Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56

1924-06-06 · 46 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1924:56, Bevillningsutskottets betänkande Nr 56

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

1

Nr 56.

Ankom till riksdagens kansli den (i juni 1924 kl. 10 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillning

garna för budgetåret 1924—1925, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1 juli 1924—30 juni 1925 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande

riksdag fastställda grunder.

För Kungl. Maj:t framlade chefen för finansdepartementet den 2 januari

1924, på sätt framgår av vid årets statsverksproposition fogat utdrag

av statsrådsprotokollet över fmansärenden för samma dag (bilaga till

1924 års statsverksproposition: inkomsterna), förslag till finansplan för

statsregleringen vid den nu samlade riksdagen samt beräkning av statens

inkomster för nästkommande budgetperiod 1 juli 1924—30 juni 1925.

Departementschefen anmälde därvid, bland annat, riksräkenskapsverkets

skrivelse den 8 december 1923 med inkomstberäkning för nämnda budgetperiod,

vilken skrivelse återfinnes i nyssnämnda bilaga. I vad angår de

särskilda bevillningarna kommer utskottet att i det följande lämna redogörelse

för nämnda skrivelse samt departementschefens anförande i statsrådet

vid herörda tillfälle. Riksräkenskapsverket har i sin förslagsberäkning

i allmänhet räknat med något högre inkomsthelopp under nästkommande

budgetår, än departementschefen ansett vara med en tillräcklig försiktighet

förenligt. På ett antal punkter har departementschefen därför i riksstatsförslaget

sänkt de belopp, som av riksräkenskapsverket beräknats. Där

departementschefen ansett riksräkenskapsverkets beräkningar böra godtagas,

har departementschefen funnit något särskilt yttrande från sin sida

icke vara erforderligt.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den

8 december 1923 till en början anfört följande:

»De svårigheter, som i allmänhet under icke normala tider möta vid för utberäkning

av framtida inkomster, äro särskilt framträdande vid förevarande

titel. De omständigheter, som under den kommande tiden kunna inverka förBihang

till riksdagens protokoll 192-1. 7 samt. VI höft. (Nr 56.) 1

Riksräkenskapsverket.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

ändrande på de för den nuvarande och den gångna tiden givna siffrorna, äro

nämligen i detta fall både särdeles många och särdeles ovissa. Därför borde,

för att i möjligaste mån avlägsna beräkningens osäkerhet, siffermaterialet och

därmed sammanhängande frågor underkastas en grundlig undersökning, men

den korta tid, som står till buds från det sifferuppgifterna kommit riksräkenskapsverket

tillhanda och tills hela inkomstberäkningen skall vara färdig och

till Eders Kungl. Maj:t ingiven, lämnar icke tillfälle till någon mera djupgående

undersökning. Detta har ämbetsverket ansett sig böra särskilt framhålla.

I riksstaten för innevarande år är skatten upptagen sålunda:

Skatt å inkomst och förmögenhet .................... kronor 124,000,000

B-skatt å aktiebolag m. fl................................. » 6,000,000

Summa kronor 130,000,000.

Enligt från statistiska centralbyrån erhållna preliminära uppgifter svara

häremot följande faktiskt debiterade belopp:

För enskilda.................................... kronor 105,188,272

A-skatt av bolag............................ » 35,656,391 140,844,663

B-skatt av bolag............................................................. 4,576,441

Summa kronor 145,421,104.

Härav kunna, enligt vad i det följande framhålles, 93 procent eller således

i runt tal 135,000,000 kronor antagas komma att inflyta.»

Med ledning bland annat av berörda preliminära sifferuppgifter samt

under antagande att inkomst- och förmögenhetsskatten komme att utgå

efter samma procenttal å grundbeloppen som för åren 1921—1923 har

riksräkenskapsverket beräknat, att den år 1924 debiterade skatten skulle

uppgå till:

Av enskilda .......... .................... 113

Bolags A-skatt............................ 38 151 miljoner kronor

Bolags B-skatt............................ 4 » »

Summa 155 miljoner kronor.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket vidare anfört följande:

»Emellertid får man icke räkna med att hela den debiterade skatten kommer

att inflyta. I detta hänseende torde det vara lämpligt att stödja sig på erfarenheten

i avseende på debiteringen år 1922. Enligt debiterings- och uppbördsredogörelserna

har av den detta år debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten

(A och B skatt) under tiden november 1922—juni 1923 influtit

93.6 9 procent. Med ledning härav beräknar riksräkenskapsverket att av den

under innevarande kalenderår debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten

93 procent komma att inflyta under budgetåret 1923—24 och likaså av den

under år 1924 debiterade skatten 93 procent under budgetåret 1924—25.

Under juli—oktober 1923 har av den från föregående budgetperioder utestående

inkomst- och förmögenhetsskatten influtit kronor 4,157,031.

Från och med budgetåret 1923—24 skola restitutioner avföras å vederbörande

inkomsttitlar. Under juli—oktober 1923 har restituerats inkomst- och

förmögenhetsskatt med sammanlagt kronor 1,150,939, vilket för helt budgetår

motsvarar ett belopp av kronor 3,452,817. Erfarenheten från föregående år

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

3

har emellertid visat, att det är mycket vanskligt att beräkna, till vilket belopp

restitutionerna kunna uppgå under ett kommande budgetår. Med hänsyn

till här ovan angivna siffror för influtna restantier och avförda restitutioner

under budgetåret 1923—24, synes det riksräkenskapsverket vara lämpligast

att beräkna restitutionerna för helt budgetår till samma belopp som de under

månaderna juli—oktober inflytande restantier, varigenom man vid skattens

beräkning kan bortse från dessa två poster.»

Enligt nu nämnda uppskattningsgrunder har riksräkenskapsverket i sitt

till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till inkomstberäkning för budgetåret

1924—1925 endast uppfört 93 procent av de för år 1924 beräknade beloppen

av debiterad inkomst- och förmögenhetsskatt eller således:

Skatt å inkomst och förmögenhet.................................... 140.4 miljoner kronor

B-skatt å aktiebolag m. fl................................................ 3.7 » »

Summa 144.1 miljoner kronor.

I sitt förenämnda anförande i statsrådet den 2 januari 1924 har departe- Departementsmentschefen

beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten till en början C^n^aHi924

erinrat om riksräkenskapsverkets nyssnämnda beräkning samt vidare fortsatt

såsom följer:

»Beträffande beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten för innevarande

budgetår i och för statsverkspropositionen till 1923 års riksdag

hade inom finansdepartementet tillämpats en metod, för vilken utförlig

redogörelse meddelats i en bilaga till nämnda proposition. Då denna beräkningsmetod

visat sig i huvudsak ganska tillfredsställande, har beräkningen

även innevarande år skett med användande av samma tillvägagångssätt.

Kesultatet framgår av de uppgifter, som lämnas i tabellerna

A och B, vilka torde fogas vid statsrådsprotokollet såsom bilaga 1.1

Tabell A upptager utfallet av 1923 års taxeringar. Uppenbarligen överensstämma

de där angivna siffrorna endast delvis med dem, som finnas

upptagna i motsvarande uppställning beträffande 1923 års taxeringar i

fjolårets statsverksproposition. Korrigering har nämligen skett med hänsyn

till de faktiskt erhållna taxeringsresultaten. Med utgångspunkt från

tabell A har uppgjorts tabellen B, vilken angiver det beräknade resultatet

av 1924 års taxeringar. Denna beräkning innebär så till vida vissa jämförelsevis

säkra moment i förhållande till vad som gäller beträffande andra

inkomsttitlar, som taxeringen hänför sig till 1923 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden,

alltså förhållanden som ligga i det förflutna och

fördenskull kunna något så när överblickas. Å andra sidan är emellertid

det material, som av beräkningen beröres, så omfattande och till sin beskaffenhet

så heterogent, att en beräkning i alla fall måste anses innebära

åtskilliga osäkra moment.

Vid utarbetande av tabellen B har så tillgått, att man vidtagit vissa

höjningar och sänkningar av de i tabellen A förekommande detalj siffror.

Angående dessa förskjutningar må meddelas följande.

1 Dessa tabeller äro intagna i texten härefter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Tab. A. Beräkningar angående 1923 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag

m. fl.

Tillsammans

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet ....................................

2. Annan fastighet .......................................

379.5

HO.o

38.0

80. o

417.5

190.0

Summa

Inkomst av kapital.............................................

Inkomst av arbetsanställning m. m......................

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest .........

489.5

366.6

3,334.1

472.8

118.0

16.0

312.8

607.5

382.6

3,334.1

785.6

Summa uppskattad inkomst

4,663.0

446.8

5,109.8

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bev. förordn..........

215.8

3.0

218.8

2. För kommunalutskylder.............................

400. o

100. o

500. o

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

avdrag...................................................

36.0

9.0

45.0

Summa avdrag

651.s

112.0

763.8

Återstod

4,011.3

334.8

4,346.0

l/eo av den taxerade förmögenheten .....................

250. o

-

250. o

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

4,261.2

334.8

4,596.0

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ....................

2,583.1

—

2,583.1

Beskattningsbart belopp ...................................

1,678.1

334.8

2,012.9

Uträknad skatt (exkl. B-skatt)..............................

105.2

35.6

140.8

Skatteprocent i medeltal ....................................

Uträknad B-skatt .............................................

6.27 %

10.es

4.6

Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt 145.4

Därav inflytande (93 %) Enskilda + A-skatt! 130.9

B-skattl 4.3

Summa skatt! 135.2

Inkomst av jordbruksfastighet har sänkts med 20 procent. Då inkomsten

av skogsbruk under år 1923 utan tvivel företett ökning, betyder en genomsnittlig

sänkning av hela heloppet för inkomsten av fast egendom med

20 procent en än större sänkning av inkomsten av det egentliga jordbruket.

Som bolagens inkomst av jordbruksfastighet väsentligen torde utgöras av

just inkomst av skogsbruk, har hela den angivna sänkningen ansetts

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

o

Tab. B. Beräkningar angående 1924 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Beskattningsbart belopp .......

Skatteprocent i medeltal ......

Uträknad skatt (exkl. B-skatt)

B-skatt ............................

Enskilda

Aktiebolag

in. fl.

Tillsammans

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet ...................................

296

38

334

2. Annan fastighet..........................................

no

80

190

Summa

406

118

524

Inkomst av kapital.............................................

329

14

343

Inkomst av arbetsanställning in. m. .....................

3,334

—

3,334

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest...............

498

328

826

Summa uppskattad inkomst

4,567

460

5,027

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bev. förordn. .........

216

3

219

2. För kommunalutskylder..............................

304

76

380

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

36

9

45

avdrag..................................................

Summa avdrag

556

88

644

Återstod

4,011

372

4,383

*/eo av den taxerade förmögenheten .....................

240

—

240

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

4,251

372

4,623

Utnyttjade orts- och familjeavdrag........................

2,583

—

2.583

1,668

6.25 %

104.2

372

10.65 %

39. B

Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt

Därav inrik tande (93 %): Enskilda -f A-skatt

B-skatt

2,040

143.S

2.s

146.1

133.7

2.1

Summa skatt

135.8

gälla de enskilda skattskyldiga, medan för bolag skäl till ändring i

fjolårets siffra ej ansetts föreligga.

Inkomsten av annan fastighet har bibehållits oförändrad. Visserligen

torde inkomsten av hyresfastigheter under år 1923 i genomsnitt hava

varit högre än under år 1922. Å andra sidan lära emellertid under år

1923 hava nedlagts ej ringa kostnader å reparationer av dylika fastig
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

heter, varför någon höjning av nettosiffran för denna inkomstpost ej ansetts

kunna äga ruin.

Vad beträffar inkomst av kapital, har det antagits, att en sammanlagd

minskning av utdelningar å aktier ägt rum med omkring 20 miljoner

kronor. Posten inkomst av kapital har emellertid minskats med 40 miljoner

kronor på den grund, att även ränteinkomsterna under år 1923 torde

hava varit ej oväsentligt lägre än under närmast föregående år. Av hela

sänkningen hava 38 miljoner kronor ansetts falla på enskilda och 2 miljoner

kronor på aktiebolag m. fl.

I fråga om beloppet för inkomst av arbetsanställning m. m. har någon

ändring icke vidtagits. Lönesatserna inom industrien torde under år 1923

i medeltal hava legat på ungefär samma höjd som under år 1922. Arbetslösheten

har däremot under förstnämnda år varit avsevärt mindre. Om

det antages, att minst 25,000 förut arbetslösa personer under år 1923 erhållit

arbete under hela året, skulle med en beräknad medelinkomst av 2,700

kronor för år härav framgå ett tillskott i taxerad inkomst av 67.5 miljoner

kronor. I fråga om lantarbetarnas löner har en nedgång ägt rum under år 1923,

vilken för fasta arbetare uppskattats till 5 procent och för daglönare till 10

procent samt i medeltal för båda grupperna till 8 procent. Under antagande

att sistnämnda inkomstminskning berört ett antal av 300,000 lantarbetare med

en årsinkomst av i medeltal 1,400 kronor, skulle härav följa en nedgång i den

taxerade inkomsten med 0.08 x 1,400 x 300,000 = 33.6 miljoner kronor. För

industri och jordbruk tillhopa skulle sålunda en ökning av den taxerade

inkomsten av arbetsanställning ha inträtt med omkring 34 miljoner kronor.

Den sålunda beräknade ökningen torde emellertid uppvägas av den nedgång,

som ägt rum beträffande avlöningar (inklusive dyrtidstillägg) till

stats- och kommunalanställda tjänstemän in. fl. Någon anledning till

ändring i 1923 års siffra för inkomst av arbetsanställning m. m. har fördenskull

ej ansetts föreligga.

Beträffande inkomst av rörelse eller yrke har beräknats en ökning av

sammanlagt 40 miljoner kronor. Av denna ökning beräknas 10 miljoner

kronor härflyta från banker och 30 miljoner kronor från industri, handel

och hantverk. Av hela den uppskattade stegringen av denna inkomstkälla

hava 15 miljoner kronor hänförts till aktiebolag m. fl. och 25 miljoner

kronor till andra skattskyldiga.

Vad sålunda inkomsterna ur olika inkomstkällor beträffar, så har eu

sänkning av inkomsten av kapital uppvägts av en lika stor höjning av

inkomsten av rörelse m. m., medan däremot på grund av minskningen av

inkomsten av jordbruksfastighet även samtliga inkomstkällornas summa

minskats.

Vad härefter beträffar avdragsposterna, har beloppet för sådana avdrag,

som omförmälas i 11 § 2 mom. 4:o bevillningsförordningen — d. v. s. för

ränta å gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier

m. m. — bibehållits oförändrat. I fråga om avdragen för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 7

kommunalutskylder bör däremot en ganska avsevärd sänkning beräknas.

Det under år 1923 till betalning förfallna kommunalutskyldsbeloppet

torde nämligen understiga summan under föregående år till betalning förfallna

komunalutskylder med 140 å 150 miljoner kronor. Då emellertid

kommunalutskyldernas hela belopp icke kommer att avdragas, enär dessa

utskylder delvis erlagts av personer, som nu icke taxeras, bär minskningen

i avdraget för kommunalutskylder ansetts böra begränsas till 120

miljoner kronor. Medan sammanlagda avdragen för kommunalutskylder

vid 1923 års taxeringar beräknats till omkring 500 miljoner kronor,

synas de alltså nu böra uppskattas till 380 miljoner kronor, därav V:> avse

enskilda skattskyldiga och Vs aktiebolag m. fl. Övriga vid bevillningstaxeringen

ej åtnjutna avdrag, d. v. s. för värdeminskning å byggnader,

vissa förluster m. m., hava upptagits med samma belopp som i tabellen

för 1923 års taxering.

