Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt förslag rörande omoch tillbyggnad av riksbankens fastighet i Karlskrona.

1924-05-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1924:47, Utlåtande, i anledning av väckt förslag rörande omoch tillbyggnad av riksbankens fastighet i Karlskrona.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1924 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt förslag rörande om- och tillbyggnad

av riksbankens fastighet i Karlskrona.

I en till bankoutskottet avlåten, den 21 februari 1924 dagtecknad skrivelse

hava fullmäktige i riksbanken hemställt, att utskottet ville hos riksdagen göra

framställning om bemyndigande för fullmäktige att för beredande av ökat utrymme

åt postkontoret i Karlskrona låta, i huvudsaklig överensstämmelse med

ett av professorn E. Lallerstedt uppgjort förslag, genomföra om- och tillbyggnad

av riksbankens byggnad i Karlskrona samt verkställa reparation av de

utav röta angripna bjälk- och golvlag i bottenvåningen därstädes, allt för en

beräknad kostnad av sammanlagt 154,000 kronor.

Till slöd för denna framställning hava fullmäktige anfört följande:

’ ’Uti en i avskrift härvid fogad skrivelse den 23 november 1923 till Konungen

har kungl. generalpoststyrelsen framhållit, att de av postkontoret i Karlskrona

inom riksbankens byggnad därstädes disponerade lokaler, vilka sedan längre tid

varit otillfredsställande, numera på grund av poströrelsens stegring blivit så

otillräckliga, att fara förelåge med hänsyn till ej blott posttrafikens behöriga

ordnande utan även personalens hälsa, och funne styrelsen med hänsyn härtill

åtgärder för åstadkommande av tillräckliga och ändamålsenliga lokaler för postkontoret

oundgängligen nödvändiga. Under åberopande härav har generalpoststyrelsen

— med överlämnande av ett utav professorn E. Lallerstedt på styrelsens

uppdrag upprättat förslag till om- och tillbyggnad av berörda riksbanksbyggnad

i syfte att bereda postkontoret därstädes ökat utrymme — hemställt,

att Kungl. Maj :t ville utverka, att fullmäktige i riksbanken måtte vidtaga erforderliga

åtgärder för genomförande snarast möjligt av det ifrågasatta byggnadsföretaget.

Fullmäktige, som lämnats tillfälle att häröver avgiva utlåtande, hava i skrivelse

den 20 december 1923 förklarat, att därest Kungl. Maj :t funne skäl föreligg3''!

3tt riksbankens ifrågavarande fastighet för det angivna ändamålet utvidgades

på sätt generalpoststyrelsen föreslagit, fullmäktige för sin del vore

villiga att härom i vederbörlig ordning göra framställning hos innevarande

års bankoutskott, Då emellertid post- och telegrafverken för närvarande gemensamt

disponerade det ojämförligt största utrymmet inom ifrågavarande fastighet

och det med hänsyn härtill måhända kunde anses lämpligt, att densamma

mot ersättning till riksbanken överlätes till någotdera av dessa verk, ville fullmäktige

bringa till Kungl. Maj:ts kännedom, att fullmäktige för sin del icke

hade något att erinra mot en sådan åtgärd.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 8 samt 39 käft. (Nr 47.)

Fullmäktige

i riksbanken.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Generalpost
styrelsen.

Kungl. Mai :t har i brev den 7 februari 1924 meddelat, att generalpoststyrelsen

och telegrafstyrelsen i gemensamt utlåtande den 11 januari 1924 förklarat sig

icke kunna tillstyrka, att äganderätten till riksbanksbyggnaden i Karlskrona

överlätes till någotdera av dessa verk, och har Kungl. Maj:t, som för sin del

funne behov av förbättrade lokaler för postkontoret i Karlskrona föreligga

samt denna lokalfråga kunna på ett för statsverket förmånligt sätt lösas i huvudsaklig

överensstämmelse med generalpoststyrelsens förslag i ämnet, överlämnat

handlingarna i ärendet till fullmäktige för den åtgärd, vartill fullmäktige

kunde finna anledning.

För utvidgning av telegrafverkets lokal inom bankens fastighet i Karlskrona

har 1918 års riksdag bemyndigat fullmäktige att låta utföra vissa ändringsarbeten

inom nämnda fastighet. Dessa arbeten hava under år 1921 blivit slutförda.

