Utlåtande, i anledning av väckt förslag rörande omoch tillbyggnad av riksbankens fastighet i Karlskrona.
1924-05-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1924:47, Utlåtande, i anledning av väckt förslag rörande omoch tillbyggnad av riksbankens fastighet i Karlskrona.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
1
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1924 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt förslag rörande om- och tillbyggnad
av riksbankens fastighet i Karlskrona.
I en till bankoutskottet avlåten, den 21 februari 1924 dagtecknad skrivelse
hava fullmäktige i riksbanken hemställt, att utskottet ville hos riksdagen göra
framställning om bemyndigande för fullmäktige att för beredande av ökat utrymme
åt postkontoret i Karlskrona låta, i huvudsaklig överensstämmelse med
ett av professorn E. Lallerstedt uppgjort förslag, genomföra om- och tillbyggnad
av riksbankens byggnad i Karlskrona samt verkställa reparation av de
utav röta angripna bjälk- och golvlag i bottenvåningen därstädes, allt för en
beräknad kostnad av sammanlagt 154,000 kronor.
Till slöd för denna framställning hava fullmäktige anfört följande:
’ ’Uti en i avskrift härvid fogad skrivelse den 23 november 1923 till Konungen
har kungl. generalpoststyrelsen framhållit, att de av postkontoret i Karlskrona
inom riksbankens byggnad därstädes disponerade lokaler, vilka sedan längre tid
varit otillfredsställande, numera på grund av poströrelsens stegring blivit så
otillräckliga, att fara förelåge med hänsyn till ej blott posttrafikens behöriga
ordnande utan även personalens hälsa, och funne styrelsen med hänsyn härtill
åtgärder för åstadkommande av tillräckliga och ändamålsenliga lokaler för postkontoret
oundgängligen nödvändiga. Under åberopande härav har generalpoststyrelsen
— med överlämnande av ett utav professorn E. Lallerstedt på styrelsens
uppdrag upprättat förslag till om- och tillbyggnad av berörda riksbanksbyggnad
i syfte att bereda postkontoret därstädes ökat utrymme — hemställt,
att Kungl. Maj :t ville utverka, att fullmäktige i riksbanken måtte vidtaga erforderliga
åtgärder för genomförande snarast möjligt av det ifrågasatta byggnadsföretaget.
Fullmäktige, som lämnats tillfälle att häröver avgiva utlåtande, hava i skrivelse
den 20 december 1923 förklarat, att därest Kungl. Maj :t funne skäl föreligg3''!
3tt riksbankens ifrågavarande fastighet för det angivna ändamålet utvidgades
på sätt generalpoststyrelsen föreslagit, fullmäktige för sin del vore
villiga att härom i vederbörlig ordning göra framställning hos innevarande
års bankoutskott, Då emellertid post- och telegrafverken för närvarande gemensamt
disponerade det ojämförligt största utrymmet inom ifrågavarande fastighet
och det med hänsyn härtill måhända kunde anses lämpligt, att densamma
mot ersättning till riksbanken överlätes till någotdera av dessa verk, ville fullmäktige
bringa till Kungl. Maj:ts kännedom, att fullmäktige för sin del icke
hade något att erinra mot en sådan åtgärd.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 8 samt 39 käft. (Nr 47.)
Fullmäktige
i riksbanken.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
Generalpost
styrelsen.
Kungl. Mai :t har i brev den 7 februari 1924 meddelat, att generalpoststyrelsen
och telegrafstyrelsen i gemensamt utlåtande den 11 januari 1924 förklarat sig
icke kunna tillstyrka, att äganderätten till riksbanksbyggnaden i Karlskrona
överlätes till någotdera av dessa verk, och har Kungl. Maj:t, som för sin del
funne behov av förbättrade lokaler för postkontoret i Karlskrona föreligga
samt denna lokalfråga kunna på ett för statsverket förmånligt sätt lösas i huvudsaklig
överensstämmelse med generalpoststyrelsens förslag i ämnet, överlämnat
handlingarna i ärendet till fullmäktige för den åtgärd, vartill fullmäktige
kunde finna anledning.
För utvidgning av telegrafverkets lokal inom bankens fastighet i Karlskrona
har 1918 års riksdag bemyndigat fullmäktige att låta utföra vissa ändringsarbeten
inom nämnda fastighet. Dessa arbeten hava under år 1921 blivit slutförda.
