Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om sänkta tullsatser för nr.

1924-02-21 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1924:9, Betänkande, i anledning av väckt motion om sänkta tullsatser för nr.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 5

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1924 kl. 2 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

sänkta tullsatser för nr.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 256, har herr Pettersson i Köping hemställt, »att riksdagen för

sin del måtte besluta, att rubrikerna 1285, 1286 och 1294 i tulltaxan er
-

hålla följande, ändrade lydelse:

1285 fickur: med boett av guld per st.................... kr. 2: —

1286 » : andra slag............................................. » 1: —

1294 väggur: lösa eller oinfattade verk per kg. — » 1: 50».

1 den av Kungl. Maj:t till 1921 års riksdag avgivna propositionen nr 366

angående höjning av vissa finanstullar föreslogs i fråga om ur förhöjning

av, bland annat, följande tullsatser, nämligen för fickur med helt förgylld

eller guldpläterad boett eller med boett av guld, rubriken 1285, från 1 krona

till 10 kronor per stycke; för fickur, andra slag, rubriken 1286, från 50

öre till 2 kronor per stycke; för lösa urverk till fickur, rubriken 1287,

från 50 öre till 2 kronor per stycke; för fickursboetter, lösa, av annan

metall än silver, helt förgyllda eller guldpläterade, rubriken 1288, från 50

öre till 2 kronor per stycke; för vägg- och studsarur i foder samt lösa

urfoder av metall, även med spelverk samt av trä eller andra, i rubrik

1291 ej nämnda ämnen, rubriken 1292, från 80 öre till 2 kronor 50 öre

per kilogram; samt för lösa eller oinfattade verk till vägg-eller studsarur

samt delar, ej särskilt nämnda, av verk till ur, alla slag, utom tornur,

ävensom tavlor och visare till ur, andra än tornur, från en krona till 3

kronor per kilogram. I sitt i anledning av propositionen avgivna betänkande

(nr 50) tillstyrkte bevillningsutskottet de föreslagna höjningarna vid

samtliga ovannämnda rubriker utom rubriken 1288, för vilken utskottet i

sammanhang med viss omredigering av rubriken föreslog en till 8 kronor

per stycke förhöjd tullsats, på det att icke genom införsel av urverk och

boetter, vardera artikeln för sig, erläggandet av den för ur, hänförliga

till rubriken 1285, tillstyrkta tullen 10 kronor per stycke skulle kunna

undgås. Med den av bevillningsutskottet föreslagna ändringen antog riksdagen

Kungl. Maj:ts förslag beträffande ovannämnda rubriker i tulltaxan.

I en av Kungl. Maj:t för 1922 års riksdag framlagd proposition (nr 234),

Utskottet.

Aferbliok.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr .9.

Hållande bestämmelser.

avseende åtskilliga jämkningar i finanstullarna, föreslogos, i anslutning

till ett utav tull- och traktatkommitténs tullavdelning avgivet utlåtande,

bland annat ändringar beträffande förberörda rubriker 1285, 1288 och 1292.

Sålunda föreslogs för rubriken 1285 sänkning av tullsatsen till 5 kronor

per stycke jämte inskränkning av rubrikens omfattning till fickur med

boett av guld samt för rubriken 1288 sänkning av tullsatsen till 3 kronor

per stycke jämte inskränkning av rubrikens omfattning till boetter av guld.

I avseende å sänkningen av tullsatsen för rubriken 1285 hade tullavdelningen,

efter anförande av siffror, utvisande importens nedgång under

andra i jämförelse med första halvåret 1921, anfört följande:

»Då fickur på grund av sin beskaffenhet vid införsel till riket lätt kunna

undandragas erläggandet av stadgad tull, finnes anledning antaga, att den

icke obetydliga minskningen i importsiffrorna i fråga om dessa slag av ur

åtminstone delvis förorsakats därav, att den jämförelsevis höga tullsatsen

inneburit en allt för stark frestelse till olaglig införsel. Representanter för

urhandeln hava också anfört klagomål över att sådan införsel till förfång

för deras näring i ej ringa omfattning ägt rum. Genom en sänkning av

tullsatsen skulle givetvis frestelsen till insmuggling av ur minskas, och föreslås

därför, att tullsatsen nedsättes till 5 kronor per stycket.»