Enligt gällande villkor och bestämmelser vid hyresavtal mellan postverket,

telegrafverket och riksbanken är beträffande ny- eller tillbyggnad, som kommer

att utföras eller som utförts efter ingången av år 1917, bestämt, att den hyresgäst,

för vars räkning ny- eller tillbyggnad företagits, skall för den del därav,

som av honom tages i anspråk, betala en hyra, beräknad efter sju procent å

ti llbyggnadskostnaden. Postverket skulle alltså i detta fall få vidkännas en ökad

hyreskostnad av 10,780 kronor.”

Den utav fullmäktige åberopade, den 23 november 1923 avlåtna skrivelsen

från generalpoststyrelsen är av följande lydelse:

’ ''Postkontoret i Karlskrona, som alltsedan mitten av december månad 1904

är inrymt i riksbankshuset därstädes, disponerar följande lägenheter, nämligen:

I bottenvåningen 1 rum för allmänhetens betjänande, 1 rum för avgående och

ankommande posters behandling, 1 brevbärarerum och 1 rum för postmästaren

samt 2 kassavalv och 2 toalettrum,

i jordvåningen 1 rum för tidningsbokföringen, 1 arkivrum och 1 toalettrum.

Dessa lokaler hava sedan lång tid tillbaka visat sig för sitt ändamål otillräckliga

och obekväma; klagomål mot desamma hava också tid efter annan framförts

från skilda håll.

''Redan år 1915 uttalade riksdagens revisorer, att de i riksbanksbyggnaden i

Karlskrona inrymda postkontorslokalerna syntes revisorerna mindre tillfredsställande

och att särskilt den för allmänheten avsedda expeditionslokalen vore

trång och obekväm. Innan sagda anmärkning från riksdagens revisorer framställts,

hade generalpoststyrelsen haft sin uppmärksamhet riktad på frågan, men,

då viktigare lokalfrågor väntade på sin lösning, hade generalpoststyrelsen icke

blivit i tillfälle att framlägga något förslag i ämnet. Samtidigt.med att.revisorerna

riktade anmärkning mot postkontorslokalerna, hade de jämväl erinran

att göra mot såväl telegrafverkets i samma fastighet inrymda lokaler som mot

själva riksbanksbyggnaden. I sin berättelse över revisionen av riksbanken hade

revisorerna anvisat utvägar till avhjälpande av de anmärkta bristfälligheterna

i såväl ena som andra hänseendet.

I anledning av revisorernas ifrågavarande anmärkningar uppdrog 1916 års

riksdag åt fullmäktige i riksbanken att låta utreda, huruvida och i vad män

genom om- och tillbyggnad av riksbankens fastighet i Karlskrona erforderliga

utrymmen skulle därstädes kunna beredas post- och telegrafverken, samt att

efter verkställd utredning inkomma med yttrande och förslag i ärendet. Med

skrivelse till bankoutskottet den 23 november 1916 överlämnade riksbanksfull
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets utlåtande Nr 47.

3

mäktige ett av professo™ m. m. E. Eallerstedt utarbetat förslag till ifrågasatt

om- och tillbyggnad av riksbankshusct, slutande å eu kostnadssumma av 243,000

kronor. Då emellertid varken post- eller telegrafverkens behov av ökade lokalutrymmen

genom berörda om- och tillbyggnader ansågos bliva för någon längre

tid framåt tillgodosett, syntes det såväl riksbanksfullmäktige som bankoutskottet

lämpligast att låta med frågans avgörande tills vidare anstå.

I skrivelse i ämnet till bankoutskottet den 17 januari 1918 anmälde riksbanksfullmäktige,

att, då telegrafverkets anspråk dåmera kunde tillgodoses utan

den större om- och tillbyggnad, som tidigare varit ifrågasatt och varigenom

större lokaler skulle kunna beredas även postverket, lokalbehovet för telegrafverkets

vidkommande kunde tillfredsställas med viss mindre påbyggnad. I

fråga om postverkets lokalbehov anförde fullmäktige, vilka först hade inhämtat

generalpoststyrelsens yttrande i ärendet, att större lokal för postkontoret efter

endast 3 å 4 år säkerligen måste anordnas antingen genom utvidgning av lokalen

eller genom anskaffande av annan lämplig lokal, och att, därest den första

utvägen till vinnande av ökat utrymme för postverket måste beträdas, en mindre

tillbyggnad å gårdsplanen skulle kunna utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med 1916 års förslag. I ungefär enahanda riktning uttalade sig bankoutskottet,

som hos riksdagen hemställde om anvisande av medel för utvidgning

av telegrafverkets lokaler genom en mindre påbyggnad av flygelbyggnaden

m. m., vilka medel också av 1918 års riksdag för ändamålet anvisades.