För den taxerade förmögenheten har beräknats en sänkning av 600 miljoner

kronor. Då fastigheterna i regel hemma att upptagas med oförändrade

belopp, synes en dylik sänkning av förmögenhetens belopp, d. v. s.

från 15 till 14.4 miljarder kronor, vara tillräcklig. Sextiondedelen av den

taxerade förmögenheten sänkes härigenom från 250 till 240 miljoner kronor.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet skulle enligt

förestående beräkningar bliva för enskilda 4,251 miljoner kronor samt för

aktiebolag m. fl. 372 miljoner kronor eller tillsammans 4,623 miljoner

kronor. Från det nu angivna beloppet för enskilda skattskyldiga avgå

orts- och familjeavdrag, vilka upptagits med samma belopp som beträffande

1923 års taxering. Erfarenheten visar nämligen, på sätt framgår

av förenämnda vid fjolårets statsverksproposition fogade redogörelse angående

inkomstskattens beräkning för innevarande budgetår, att med oförändrade

avdragsbestämmelser avdragens belopp företett jämförelsevis obetydliga

variationer, trots att en ganska väsentlig ändring ägt rum med

avseende å de taxerade beloppen.

Den nu verkställda uppskattningen avviker i någon mån från riksräkenskapsverkets

beräkning. Såsom närmare framgår av efterföljande sammanställning,

har i finansdepartementets beräkning den sammanlagda

uppskattade inkomsten upptagits till belopp, som med 113 miljoner kronor

understiger motsvarande siffra enligt riksräkenskapsverkets uppskattning.

Å andra sidan hava avdragsposterna i finansdepartementets beräkning

upptagits till 44 miljoner kronor högre belopp än enligt riksräkenskapsverkets

kalkyl. De beskattningsbara beloppen understiga enligt finansdepartementets

beräkning de av riksräkenskapsverket antagna siffrorna

med 125 miljoner kronor. De beskattningsbara beloppens fördelning på

enskilda och aktiebolag har slutligen enligt båda beräkningarna givit

tämligen olika resultat.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Inkomst av fast egendom..............................................

» » kapital ....................................................

» » arhetsanställning m. m.........................

» » rörelse ........................................................

Kiksräken- skapsverkets

beräkning

Milj. kr.

590

350

3,400

800

Finansde- partementet*

beräkning

Milj. kr.

524

343

3,334

826

Summa uppskattad inkomst

5,140

5,027

Avdrag .........................................................................

600

644

Återstod

4,540

4,383

Vgo av den taxerade förmögenheten..............................

225

240

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp ..

4,765

4,623

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ..............................

2,600

2,583

Beskattningsbart belopp.................................................

2,165

2,040

Därav:

a) Enskilda skattskyldiga...............................................

1,807

1,668

b) Aktiebolag m. fl........................................................

358

372

Medelskatteprocenten har år 1923 för enskilda skattskyldiga uppgått till

6.27 procent och för aktiebolag m. fl. till 10.65 procent. Med den obetydliga

ändring, som beräknats i avseende å de taxerade beloppen, har det

ansetts lämpligt att även för 1924 års taxering antaga, att skatten skall

inflyta med samma procenttal — procenttalet för enskilda skattskyldiga dock

avrundat till 6.2 5.

B-skatten för aktiebolag m. fl. bar beräknats till omkring hälften av

det belopp, som framgått ur 1923 års taxering. Det synes ej vara med

försiktigheten förenligt att beräkna ett större belopp av denna, skatt för

nästkommande budgetår.

Av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas inflyta

93 procent, d. v. s. samma procenttal som av riksräkenskapsverket antagits.

I enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna skulle den uträknade

inkomst- och förmögenhetsskatten komma att uppgå till 133.7 miljoner

kronor från enskilda skattskyldiga och i form av A-skatt från aktiebolag

m. fl. samt 2.i miljoner kronor i B-skatt från aktiebolag m. fl. I riksstaten

för nästkommande budgetår torde dessa belopp böra avrundas nedåt

till 133 resp. 2 miljoner eller sammanlagt 135 miljoner kronor. Härvid

har jag, såsom tidigare antytts, utgått från att någon sänkning av det

procenttal av grundbeloppet, med vilket skatten skall uttagas, icke kan

äga rum, utan att nämnda procenttal fortfarande bör beräknas till det

senast fastställda, eller 175.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl.

Maj:t dels föreslagit riksdagen besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

9

för år 1924 skall utgå med 175 procent av de i 19 § förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit

ifrågavarande inkomsttitel i det i statsverkspropositionen intagna förslaget

till riksstat på följande sätt

a. Skatt å inkomst och förmögenhet ............ kronor 133,000,000

fi. B-skatt, å aktiebolag m. fl........................ » 2,000,000 135,000,000

Till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 16 maj 1924 har Departementschefen

för finansdepartementet, vid framläggandet av förslag till förord- cheJ"j fg"/6

ning angående fortsatt tillämpning av gällande förordning angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker (proposition nr 225), i fråga

om inkomst- och förmögenhetsskatten anfört följande:

»Av bekantgjorda uppgifter rörande resultatet av åtskilliga större industriföretags

rörelse under fjolåret torde man tidigare hava ansett föreligga

anledning antaga, att årets inkomst- och förmögenhetsskatt skulle lämna en

något större avkastning än som upptagits i statsverkspropositionen. Sedan

numera uppgifter angående taxeringarna inom flertalet län erhållits, har

emellertid en approximativ beräkning givit vid handen, att någon nämnvärd

ökning i inkomsttiteln icke kan förväntas.»

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1923 och första kvar- utskottet.

talet 1924 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket erhållit följande

uppgifter:

l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 1924

a. Skatt å inkomst- och förmögenhet.

Influtet................kr. 8,414,111:3 9 130,470,667:64 138,884,779:03 4,048,423:78

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 112,339:81 1,132,012:6 4 1,244,352:45 566,704:04

Behållen inkomst kr. 8,301,771:5 8 129,338,655:— 137,640,426:58 3,481,719:74

fj. B-skatt å aktiebolag m. fl.

Influtet .................... kr. 107,461: 67 4,570,485:6 5 4,677,947:32 41,643:69

Utgifter för inkomsttiteln.

.......... ........ j>_ 56,688:06 836,461:85 893,149:91 87,649:48

Behållen inkomst .... kr. 50,773:61 3,734,023:80 3,784,797:41

Brist............................ » 46,005:7 9

Rörande utfallet av 1924 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

har utskottet erhållit del av en inom finansdepartementets budgetbyrå

den 22 maj 1924 gjord beräkning, grundad å då kända siffror. Enligt

denna beräkning skulle den taxerade inkomsten komma att uppgå till 4,662.9

miljoner kronor och den beskattningsbara inkomsten till 2,035.3 miljoner

kronor i stället för 4,623 respektive 2,040 miljoner kronor, vilka belopp

framgått ur den i och för statsverkspropositionen verkställda och ovan i

tabellen å sidan 5 sammanställda beräkningen. Jämlikt beräkningen den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

22 maj 1924 skulle vidare den uträknade skatten, exklusive B-skatten å

aktiebolag m. fl., komma att uppgå till 144.7 miljoner kronor samt B-skatten

till 3.3 miljoner kronor, av vilka belopp beräknades inflyta 134.6 respektive

3.i miljoner kronor. Ur den sålunda gjorda nya beräkningen framgår en

sammanlagd inkomstsumma av 137.7 miljoner kronor, ett belopp, som med

nära 2 miljoner kronor överstiger slutsiffran i den beräkning, som lagts till

grund för Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid har vid den nya beräkningens

verkställande utfallet av taxeringen av enskilda i Stockholm icke alls samt

av aktiebolagens taxering endast i viss utsträckning varit känt. Med

hänsyn härtill har utskottet icke velat tillmäta denna nya beräkning annan

betydelse än att stödja resultatet av den uppskattning, som ligger till grund

för förslaget i statsverkspropositionen.

Båda beräkningarna hava utgått från förutsättningen, att skatten skall

för år 1924 utgå oförändrat med 175 procent av de i 19 § förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp. Enligt vad

statsutskottet beträffande budgetställningen meddelat, kommer slutsumman

av sådana av riksdagen beslutade utgifter, vilka skola täckas av andra

statsinkomster än lånemedel, att med i runt tal 3.5 miljoner kronor överstiga

vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen eller, där Kungl. Maj:t

i särskilda propositioner inkommit med ändrade förslag, i sålunda senast

avgiven proposition föreslagit. Det förslag till beräkning av bevillningarna,

som utskottet uti detta betänkande framlägger, avviker från vad Kungl.

Maj:t slutligen föreslagit därutinnan, att utskottet hemställt dels om sänkning

i fråga om stämpelmedlen med 2 miljoner kronor och dels om höjning

beträffande tullmedlen med 5.5 miljoner kronor. Följaktligen kommer,

därest riksdagen godkänner bevillningsutskottets förevarande förslag, bevillningarnas

slutsumma att överstiga motsvarande slutsumma i vad

Kungl. Maj:t föreslår med det enligt nyssnämnda från statsutskottet mottagna

uppgift erforderliga beloppet av 3.5 miljoner kronor. Vid sådant

förhållande har bevillningsutskottet saknat anledning att föreslå vare sig

någon höjning eller någon sänkning av det procenttal av inkomst- och

förmögenhetsskattens grundbelopp, nämligen 175, efter vilket Kungl. Maj:t

föreslagit att denna skatt skall utgå.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1924 skall utgå med 175

procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp; samt

B) ätt inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1924—1925 beräknas på följande sätt:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

11

Inkomst- och förmögenhetsskatt:

ce. Skatt å inkomst och

förmögenhet......... kr. 133,000,000

/S. B-skatt å aktiebolag

m. fl................... » 2,000,000 kr. 135,000,000.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Härom har riksräkenskapsverket i sin förenämnda skrivelse den 8 december

1923 anfört följande:

»Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning, vilken i riksstaten

för innevarande budgetår är upptagen till 3,000,000 kronor, har enligt till

statistiska centralbyrån inkomna uppgifter i taxeringslängderna för innevarande

år debiterats med 3,755,898 kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,

att denna skatt i riksstaten för budgetåret 1924—25 upptages till 3,400,000

kronor, till vilket belopp i sådant fall även det under sjunde huvudtiteln anvisade

extra anslaget ''Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i

landsting’ bör upptagas.»

Till statsrådsprotokollet den 2 januari 1924 bar departementschefen

rörande förevarande inkomsttitel anfört följande:

»Med vilket belopp bevillning av fast egendom samt av inkomst upptages,

kan synas vara av mindre betydelse, då samma belopp återfinnes å

utgiftssidan såsom bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting.

Jag har emellertid ej ansett skäl föreligga att upptaga denna

skattepost med högre belopp, än som upptagits i riksstaten för budgetåret

1923—1924, eller 3 miljoner kronor.»

Ifrågavarande inkomsttitel har följaktligen i Kungl. Maj:ts förslag till

riksstat upptagits till 3,000,000 kronor.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel

för år 1923 och första kvartalet 1924 erhållit följande uppgifter:

l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 192+

Influtet ......... kr. 338,398: 87 3,313,986: 72 3,652,385: 59 175,310: 04

Utgifter för inkomsttiteln.

... » * 26,424:— 14,355:21 40,779:21 9,477: 58

Behållen inkomst kr. 311,974:87 3,299.631: 51 3,611,606: 38 165,832:46

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst

måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas

till .......................................... kronor 3,000,000.

Riksräken
skapsverket.

Departements
chefen.

Statsverks
propositionen
-

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Jiiksräken
skapsverJeet.

Departements
chefen.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Riksräkenskapsverket har härom i skrivelsen den 8 december 1923 anfört:

»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.

Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen

den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter samt

för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även föras avgifter för

rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar. Den behållna

inkomsten av dessa avgifter har uppgått till

år 1919

» 1920

» 1921

» 1922

kronor 283,240

» 392,534

» 374,526

» 358,501.

Å denna inkomsttitel, vilken i riksstaten för första halvåret 1923 upptagits

till 150,000 kronor och i riksstaten för budgetåret 1923—24 uppförts med

350,000 kronor, har under förstnämnda tidsperiod influtit icke mindre än

247,054 kronor. Då anledning icke föreligger att beräkna en lägre siffra för

budgetåret 1924—25 än för nu löpande budgetår, har riksräkenskapsverket

— — — uppfört här ifrågavarande inkomsttitel med 450,000 kronor.»

I sitt förenämnda anförande den 2 januari 1924 har departementschefen

framhållit, att han, då en betydande del av denna inkomsttitel härflöte

från avgifter för vissa av utlänningar givna offentliga föreställningar

och det ej vore möjligt att förutse, i vilken omfattning dylika föreställningar

kunde komma att äga rum under nästkommande budgetår, för

sin del ansett sig icke kunna förorda någon höjning av titelns nuvarande

belopp.

Ifrågavarande inkomsttitel har sålunda i förevarande förslag till riksstat

upptagits till 350,000 kronor.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att denna

inkomsttitel för år 1923 och första kvartalet 1924 visar följande ställning:

l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 1924

Influtet ............ kr. 247,414:7 8 232,114:51 479,529:2 9 140,327:2 8

Utgifter för inkomsttiteln

... » 361:12 923:39 1,284:51 56: 7 8

Behållen inkomst kr. 247,053:6 6 231,191:12 478,244:7 8 140,270: so

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och

rättigheter måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas

till ........................................................ kronor 350,000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

13

4:o.

Stämpelmedlen.

Härom har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 8 december 1923 anfört:

»Stämpelmedel, bevillning, hava, i den mån de till statsverket inlevererats,

utgjort:

år 1919.................................................... kronor 66,900,369

» 1920 .................................................... » 60,143,222

» 1921 .................................................... » 54,934,371

» 1922 .................................................... » 47,698,065.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet av de

stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, har detta belopp under

åren 1919—1922 utgjort:

1919

1920

1921

1922

Handlingar till lagfartsprotokollet ...............

13,492,965

15,362.319

11,215,152

9.657,889

Handlingar till intecknings- och tomtratts-

2.132.093

2.420,490

3,321,085

1.768.284

Handlingar till äktenskapsförordsprotokoll ...

10,125

8.845

10,420

17.995

Handlingar till bouppteckningsprotokoll:

Bouppteckningar ....................................

16,767.160

15,706,967

16.736,364

13.920,371

Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid

bouppteckningens stämpclbeläggning ......

210

2.512

5,785

827

Morgongåvobrev ....................................

535

209

—

—

Avhandlingar om lösöreköp ....................

28,252

37,015

75,841

85.411

Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om

gåva......................................................

4,786,082

1,223,305

895,687

676.077

Summa

37,217,422

34,761,662

32,260,334

26,126,854

Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november 1914

nådig förordning (nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari 1915. Till dessa

skatter äro av de i förestående statistik upptagna avgifter hänförliga, utom

avgifterna för bouppteckningar och testamenten samt deklarationerna om

gåva, även de i beloppen för rubriken ''handlingar till lagfartsprotokollet''

ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev rörande fast

egendom. Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig till:

år 1918 ................................................... kronor 15,208,955

» 1919 ................................................... » 21,728,394

» 1920 .................................................... » 17,056,152

» 1921.................................................... » 17,946,906

» 1922 .................................................... » 14,992,789.