I betänkande nr (18), avgivet i anledning av sistnämnda proposition,

förklarade sig bevillningsutskottet hålla före, att nedgången i importen av

de till rubriken 1285 hörande fickuren icke vore mera betydande än att

den väl kunde förklaras av den minskade köpkraften. Utskottet ansåg

därför, att tullsatsen för rubriken 1285 icke borde nedsättas samt att i följd

därav tullsatsen för rubriken 1288 borde bibehållas vid 8 kronor. I fråga

om förändringen av rubriken 1285 att omfatta endast fickur av guld hade

tullavdelningen bland annat anfört, att det måste anses, att till och med

den till 5 kronor sänkta tullsatsen vore för hög för guldpläterade och förgyllda

fickur samt att tullsatsen vid rubriken 1286, till vilken dessa ur

skulle efter förändringen komma att hänföras, bättre motsvarade värdet å

desamma. Denna förändring .av rubriken 1285 tillstyrktes av bevillningsutskottet

liksom även motsvarande förändring av rubriken 1288.

I avseende å rubriken 1292 innefattade Kungl. Maj:ts, av bevillningsutskottet

därutinnan tillstyrkta förslag en nedsättning i tullen, som befunnits

vara mycket för hög, till en krona 50 öre per kilogram.

Riksdagens båda kamrar fattade sina beslut i överensstämmelse med bevillningsutskottets

hemställan.

Efter sålunda vidtagna ändringar hava omförmälda rubriker i tulltaxan

följande lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 7

Kvantitet

för

tullbe-

Tullsats

räkningen

Kr.

öre

Ur:

fick-:

1285.

med boett av guld ...........................................

i

st.

10

_

1286.

andra slag............................................................

i

st.

2

_

12S7.

urverk, lösa .......................................................

boetter, lösa:

i

st.

2

1288.

av guld ..........................................................

i

st.

8

_

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:

1292.

av metall, även med spelverk samt av trä

eller andra, i nästföregående rubrik ej

nämnda ämnen................................................

i

kg.

1

50

1294.

lösa eller oinfattade verk till vägg- eller

studsarur samt delar, ej säskilt nämnda,

av verk till ur, alla slag, utom tornur:

ävensom tavlor och visare till ur, andra

än tornur ......................................................

i

kg.

3

i

Anm. till n:r 1991 1292 och 1294. Avdrag

— — -— — omslag.

•

Den föreliggande motionen avser nedsättning av tullsatserna för ru- Motionen.

brikerna 1285, 1286 och 1294 till respektive 2 kronor, 1 krona och 1 krona

50 öre, allt per stycke.

I motiveringen till förslaget har motionären anfört i huvudsak följande.

Största delen av de guldur, som till Sverige infördes, utgjordes av s. k.

armbandsur med ett tillverkningsvärde mellan 25 och 75 kronor. Sådana

ur kunde numera ej räknas till lyxartiklar utan till vanliga förbrukningsartiklar.

Den för uren gällande höga tullsatsen, som uppginge ända till

33 procent av varans värde, verkade å ena sidan hämmande på importen

samt framkallade å andra sidan olovlig införsel. Då avsikten med den höga

tullsatsen varit att tillföra statskassan ökade inkomster, hade avsikten

åtminstone delvis förfelats. Armbandsuren vägde endast omkring 10 gram

och kunde därför med lätthet försändas i brev. Urens litenhet gjorde det

även lätt att dölja dem vid tullvisitation. Olovlig import per brev ägde

i stor utsträckning rum från Schweiz och Danmark, och den olovliga importen

med resande vore mycket livlig över Öresund. Även andra guldur

än armbandsur vore föremål för olovlig import, huvudsakligen genom

resande samt genom inpackning i andra originalvaror. Behovet av åtminstone

billigare guldur tillgodosåges i avsevärd grad genom insmugglade

ur. Myndigheterna hade icke kunnat vidtaga effektiva åtgärder däremot,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Utredning.

och den legitima handeln hade lidit avsevärt avbräck. En tullsats av 10

kronor per stycke kunde försvaras å mera dyrbara guldur, men dessa

utgjorde en försvinnande liten del av importen. Nämnda tullsats måste

emellertid anses olämplig för billiga nödvändighetsartiklar. Då någon

skillnad i tullsats för olika slag av guldur ej ansåges lämplig, borde tullsatsen

rättas efter vad de mest gängse uren kunde bära. Två kronor per

stycke vore en väl avpassad tullsats.