Enligt gällande villkor och bestämmelser vid hyresavtal mellan postverket,
telegrafverket och riksbanken är beträffande ny- eller tillbyggnad, som kommer
att utföras eller som utförts efter ingången av år 1917, bestämt, att den hyresgäst,
för vars räkning ny- eller tillbyggnad företagits, skall för den del därav,
som av honom tages i anspråk, betala en hyra, beräknad efter sju procent å
ti llbyggnadskostnaden. Postverket skulle alltså i detta fall få vidkännas en ökad
hyreskostnad av 10,780 kronor.”
Den utav fullmäktige åberopade, den 23 november 1923 avlåtna skrivelsen
från generalpoststyrelsen är av följande lydelse:
’ ''Postkontoret i Karlskrona, som alltsedan mitten av december månad 1904
är inrymt i riksbankshuset därstädes, disponerar följande lägenheter, nämligen:
I bottenvåningen 1 rum för allmänhetens betjänande, 1 rum för avgående och
ankommande posters behandling, 1 brevbärarerum och 1 rum för postmästaren
samt 2 kassavalv och 2 toalettrum,
i jordvåningen 1 rum för tidningsbokföringen, 1 arkivrum och 1 toalettrum.
Dessa lokaler hava sedan lång tid tillbaka visat sig för sitt ändamål otillräckliga
och obekväma; klagomål mot desamma hava också tid efter annan framförts
från skilda håll.
''Redan år 1915 uttalade riksdagens revisorer, att de i riksbanksbyggnaden i
Karlskrona inrymda postkontorslokalerna syntes revisorerna mindre tillfredsställande
och att särskilt den för allmänheten avsedda expeditionslokalen vore
trång och obekväm. Innan sagda anmärkning från riksdagens revisorer framställts,
hade generalpoststyrelsen haft sin uppmärksamhet riktad på frågan, men,
då viktigare lokalfrågor väntade på sin lösning, hade generalpoststyrelsen icke
blivit i tillfälle att framlägga något förslag i ämnet. Samtidigt.med att.revisorerna
riktade anmärkning mot postkontorslokalerna, hade de jämväl erinran
att göra mot såväl telegrafverkets i samma fastighet inrymda lokaler som mot
själva riksbanksbyggnaden. I sin berättelse över revisionen av riksbanken hade
revisorerna anvisat utvägar till avhjälpande av de anmärkta bristfälligheterna
i såväl ena som andra hänseendet.
I anledning av revisorernas ifrågavarande anmärkningar uppdrog 1916 års
riksdag åt fullmäktige i riksbanken att låta utreda, huruvida och i vad män
genom om- och tillbyggnad av riksbankens fastighet i Karlskrona erforderliga
utrymmen skulle därstädes kunna beredas post- och telegrafverken, samt att
efter verkställd utredning inkomma med yttrande och förslag i ärendet. Med
skrivelse till bankoutskottet den 23 november 1916 överlämnade riksbanksfull
-
Bankoulskottets utlåtande Nr 47.
3
mäktige ett av professo™ m. m. E. Eallerstedt utarbetat förslag till ifrågasatt
om- och tillbyggnad av riksbankshusct, slutande å eu kostnadssumma av 243,000
kronor. Då emellertid varken post- eller telegrafverkens behov av ökade lokalutrymmen
genom berörda om- och tillbyggnader ansågos bliva för någon längre
tid framåt tillgodosett, syntes det såväl riksbanksfullmäktige som bankoutskottet
lämpligast att låta med frågans avgörande tills vidare anstå.
I skrivelse i ämnet till bankoutskottet den 17 januari 1918 anmälde riksbanksfullmäktige,
att, då telegrafverkets anspråk dåmera kunde tillgodoses utan
den större om- och tillbyggnad, som tidigare varit ifrågasatt och varigenom
större lokaler skulle kunna beredas även postverket, lokalbehovet för telegrafverkets
vidkommande kunde tillfredsställas med viss mindre påbyggnad. I
fråga om postverkets lokalbehov anförde fullmäktige, vilka först hade inhämtat
generalpoststyrelsens yttrande i ärendet, att större lokal för postkontoret efter
endast 3 å 4 år säkerligen måste anordnas antingen genom utvidgning av lokalen
eller genom anskaffande av annan lämplig lokal, och att, därest den första
utvägen till vinnande av ökat utrymme för postverket måste beträdas, en mindre
tillbyggnad å gårdsplanen skulle kunna utföras i huvudsaklig överensstämmelse
med 1916 års förslag. I ungefär enahanda riktning uttalade sig bankoutskottet,
som hos riksdagen hemställde om anvisande av medel för utvidgning
av telegrafverkets lokaler genom en mindre påbyggnad av flygelbyggnaden
m. m., vilka medel också av 1918 års riksdag för ändamålet anvisades.