Vid bedömandet av dessa siffror bör erinras, att skattetariffen, efter att

hava höjts genom nådiga förordningen den 19 juni 1917 (nr 325), ånyo

ändrats genom nådiga förordningen den 16 juli 1919 (nr 422). Genom denna

förordning, som trädde i kraft den 1 januari 1920, hava de för skattens beräknande

uppgjorda tarifferna i medeltal höjts med 25 procent. I riksstaten

h''iksr&ken
skapsverket.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

för år 1920 beräknades med hänsyn till denna höjning inkomsten av arvsoch

gåvoskatten till 15,000,000 kronor.

Vid sina inkomstberäkningar för åren 1921 och 1922 ansåg statskontoret,

att på grund av redan då nedgående konjunkturer beräkningen av nu ifrågavarande

skatt måste sänkas, för år 1921 till 13,000,000 och för år 1922 till

10,000,000 kronor. Då samma skäl till försiktighet gjorde sig gällande med

ökad styrka vid inkomstberäkningen föregående år, ansåg riksräkenskapsverket

vid uppgörande av beräkning för budgetåret 1923—24, att man för nämnda

tid knappt kunde göra sig räkning på större skattebelopp än 8,000,000

kronor.

För det budgetår, som nu föreliggande inkomstberäkning avser, torde man

kunna beräkna arvsskatt och skatt för gåva till 10,000,000 kronor.

I riksräkenskapsverket tillhandakomna skrivelser den 5 oktober och 2 november

1923 meddelar generalpoststyrelsen, att de från styrelsen månad för

månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1922 samt intill •

utgången av september månad 1923 framgå av nedanstående tabell, vari

endast avrundade belopp insatts.

Månad

År 1922

År 1923

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Ökning (+)

resp. minsk- ning (—)från

år 1922 i %

Januari..........................

3.91

3.7 5

Februari .......................

4.6 9

4.19

Mars..............................

2.17

lO.so

2.17

10.11

— 6.1

April ..........................

4.28

4.05

Maj ..............................

0.13

4.7 2

Juni .............................

4.08

14.li

3.2 s

12.05

— 16.6

Juli ..............................

3.57

3.86

Augusti...........................

4.io

3.38

September ....................

2.51

10.4 S

2.64

9.58

— 8.0

Oktober ........................

3.14

2.88

2,8 8

8.3

N ovember .....................

4.21

—

—

December........................

3.89

11.21

—

—

Summa

46.96

för 10 månader

34.G2

Med hänsyn till den betydande nedgång, som stämpeluppbörden sålunda

utvisat under de tre första kvartalen år 1923 i jämförelse med motsvarande

kvartal år 1922 — för hela tiden utgör nedgången 11. l procent — syntes

det generalpoststyrelsen tvivelaktigt, huruvida det i riksstaten för sistnämnda

budgetår upptagna beloppet, 48 miljoner kronor, skall komma att uppnås.

För att framkomma till sagda uppbördssiffra erfordras nämligen en ökning

i förhållande till de till statskassan under tiden 1 oktober 1922—30 juni 1923

från postverket inlevererade stämpelmedlen av ej mindre än 15 procent. Även

erhållande av den utav generalpoststyrelsen tidigare uppskattade stämpeluppbörden

av 44 miljoner kronor skulle förutsätta en stegring i jämförelse med

uppbörden under sistnämnda tid, ehuru icke med mer än 3 procent. Under

för handen varande förhållanden ville det förefalla generalpoststyrelsen, som

om tvekan förefunnes, att stämpelintäkterna under budgetåret 1923—24 ens

skola belöpa sig till 44 miljoner kronor.

Vad beträffar stämpelinkomsterna under budgetåret 1924—1925, vore det

emellertid vanskligt att redan nu fälla något omdöme, och vid sådant för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5Ö.

15

hållande ifrågasatte generalpoststyrelsen, huruvida icke stämpeluppbörden

under sistnämnda budgetår borde kalkyleras till 48 miljoner kronor, eller

således samma belopp, som finnes upptaget i riksstaten för budgetåret 1923

—1924.

Emellertid kan man, enligt riksräkenskapsverkets förmenande, icke undgå

att finna, att de sifferuppgifter, som riksräkenskapsverket här ovan efter

generalpoststyrelsen meddelat, oförtydbart giva vid handen, att på ifrågavarande

område ännu icke skett någon ändring från nedgående till uppgående

konjunkturer. Huruvida och när en sådan kan komma att äga rum, torde

främst bero på en stabilisering av fondmarknaden. Härför talar den statistik,

som i Ekonomisk översikt under rubriken ''Svensk fondbörsindex’ meddelas

över medelkursen för aktier å Stockholms fondbörs’ A-lista och vilken visar,

att värdena i oktober 1923 endast uppskattas till ungefär tredjedelen av vad

de voro i januari 1913, under det att den amerikanska fondbörsindexen visar

stigning för samma tid. En stabilisering av svensk fondbörs lärer dock knappt

kunna väntas förr än avgörande träffats i ännu svävande, viktiga sociala

frågor, så att köpare och säljare av fondpapper anse sig kunna med någon

säkerhet bedöma beständigheten av de salubjudna papperens värde.

Om ett sådant avgörande icke kan komma till stånd under nästa riksdag,

lärer den av generalpoststyrelsen ifrågasatta beräkningen av stämpeluppbörden

under budgetåret 1924—1925 befinnas för hög. För sin del vågar riksräkenskapsverket

icke föreslå högre belopp än som enligt statistiken svarar mot

tiden 1 juli 1922—30 juni 1923 eller i runt tal 44 miljoner kronor.»

Rörande förevarande inkomsttitel har departementschefen till förberörda Dcpartementsstatsrådsprotokoll

den 2 januari 1924 anfört följande: chefen.

»I riksstaten för innevarande budgetår äro stämpelmedlen upptagna till

48 miljoner kronor. Av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning framgår

emellertid, att det belopp, som under budgetåret väntas inflyta av denna

inkomsttitel, icke med säkerhet kan beräknas belöpa sig ens till 44

miljoner kronor.

I förevarande inkomstpost ingå avgifter, som hänföra sig till ganska

olikartade förhållanden. Av stor ekonomisk betydelse äro exempelvis

stämplar å handlingar till lagfartsprotokollet, arvsskatt och skatt för

gåva, stämplar å aktiebrev samt fondstämplar m. m. Stämpelbeloppets

storlek röner inverkan av förhållanden, som äro olika för de skilda

slagen av stämplar och underkastade växlingar av skiftande och stundom

sinsemellan rent motsatt art. Detta gör en beräkning av stämpelmedlen

synnerligen vansklig. Jag anser emellertid icke, att deras belopp försiktigtvis

kan för nästa budgetår beräknas högre än till 42 miljoner

kronor.

I detta sammanhang bör erinras om ett förslag av statens besparingskommitté,

enligt vilket viss del av verksamheten å utrikesdepartementets

rättsavdelning skulle komma att för framtiden i större utsträckning, än

hittills varit fallet, utföras mot ersättning, uttagen genom stämpelbeläggning.

Besparingskommittén har i detta avseende beräknat eu ökad inkomst av

omkring 50,000 kronor. Frågan härom torde emellertid icke böra nu upptagas

till behandling. I varje fall är nyssnämnda belopp icke av den storlek,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Statsverks
propositionen
-

Prop. nr 71.

Prop. nr 194.

Prop. nr 318.

Utskottet.

att ett godkännande av kommitténs förslag bör föranleda ändring i den

angivna slutsumman för stämpelmedlen.»

Stämpelmedlen äro följaktligen i statsverkspropositionen upptagna med

42,000,000 kronor.

Genom en den 22 februari 1924 dagtecknad proposition, nr 71, har

Kungl. Maj:t framlagt förslag om fortsatt tillämpning till och med den

30 juni 1925 av den nu till utgången av år 1924 gällande förordningen

den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i

vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 37) har riksdagen

numera bifallit Kungl. Maj:ts nämnda förslag.

Genom en den 14 mars 1924 dagtecknad proposition, nr 194, har Kungl.

Maj:t föreslagit förlängd giltighet för de nu gällande förhöjda stämpelavgifterna

vid köp och byte av fondpapper. På hemställan av bevillningsutskottet

(betänkande nr 27) har denna proposition av riksdagen numera

bifallits.

I proposition den 2 maj 1924, nr 218, har Kungl. Maj:t föreslagit vissa

smärre ändringar i gällande förordning angående stämpelavgiften. Den

av Kungl. Maj:t föreslagna förordningen i ämnet har numera, med en i

anledning av väckt motion vidtagen mindre ändring, blivit på bevillningsutskottets

hemställan (betänkande nr 50) av riksdagen antagen.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande

inkomsttitel, stämpelmedel, för år 1923 och första kvartalet 1924 utvisar

följande ställning:

l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 1924

Influtet................ kr. 22,660,030:7 3 20,207,626: 0 3 42,867,656:7 6 9,707,376:3 2

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 2,386:4 0 62,617:9 7 65,004:3 7 59,651:17

Behållen inkomst kr. 22,657,644:3 3 20,145,008:06 42,802,652:3 9 9,647,725:15

Enligt en från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å

inkomsttiteln under april månad 1924 i behållen inkomst influtit 4,027,648

kronor 56 öre.

Till komplettering av den ovan å sidan 14 intagna tabellen må följande

sammanställning, grundad å från generalpoststyrelsen erhållna uppgifter,

här intagas:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

IT

Från postverket till statskassan inlevererade stämpelmedel okt. 1923—

april 1924.

Oktober

1923 ................

Uppbörd Uppbörd

per månad per kvartal

milj. kronor, milj. kronor.

.................... 2.88

Minskning

från närmast

löreg. år i %

November

» ...................

.................... 4.42

December

»

................... 2.64 9.94

11.6

Januari

1924 .................

.................... 3.10

Februari

» ..................

..................... 4.41

Mars

» .................. .

1.8 6 9.3 7

7.3

April

» ................

................. 4.08

0.5

Generalpoststyrelsen har, såsom ovan (sid. 14) återgivits, framhållit,

hurusom stämpeluppbörden under de tre första kvartalen år 1923 företedde

en betydande nedgång i jämförelse med motsvarande kvartal år 1922. De

av Utskottet härovan meddelade siffrorna, jämförda med tabellen å sidan 14,

utvisa, att även under sista kvartalet 1923 stämpeluppbörden varit betydligt

lägre än under motsvarande kvartal 1922 liksom ock att under första kvartalet

1924 uppbörden varit avsevärt lägre än under första kvartalet 1923.

Vidare må ur det föregående erinras, att generalpoststyrelsen, med hänsyn

till vanskligheten att redan under hösten 1923 fälla något omdöme

om stämpelinkomsterna under budgetåret 1924—1925, ifrågasatt, huruvida

icke desamma borde beräknas till enahanda belopp som upptagits i riksstaten

för budgetåret 1923—1924 eller 48 miljoner kronor, att riksräkenskapsverket

förklarat sig icke våga stanna vid högre belopp än som enligt

statistiken svarade mot tiden 1 juli 1922—30 juni 1923 eller i runt tal

44 miljoner kronor samt att chefen för finansdepartementet förklarat sig

anse, att beloppet försiktigtvis icke kunde beräknas högre än till 42 miljoner

kronor.

Under de sista tolv månader, för vilka uppgifter finnas tillgängliga, nämligen

för tiden 1 maj 1923—30 april 1924 har stämpeluppbörden utgjort

40.9 2 miljoner kronor. I betraktande härav och med hänsyn till den nedåtgående

tendens, om vilken även de senaste statistiska uppgifterna bära vittne,

har utskottet ansett försiktigheten bjuda, att stämpelmedlen beriiknas till ett

även i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag nedsatt belopp; och har utskottet

ansett sig höra av sålunda angivna skäl föreslå en nedsättning med

2 miljoner kronor.

Vad beträffar ovan omnämnda, av riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t

fattade beslut torde vid de beräkningar, som lagts till grand för statsverkspropositionens

förslag rörande stämpelmedlens uppskattning, hava räknats

med förlängd giltighet av såväl den särskilda stämpelavgiften vid köp, byte

eller införsel av pärlor m. ''fl. lyxvaror som ock de förhöjda stämpelavgifterna

vid köp och byte av fondpapper; och synas de vidtagna ändringarna i stämBihang

till riksdagens protokoll 1924. 7 samt. 41 höft. (Nr 56.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Riksrätt etisk

apsverke t.

pelförordningen icke vara av den betydelse, att hänsyn till desamma behöver

tagas vid inkomstberäkningen.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att stämpelmedlen inåtte för budgetåret 1924—1925

beräknas till............................................ kronor 40,000,000.

5:o.

Lastpenningarna.

I fråga om denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i skrivelsen den

8 december 1923 anfört följande:

»Lastpenningar, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av

år 1918 ........................................................ kronor 450,180

» 1919 ........................................................ » 579,388

» 1920 ........................................................ » 864,435

» 1921 ........................................................ » 585,511

» 1922 ........................................................ » 599,781.

Den redan år 1920 av generaltullstyrelsen väckta och av kommerskollegium

och statskontoret omfattade tanken, att lastpenningarna borde i samband med

en eventuell omreglering av fyr- och båkmedlen avskaffas, har sedermera befunnit

sig under utredning, därvid man avsett att undersöka möjligheten och

lämpligheten av en ändring av nuvarande system för beräknandet och uppbörden

av allmänna sjöfartsavgifter med undantag av lotsavgifter. Då, enligt

vad riksräkenskapsverket inhämtat, nämnda utredning ännu icke så fortskridit,

att man kan vänta lastpenningarnas borttagande under det budgetår,

som nu är i fråga, och då dessutom Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt brev

den 24 november 1922 förordnat, att sjöfartsavgiftssakkunnigas utredningsarbete

skall från och med den 1 januari 1923 vila, har ämbetsverket upptagit

inkomsttiteln lastpenningar’ jämväl i nu föreliggande förslag.

Enligt nådiga förordningen den 19 maj 1922, nr 208, vilken trädde i kraft

den 1 juli 1922 och gäller till och med den 30 juni 1924, är numera befrielse

i vissa fall från erläggande av lastpenningar medgiven. Vid framläggande

av förslag till nämnda förordning framhöll emellertid föredragande departementschefen,

att enligt hans mening den jämförelsevis obetydliga minskning

i den totala uppbörden av lastpenningar, som skulle föranledas av de förordade

avgiftslindringarna, icke vore av beskaffenhet att böra påverka beräkningarna

för första halvåret 1923 rörande avkastningen av ifrågavarande

inkomsttitel.

Under första halvåret 1923 utgjorde den behållna inkomsten å förevarande

titel 322,271 kronor mot i riksstaten för samma tid beräknade 250,000 kronor.

Enligt det inom riksräkenskapsverket upprättade inkomstsammandraget för

månaderna juli—oktober innevarande budgetår förefanns en behållen uppbörd

å lastpenningar av 192,109 kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att lastpenningar må i riksstaten för budgetåret

1924—1925 uppföras med samma belopp som i riksstaten för innevarande

budgetår eller 600,000 kronor.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

19

I statsverkspropositionen äro lastpenningarna uppförda med av riksräkenskapsverket

sålunda föreslaget belopp, 600,000 kronor.

Med proposition nr 108 av den 14 mars 1924 har Kungl. Maj:t framlagt

förslag till förordning angående befrielse i vissa fall från erläggande

av lastpenningar, avsedd att ersätta nu gällande förordning i samma ämne.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 28) har riksdagen

numera bifallit Kungl. Majrts nämnda proposition.

Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att lastpenningarna

tillfört statsverket en behållen inkomst av 322,270 kronor 89 öre

första halvåret 1923 och 251,432 kronor 90 öre andra halvåret 1923 eller

sålunda 573,703 kronor 79 öre för hela året 1923 samt 128,085 kronor 76 öre

första kvartalet 1924.