De närmast därpå följande åren strävade generalpoststyrelsen att lösa postkontorets

i Karlskrona lokalfråga genom att åt postverket förvärva egen fastighet,

. vari postkontoret kunde inrymmas; och redan i sitt förslag till utgifter för

kapitalökning.beträffande postverket för år 1919 hemställde generalpoststyrelsen

om anvisande på samma års tilläggsstat av ett reservationsanslag av 125,000

kronor för inköp av tomt för posthusbyggnad i Karlskrona. Vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t anförde vederbörande departementschef, att, då

ytterligare utredning av förevarande fråga syntes böra äga rum samt priset å

den till inköp ifrågasätta tomten föreföll ganska högt, generalpoststyrelsens

ifrågavarande förslag icke borde framläggas för 1919 års riksdag. Så blev icke

heller fallet. I sitt nästföljande förslag till utgifter för kapitalökning, vilket

avgavs den 15 oktober 1919, gjorde generalpoststyrelsen framställning om inköp

av en annan ur postverkets synpunkt lämplig och välbelägen fastighet,

På grund av den da rådande ekonomiska situationen och då behovet av inköp av

ifrågavarande tomt icke syntes höra till de mest trängande, ansåg sig vederbörande

departementschef ej heller vid detta tillfälle böra ifrågasätta framställning

till riksdagen om anvisande av medel för ändamålet. I anslutning härtill

blev något förslag i ämnet ej av Kungl. Maj:t framlagt för 1920 års riksdag.

.Ehuru postkontorets i Karlskrona lokalförhållanden länge varit minst sagt

otillfredsställande och svårigheterna för posttrafikens nöjaktiga ordnande blivit

allt större med varje år som gått, har denna lokalfråga sedan dess fått vila i

avvaktan på, att verkningarna av kristiden, särskilt inom byggnadsindustrien

och på arbetsmarknaden, skulle åtminstone till någon del övervinnas. Generalpoststyrelsen

finner det nu icke försvarligt att längre undanskjuta denna lokalfråga,

enär postkontorets trångboddhet blivit så stor, att fara föreligger med

hänsyn till ej blott posttrafikens behöriga ordnande utan även personalens hälsa.

Beträffande posttrafiken och lokalförhållandena vid postkontoret tillåter sig

generalpoststyrelsen här nedan återgiva vad styrelsen i sin den 14 januari 1916

Konungen avgivna skrivelse anfört i anledning av riksdagens revisorers

förutnämnda anmärkningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

''Postkontoret i Karlskrona inflyttade i riksbanksbyggnaden den 20 december

1904. Rörelsen vid kontoret har sedan dess ökats i högst väsentlig grad. Brevposten

bar i det närmaste fördubblats. Postanvisningarnas. antal har ökats

ännu mer. Och korsband, tidningar och paket — den mest skrymmande delen

av posten — hava i genomsnitt omkring tredubblats. Med hänsyn till denna

ökning, som torde vara betydligt större än man vid tidpunkten för postkontorslokalernas

iordningsställande haft anledning att förvänta, är det givet, att lokalerna

icke numera kunna fylla berättigade krav.

Såsom revisorerna framhållit, är den för allmänheten avsedda expeditionslokalen

trång och obekväm. Och detta gäller särskilt beträffande den del av

lokalen, som disponeras av den för allmänhetens betjänande där tjänstgörande

postpersonalen. Men härtill kommer, dels att de egentliga expeditionsutrymmena

för ankommande och avgående poster äro otillräckliga, dels ock att det

icke kunnat anordnas särskilda tjänsterum för, bland andra, kontrollören och

tidningsbokföringspersonalen, något som dock är av stort behov påkallat.''

Med Karlskrona jämförliga postkontor, för vilka under senare tider anskaffats

tidsenliga lokaler, hava också erhållit ett betydligt större utrymme än Karlskrona.

Av vad sålunda anförts framgår, att frågan om beredande av större

lokaler för postkontoret i Karlskrona måste inom den närmaste tiden på ett eller

annat sätt finna sin lösning.’