De närmast därpå följande åren strävade generalpoststyrelsen att lösa postkontorets
i Karlskrona lokalfråga genom att åt postverket förvärva egen fastighet,
. vari postkontoret kunde inrymmas; och redan i sitt förslag till utgifter för
kapitalökning.beträffande postverket för år 1919 hemställde generalpoststyrelsen
om anvisande på samma års tilläggsstat av ett reservationsanslag av 125,000
kronor för inköp av tomt för posthusbyggnad i Karlskrona. Vid ärendets föredragning
inför Kungl. Maj:t anförde vederbörande departementschef, att, då
ytterligare utredning av förevarande fråga syntes böra äga rum samt priset å
den till inköp ifrågasätta tomten föreföll ganska högt, generalpoststyrelsens
ifrågavarande förslag icke borde framläggas för 1919 års riksdag. Så blev icke
heller fallet. I sitt nästföljande förslag till utgifter för kapitalökning, vilket
avgavs den 15 oktober 1919, gjorde generalpoststyrelsen framställning om inköp
av en annan ur postverkets synpunkt lämplig och välbelägen fastighet,
På grund av den da rådande ekonomiska situationen och då behovet av inköp av
ifrågavarande tomt icke syntes höra till de mest trängande, ansåg sig vederbörande
departementschef ej heller vid detta tillfälle böra ifrågasätta framställning
till riksdagen om anvisande av medel för ändamålet. I anslutning härtill
blev något förslag i ämnet ej av Kungl. Maj:t framlagt för 1920 års riksdag.
.Ehuru postkontorets i Karlskrona lokalförhållanden länge varit minst sagt
otillfredsställande och svårigheterna för posttrafikens nöjaktiga ordnande blivit
allt större med varje år som gått, har denna lokalfråga sedan dess fått vila i
avvaktan på, att verkningarna av kristiden, särskilt inom byggnadsindustrien
och på arbetsmarknaden, skulle åtminstone till någon del övervinnas. Generalpoststyrelsen
finner det nu icke försvarligt att längre undanskjuta denna lokalfråga,
enär postkontorets trångboddhet blivit så stor, att fara föreligger med
hänsyn till ej blott posttrafikens behöriga ordnande utan även personalens hälsa.
Beträffande posttrafiken och lokalförhållandena vid postkontoret tillåter sig
generalpoststyrelsen här nedan återgiva vad styrelsen i sin den 14 januari 1916
Konungen avgivna skrivelse anfört i anledning av riksdagens revisorers
förutnämnda anmärkningar.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
''Postkontoret i Karlskrona inflyttade i riksbanksbyggnaden den 20 december
1904. Rörelsen vid kontoret har sedan dess ökats i högst väsentlig grad. Brevposten
bar i det närmaste fördubblats. Postanvisningarnas. antal har ökats
ännu mer. Och korsband, tidningar och paket — den mest skrymmande delen
av posten — hava i genomsnitt omkring tredubblats. Med hänsyn till denna
ökning, som torde vara betydligt större än man vid tidpunkten för postkontorslokalernas
iordningsställande haft anledning att förvänta, är det givet, att lokalerna
icke numera kunna fylla berättigade krav.
Såsom revisorerna framhållit, är den för allmänheten avsedda expeditionslokalen
trång och obekväm. Och detta gäller särskilt beträffande den del av
lokalen, som disponeras av den för allmänhetens betjänande där tjänstgörande
postpersonalen. Men härtill kommer, dels att de egentliga expeditionsutrymmena
för ankommande och avgående poster äro otillräckliga, dels ock att det
icke kunnat anordnas särskilda tjänsterum för, bland andra, kontrollören och
tidningsbokföringspersonalen, något som dock är av stort behov påkallat.''
Med Karlskrona jämförliga postkontor, för vilka under senare tider anskaffats
tidsenliga lokaler, hava också erhållit ett betydligt större utrymme än Karlskrona.
Av vad sålunda anförts framgår, att frågan om beredande av större
lokaler för postkontoret i Karlskrona måste inom den närmaste tiden på ett eller
annat sätt finna sin lösning.’