Då enligt den ovannämnda, av riksdagen antagna förordningen angående

befrielse i vissa fall från erläggande av lastpenningar, vilken träder i kraft

den 1 juli 1924, en viss begränsning i de nuvarande lättnaderna kommer

att inträda, har utskottet icke ansett sig böra föreslå en av nu lämnade

sifferuppgifter eljest måhända påkallad sänkning av det för inkomsttiteln i

statsverkspropositionen beräknade beloppet, 600,000 kronor.

Utskottet får sålunda hemställa,

att lastpenningarna måtte för budgetåret 1924—1925

beräknas till ................................................ kronor 600,000.

6:o.

Tullmedlen.

Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 8

december 1923 anfört följande:

»Tullmedel, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av

år 1919..................

» 1920..................

» 1921.................

» 1922..................

» 1923 (‘/i—30/6)

. kronor 99,952,782

» 144,674,952

» 102,333,299

» 108,714,123

» 62,452,153.

I riksstaten för budgetåret 1923—1924 äro dessa medel upptagna till

117.000. 000 kronor.

Genom nådiga kungörelsen den 20 maj 1922 (nr 203) trädde från och med

den 22 i samma månad en tullförhöjning å kaffe i kraft, vilken beräknats

under ett år tillföra statskassan nya inkomster till ett sammanlagt belopp av

15.000. 000 kronor. Med utgången av nyss omförmälda månad inträffade även

den förändring, att de förordningar, som reglerade glidtullarna å spannmål,

Statsverkspropositionen

.

Prop. nr 108.

Utskottet.

Riksräken
skapsverket.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Departementschefen

den 2

januari 1924.

upphörde att gälla, varefter de tullsatser, som gällde före glidtullssystemets

införande, åter trädde i kraft.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 nästlidne

månad beräknat den inflytande uppbörden av tullmedel för budgetåret 1924

—1925 till omkring 125,000,000 kronor under förutsättning av normal import

och oförändrade tullsatser.

Efter från generaltullstyrelsen erhållna uppgifter har riksräkenskapsverket

låtit upprätta följande tabell, utvisande den debiterade tulluppbörden under

tiden november 1921—oktober 1922 och motsvarande tid åren 1922—1923.

Månad

November.......

December .......

Januari...........

Februari .......

Mars ..............

April...............

Maj ...............

Juni...............

Juli ...............

Augusti...........

September......

Oktober...........

1921—1922

9,810,947: 9 8

10,922,548: 8 6

7,796,560: 3 2

5,113,225: 05

10,186,193: 13

9,117,384:9 3

8,985,160: 11

8,548,326: 95

7,436,469: 74

9,611,372: 86

10,985,114: 6 9

11,209,310: 44

1922—1923

11,695,281: 10

11,799,472: 99

9,287,454: 72

8,842,242: 37

10,993,304: 27

11,391,865: 91

11,665,868: 8 3

11,275,940: 01

9,962,557: 03

12,521,360: 52

13,793,805: 6 5

15,661,768: 84

138,890,922: 24.

Summa kronor 109,722,615: 0 6

Av tablån framgår, att stegringen varit synnerligen kraftig under den sist

tilländalupna årsperioden.

Avkortningar och restitutioner för denna titel hava utgjort:

år 1922 .................................................... kronor 3,769,749

Vi—3% 1923 ............................................ » 1,004,523.

Riksräkenskapsverket har på grund av nu anförda statistiska siffror ansett

sig kunna för budgetåret 1924—1925 beräkna tullmedlen till 135,000,000

kronor, därvid avdrag skett för restitutioner.

I denna skatt ingår även av riksdagen särskilt beslutad mertull å arrak

och rom, vilken för budgetåret 1924—1925 av generaltullstyrelsen beräknas

till cirka 800,000 kronor.»

Till statsrådsprotokollet den 2 januari 1924 har departementschefen i fråga

om förevarande inkomsttitel anfört:

»Tullmedlen äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 117

miljoner kronor. Det torde emellertid kunna förväntas, att ett betydligt

högre belopp i verkligheten kommer att inflyta. Under månaderna november

1922 t. o. m. oktober 1923 har tullinkomsten uppgått till ej mindre

än närmare 139 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen har beräknat den

inflytande uppbörden av tullmedlen för budgetåret 1924—1925 till omkring

125 miljoner kronor under förutsättning av normal import och oförändrade

tullsatser. Riksräkenskapsverket har däremot ansett sig kunna för budgetåret

1924—1925 beräkna tullmedlen till 135 miljoner kronor. I denna

skatt skulle ingå även den av riksdagen beslutade mertullen å arrak och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

21

rom, vilken för budgetåret 1924—1925 av generaltullstyrelsen beräknats

till cirka 800,000 kronor.

Av handelsstatistiken framgår, såsom jag redan i annat sammanhang

haft tillfälle beröra, att under den gångna delen av innevarande år ett

betydande importöverskott uppstått. Enligt min mening är det varken önskvärt

eller sannolikt, att, även under förutsättning av i huvudsak oförändrad

konjunktur, importen skall fortsätta i samma utsträckning som hittills.

Detta skulle betyda en försämring av vår handelsbalans, som ur

landets synpunkt vore att beklaga. Från de utgångspunkter för inkomstberäkningen,

som jag i det föregående angivit, och då en inkomsttitel

som denna är ytterst känslig för konjunkturerna, anser jag mig ej kunna

föreslå, att tullmedlen upptagas till högre belopp än 120 miljoner kronor,

vilket belopp dock med 3 miljoner kronor överstiger vad som, på sätt

nyss angivits, beräknats i riksstaten för innevarande budgetår.»

Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till 120,000,000 Statsverkskronor.

propositionen.

I proposition den 14 mars 1924, nr 192, angående statsmonopolet å tobaks- Prop. nr 192.

tillverkningen i riket har Kungl. Maj:t bland annat framlagt vissa förslag

till författningar, innebärande åtskilliga ändringar i fråga om beskattningen

av tobak m. m. Dessa författningar, vilka numera på hemställan av bevillningsutskottet

(betänkande nr 35) blivit av riksdagen antagna, skola träda i

kraft den 1 juli 1924.

I fråga om de beslutade ändringarna av beskattningen, vartill utskottet

nedan under punkten 8 om skatt å tobak skall återkomma, må här omnämnas,

att för tobak och tobaksvaror stadgats tullfrihet och att de nuvarande

tullavgifterna överförts till tobaksskatt. Tull skall dock allt fortfarande

utgå dels för färdiga tobaksvaror, som från utrikes ort ankommande

resande för eget bruk — utöver viss mindre kvantitet — medföra, dels ock

för av vederbörligen legitimerad handelsresande från utrikes ort medförda

prov å dylika varor.

Enligt det vid propositionen nr 192 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden har föredragande departementschefen (se nedan under

punkten 8) uppskattat statsverkets inkomster under budgetåret 1924—1925,

därest gällande tullsatser å tobak skolat tillämpas, till i runda tal 4,900,000

kronor i råtobakstull och 1,200,000 kronor i tull å importerade färdiga tobaksvaror.

I följd av ovannämnda förslag om tullfrihet å tobak har Kungl. Maj:t>

på departementschefens hemställan, i nyssnämnda proposition föreslagit, att i

riksstaten för budgetåret 1924—1925 tullmedlen måtte uppförasmed 114,000,000

kronor eller sålunda med ett belopp, som med 6,000,000 kronor understiger

det i statsverkspropositionens riksstatsförslag upptagna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Prop. nr 225.

Utskottet.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 225, i vilken framlagts

förslag rörande fortsatt uttagande av omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker ävensom föreslagits nedsättning av den i statsverkspropositionen

gjorda beräkningen av sistnämnda inkomsttitel med 4 miljoner kronor, jämväl

föreslagit en med enahanda belopp höjd beräkning av tullmedlen. Till

stöd härför har chefen för finansdepartementet till det vid propositionen

nr 225 fogade statsrådsprotokollet över finansärenden anfört följande.

Under de månader, som förflutit sedan riksstatsförslaget upprättats, hade

tullinkomsterna hållit sig på väl samma höjd som under motsvarande tid

föregående år. Även om man därav icke finge draga någon bestämd slutsats

för hela nästkommande budgetår, syntes man dock kunna antaga, att

för åtminstone de första månaderna av det nya budgetåret tullmedlen skulle

komma att inflyta med något högre belopp än departementschefen ansett sig

kunna påräkna vid statsverkspropositionens utarbetande. Departementschefen

ansåge fördenskull, att inkomsttiteln tullmedel kunde höjas med 4 miljoner

kronor och sålunda i statsregleringen upptagas till 118 miljoner kronor.

I propositionen nr 225 har Kungl. Maj:t sålunda föreslagit riksdagen,

bland annat, att, med ändring av Kungl. Maj:ts i propositionerna nr 1 och

192 framlagda förslag angående upptagande i riksstaten för budgetåret

1924—1925 av inkomsttiteln tullmedel, i nämnda riksstat uppföra denna inkomsttitel

med 118,000,000 kronor.

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar

ifrågavarande inkomsttitel för år 1923 och första kvartalet 1924 följande

ställning:

l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 1924

Influtet................kr. 63,456,676:11 78,819,170:31 142,275,846:42 32,331,331:71

Utgifter för inkomsttiteln

... » 1,004,523:21 1,329,896:48 2,334,419:69 540,707:46

Behållen inkomst kr. 62,452,152:9 0 77,489,273:83 139,941,426:73 31,790,624:25

Jämlikt en från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har under

april månad 1924 å ifrågavarande inkomsttitel influtit i behållen inkomst

14,265,478 kronor 11 öre.

Till komplettering av de i riksräkenskapsverkets skrivelse intagna månadsuppgifterna

å den debiterade tulluppbörden (se ovan sid. 20) må följande, från

generaltullstyrelsen lämnade uppgifter anföras:

1923 november .................................................................... kronor 14,549,233: 5 3

» december .................................................................... » 14,028,551:4 4

1924 januari .................................................................... » 10,703,989: 13

» februari .................................................................... » 10,271,058: 71

» mars .................................................................... » 10,560,831: 17

» april .................................................................... » 14,491,209:02

Avkortningar och restitutioner för denna titel utgjorde, enligt från generaltullstyrelsen

mottagen uppgift, 1 juli—31 december 1923 1,329,896 kronor

48 öre samt 1 januari—30 april 1924 713,563 kronor 42 öre.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 23

Den behållna inkomsten av tullmedlen, som för år 1922 utgjorde 108.7

miljoner kronor, har under år 1923 stigit till 139.9 miljoner kronor och har

under de 4 första månaderna av år 1924 utgjort 46. i miljoner kronor mot

39.7 miljoner kronor motsvarande månader år 1923. Under de sista 12

månader, för vilka uppgifter finnas tillgängliga, nämligen för tiden 1 maj

1923—30 april 1924, har den behållna tullinkomsten utgjort 147.2 miljoner

kronor.

Vid beräkningen av slutsumman inom förevarande inkomsttitel har utskottet

haft att beakta den beslutade tullfriheten för tobak och tobaksvaror, vilken

såsom ovan nämnts beräknats för nästkommande budgetår medföra en inkomstminskning

i tullmedel av 6 miljoner kronor. Av riksdagen eljest innevarande

år beslutade ändringar i tulltaxan, såsom beträffande rubrikerna

för ostron, ur, kostymvävnader, mattor och mineraloljor, äro enligt utskottets

mening icke av den betydelse, att hänsyn till desamma behöver tagas vid

beräkningen av inkomsttiteln.

De numera kända siffrorna rörande ifrågavarande inkomsttitel torde, även

om man icke bör räkna med en under hela budgetåret fortsatt import av

liknande omfattning som den nu pågående, giva stöd för en avsevärd höjning

av det belopp, som Kungl. Maj:t i sitt senaste förslag beträffande denna

inkomsttitel upptagit, nämligen 118,000,000 kronor. Utskottet har fördenskull

ansett sig böra föreslå, att tullmedlen i beräkningen höjas med det

belopp, som erfordras för att täcka dels ovannämnda nedsättning av stämpelmedlen

med 2 miljoner kronor och dels det belopp av i runt tal 3.5 miljoner

kronor, för vilket utskottet, enligt ovan under punkten 1) omnämnda

uppgift från statsutskottet, har att föreslå täckning.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet.

att tullmedlen måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas

till .........„...................................... kronor 123,500,000.

7:o.

Sockerskatten.

I skrivelsen den 8 december 1923 har riksräkenskapsverket angående

sockerskatten anfört följande:

»Sockerskatt, bevillning, är i riksstaterna för första halvåret 1923 och budgetåret

1923—1924 upptagen till 10,000,000, resp. 26,000,000 kronor.

Den behållna inkomsten har utgjort:

år 1919 .................................................... kronor 17.536,165

» 1920 .................................................... » 26,646,282

» 1921 .................................................... » 25,113,690

» 1922 .................................................... » 24,718,447

» 1923 (V,-•"•%).................................... » 11,679,525.

Riksräken
skapsverket
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

I en från kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria

anföres:

’Den inbetalda soekerskatten uppgick under tiden

1 juli 1921—30 juni 1922 till 24. i miljoner kronor

1 » 1922—30 » 1923 » 24.6 » »

Då det på grund av de tryckta ekonomiska förhållandena icke synes sannolikt,

att sockerkonsumtionen skall komma att ökas, torde sockerskatten för

budgetåret 1 juli 1924—30 juni 1925 kunna beräknas till högst 24.5 miljoner

kronor’.

Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra om att beträffande sistnämnda

belopp kontrollstyrelsen icke tagit hänsyn till skatten å det socker, som införes

till riket, vilken skatt uppbäres och redovisas av tullverket. Den behållna

inkomsten å sistnämnda skatt uppgick under tiden

i i 1 juli 1921—30 juni 1922 till 1,294,081 kronor

1 » 1922—30 » 1923 » 608,408 »

Genom nådiga förordningen den 19 maj 1922 (nr 210) angående beskattning

av socker, vilken förordning trädde i kraft den 1 augusti samma år, undergick

vidare sockerskatten en förhöjning, vilken vid nuvarande sockerkonsumtion

beräknades tillföra statsverket cirka 600,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har, under hänvisning till vad ovan anförts, i sin

förslagstabell uppfört sockerskatten med 26,000,000 kronor.»

I sitt anförande i statsrådet den 2 januari 1924 har departementschefen

förklarat sig icke kunna förorda, att sockerskatten i inkomstberäkningen

upptoges till högre belopp än det av kontrollstyrelsen föreslagna jämte

visst tillägg för skatt å importerat socker eller sammanlagt i runt tal 25

miljoner kronor.

I statsverkspropositionen är sockerskatten sålunda uppförd med 25,000,000

kronor.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande

inkomsttitel för år 1923 och första kvartalet 1924 följande ställning:

l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a hvart. 1924

Influtet................ kr. 12,535,866:6 2 15,433,701:94 27,969,568:5 6 6,818,807:58

Utgifter för inkomsttiteln

.... 856,341:58 103,477:98 959,819:56 1,676:6 8

Behållen inkomst kr. 11,679,525:04 15,330,223:96 27,009,749:— 6,817,130:90

Ä sockerskatten har, enligt vad utskottet vidare inhämtat, under april

månad 1924 i behållen inkomst influtit 1,821,349 kronor 90 öre.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att sockerskatten måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas

till .......................................... kronor 25,000,000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

25

8:o.

Tobaksskatt.