De till rubriken 1286 hänförliga uren utgjorde en ren nödvändighetsvara

för den stora massan av befolkningen och förbrukades i stora kvantiteter.

Fabrikspriset vore 5 till 15 kronor per stycke, varför eu tullsats

av 2 kronor per stycke utgjorde ända upp till 40 procent av fabrikspriset.

En krona per stycke vore en lämplig tullsats.

I avseende å rubriken 1294, lösa eller oinfattade verk till vägg- eller

studsarur etc., förelåge troligen ett förbiseende. År 1922 hade tullen för till

rubriken 1292 hänförliga vägg- och studsarur sänkts från 2 kronor 50 öre till

1 krona 50 öre per kilogram. Då inom landet funnes fabriker för tillverkning

av väggursfoder, försvårades dessas avsättnings- och konkurrensmöjlighet

genom att tullen å kompletta väggur sänkts utan att motsvarande

sänkning ägt rum i tullen å lösa verk. Tullen å lösa verk

borde därför nu nedsättas till 1 krona 50 öre per kilogram.

Vid behandlingen av förevarande motion har utskottet anlitat sakkunnigt

biträde av byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén, vilken i en till

utskottet avlämnad promemoria anfört bland annat följande:

»Fickur med boett av guld.

Jämföras de i bifogade sammanställning angivna införsel siffrorna för åren

1914 och 1923, finner man, att antalet på lojal väg införda guldur de båda

åren ställer sig praktiskt taget lika, särskilt om man tager i betraktande,

att fickur med guldpläterad boett numera icke såsom förr likställas med

guldur. Emellertid har under de senare åren användningen av armbandsur

av guld tilltagit på ett sätt, som giver fullt stöd för motionärens uttalande

att vid sidan av den lojala importen måste pågå en icke oväsentlig olovlig

införsel, ett förhållande som även styrkes av urhandlarnas erfarenhet. Såsom

motionären framhåller, kan denna olaga trafik tänkas pågå dels i form av

brevförsändelser, dels genom resande. Då det låg nära till hands antaga, att

de avsevärt höjda finanstullarna skulle locka till försök att införa högt tullbeskattade

varuslag med brevpost, har generaltullstyrelsen påkallat generalpoststyrelsens

uppmärksamhet för stävjande av sådana försök och hava efter

upprepade överläggningar mellan representanter för de olika verken åtgärder

vidtagits för att i möjligaste mån förhindra olovlig införsel på denna väg.

Försök till införsel brevledes av guldur hava vid olika tillfällen blivit upptäckta,

men enligt postkonventionens bestämmelser medför dylika försök ej

annan påföljd än att varorna returneras till avsändningslandet, varför denna

olaga trafik ej medför nämnvärd risk. Vid ett tillfälle, då eu sådan, en gång

returnerad försändelse omedelbart återkom hit till landet, omdestinerad till

annan plats, anhölls varan visserligen under beslagsanspråk och blev av

rådhusrätten förklarad förbruten, men något prejudikat torde detta fall ej

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 9

kunna anses utgöra, då svaranden ej bevakade sina intressen genom inställelse

vid rätten, ocb det torde vara minst sagt tvivelaktigt, om utgången i motsatt

tall blivit densamma.

Inom generalpoststyrelsen är man emellertid, såsom av närslutna V. P. il. 1

framgår, av den uppfattningen, att avsändarna numera tämligen allmänt

kommit till insikt om det lönlösa i dylika försök och att trafiken numera

så gott som upphört. Något uttalande om sannolikheten av detta antagande

kan jag av naturliga skäl ej göra.

Vad återigen beträffar den olaga införseln av guldur genom resande är det

uppenbart, att stora svårigheter möta för ett effektivt förhindrande av smuggling

av så små föremål, varom här är fråga. Detta skulle förutsätta kroppsvisitation

i betydligt större utsträckning än som med hänsyn till trafikens berättigade

krav kan förekomma. Allvarliga bemödanden hava dock gjorts för att

förhindra olovlig införsel på denna väg, beslag hava förekommit och nya

medel för lagöverträdarnas uppspårande och näpst äro alltjämt under (ivervägande.

Vilka ansträngningar som än göras, är emellertid uppenbart, att man

icke kan ernå en fullkomlig trygghet mot olovlig varuinförsel på denna väg.

Den illegitima införsel, som enligt motionärens uppgift skulle äga rum

»genom inpackning i andra originalvaror», torde, såvitt jag kan döma. ej

vara av nämnvärd betydelse.