Sedan detta skrevs, har poströrelsen än mer ökats, och en fortsatt stegring

är av allt att döma att förvänta även framdeles.

Huru poströrelsen utvecklats under den sista 10-årsperioden framgår av efter-

följande tablå.

1913

1922

Ökning

Totaluppbörden (i kronor) ................................

........ 230,254

442,384

92 %

Antalet inlämnade försändelser av alla slag..........

........ 2,107,650

3,460,047

.64 %

Antalet inbetalade postanvisningar ......................

........ 71,458

145,363

103 %

Inbetalade postanvisningsbelopp (i kronor).............

........ 3,762,859

10,229,160

172 %

Antalet inlämnade paket.....................................

........ 25,803

40,450

57 %

Då postkontorslokalerna redan år 1918 börjat bliva otillräckliga för sitt ändamål,

lära förestående siffror otvetydigt visa nödvändigheten av, att postkontoret

med det snaraste erhåller tillräckliga och ändamålsenliga lokaler.

En annan omständighet, som talar för att denna lokalfråga under den närmaste

tiden får sin lösning, är, att den nuvarande postkontorslokalen är i oundgängligt

behov av en genomgripande reparation; förste provinsialläkaren i Blekinge

län har i skrivelse till postmästaren därstädes den 21 juni 1923 funnit

en reparation vara redan av hygieniska skäl påkallad. Det måste ur ekonomisk

synpunkt anses angeläget, att dessa reparationsarbeten komma till utförande i

samband med att postkontoret på ett eller annat sätt får sitt behov av större

lokalutrymme tillgodosett, så att icke först dyrbara reparationer vidtagas, vilka

möjligen komme att, i händelse av framtida utvidgning av lokalen, bliva utan

nytta.

Då det nu för generalpoststyrelsen framstått såsom oundgängligen nödvändigt,

att postkontorets i Karlskrona lokalfråga bringas till en lycklig lösning, äro

allt fortfarande två vägar framkomliga, av vilka den ena leder till inköp av en

bebyggd eller obebyggd fastighet och den andra till en utökning av den nuvarande

lokalen genom en tillbyggnad till riksbankshuset. En tredje utväg

skulle vara att förhyra andra lokaler för postkontoret, men bristen på för ändamålet

tjänliga och välbelägna lägenheter inom samhället utesluter denna möj
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 47. 5

ligliet. Ett fastighetsförvärv vore givetvis ur principiell synpunkt den lyckligaste

utvägen, då frågan därigenom löstes en gång för alla. För en tillbyggnad

tala dock i detta fall och under föreliggande förhållanden så starka

skäl, att generalpoststyrelsen icke tvekar att förorda detta alternativ. Det starkaste

skälet härvidlag är framför allt, att en utvidgning av den nuvarande lokalen

kommer att ställa sig för statsverket ojämförligt mycket billigare än ett

fastighetsköp med åtföljande ändrings- eller byggnadsarbeten. Härtill kommer,

att det ur flera synpunkter måste befinnas lämpligt, att postverkets lokaler

fortfarande äro förlagda inom samma byggnad som telegrafverkets och riksbankens,

en synpunkt: som bankoutskottet även funnit skäligt understryka i sitt

den 18 februari 1916 till riksdagen avlåtna utlåtande angående verkställd

granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

Under hänsynstagande till nu angivna synpunkter har generalpoststyrclsen

uppdragit åt förenämnda professor Lallerstedt att upprätta ritningar för tilloch

ombyggnad av riksbankshuset i Karlskrona i syfte att bereda postkontoret

därstädes ökade utrymmen, vilka ritningar jämte en av intendenten i byggnadsstyrelsen

K. W. Bildmark uppgjord kostnadsberäkning härjämte överlämnas.

Kostnadsberäkningen slutar å en summa av 146,000 kronor, varjämte tillkommer

för reparation av bjälk- och golvlag i bottenvåningen, på grund av förekommande

röta, ett belopp av omkring 8,000 kronor, vilken sistnämnda reparation

givetvis måste under alla förhållanden vidtagas.

Under åberopande av det ovan anförda, får generalpoststyrelsen i underdånighet

hemställa, att Kungl. Maj :t ville utverka, att fullmäktige i riksbanken måtte

vidtaga erforderliga åtgärder, på det att till- och ombyggnad av riksbankshuset

i Karlskrona, i huvudsaklig överensstämmelse med de nu överlämnade ritningarna,

måtte snarast möjligt komma till stånd.”