Beträffande inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak har

riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 8 december 1923 anfört följande:

»Tobaksskatt, bevillning, är i riksstaterna för första halvåret 1923 och budgetåret

1923—1924 upptagen till 16,000,000, respektive 32,000,000 kronor.

Enligt från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet erhållen uppgift belöpa sig

på månaderna januari—oktober innevarande år följande skattebelopp:

Månad

Tobaksskatt för

försålda tobaks- varor av egen

tillverkning

Tobaksskatt för

försålda tobaks- varor av egen

import

Tobaksskatt för j

tobakshandlares i

... ,. bumma

import av fardiga

tobaksvaror

•Januari ...........................

2,712,367

os

126,902 30

228,505j89l 3,067,774:77

Februari...........................

2,252,139

os

46,240

53

246,031 joo 2,544.411-21,

Mars ..............................

2,032,430

si

33,095 ss

236,259:48 2,301,786 17''

April .............................

2,257,022

n

24,494 13

270,286! 79 2,551,803 03j

Maj ................................

2,243,040

4 9

26,157

69

252,830! it 2.522,02812 9 j

Juni.................................

2,606,423

62

25,333

94

241,1631871 2,872,920j9S|

Juli ...............................

2,516,135

64

18,747

51

Augusti ...........................

2,574,231

36

9,090

16

410,846 92 2,994,168 44

September ........................

2,648,109

51

7,556

36

345,575187 3,001,24lj74‘

Oktober ...........................

2,388,093

93

10,507

15

290,4061 «4 2,689,007 72j

Summa

24,229,993

6 3

328,125 65

2,682,715 16 27,240,834 4 4

Häremot svarar för helt år ett skattebelopp av 32,689,001 kronor.

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse den 27 sistlidne september

ansett sig kunna uppskatta den ordinarie tobaksskatten till 30,000,000

kronor under budgetåret 1924—1925, detta under förutsättning att rörelsen

kan fortsätttas som hittills med nu gällande skattesatser. Med undantag för

cigarrer, som visat stor nedgång, har omsättningen av tobaksvaror inom landet

under den gångna delen av innevarande år icke väsentligt understigit

omsättningen under motsvarande tid år 1922. Den prissänkning å tobaksvaror,

som minskningen i kostnader för tillverkning och distribution skulle

hava föranlett, har endast i ringa utsträckning kunnat genomföras, enär

kostnadsminskningen ungefärligen motsvaras av den särskilda skatt å tobaksvaror,

som numera utgår enligt förordningarna av den 24 februari 1922 och

den 4 maj 1923. Huruvida ytterligare prissänkningar skola kunna vidtagas,

vore nu svårt att avgöra. Sannolikt vore dock, att nu gällande priser skola

kunna sänkas något före utgången av budgetåret 1924—1925, i vilket fall

tobaksskatten, som utgår med vissa procent av priskurantpriset, kommer att

nedgå.

Kiksräkenskapsverket, som redan i sin inkomstberäkning för budgetåret

1923—1924 framhållit det opåkallade i en prisreduktion och de betänkligheter,

en dylik skulle medföra ur statsfinansiell synpunkt, har icke ansett anledning

föreligga att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 beräkna mindre

uppbörd än som enligt vad ovan nämnts är att motse för innevarande kalenderår

eller i runt tal 33,000,000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Särskild skatt å tobak, bevillning, som i riksstaterna för första halvåret

1923 och hudgetåret 1923—1924 upptagits med 6,000,000, respektive 11,000,000

kronor, har under tiden januari—oktober innevarande år enligt från Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet erhållen uppgift uppgått till 8,173,162

kronor, fördelade på sätt nedanstående tablå utvisar:

M ii n a (1

Särskild skatt

Tobaksskatt för

försålda tobaks- varor av egen

tillverkning

Tobaksskatt för

försålda tobaks- varor av egen

import

Tobaksskatt för

tobakshandlares

import av färdiga

tobaksvaror

Summa

Januari ...........................

596,793 2 5

122,918 04

113,748 41

833,459)70

Februari...........................

569.623 44

23,690 7 2

113,857(81

707,171 97

Mars.................................

520,9111 sb

17,091 19

114,759!»3

652,762 94

April .............................

584,078Ut

11,828 s 7

118,638 17

714,546!oi

Maj .................................

583,54211 o

13,5661 is

124,35810 5

721,466''93

Juni.................................

687,487126

12,754 76

111,061''66

811,303''6 8

Juli .................................

657,722 it;

10,722 76

70,266: i>3

738,711(25

Augusti ...........................

869,075!7 5

4,834(94

162,802(50

1,036,713''19

September .......................

889,178 74

4,613)4 5

137,462 9«

1,031,255! 15

Oktober ...........................

800,423 4 2

6,03715 2

119,310 89

925,771|33

Su mina

6,758,836 91

228,058 4

1,186,266 8i

8,173,162 15

För helt år svarar häremot ett skattebelopp av 9,807,795 kronor. Ser man

särskilt på skattesiffrorna för tiden efter den 30 juni, befinnas de sammanlagt

uppgå till ett belopp av 3,732,451 kronor, motsvarande för helt år 11,197,353

kronor.

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet anser sig för budgetåret 1924—1925

kunna uppskatta här ifrågavarande skatt till 11,000,000 kronor.

Den särskilda skatten å tobak, som i motsats till den ordinarie tobaksskatten

icke är beroende av utförsäljningspriset, infördes genom förordningen

den 24 februari 1922 (nr 67).

Denna förordning, som gällde till och med den 30 juni innevarande år,

fick genom förordningen den 4 sistlidne maj (nr 95), fortsatt tillämpning med

vissa ändringar till och med den 30 juni 1924. Ändringarna avse dels i fråga

om importerade varor skattens sänkning för cigarrer med 1 öre, för cigarrcigarretter

med 0.7 öre och för cigarretter med 0.3 öre och dels beträffande inhemska

varor en skattehöjning, så att skatt skall utgå för inhemska cigarrer

med 0.8 öre, cigarrcigarretter med 0.6 öre och cigarretter med 0.5 öre, medan

särskild skatt tidigare utgått endast för inhemska cigarretter med 0.4 öre, allt

per styck.

Ehuru på grund av den jämförelsevis korta tid, nyssnämnda förordning

ägt tillämpning, man ännu icke kan med säkerhet bedöma resultatet av förändringarna

beträffande skattesatserna, anser sig emellertid riksräkenskapsverket,

med stöd av vad här ovan anförts om skattebeloppen för tiden efter den

30 juni 1923, och under förutsättning, att skatten med oförändrade skattesatser

kommer att utgå även under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925, kunna

tillstyrka den av tobaksmonopolbolaget föreslagna uppskattningen, varför förevarande

titel — — — uppförts med 11,000,000 kronor.»

Departementschefen

den 2

januari 1924,

Till statsrådsprotokollet den 2 januari 1924 har departementschen i fråga

om tobaksskatten, efter att hava redogjort för det huvudsakliga innehållet

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 27

i riksräkenskapsverkets nyssberörda skrivelse i vad angår nämnda skatt,

anfört följande:

»Jag delar riksräkenskapsverkets uppfattning, att någon frivillig sänkning

av prisen å monopolbolagets tillverkningar ej bör ifrågakomma. En

sådan prisreduktion kan dock komma att visa sig nödvändig för att förekomma

en alltför stark minskning i avsättningen med därav följande

skattesänkning samt en alltför stark stegring utav importen av utländska

tobaksvaror. Dessa förhållanden regleras uppenbarligen av omständigheter,

vilka ligga utanför monopolbolagets bestämmande. Jag finner mig på

grund härav ej kunna tillstyrka, att tobaksskatten upptages med högre

belopp än det av bolaget beräknade, eller 30 miljoner kronor.»

I fråga om den särskilda skatten å tobak har departementschefen i sitt

anförande till nämnda statsrådsprotokoll framhållit, att såväl aktiebolaget

Svenska tobaksmonopolet som riksräkenskapsverket uppskattat beloppet

för nästkommande budgetår till 11 miljoner kronor, samt tillkännagivit

sin avsikt att föreslå en mindre betydande sänkning av vissa skattesatser.

Då departementschefen ämnade senare återkomma till denna fråga, inskränkte

sig departementschefen vid detta tillfälle till att föreslå, att

nämnda inkomsttitel upptoges till 10 miljoner kronor.

Inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak hava följaktligen

i statsverkspropositionen upptagits till respektive 30,000,000 och 10,000,000

kronor.

Såsom ovan under punkten 6, tullmedlen, omförmälts, bär Kungl. Maj:t

i proposition den 14 mars 1924, nr 192, angående statsmonopolet å tobakstillverkningen

i riket bland annat framlagt vissa förslag till författningar,

avseende åtskilliga ändringar i tobaksbeskattningen m. m., samt riksdagen

numera, på hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 35), antagit

berörda författningar.

Den sålunda av riksdagen beslutade ändrade tobaksbeskattningen innebär

i sina huvuddrag, att de nuvarande tullavgifterna å såväl råtobak som

färdiga tobaksvaror överföras till en efter stycketal respektive vikt utgående

skatt, i samband varmed till skydd för den svenska odlingen

monopolets utövare berättigas att tillgodoföra sig ett mot råtobakstullen

svarande belopp för varje inköpt kilogram av svensk tobak, att den

ordinarie och särskilda skatten sammanslås till en efter värdet utgående

procentuell skatt, att, med bibehållande i övrigt av ungefär den nuvarande

sammanlagda skattebelastningen å tobak och tobaksvaror, 3

procent av monopolbolagets totalomsättning överföras från vinst till skatt,

i samband varmed den i licensavgiften ingående andelen till monopolbolaget,

som för närvarande utgår med 18 procent av priskurantpriset, begränsas

till högst 14 procent av samma pris, att skattesatserna de olika

Statsverks
propositionen.

Prop. nr 192.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

varuslagen emellan så avvägas, att med utgångspunkt från den nuvarande

skattebelastningen den föreslagna överföringen av vinst till skatt i huvudsak

drabbar röktobak, som för närvarande är lågt beskattad och som visat

den ojämförligt kraftigaste omsättningen, samt därefter i fallande skala

snus, cigarretter, tuggtobak och cigarrer, samt att den sedan år 1922

införda merbelastning, som utöver tullen åvilar de importerade varorna,

bibehålies, ehuru med någon jämkning nedåt.

Till det vid propositionen nr 192 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 14 mars 1924 har departementschefen i fråga

om beräkningen av statsverkets olika inkomster av tobakshanteringen, efter

att hava erinrat bland annat om sitt ovan återgivna anförande i statsrådet

den 2 januari 1924, anfört följande:

»De under särskilda titlar uppförda inkomsterna av tobakshanteringen

hava sålunda i förslaget till riksstat för budgetåret 1924—1925 uppskattats

till belopp, som härefter angivas, därvid till jämförelse meddelas motsvarande

siffror i riksstaterna för år 1922 och budgetåret 1923—1924:

1922

1923—1924

1924 — 1925

Tobaksskatt .................................

Särskild skatt å tobaksvaror .........

35,000,000

8,000,000 1

9.000,000

32.000. 000

11.000. 000

8,990,000

30,1X10,000

10,000,000

11,000,000

52,000,000

51,990,000

51,600,000

Av den till promemorian3 hörande och vid statsrådsprotokollet fogade

tabellen I (bilaga 10),3 däri inlagts de av mig föreslagna skattesatserna,

framgår, att — med utgångspunkt från 1923 års omsättning och priser

— följande skattebelopp kunna antagas komma inflyta till statsverket,

nämligen omkring 45,340,000 kronor tobaksskatt, utgående i procent av

priskurantpriset, och omkring 8,310,000 kronor tobaksskatt, utgående per

styck eller kilogram, d. v. s. tillhopa omkring 53,650,000 kronor. Till jämförelse

må anföras följande under sagda förutsättning beräknade intäkter

med nu gällande tull- och skattesatser (i runda tal):

Kronor

Tull för oarbetad tobak...........................................................................

4,920,000

» » arbetad » ...........................................................................

1,200,000

32,250,000

Särskild skatt å tobaksvaror.....................................................................

10.950.000

49.320.000

* A tilläggsstat till riksstaten för år 1922.

2 Asyltar en inom finansdepartementets lagbyrå upprättad promemoria angående tobaksbeskattningen.

3 Här ej avtryckt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 29

Ökningen i tobaksskatten utgöres huvudsakligen av de från vinst till

skatt överförda tre procent å totalomsättningen (136,725,000 kronor) eller

omkring 4,100,000 kronor.

Den på grundval av 1923 års omsättning och priser verkställda beräkningen

torde med hänsyn till den prissänkning, som enligt vad jag tidigare

anfört lärer kunna förutses, behöva göras till föremål för vissa jämkningar.

År 1923 utgjorde hela omsättningen, såsom nämnt, omkring 136,725,000

kronor, och den procentuella tobaksskatten uppgick till 32,250,000 kronor,

vilket motsvarar en genomsnittsprocent av 23.6. Den för instundande

budgetår beräknade tobaksskatten av 30,000,000 kronor motsvarar efter

samma procent ett omsättningsbelopp av cirka 127,000,000 kronor. Av

förutnämnda tabell I framgår, att hela den av mig föreslagna skattebelastningen

utgör cirka 39.24 procent av priskurantpriset. Efter denna

procentsats skulle en beräknad omsättning av 127,000,000 kronor lämna i

runt tal 50,000,000 kronor.

Vid en beräkning av övriga inkomster av tobakshanteringen, utdelning

i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet samt inkomst- och förmögenhetsskatt,

bör uppmärksammas, att dessa inkomstposter för budgetåret 1924—

1925 hänföra sig till monopolets verksamhet under kalenderåret 1924.

Under nämnda verksamhetsår kommer emellertid monopolbolaget att under

hälften av året arbeta med nu gällande skattesatser, och eventuell prissänkning

torde icke komma att vidtagas, förrän de nya skattesatserna trätt

i kraft. Vid sådant förhållande synes mig för instundande budgetår utdelningen

kunna upptagas till 9,000,000 kronor, varjämte inkomst- och

förmögenhetsskatten torde höra heräknas till 2,200,000 kronor.

Statsverkets inkomster under budgetåret 1924—1925 torde alltså kunna

i runda tal uppskattas till följande belopp, därvid till jämförelse angivas

motsvarande inkomster, därest gällande tull- och skattesatser skolat tilllämpas

:

Enligt gällande

tull- och

skattesatser

Enligt före- slagna skatte- satser

Råtobakstull.................................................

................ 4,900,000

—

Tull å importerade färdiga tobaksvaror

................ 1,200,000

—

Tobaksskatt .................................................

................. 30,000,000

50,000,000

Särskild skatt å tobaksvaror......................

................. 10,000,000

—

Inkomst- och förmögenhetsskatt................

................. 3,500,000

2,200,000

Utdelning.....................................................

................. 11,600,000

9,000,000

Summa 61,200,000

61,200,000.

En omräkning av vissa i det uti innevarande års statsverksproposition

framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1924—1925 uppförda inkomsttitlar

torde alltså böra företagas. Sålunda torde titlarna tullmedel

och utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet böra sänkas till

respektive 114 och 9 miljoner kronor, under det att de till en titel tobaks
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Utskottet.

Riksräken
skapsuerket.

skatt sammanförda inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobaksvaror

torde höra upptagas med sammanlagt 50 miljoner kronor. Däremot

torde ett bifall till det nu framlagda förslaget icke behöva medföra någon

ändring av det belopp å 135 miljoner kronor, varmed titeln inkomst- och

förmögenhetsskatt upptagits i förenämnda riksstatsförslag, med hänsyn

till de försiktiga beräkningar, vilka ligga till grund för berörda belopps

uppförande i sagda förslag.»