Ehuru olika meningar torde vara rådande om det berättigade i motionärens

beteckning av armbandsur såsom »billiga nödvändighetsartiklar . synas de

framträdande olägenheterna av den höga tullsatsen med hänsyn till"svårigheten

att effektivt utestänga olovlig införsel värda beaktande.

Fickur, andra slag.

1 fråga om fickur med boett av silver och andra till rubrik 1286 liänförliga

ur utvisa de statistiska siffrorna en avsevärd minskning i importen,

nämligen från omkring 67,000 år 1914 till nära 39.000 år 1923. Ehuru’

denna minskning torde till viss del kunna tillskrivas den ökade användningen

av armbandsur av ädlare metall, torde även beträffande förstnämnda ur eu

olovlig införsel ej få anses utesluten. Skulle eu mera avsevärd nedsättning

av tullsatsen för guldur anses av omständigheterna påkallad, vilken i sådant

fall i enlighet med motionärens förslag bör gälla alla slags guldur, lärer

såsom en naturlig följd härav även tullen å silverur böra nedsättas.

Lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsarur.

Då vid 1921 ars riksdag tullförhöjningar genomfördes fö]1 vissa artiklar,

framhölls avsikten med desamma uteslutande vara att bereda statskassan

ökade inkomster, och inskränktes tullförhöjningarna till sådana artiklar, som

icke äro föremål för nämnvärd tillverkning inom landet. I fråga om väggört

studsarur förelåg ett undantagsförhållande så till vida, att en om ock

mindre betydande tillverkning fanns inom landet av lösa urfoder, vilken

genom tullförhöjningen kom i åtnjutande av ett förhöjt tullskydd. Vid den

utredning, som då verkställdes, framgick, att vikten å väggur av fyra olika,

vanligen förekommande storlekar utgjorde resp. 5.2, 7, 7.6 och 9.5 kilogram

per stycke. De olika vikterna berodde huvudsakligen på fodrens storlek,

under det att däremot vikten å verken var tämligen likformig och kunde

beräknas till 1 kilogram per stycke. Då tullsatsen före 1921 års tullförhöjning

utgjorde för rubrik 1292, upptagande, bland annat, vägg- och studsarur

i foder samt lösa urfoder av trä, 80 öre per kilogram, under det att tullsatsen

för rubrik 1294, lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsarur

1 Här ej intagen.

Bihang till riksdagens protokoll 192-i.

i samt. ''< höft. (Sr S—

s. 10 Kontrollera mot PDF

Statistik.

Utskottets

yttrande.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

etc. var L krona per kilogram, kunde tullen för urfodren sålunda beräknas

till resp. kronor 3: 16, 4: 60, 5: os och 6: 60 per stycke. Genom förhöjningen

nämnda år av tullsatsen för rubrik 1292 till kronor 2: so per kilogram,

medan tullsatsen för rubrik 1294 bestämdes till 3 kronor per kilogram, innebar

detta för de i fullständiga ur ingående urfodren en tullförhöjning till

resp. kronor 10:—, 14: so, 16:— och 20: 75 per stycke. I och med den vid

1922 års riksdag beslutade sänkningen av tullsatsen för rubrik 1292 till 1

krona 50 öre per kilogram — rubrik 1294 bibehölls däremot oförändrad —

minskades tullskyddet för ovannämnda urfoder till resp. kronor 4: so, 7: so,

8:40 och 11:25 per stycke. Såsom synes inträdde genom sänkningen av

tullsatsen en bättre överensstämmelse med det för urfodren förut gällande

tullskyddet, men långt ifrån att den inhemska tillverkningen av urfoder lidit

något avbräck genom tullförändringen, är densamma fortfarande med avseende

å tullskydd i en bättre ställning än den var före år 1921. Skulle

nu tullsatsen å lösa verk ävenledes nedsättas med kronor 1: 50 per kilogram,

innebure detta ett ytterligare ökat skydd för den inhemska fabrikationen av

urfoder, vilket icke synes stå i god överensstämmelse med ovannämnda av

riksdagen tillämpade princip, nämligen att tullförhöjningarna ej borde få

karaktär av ökade skyddstullar.»