Till ärendet hörande ritningar och kostnadsberäkning hava överlämnats till

utskottet.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, har frågan om beredande av mera

tillfredsställande lokaler för postkontoret i Karlskrona sedan lång tid tillbaka

varit aktuell. Redan år 1915 framställde riksdagens revisorer anmärkning

mot lokalernas beskaffenhet. Med anledning härav uppdrog 1916 års riksdag

åt fullmäktige i riksbanken att verkställa utredning beträffande möjligheterna

att genom om- och tillbyggnad av riksbankens fastighet i Karlskrona bereda

erforderliga utrymmen såväl för postkontoret som ock för telegrafverket, mot

vars lokaler inom fastigheten erinringar jämväl framställts. Det förslag, som

i anledning härav utarbetades, blev emellertid icke genomfört. Medan sedermera,

jämlikt beslut av 1918 års lagtima riksdag, telegrafverkets lokaler betydligt

utvidgats genom vissa om- och tillbyggnadsarbeten å riksbanksfastigheten,

har för postverkets vidkommande någon förändring av lokalförhållandena

ännu icke ägt rum. I sina förslag till utgifter för kapitalökning beträffande

postverket för såväl år 1919 som år 1920 har generalpoststyrelsen gjort framställning

om beviljande av medel för inköp av tomt i och för nybyggnad för

postverkets räkning, men dessa förslag hava, såsom av det föregående framgår,

av Kungl. Maj:t ansetts icke böra läggas till grund för anslagsäskanden.

Generalpoststyrelsen har nu framhållit, att svårigheterna för posttrafikens

nöjaktiga ordnande blivit allt större med varje år samt att styrelsen icke

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 8 samt. 39 käft. (Nr 47.) 2

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

funne försvarligt att längre undanskjuta denna lokalfråga, enär postkontorets

trångboddhet blivit så stor, att fara förelåge med hänsyn till ej blott posttrafikens

behöriga ordnande utan även personalens hälsa. Styrelsen har därför

låtit upprätta ritningar för ifrågasatt om- och tillbyggnad av fastigheten i syfte

n-tt bereda postkontoret ökade utrymmen. Kostnaderna för detta förslag skulle

enligt verkställd beräkning belöpa sig till 146,000 kronor, vartill komme 8,000

kronor för reparation av bjälk- och golvlag i byggnadens bottenvåning på

grund av förekommande röta.

Utskottet, som genom delegerade avlagt besök vid ifrågavarande fastighet,

har funnit sig övertygat, att behovet av utvidgade och förbättrade lokaler för

postkontoret är av synnerligen trängande art. Det förslag till om- och tillbyggnad,

som förordats av generalpoststyrelsen och biträtts av såväl Kungl.

Maj:t som fullmäktige i riksbanken, har visserligen icke synts utskottet i alla

hänseenden tillfredsställande. De beräknade kostnaderna för förslagets genomförande

hava ock synts jämförelsevis höga. Utskottet har emellertid vid övervägande

av möjligheterna att genom förändrad disposition av byggnadens utrymmen

erhålla en mera tillfredsställande lösning kommit till den uppfattningen,

att någon utväg härför icke torde stå att finna. På grund härav och då eu

nybyggnad för postverkets räkning med hänsyn till lokalfrågans brådskande

natur och till de kostnader, som en sådan skulle medföra för statsverket,

icke synes kunna för närvarande ifrågasättas, har utskottet ansett sig böra biträda

det av generalpoststyrelsen framlagda och av fullmäktige förordade förslaget.

Med åberopande av vad här anförts och under hänvisning i övrigt till vad

generalpoststyrelsen i ämnet yttrat får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till förevarande framställning, må

bemyndiga fullmäktige i riksbanken att för beredande av ökat

utrymme åt postkontoret i Karlskrona låta i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av professorn E. Lallerstedt uppgjort

förslag genomföra om- och tillbyggnad av riksbankens byggnad

därstädes samt verkställa reparation av vissa utav röta angripna

bjälk- och golvlag i bottenvåningen av samma byggnad,

allt för en kostnad av högst 154,000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1924.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, K. J. A., Oting ren, Björnsson, Vindahl,

Dalberg, Berge, Lindgren och Bodin;

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro, Bäcklund,

Winkler, Kloo, Höglund, Gardell och Jönsson i Fridhill.

Stockholm. Oskär Eklunds boktr., 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.