I propositionen nr 192 har Kungl. Maj:t sålunda föreslagit riksdagen,

bland annat, att, med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1924

—1925 av inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak, i nämnda

riksstat uppföra en inkomsttitel, tobaksskatt, med 50,000,000 kronor.

Beträffande nettoinkomsterna å titlarna tobaksskatt och särskild skatt å

tobak har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l;a kvart. 1924

Tobaksskatt kr. 15,860,724:40 14,050,755: 7 2 29,911,480:12 7,961,600:49

Särskild skatt

å tobak .... » 4,440,711: 23 4,654,767: 42 9,095,478: 65 2,754,433: 52

april 1924

Tobaksskatt » 2,363,688: 6 6

Särskild skatt

å tobak .... » 819,603: 88

På sätt ovan nämnts innefattar riksdagens i anledning av propositionen

nr 192 på bevillningsutskottets förslag fattade beslut, att den ordinarie och

den särskilda tobaksskatten sammanslagits till en efter värdet utgående

procentuell skatt. Emot den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 225 föreslagna

beräkningen av denna tobaksskatt har utskottet icke något att erinra.

Utskottet får sålunda hemställa,

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1924—1925

beräknas till ...................................... kronor 50,000,000.

9:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den

8 december 1923 anfört följande:

»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning, är i riksstaterna för nedannämnda

år uppförd med följande belopp:

år 1919 ................................................... kronor 2,800,000

» 1920 ................................................... » 8,000,000

» 1921 ................................................... » 15,000,000

» 1922 ...................i......,......................... » 17,000,000.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

31

Den behållna inkomsten har utgjort:

år 1919 ................................................... kronor 6,479,309

» 1920 .................................................... » 17,739,819

» 1921 ................................................... » 12,702,868

» 1922 .................................................... » 13,668,520.

I riksstaterna för första halvåret 1923 och budgetåret 1923—1924 uppfördes

denna titel med 6,000,000 respektive 13,000,000 kronor. Under nämnda halvår

utgjorde den behållna inkomsten 4,732,922 kronor. För innevarande budgetår

beräknar kontrollstyrelsen behållningen till 14,000,000 kronor och för tiden

1 juli 1924—30 juni 1925 till samma belopp.

Visserligen företedde här ifrågavarande inkomsttitel ett underskott första

halvåret 1923 å närmare 1,300,000 kronor, men brännvinstillverkningsskatten

inflyter icke likformigt under årets olika månader, utan företer en ökning

under kalenderårets senare del. Detta framgår av det inom riksräkenskapsverket

upprättade sammandraget över inkomsttillflödet under tiden juli—

oktober innevarande budgetår, vilket sammandrag för nämnda tidsperiod utvisar

en behållen inkomst av 5,214,276 kronor å titeln ifråga.

Med hänsyn till vad nu anförts har riksräkenskapsverket — — — uppfört

förevarande inkomsttitel med det av kontrollstyrelsen beräknade beloppet,

14,000,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 14,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i

statsverkspropositionens förslag till riksstat.

Beträttände brännvinstillverkningsskatten för år 1923 och första kvartalet

1924 har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:
l:ahalvåret

1923 2:a halvåret 1923 1923. hela året l:a kvart. 1924

Influtet,................kr. 6,139,413: it 11,319,191:93 17,458,605: i o 1,562,751:3 7

Utgifter för inkomsttiteln

406,491: 65_ 1,493,202:57 2,899,694: 2 2 717.800^73

Behållen inkomst kr. 4,732,921: 5 2 9,825,989:3 6 14,558,910:88 844,950:64

Utskottet får hemställa,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret

1924—1925 beräknas till kronor 14,000,000.

10:o.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

IJärom har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 8 december 1923

anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedel. Å denna titel, som är avsedd att upptaga

rusdrycksbolagens vinstmedel för föregående kalenderår, hava till statsverket

influtit i behållen inkomst under nedanstående år följande belopp:

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

Eiksräkeyi
skapsverket.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Departements
chefen.

år 1919 .................................................. kronor 12,098,539

» 1920 .................................................... » 28,840,599

» 1921 .................................................... » 37,383,097

» 1922 ................................................... » 21,128,374.

I riksstaten för budgetåret 1923—1924 äro dessa medel upptagna till

18,000,000 kronor. Den behållna inkomsten av samma medel under första

halvåret 1923 var 13,074,778 kronor. I en från kontrollstyrelsen erhållen

promemoria anföres rörande denna skatt:

’Då nämnda medel enligt rusdrycksförsäljningsförordningens föreskrift

skola inlevereras före mars månads utgång och utgöra systembolagens nettovinst

under närmast föregående kalenderår, äro ovan anförda siffror fullt

jämförbara. Höjningen av vinstmedlen från 13. i till 18 miljoner kronor

motiverades av sänkta omkostnader och minskade skattereservationer. Huruvida

vinstmedlen för innevarande budgetår verkligen komma att uppgå till

beräknat belopp, är ännu alltjämt omöjligt att med säkerhet förutsäga. Av

tillgängliga statistiska uppgifter (råbalanser) att döma synas omkostnaderna i

år vara ej oväsentligt lägre än år 1922. För gäldande år 1924 av kommunalutskylder

(enligt 1923 års taxering, d. v. s. å 1922 års inkomst = 13.i

miljoner kronor) erfordras givetvis mindre reservationer än föregående år,

då skatten beräknades å 1921 års vinst (=21.1 miljoner kronor). Den obetydliga

konsumtionsökningen år 1923 (ifråga om spritdrycker från 25.7 till

inemot 27 miljoner liter) torde däremot helt kompenseras av sänkta försäljningspris

och sålunda böra lämnas ur räkningen vid bedömandet av årets

vinstresultat. Då för närvarande ingen anledning finnes att antaga, att förhållandena

i nu berörda avseenden komma att avsevärt förändras under år

1924, torde rusdrycksförsäljningsmedlen böra beräknas under tiden 1 juli

1924—30 juni 1925 inflyta med 18 miljoner kronor.’

Riksräkenskapsverket, som med hänsyn till den begränsade tiden för detta

finansbetänkandes avgivande icke kunnat invänta närmare upplysningar angående

orsaken till den anmärkningsvärda minskningen i senast inlevererade

vinstmedel, har — — — uppfört rusdrycksförsäljningmedel med 18,000,000

kronor.»

Enligt förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen beträffande

denna inkomsttitel anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedlen hava av riksräkenskapsverket i anslutning

till en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria upptagits till 18 miljoner

kronor. I en till mig numera inkommen, den 11 december 1923 dagtecknad

skrivelse har emellertid kontrollstyrelsen meddelat, att rusdrycksförsäljningsbolagens

sammanlagda nettovinst av 1923 års rörelse sannolikt

komme att belöpa sig till mellan 13 och 14 miljoner kronor i stället för

tidigare beräknade 18 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har dock för år

1924 beräknat dels någon ökning av bolagens försäljning, dels ock någon

sänkning av bolagens omkostnader i förhållande till nästföregående år.

Styrelsen har fördenskull förklarat sig anse, att rusdrycksförsäljningsmedlen

för nästkommande budgetår borde beräknas till 15 miljoner kronor.

För min del vill jag här betona önskvärdheten av att rusdrycksförsäljningsbolagens

administrationskostnader såvitt möjligt nedbringas. I det föreliggande

förslaget till omorganisation av kontrollstyrelsen har ock förutsatts,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

33

att styrelsen skulle komma att ägna synnerlig uppmärksamhet åt denna fråga.

Jag anser mig nu böra förorda, att rusdrycksförsäljningsmedlen upptagas

i riksstatsförslaget med det av kontrollstyrelsen senast angivna beloppet,

15 miljoner kronor. Härvid erinrar jag, att beloppets storlek ej i annan

mån påverkar budgeten än att det belopp, som beräknas skola avsättas

till rusdrycksmedelsfonden, röner inverkan därav.»

I statsverkspropositionens förslag till riksstat har sålunda rusdrycksförsäljningsmedel

upptagits till 15,000,000 kronor.

Från riksräkenskapsverket har utskottet inhämtat, att å förevarande in- utskottet.

komsttitel influtit i behållen inkomst:

l:a halvåret 1923 ............................................ 13,074,778: o?

2:a » » .......................................... 1,545:84

Hela året » ............................................ 13,076,323:91

l:a kvart. 1924 ........................................... 1,099,869: 4o

april » ............................................ 13,400,101: 3 4

Utskottet får hemställa,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret

1924—1925 beräknas till ................ kronor 15,000,000.

ll:o.

Maltskatt.

I sin skrivelse den 8 december 1923 har riksräkenskapsverket härom

anfört följande:

Iiiksräkcjx
skapsverket.

»Maltskatt, bevillning, tillförde statsverket under nedannämnda år följande

inkomstbelopp:

år 1919 kronor 2,616,204

» 1920 » 4,423,902

» 1921 .................................................... » 4,294,883

» 1922 ................................................... » 3,693,186.

För första halvåret 1923 uppfördes titeln i enlighet med kontrollstyrelsens

förslag med 2,200,000 kronor, under det att i själva verket 1,698,752 kronor

under sistnämnda tidsperiod utgjorde den behållna inkomsten.

Under nämnda tid utgick maltskatten med 17 öre för de första 100,000

kilogrammen malt, som under visst tillverkningsår tillverkas vid bryggeri,

där även andra maltdrycker än av första klassen få tillverkas, 20 öre för

nästa 100,000 kilogram och 23 öre för varje kilogram utöver 200,000 kilogram.

En höjning har emellertid ägt rum genom förordningen den 1 juni 1923

(nr 140), vilken trädde i kraft den 1 sistlidne oktober. Enligt nämnda förordning

skall för malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning

av maltdryck, skatt erläggas med 75 öre för varje kilogram, dock att för

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 samt. 41 haft. (Nr 56.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Departements
chefen.

Statsverks
propositionen.

Promemoria

från kontrollstyrelsen.

varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret avverkade 100,000

kilogrammen malt utgår med 65 öre för kilogram och för de nästa 100,000

kilogrammen med 70 öre för kilogram.

Den avsevärda höjning av maltskatten, som av statsfinansiella skäl sålunda

ägt rum, beräknades för budgetåret 1923—1924 ha en sådan inverkan på

skattens behållna inkomst, att skatten i riksstaten för nämnda tidsperiod

uppfördes med 11,000,000 kronor.

Genom förordningen angående särskild maltskatt den 1 juni 1923 (nr 145)

har vidare stadgats, att för malt, som under tiden från och med den 16

augusti till och med den 30 september innevarande år i skattepliktigt bryggeri

avverkas för tillverkning av maltdryck, skall med vissa undantag särskild

maltskatt erläggas med 48 öre för varje kilogram.

Denna senare skatt beräknades tillföra statsverket 1,000,000 kronor. Någon

häremot svarande skatt kommer emellertid icke att utgå under budgetåret

1924—1925.

I en promemoria, som riksräkenskapsverket erhållit från kontrollstyrelsen,

framhålles, att på grund av den förändring i skattesatserna beträffande maltet,

som inträtt innevarande år, kan vid beräkning av maltskatten endast avverkningskvantiteterna

tagas i betraktande. Kalenderåret 1922 uppgick maltavverkningen

till 19,549,301 kilogram och kan innevarande budgetår beräknas

till omkring 20,000,000 kilogram. För budgetåret 1924—1925 beräknas maltavverkningen

till 22,000,000 kilogram, och under antagande att medeltalet

för skatten utgör 70 öre per kilogram, skulle följaktligen 15,400,000 kronor

inflyta i maltskatt under nämnda tidsperiod.

Med utgångspunkt från det sålunda förebragta siffermaterialet anser sig

riksräkenskapsverket kunna godtaga förestående beräkning och har förty —

— — uppfört inkomsttiteln med 15,400,000 kronor.»

I fråga om denna inkomsttitel har departementschefen i sitt anförande

i statsrådet den 2 januari 1924 föreslagit, att det av kontrollstyrelsen och

riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 15.4 miljoner kronor, avrundas

nedåt till 15 miljoner kronor.

Sistnämnda belopp, 15,000,000 kronor, har också upptagits i statsverkspropositionens

förslag till riksstat.

I en utskottet från kontrollstyrelsen tillhandakommen promemoria av den

26 maj 1924 liar, bland annat, anförts följande.

Den debiterade maltskatten för budgetåret 1923—1924 kunde nu beräknas

till minst 13,000,000 kronor. Den influtna skatten skulle emellertid komma

att uppgå till betydligt lägre belopp. Detta hade sin grund däri, att de

flesta bryggerierna (för närvarande 123 av 156) och därtill de största åtnjöte

anstånd med maltskattens erläggande och först inom två månader efter

utgången av varje kvartal hade att inbetala skatten för det undet det tilländalupna

kvartalet uppvägda maltet. Ehuruväl höjningen av maltskatten

inträtt den 1 oktober 1923 hade sålunda den motsvarande ökningen i den

influtna maltskattens storlek, i annan mån an som betingades av de skattebelopp,

som influtit från det fåtal mindre bryggerier, vilka ej åtnjöte anstånd,

icke framträtt förrän under februari månad 1924. Större delen av

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 35

den maltskatt, som belöpte å sista kvartalet av budgetåret 1923—1924 konime

av enahanda skäl att inflyta först under budgetåret 1924—1925.

Maltavverkningen vid de skattepliktiga bryggerierna hade uppgått år 1923

till 22,179,603 kilogram och de fyra första månaderna år 1924 till 7,898,330

kilogram. För innevarande budgetår kunde maltavverkningen vid nämnda

bryggerier väntas med all sannolikhet komma att uppgå till 23,000,000 kilogram

och till åtminstone samma myckenhet borde avverkningen kunna beräknas

uppgå under budgetåret 1924—1925. Med ledning av hos kontrollstyrelsen

tillgängliga siffror syntes maltskatten för sistnämnda budgetår

kunna beräknas inflyta med omkring 15,750,000 kronor eller, efter avdrag

av beräknade 400,000 kronor i restitutioner och eftergifter, omkring 15,350.000

kronor.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten

för år 1923 och första kvartalet 1924 följande ställning:

l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 1924

Influtet............ kr. 1,738,116: 73 3,311,576:76 5,049,693:49 2,710,996:98

Utgifter för inkomsttiteln

» 39,364:28 146,894: 16 186,258:44 171,917:47

Behållen inkomst kr. 1,698,752:45 3,164,682:60 4,863,435:05 2,539.079:5 1

Med stöd av den ovannämnda, utskottet från kontrollstyrelsen tillhandakomna

promemorian har utskottet funnit sig kunna tillstyrka, att ifrågavarande

inkomsttitel upptages till det i statsverkspropositionen föreslagna

beloppet, 15,000,000 kronor.

Utskottet får sålunda hemställa,

att maltskatten måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas

till kronor 15,000,000.

12:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Härom har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 8 december 1923

anfört följande:

»Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning. Denna

har uppförts å 1921 års riksstat med 41,000,000 kronor, å 1922 års riksstat

och tilläggsstat med tillsammans 67,000,000 kronor, å riksstaterna för

första halvåret 1923 och budgetåret 1923—1924 med 35,000,000, respektive

43,700,000 kronor.

Den behållna inkomsten utgjorde:

år 1921 ................................................. kronor 46,335,932

» 1922 .................................................... » 55,995,723

» 1923 ('' t —:5%) ................................ » 27,460,003.

Utskottet.