Med nämnda promemoria överlämnades den uppgift över Sveriges import

av ur och urboetter m. m. under åren 1912—1923, vilken finnes fogad vid

detta betänkande såsom bilaga.

l)eu rubrik, som i förevarande sammanhang främst är av betydelse, är

rubriken * 1285, fickur med boett av guld. Av de statistiska siffrorna beträffande

nämnda rubrik framgår, att efter 1921 års tullförhöjning en avsevärd

minskning av importen ägt rum i jämförelse såväl med de närmast

föregående åren som med åren 1912 och 1913. Denna omständighet synes

giva stöd åt den i motionen lämnade och i ovan intagna promemoria bestyrkta

uppgiften om en betydande olovlig införsel av guldur, huvudsakligen

armbandsur, särskilt om hänsyn tages ej mindre till den alltmer

ökade användningen av armbandsur än även därtill, att dylika ur före

tullförhöjningen icke hänfördes till ifrågavarande rubrik (se anmärkningen

till den statistiska sammanställningen). Den i statsfinansiellt syfte

vidtagna höjningen av tullsatsen vid rubriken 1285 torde därför få anses

i väsentlig mån förfelad, vartill kommer, att den olagliga importen

bereder den legitima handeln icke ringa avbräck.

Vid nu angivna förhållanden har eu ändring av den ifrågavarande

tullsatsen synts utskottet påkallad. Utskottet har latit undersöka, huru

vida en uppdelning av rubriken skulle kunna låta sig göra, genom

vilken det bleve möjligt att, med bibehållande av den nuvarande tullsatsen

att gälla för dyrbarare guldur, nedsätta densamma beträffande

enklare guldur, särskilt de billiga armbandsuren. Det har därvid visat

sig, att en dylik klyvning svårligen kan genomföras utan införande av

värdefull. Av kända skäl har utskottet icke ansett sig kunna förorda eu

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

11

dylik utväg, utan har utskottet, i överensstämmelse med vad i promemorian

uttalats, ansett, att tullsänkningen bör avse alla slag av guldur.

Vid avvägningen av den lämpliga tullsatsen för rubriken 1285 bar utskottet,

som funnit den av motionären föreslagna sänkningen till 2 kronor

per stycke ur statsfmansiell synpunkt alltför kraftig, stannat vid att föreslå

en tullsats av 4 kronor för stycke, i förhoppning att denna tullsänkning

måtte visa sig tillräcklig för det avsedda syftet.

Den avsevärda sänkning av tullsatsen vid rubriken 1285, som utskottet

sålunda förordar, bar synts utskottet böra föranleda en sänkning av tullen

jämväl för de billiga ur, som hänföras till rubriken 1286. Och har utskottet

härutinnan kunnat ansluta sig till vad motionären föreslagit,

nämligen en tullsats av 1 krona per stycke. Härav påkallas enahanda

sänkning av tullsatsen vid rubriken 1287, urverk, lösa, vilka sedan gammalt

dragit samma tull som den för rubriken 1286 gällande. Då vidare tullsatserna

vid rubrikerna 1287 och 1288 böra tillhopa vara lika med tullsatsen

vid rubriken 1285, torde även tullsatsen vid rubriken 1288 böra

undergå ändring, nämligen till 3 kronor per stycke.

Vad slutligen beträffar motionärens förslag om nedsättning av tullen

för lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsare, rubriken 1294, har

utskottet, alldenstund, såsom i ovan intagna promemoria framhållits, tullskyddet,

efter den i statsfinansiellt syfte företagna tullförhöjningen, är för

den inhemska tillverkningen av urfoder större än före tullförhöjningen,

icke funnit sig kunna tillstyrka bifall till motionen i denna del.

De ändringar i tulltaxan, utskottet ovan förordat, torde böra träda i

kraft med ingången av nästa budgetår.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, i anledning av herr Petterssons i

Köping förevarande motion II: 256, om sänkta tullsatser

för ur, måtte besluta, att rubrikerna 1285, 1286,

1287 och 1288 i tulltaxan skola hava följande ändrade

lydelse:

Kvantitet

1 för tull- beräk- ningen

Tullsats

Kr. öre

1285.

i Ur:

fick-:

med boett av guld ...

1 st.

4 —

1286.

andra slag..................

.j 1 st.

1

1287.

urverk, lösa ...............

1 st.

1 —

1288.

boetter, lösa:

av guld..................

1

1 st.

3

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

2) att nämnda motion, i vad den avser rubriken

1294 i tulltaxan, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1924.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: se under betänkandet nr 8.

