjunkit sedan 1921 års utgång, vill utskottet understryka det berättigade

i motionärernas påyrkanden om rättelser i taxeringsvärdena, dels

av det skälet, att värdet nedgått olika på olika orter och dels emedan taxeringsgrunderna

lära ha blivit tillämpade på vissa orter på ett sätt, som

medfört inbördes ojämnhet. Då emellertid flera olägenheter skulle komma

att uppstå genom en sådan anordning, som den i motionen föreslagna, har

utskottet icke kunnat ansluta sig till motionen. Utskottet har emellertid

velat uttala sig för, att Kungl. Maj:t i samband med förberedelserna till

kommunalskattefrågans lösning måtte hava sin uppmärksamhet riktad på

denna fråga, så att ett uppskov med kommunalskattefrågan icke hindrar att

felaktigheter rörande fastighetstaxeringen kunna rättas helst redan vid nästa

års taxeringsförrättningar»;

samt av herr Heyman, som ansett, att femte stycket av utskottets yttrande

bort hava följande lydelse:

»Det torde — — — utgång. Särskilt torde detta vara förhållandet med

jordbruksfastigheternas värden. Motionärernas förslag torde emellertid vara

förenat med så betydande olägenheter, att ett bifall till detsamma icke gärna

borde kunna ifrågakomma. Det måste anses---som i motionen ifråga
satts».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:223 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fastighetstaxering åren 1925 och 1926, m. m. s. 8 i texten