Riksräker,-

skapsverket.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Enligt nådiga förordningen den 22 juni 1920 (nr 330) utgjorde omsättningsskatten

25 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen inköpa

spritdrycker, och utskänkningsskatten 2 kronor för varje liter. Genom

nådiga förordningen den 22 juni 1921 (nr 325) fördubblades från och med

den 1 juli 1921 skattesatserna till respektive 50 procent och 4 kronor, en

ökning, vars förutsatta inverkan på riksstaten för år 1922 framträdde i inkomsttitelns

höjande till 62,000,000 kronor. Vidare höjdes genom nådiga

förordningen den 9 juni 1922 (nr 249) omsättningsskatten till 65 procent,

under det att utskänkningsskatten allt fortfarande skulle utgå med 4 kronor

för varje liter. Genom förordningen den 8 juni innevarande år (nr 155),

vilken trädde i kraft den 1 juli 1923 och gäller intill utgången av juni månad

år 1924 ändrades ånyo skattesatserna. Omsättningsskatten utgår i enlighet

med denna förordning för närvarande med 50 procent av det belopp, för vilket

ovannämnda bolag inköpa spritdrycker; dock att skatten för renat egentligt

brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit skall, da drycken

genom den för övervakande av detaljhandelsbolagens inköp tillsatta pris- och

inköpsnämnden inköpes i buteljerat skick, utgå efter det pris, drycken skulle

betingat vid inköp å fat. Utskänkningsskatten utgår med 2 kronor för liter

egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker. För renat

egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt utgår emellertid icke ut

skänkningsskatt.

I en från kontrollstyrelsen inkommen promemoria anföres beträffande här

ifrågavarande inkomsttitel, att då under tiden juli—september innevarande

år influtit 11.5 miljoner kronor (d. v. s. på V* år 26.3 procent av det för

hela budgetåret beräknade beloppet) och spritdryckskonsumtionen under julikvartalet

normalt något understiger V4 av årsförsäljningen, det beräknade

beloppet med ganska stor säkerhet torde komma att inflyta. Då vidare en

sannolikt något högre försäljning under år 1924 kommer att kompenseras

av något sänkta pris, torde, under förutsättning av oförändrade skattesatser,

omsättnings- och utskänkningsskatt kunna beräknas inflyta med 43.7 miljoner

kronor under budgetåret 1924—1925.

Enligt det inom riksräkenskapsverket upprättade sammandraget över inkomsttillflödet

under juli—oktober månader innevarande budgetår förefinnes

en behållen inkomst å förevarande titel av 14,599,551 kronor.

Med hänsyn härtill och under förutsättning, att ifrågavarande skatt med

oförändrade skattesatser kommer att utgå även under budgetåret 1924—1925,

anser sig riksräkenskapsverket kunna föreslå ett till 44,000,000 kronor avrundat

belopp.»

Departements- I sitt anförande i statsrådet den 2 januari 1924 har departementschefen

chefen den 2 b(,tr:iff.m(le denna inkomsttitel framhållit, att, därest en sänkning av prisen

januari 1924. . ... . . , , .

å spritdrycker utan motsvarande ökning av försäljningen komme att aga

rum, detta uppenbarligen skulle medföra en sänkning jämväl av omsättnings-

och utskänkningsskatten samt att, då det enligt departementschefens

mening icke vore tillrådligt att under nuvarande förhållanden vid

skattens beräkning utgå från någon annan förutsättning än den angivna,

förevarande inkomsttitel borde upptagas i riksstatsförslaget med 42

miljoner kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

37

Med sistnämnda belopp, 42,000,000 kronor, har sålunda omsättningsoch

utskänkningsskatten upptagits i statsverkspropositionen riksstatsförslag.

Såsom redan ovan under punkt 6 erinrats, har Kungl. Maj:t i proposi- tr°P nr 225

tion den 16 man 1924, nr 225, bland annat framlagt förslag angående fortsatt

tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker med vissa ändringar samt

riksdagen, på hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 51), antagit

den sålunda föreslagna förordningen.

I fråga om beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel för nästkommande

budgetår har chefen för finansdepartementet till det vid nyssnämnda proposition

fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för den 16 maj 1924

anfört, bland annat, följande:

»Enligt numera tillgängliga uppgifter har omsättningsskatten influtit

med 27,139,153 kronor 47 öre under tiden 1 juli 1923—-30 april 1924 och

utskänkningsskatten med 6,157,555 kronor 84 öre under samma tid. Tillhopa

har omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker alltså givit

33,296,709 kronor 31 öre under budgetårets tio första månader. I skrivelse

den 7 maj 1924 har kontrollstyrelsen meddelat, att det med all sannolikhet

kunde antagas, att inkomsten å nämnda skattetitel för hela innevarande

budgetår komme att stanna vid omkring 39.3 miljoner kronor. Med hänsyn

till föreliggande omständigheter har kontrollstyrelsen ansett försiktigheten

bjuda, att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för

budgetåret 1924—1925 bör beräknas till högst 38.o miljoner kronor.»

Denna kontrollstyrelsens uppfattning rörande den påräkneliga avkastningen

av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har departementschefen

förklarat sig dela.

I enlighet med departementschefens hemställan har Kungl. Maj:t i propositionen

nr 225 föreslagit riksdagen att, med ändring av Kungl. Maj:ts

därutinnan tidigare gjorda förslag, uppföra omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker med 38,000,000 kronor.

Emot den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 225 gjorda beräkningen viskottet.

av ifrågavarande inkomsttitel har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer förty,

att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas

till ..................................... kronor 38,000,000.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1924—1925 äro bevillningarna

— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och

prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna »A.

Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre att

riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än

även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av

Kungl. Maj:t föreslagna belopp, respektive 900,000 och 2,646,500 kronor,

komma inkomsttitlarna under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen

beslutade riksstaten att uppföras med följande belopp:

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1. Mantalspenningar .......................... 900,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,646,500

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

it. Skatt å inkomst

och förmögenhet

........ 133,000,000

(j. B-skatt å aktiebolag

m. fl. . 2,000,000 135,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt

av inkomst, bevillning....... 3,000,000

c. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

.................... 350,000

d. Stämpelmedel, bevillning ..... 40,000,000

e. Lastpenningar, bevillning ..... 600,000 178,950,000

4. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ........ 123,500,000

b. Sockerskatt, bevillning....... 25,000,000

c. Tobaksskatt, bevillning....... 50,000,000

d. Brännvinstillverk
ningsskatt,

bevillning

.......... 14,000,000

e. Rusdrycksförsälj
ningsmedel,

bevillning.

....... 15,000,000

f. Maltskatt,bevillning 15,000,000 4 4 qqq qqq

g. Omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker, bevillning 38,000,000 280 500 000

462,996,500

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

39

13:o.

Postmedlen.

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptagen

till ett belopp av 10,000,000 kronor, vilket belopp beräknats bliva post- •

verkets överskott å rörelsen år 1923 samt komma att inlevereras till statsverket

under nyssnämnda budgetår.

I skrivelse den 19 oktober 1923 med förslag till beräkning av det inkomst- Generalpottöverskott

av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten för budget- ^oktoUr"

året 1924—1925, beräknade emellertid generalpoststyrelsen det ekonomiska 1923.

resultatet av poströrelsen under år 1923 sålunda:

Generalpoststyrelsens berörda skrivelse innehåller, enligt riksräkenskapsverkets

i förenämnda skrivelse den 8 december 1923 lämnade referat,

vidare följande.

Beträffande 1924 års överskott framhåller generalpoststyrelsen vanskligheten

av att, så beroende som den vida övervägande delen av postverkets

inkomster är av konjunkturerna på handelns och näringarnas områden, med

större anspråk på tillförlitlighet kalkylera ifrågavarande inkomster längre tid

i förväg. Visserligen torde det ekonomiska läget få anses hava under det

gångna året i viss mån stabiliserat sig, men enligt styrelsens förmenande

bör man icke därutav draga några mera bestämda slutsatser, att konjunkturförbättringen

skall under det kommande året fortgå i sådan omfattning,

att dess inverkan på poströrelsen bliver förhållandevis densamma som under

år 1923.

Frankoteckensuppbörden under år 1923, sedan därifrån dragits portoförhöjningarnas

verkningar, torde kunna beräknas bliva ej obetydligt högre än

1922 års uppbörd utan portoförhöjningar. Redan i sitt den 13 november

1920 avgivna förslag till beräkning av det inkomstöverskott av poströrelsen,

som borde upptagas i riksstaten för år 1922, uttalade generalpoststyrelsen såsom

sin åsikt, att man dåmera vid beräknandet av postverkets inkomster måste

bortse från den abnormt stora ökning, frankoteckensuppbörden utvisat under

kristiden, och utgå från antagandet, att ökningskurvan så att säga skulle

komma att återgå i sitt normala spår, eller, med andra ord, att uppbörden

— givetvis med bortseende från de belopp, som inflyta på grund av portoförhöjningarna

— så småningom skall sjunka till den punkt, dit man kommer

vid beräknande av en kontinuerlig ökning av frankoteckensuppbörden

sedan några år tillbaka. Under åren 1911—1915, då ännu i stort sett normala^

ekonomiska förhållanden rådde i vårt land, utgjorde den genomsnittliga

årliga ökningen i uppbörden omkring 5 procent. Vid 1922 års utgång

belöpte uppbörden, med portoförhöjningarnas verkningar borteliminerade, sig

till ungefärligen den summa, som erhålles vid beräknande av en kontinuer
-

inkomster, omkring .....

driftkostnader, omkring

överskott......................

65.9 miljoner kronor

51.4 » »

14.5 miljoner kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

lig ökning av 1911 års uppbörd med 4 procent årligen, och vid slutet av år

1923 torde uppbörden utan portoförhöjningar befinna sig något over kurvan

för en kontinuerlig ökning av 4 procent. Även om, såsom ovan ^angivits,

den så att säga normala ökningen i uppbörden tidigare utgjort cirka 5 procent,

måste man numera — med de avsevärt större tal, vartill uppbörden stiger —

taga hänsyn till att ökningsprocenten icke i längden kan beräknas hålla sig

lika hög. Under alla förhållanden vill det synas generalpoststyrelsen, som

om klok förtänksamhet bjöde att icke för år 1924 räkna med alltför stor

ökning av 1923 års uppbörd. Styrelsen anser att ökningen bör beraknas

något under 5 procent.

Under förutsättning att den förbättring i konjunkturerna, vilken utgör

själva grunden för det ovan gjorda antagandet av stegring i frankoteckensuppbörden,

inträder, synas även postverkets övriga inkomster av inrikes

rörelsen, nämligen för tidningsabonnemang, befordran av utgivarkorsband,

registrering av ankomna försändelser, fackavläggning m. in., böra beräknas

komma att undergå en om än jämförelsevis obetydlig ökning under år 1924

i förhållande till år 1923. . J A . ,

Däremot kan generalpoststyrelsen icke nu ställa i utsikt, att inkomsterna

av den utrikes rörelsen skola bliva lika stora under år 1924 som under

innevarande år. Även om i portoandelar för försändelser från utlandet skulle

under förstnämnda år inflyta ett mot 1923 ars portoandelsinkomster ungefärligen

svarande belopp — vilket måste anses vanskligt att nu med sannolikhet

förutsätta särskilt med hänsyn till svårigheten att tillförlitligt beräkna

tidpunkten, då inkomster av utrikes poströrelsen tillföras svenska postverket

— torde de sammanlagda utrikesinkomsterna minskas på grund därav, att

ersättning för transitbefordran efter världskrigets slut av utländsk post över

Sverige kommer att under år 1924 tillföras postverket för, i stort sett, endast

ett år (år 1923), medan under år 1923 från en del länder influtit dylika ersättningsbelopp,

avseende fyra år (åren 1919 1922).

Vidkommande slutligen postverkets inkomster för bestyr, som ligga utom

ramen för postverkets egentliga verksamhet, anser generalpoststyrelsen sig av

nedan angivna anledningar böra beräkna minskning vid jämförelse med vad

därför influtit eller väntas komma att inflyta under år 1923.

Ersättningen för stämpelväsendets handhavande, som inbetalas till postverket

året efter det, ersättningen avser, utgår i huvudsak efter lika stor del

av vederbörande tjänstemäns avlöningar, som den tid, stämpelgöromalens

skötande beräknas taga, utgör av hela arbetstiden. Enär hittills under ar

1923 stämpeluppbörden nedgått i förhållande till år 1922 och sålunda stampelbestyren

åtminstone icke torde draga längre tid än förlidet år, boi pa

grund av minskningen i dyrtidstil lägget gottgörelsen bliva något mindre an

den år 1923 av postverket bekomna.

Gottgörelsen för bestyret med kronoskatteuppbörden a landsbygden gaidas

likaledes först året efter det, som densamma avser. Ifrågavarande ersättning

är bland annat beroende av antalet inbetalade skattepostanvisnmgar.

Med hänsyn till de tryckta ekonomiska förhållandena torde det måhända

vara att antaga, att restantiernas antal skall bliva större under innevarande

års än nästlidna skattebetalningsperiod samt minskning i inkomst beloppet

därför vara att förvänta.

Såsom ersättning för postverkets bestyr med utbetalande av folkpensioner

under år 1922 har år 1923 influtit till postverket 450,000 kronor. A

riksstaten för budgetåret 1923-1924 är såsom gottgörelse för sagda bestyrs

fullgörande under år 1923 beviljat ett förslagsanslag av 410,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

41

Såvitt av en nu gjord approximativ uträkning framgår, torde den postverket

under år 1924 tillförda ersättningen komma att uppgå till ungefärligen sistnämnda

belopp.

Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande sönderfaller i

dels gottgörelse för direkta merutgifter, som postsparbankens inordnande i

postverket medför för verket, dels oek ersättning för postsparbanksgöromålens

handläggning å postanstalterna. Merkostnadsbeloppet bär approximativt uppskattats

till omkring 500,000 kronor. Efter verkställda utredningar upptog

generalpoststyrelsen den senare ersättningen för år 1923 till 500,000 kronor,

men fastställde Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 22 december 1922 densamma

till 300,000 kronor. På grund härav och med hänsyn till den korta

tid, postsparbanken efter omorganisationen varit i funktion, har generalpoststyrelsen

funnit sig vid detta tillfälle icke böra upptaga högre belopp såsom

inkomst för år 1924 än det sålunda av Eders Kungl. Maj:t angivna.

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen kommit till det resultat,

att postverkets inkomster av poströrelsen under år 1924, under förutsättning

av bibehållande utav de posttaxor, som nu tillämpas och äro fastställda att

gälla till och med utgången av sistnämnda år, kunna beräknas till 66.8

miljoner kronor.

I det avgivna förslaget till driftkostnadsstat har generalpoststyrelsen på

däri närmare angivna skäl föreslagit upptagande under de särskilda huvudutgiftstitlarna

av de belopp, som framgå av nedanstående tabell, vari jämväl

införts motsvarande siffror ur den fastställda driftkostnadsstaten för år 1923

ävensom vederbörliga öknings-, respektive minskningsbelopp.

Ökning ( -j-) resp.

År 1923

År 1924

minskning—) år- 1924 i förhållande

till år 1923.

kronor

kronor

kronor

A.

Avlöningar ................................

26,045,000

26,490,000

+ 445,000

B.

Pensioner....................................

1,100,000

1,225,000

+ 125,000

C.

Omkostnader

1) postbefordran .................

13,900,000

13,200,000

— 700,000

2) övriga omkostnader .....

5,125,000

5,215,000

+ 90,000

D.

Avsättning till förnyelsefond

830,000

1,170,000

+ 340,000

E.

Dyrtid stillägg ....................