Reservation

av herr Bengtsson i Kullen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

i:s

Uppgift över Sveriges import av ur och urboetter m. m. under åren 1912—1923.

Nr

i stat.

varu-

för-

teckn.

1912

1913

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

Y aruslag

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

Kvantitet

Tull-

belopp

kr.

1285

Ur:

fick-:

med boett av guld 1

18,165 st.

18,165

20,845 st.

20,845

13,754 st.

13,754

15,479 st.

15,479

19,219 st.

19,219

53,169 st.

53,169

53,428 st.

53,428

65,587 st.

65,587

41,688 st.

41,688

12,861 st.

66,393

10,424 st.

104,240

12,809 st.

128,090

1286A

andra slag:

med boett av silver

85,394 >

42,697

93,174 »

46,587

66,968 »

33,484

82,730 »

41,365

108,997 »

54,499

222,939 »

111,470

171,775 »

85,888

236,625 »

118,313

66,034 »

33,017

24,549 »

141,928

18,573 »

37,146

38,738 »

77,476

B

andra ...............

50,380 »

25,190

61,854 »

30,927

58,302 »

29,151

60,875 »

30,438

47,935 »

23,968

131,605 »

65,803

73,740 »

36,870

55,567 »

27,784

28,497 »

14,249

8,885 »

16,068 »

32,136

32,525 »

65,050

1287

urverk, lösa............

54 »

27

12 »

6

120 »

60

4,067 »

2,034

1,080 »

540

20 »

10

32 »

16

6 »

3

158 »

79

152 »

304

in »

222

37 *

74

bo

00

00

boetter, lösa:

av guld...............

4 »

2

13 .

7

108 v

54

718 »

359

309 »

155

—

—

—

—

24 »

12

54 »

27

37 »

296

22 >

176

3 »

24

1289

andra slag .........

no kg.

228 kg.

248

27 kg.

21

1,099 kg.

677

22 kg.

81

782 kg.

393

7 kg.

14

—

—

43 kg.

22

—

—

_

_

_

1292

vägg- och studsar- i

foder samt lösa ur- foder:

av metall, även med

spelverk, samt av

trä eller andra i

nästföregående ru- brik ej nämnda

ämnen ...............

147,228 v

115,782

158,519 »

126,815

111,455 »

89,164

122,223 »

97,778

182,301 »

145,841

149,432 >

119,546

126,508 »

101,206

139,191 kg.

111,353

274,793 »

219,834

141,766 kg.

256,667

144,760 kg.

251,919

255,385 kg.

383,078

1294

lösa eller oinfattade

verk till vägg- eller

studsarur samt delar,

ej särskilt nämnda,

av verk till ur, alla

slag, utom tornur;

ävensom tavlor och

visare till ur, andra

än tornur..............

36,266 »

36,266

37,420 »

37,420

*

35,852 »

35,852

36,674 »

36,674

33,077 »

33,077

19,249 »

19,249

7,672 »

7,672

31,701 »

31,701

34,448 »

34,448

8,758 »

21,216

12,346 »

37,038

20,209 »

60,627i

T u ] 1. s a t

/Tullsats före 6/e 19 21 =

\ d efter » » =

u

A

före » »

efter » »

före » *

efter » »

före » »

efter » »

= 1.— kr. per st.

= 10.— » » »

= 0.50 » » »

= 2.— » » »

= 0.5 0 » » »

= 2.— » » »

= 0.8 0 » » » .

= 8.— » » » j

före 6/e 19211

8/e 1921—26/8

per kg.

efter 26/s 1922 = 1.50 kr. perkg.

= 0.3 0 kr. per kg.

1922 = 2.50 kr.

före e

efter

j 1921 = 1.— kr. per kg.

» =3.— » » *

1 Vid bedömandet av importsiffrorna beträffande fickur med boett av guld bör observeras,

dels att rubriken före den ,7/s 1922 omfattade även fickur med helt förgylld eller guldpläterad boett,

dels att tullbehandlingspraxis undergått en omläggning så till vida, att under tiden för den tidigare gällande lägre tullsatsens tillämpning armbandsur tullbehandlades såsom arbeten av den metall, varav de förfärdigats (i regel sålunda såsom guldarbeten)

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt i höft. (Nr 8—9.)

Stockholm, Isane Mnreus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:31 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om sänkta tullsatser för ur. a1 i texten