6,000,000

4,500,000

— 1,500,000

Summa kronor

53,000,000

51,800,000

— 1,200,000

Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1924 skulle sålunda

under angivna förutsättning bliva följande:

Inkomster........................................... 66.8 miljoner kronor

Driftkostnader................................... 51.8 » »

överskott ............................................ 15.o miljoner kronor

Med den ekonomiska ställning postverket sålunda beräknas komma att intaga,

har generalpoststyrelsen ansett sig böra undersöka, huruvida icke

postverkets taxor må kunna sänkas. Vid övervägande därvid av frågan,

vilka postavgifter som synas böra ifrågakomma till nedsättning, har generalpoststyrelsen

stannat vid avgifterna för hrev och brevkort, såväl inrikes

dylika försändelser som sådana till utlandet, ävensom vissa andra avgifter,

som anses böra stå i visst förhållande till brevporto och vid en ändring av

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 stind. 41 höft. (Xr .iti.)

t

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Riks räkenskap

sverket.

detta alltså torde böra undergå förändring. Undersökningarna av verkningarna

av en sådan portosänkning äro visserligen icke ännu slutförda,

men bär det dock av de preliminära kalkyler, som hunnit göras, framgått, att

en portonedsättning av den omfattning, generalpoststyrelsen tänkt sig densamma,

skulle medföra en på helt år belöpande inkomstminskning för postverket

av omkring 12.7 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen kommer, så

snart förhållandena det medgiva, att till Eders Kungl. Maj:t ingiva förslag

i fråga om berörda postavgifters nedsättning. På grund av den statsfinansiella

situationen kommer styrelsen att ifrågasätta portosänkningens genomförande

först för tiden från och med den 1 oktober 1924. Den på år 1924

belöpande inkomstminskningen skulle därför, vid bifall till generalpoststyrelsens

blivande förslag, icke bliva större än omkring en fjärdedel av det

ovan angivna minskningsbeloppet per år, eller alltså omkring 3 miljoner

kronor.

I anslutning härtill föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet

av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret 1924—1925 till 12

miljoner kronor.

För egen del har riksräkenskapsverket anfört följande.

»Under första halvåret 1923 hava inkomsterna av försålda frankotecken

och övriga post- och befordringsavgifter enligt generalpoststyrelsens till

riksräkenskapsverket överlämnade sammanställning rörande postverkets finansiella

ställning vid utgången av första halvåret 1923, vilken kommer att

ligga till grund för postverkets konto i rikshuvudboken, uppgått till ett belopp

av 32,289,467 kronor och skulle sålunda för hela året kunna beräknas

till dubbla beloppet eller 64,578,934 kronor. Ä den del, som belöper på

försålda frankotecken anser generalpoststyrelsen, såsom i det föregående anförts,

att man för år 1924 kan beräkna en ökning med något under 5 procent.

Att döma efter erfarenheten under år 1922 angående post- och befordringsavgifternas

fördelning på frankoteckensuppbörd och övriga avgifter, torde

man således kunna antaga, att hela summan av postbefordringsavgifterna

kommer att ökas med cirka 2 1/., miljoner kronor eller till i runt tal 67,000,000

kronor.

Ersättningen för stämpelväsendets hundhavandc och gottgörelsen för

bestyret med kronoskatteuppbörden å landsbygden för år 1922 hava under

innevarande år, enligt förenämnda finansiella sammanställning, influtit med

respektive 650,800 och 184,000 kronor. Någon anledning att sänka ifrågavarande

inkomstbelopp anser riksräkenskapsverket icke förefinnas, varför för

budgetåret 1924—1925 ifrågavarande inkomster lämpligen böra upptagas

till enahanda belopp.

Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande har under första

halvåret 1923, ävenledes enligt generalpoststyrelsens finansiella sammanställning,

uppgått till 709,587 kronor. Den under innevarande år företagna

omorganisationen av postsparbanken har medfört vissa engångsavgifter, vilka

för framtiden icke torde återkomma. Dessa hänföra sig, efter vad riksräkenskapsverket

under hand inhämtat, huvudsakligen till anskaffande av

bokföringsmaskiner och inventarier till ett värde av omkring 130,000 kronor.

Enär sistnämnda belopp ingår i den ersättning å 709,587 kronor som postverket

erhållit från postsparbanken bör beloppet i fråga frånräknas från den

redovisade inkomsten. Den behållna inkomsten kommer då att uppgå till

579,587 kronor, För helt år borde alltså inkomsten belöpa sig till i runt

tal 1,160,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

43

Inkomsterna för år 1924 skulle således, under förutsättning att gällande

posttaxor bibehållas, kunna beräknas till följande:

Försålda frankotecken och övriga post- och befordringsavgifter in. m. 67,000,000

Ersättning för stämpelväsendets handhavande................................... 650,800

Gottgörelse för bestyret med kronoskatteuppbörden å landsbygden 184,000

Ersättning för postsparbanksgöromålens handhavande ................... 1,160,000

Summa kronor 68,994,800

eller avrundat 69,000,000 kronor. Efter avdrag av driftkostnader till ett

beräknat belopp av 51,800,000 kronor, återstår ett nettoöverskott å 17,200,000

kronor.

Emellertid ämnar generalpoststyrelsen, såsom ovan omnämnts, till Eders

Kungl. Maj:t, så snart förhållandena det medgiva, inkomma med ett förslag

till portonedsättning, vilket enligt preliminära kalkyler skulle medföra en på

helt år belöpande inkomstminskning för postverket av omkring 12.7 miljoner

kronor. Angående detta förslag finner sig riksräkenskapsverket böra

göra följande erinringar.

Postverkets affärsställning utgör icke något hinder för en sänkning,

alldenstund, enligt de på grund av provisoriska uppgifter från vederbörande

ämbetsverk av riksräkenskapsverket sammanställda statistiska tablåerna för

senaste år till belysning av statens affärsverksamhet och enligt motsvarande

definitiva sifferuppgifter för tidigare år, postverkets överskott i procent av

det under varje år i medeltal disponerade kapitalet utgjort:

Procent Procent

År 1915 .................................... 38.91 År 1919 .................................... 5.71

» 1916 .................................. 45.84 » 1920 ................................ 22.47

» 1917 .................................. 55.4 9 » 1921 ................................ 50.5 5

» 1918 .................................... 8.30 » 1922 53.33.

Postverkets överskott är emellertid icke att betrakta såsom ren affärsvinst,

utan har på grund av postverkets monopolställning till huvudsaklig del

karaktären av en skatteinkomst, vilket ock av gammalt och alltjämt framhävts

därigenom att inkomsttiteln i riksstaten betecknats såsom en av riksdagen

åtagen ''bevillning’. Även ur denna synpunkt kan dock givetvis en

sänkning i och för sig vara önskvärd. Men då postavgiftema såsom nyss

antytts endast äro en art av skatter bland många andra, måste man övertänka,

icke blott huruvida statens finansiella ställning överhuvud taget tilllåter

en skattesänkning, utan även om portosatserna kännas så betungande

och verka så hindrande på den produktiva verksamheten, att sänkningen

bör i första hand företagas just i avseende på dem. Vid ett sådant övervägande

torde man icke kunna undgå att finna, att andra skatter verka

tyngande i en helt annan grad än postavgifterna. Särskilt inkomstskatterna

hava i vårt land nått en höjd, som genom sin hämmande inverkan på kapitalbildningen

kan bliva ödesdiger för näringslivets utveckling och dymedelst

även för framtida statsregleringar. Enligt riksräkenskapsverkets förmenande

bör därför en eljest önskvärd sänkning av postportot uppskjutas till dess statens

ekonomiska ställning tillåter en sänkning av inkomstskatten.

Under nuvarande omständigheter föreslår riksräkenskapsverket alltså att

beräkna överskottet från postverket till ovan angivna belopp, 17,200,000

kronor.»

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Departements- Till statsrådsprotokollet den 2 januari 1924 har departementschefen, efter

chefen. hava redogjort för generalpoststyrelsens och riksräkenskapsverkets be
räkningar

beträffande postverket, anfört följande:

»Jag delar riksräkenskapsverkets uppfattning, att inkomsten av poströrelsen

icke bör betraktas uteslutande från synpunkten av affärsinkomst.

På grund härav och då det nuvarande postportot i förhållande till det före

kriget gällande icke företer någon oproportionerlig höjning, anser jag, att

inkomstberäkningen bör ske utan hänsynstagande till någon portosänkning.

Å andra sidan anser jag det icke heller på detta område vara

tillrådligt att utgå från att någon ökning av uppbörden under år 1924

skall uppstå. Frånsett att vid fastställande av omkostnadsstat för postverket

någon besparing å förslagsanslag förutsatts kunna ske, följer

emellertid av den av mig förut omförmälda sänkningen av dyrtidstilläggen

en säker minskning av utgifterna med ungefär 685,000 kronor. I betraktande

härav synes inkomsttiteln böra upptagas till samma belopp, som

väntas inflyta under innevarande budgetår, med tillägg av det belopp,

varmed dyrtidstilläggen minskas, eller i runt tal sammanlagt 15 miljoner

kronor.»

Statsverkspro- Postmedlen hava sålunda i statsverkspropositionen upptagits till 15,000,000

positionen. .

kronor.

Generalpost- j skrivelse den 8 mars 1924 har generalpoststyrelsen gjort framställning

s^mar^itu beträffande postavgifterna för tiden efter 1925 års ingång samt därvid med''

delat, att enligt det då föreliggande bokslutet för år 1923 ett överskott å

postverket uppstått å i runt tal 16.2 miljoner kronor mot den 19 oktober

1923 av styrelsen beräknade 14.5 miljoner kronor (se ovan). I samma skrivelse

har generalpoststyrelsen vidare anfört, bland annat, följande:

Den stora ökningen av överskottet berodde på en minskning av de under

året avförda driftkostnaderna i förhållande till de beräknade dels därigenom,

att av styrelsen i driftkostnaderna för år 1923 inräknad provisorisk tilläggsersättning

för postbefordran å statens och enskilda järnvägar för andra halvåret

1923, uppgående till omkring 1.2 miljoner kronor, på grund av den

sena tiden för besluts fattande i ämnet icke kunnat utbetalas under sistnämnda

år utan alltså måste belasta 1924 års driftkostnadsstat, dels ock

därigenom, att besparingar kunnat åstadkommas å vissa utgiftstitlar i större

utsträckning än styrelsen tidigare vågat hoppas.

För år 1924 hade styrelsen i sin förberörda skrivelse den 19 oktober 1923

beräknat postverkets inkomster till 66.8 miljoner kronor och utgifter till 51.8

miljoner kronor eller alltså ett överskott av 15 miljoner kronor. Denna

beräkning hade styrelsen nu icke anledning frångå, i vad den avsåge inkomsterna.

Beträffande utgifterna åter hade visserligen Kungl. Maj:t den

31 december 1923 fastställt postverkets driftkostnader för år 1924 till 51.6

miljoner kronor, men då ovannämnda belopp av 1.2 miljoner kronor måst

överskjutas till år 1924, skulle alltså sammanlagda driftkostnadsbeloppet för

sistnämnda år uppgå till 52.8 miljoner kronor och överskottet bliva 14 miljoner

kronor.

överskottet berodde emellertid i hög grad på, dels till vilket belopp er
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5b.

45

sättningen för posttransporterna å järnvägarna under år 1924 konime att

bestämmas — styrelsen hade i sina beräkningar för sistnämnda år förslagsvis

upptagit berörda ersättning till samma belopp som för år 1923 eller 8.2

miljoner kronor, vilket ej föranlett erinran från Kungl. Maj ds sida — dels

ock det beslut, riksdagen kunde komma att fatta i anledning av Kungl.

Majds förslag i fråga om dyrtidstilläggen för tiden efter den 1 juli 1924.

Vid bifall till nämnda förslag beräknades approximativt en minskning i

postverkets driftkostnader under år 1924 med 250,000 å 300,000 kronor. Vid

nu angivna förhållanden syntes försiktigheten bjuda att icke räkna med

större överskott under år 1924 än 14.5 miljoner kronor.

I proposition den 14 mars 1924 nr 189 har Kungl. Majd föreslagit fort- Prop. nr 1S9

satt giltighet till utgången av år 1925 av de nu gällande postavgifterna, och ~~6 mmed

undantag av avgifterna för inrikes postanvisning ocli postförskott, för

vilka föreslagits en sänkning från och med den 1 oktober 1924 med 5 öre

i varje avgiftsgrupp.

I proposition den 16 maj 1924 nr 226 har Kungl. Majd vidare, med

ändring av vad i propositionen nr 189 föreslagits, framlagt förslag om att

den jämlikt 8 § 3 mom. b) i tidningsförordningen utgående viktavgiften

skulle vid postabonnemang å tidning, som avsåge 1925, höjas från 12 till

15 öre för varje helt eller påbörjat kilogram av tidnings årsvikt.

I enlighet med vad bevillningsutskottet i betänkande nr 52 hemställt, har

riksdagen numera bifallit vad Kungl. Majd sålunda slutligen föreslagit, utom

beträffande postavgifter vid postabonnemang å tidning, som avser år 1925.

I avseende därå har riksdagen, med bifall till eu i första kammaren av herr

Björnsson väckt motion, nr 300, beslutat dels i fråga om förskrivningsavgiften

en sänkning av den i 8 § 2 mom b) tidningsförordningen omförmälda,

å prenumerationsavgiften beräknade procentsatsen från 4 till 2 procent, dels

ock i vad angår befordringsavgiften en höjning av den däri ingående viktavgiften,

utöver vad Kungl. Majd föreslagit, med 2 öre eller till IT öre för

varje helt eller påbörjat kilogram av tidnings årsvikt.

På sätt framgår av det vid propositionen nr 189 fogade statsrådsprotokollet utskottet.

kan den i propositionen föreslagna och av riksdagen sedermera beslutade

sänkningen av avgifterna för inrikes postanvisning och postförskott beräknas

medföra en minskning av postverkets överskott för år 1924 å omkring 200,000

kronor. De ändringar i postavgifterna för tidningsabonnemang, som riksdagen

i anledning av Kungl. Majds proposition nr 226 beslutat, komma

däremot icke till någon del att inverka på 1924 års överskott.

I avseende å beräkningen av förevarande inkomsttitel bör vidare erinras,

att riksdagen numera beslutat, att dyrtidstilläggen skola utgå efter oförändrade

grunder, varigenom den minskning i postverkets driftskostnader, som

Kungl. Majds förslag till nedsättning av dyrtidstilläggen skulle medfört, kar

uteblivit. Denna minskning har av generalpoststyrelsen uppskattats till

250,000 å 300,000 kronor för år 1924.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 sand. 41 höft. (Nr ä(>.) 5

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.

Vad sålunda numera förekommit skulle möjligen kunna giva anledning

till någon mindre nedsättning av förevarande inkomsttitel. Emellertid har

utskottet från generalpoststyrelsen under hand inhämtat, att styrelsen anser

sig med ledning av nu kända förhållanden kunna beräkna överskottet av postverkets

rörelse under år 1924 till det i statsverkspropositionen upptagna beloppet,

15 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att överskott från postverket måtte i riksstaten för

budgetåret 1924—1925 beräknas till .... kronor 15,000,000.

Stockholm den 6 juni 1924.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustai Nilsson, Antonsson, Ericson i Oberga,

Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Olsson i framstå, Lithander, Olsson i

Golwasta, Alexis Björkman, Svensson i Grindstorp, Andersson i Hedsta, Carlsson

i Gävle, Åström, Johan Bergman, Björklund, Olsson i Gävle, Granath och

Ericson i Boxholm.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:335 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1924—1925, m. m. s. 1 i texten