Sedan detta skrevs, har poströrelsen än mer ökats, och en fortsatt stegring
är av allt att döma att förvänta även framdeles.
Huru poströrelsen utvecklats under den sista 10-årsperioden framgår av efter-
följande tablå.
1913
1922
Ökning
Totaluppbörden (i kronor) ................................
........ 230,254
442,384
92 %
Antalet inlämnade försändelser av alla slag..........
........ 2,107,650
3,460,047
.64 %
Antalet inbetalade postanvisningar ......................
........ 71,458
145,363
103 %
Inbetalade postanvisningsbelopp (i kronor).............
........ 3,762,859
10,229,160
172 %
Antalet inlämnade paket.....................................
........ 25,803
40,450
57 %
Då postkontorslokalerna redan år 1918 börjat bliva otillräckliga för sitt ändamål,
lära förestående siffror otvetydigt visa nödvändigheten av, att postkontoret
med det snaraste erhåller tillräckliga och ändamålsenliga lokaler.
En annan omständighet, som talar för att denna lokalfråga under den närmaste
tiden får sin lösning, är, att den nuvarande postkontorslokalen är i oundgängligt
behov av en genomgripande reparation; förste provinsialläkaren i Blekinge
län har i skrivelse till postmästaren därstädes den 21 juni 1923 funnit
en reparation vara redan av hygieniska skäl påkallad. Det måste ur ekonomisk
synpunkt anses angeläget, att dessa reparationsarbeten komma till utförande i
samband med att postkontoret på ett eller annat sätt får sitt behov av större
lokalutrymme tillgodosett, så att icke först dyrbara reparationer vidtagas, vilka
möjligen komme att, i händelse av framtida utvidgning av lokalen, bliva utan
nytta.
Då det nu för generalpoststyrelsen framstått såsom oundgängligen nödvändigt,
att postkontorets i Karlskrona lokalfråga bringas till en lycklig lösning, äro
allt fortfarande två vägar framkomliga, av vilka den ena leder till inköp av en
bebyggd eller obebyggd fastighet och den andra till en utökning av den nuvarande
lokalen genom en tillbyggnad till riksbankshuset. En tredje utväg
skulle vara att förhyra andra lokaler för postkontoret, men bristen på för ändamålet
tjänliga och välbelägna lägenheter inom samhället utesluter denna möj
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 47. 5
ligliet. Ett fastighetsförvärv vore givetvis ur principiell synpunkt den lyckligaste
utvägen, då frågan därigenom löstes en gång för alla. För en tillbyggnad
tala dock i detta fall och under föreliggande förhållanden så starka
skäl, att generalpoststyrelsen icke tvekar att förorda detta alternativ. Det starkaste
skälet härvidlag är framför allt, att en utvidgning av den nuvarande lokalen
kommer att ställa sig för statsverket ojämförligt mycket billigare än ett
fastighetsköp med åtföljande ändrings- eller byggnadsarbeten. Härtill kommer,
att det ur flera synpunkter måste befinnas lämpligt, att postverkets lokaler
fortfarande äro förlagda inom samma byggnad som telegrafverkets och riksbankens,
en synpunkt: som bankoutskottet även funnit skäligt understryka i sitt
den 18 februari 1916 till riksdagen avlåtna utlåtande angående verkställd
granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.
Under hänsynstagande till nu angivna synpunkter har generalpoststyrclsen
uppdragit åt förenämnda professor Lallerstedt att upprätta ritningar för tilloch
ombyggnad av riksbankshuset i Karlskrona i syfte att bereda postkontoret
därstädes ökade utrymmen, vilka ritningar jämte en av intendenten i byggnadsstyrelsen
K. W. Bildmark uppgjord kostnadsberäkning härjämte överlämnas.
Kostnadsberäkningen slutar å en summa av 146,000 kronor, varjämte tillkommer
för reparation av bjälk- och golvlag i bottenvåningen, på grund av förekommande
röta, ett belopp av omkring 8,000 kronor, vilken sistnämnda reparation
givetvis måste under alla förhållanden vidtagas.
Under åberopande av det ovan anförda, får generalpoststyrelsen i underdånighet
hemställa, att Kungl. Maj :t ville utverka, att fullmäktige i riksbanken måtte
vidtaga erforderliga åtgärder, på det att till- och ombyggnad av riksbankshuset
i Karlskrona, i huvudsaklig överensstämmelse med de nu överlämnade ritningarna,
måtte snarast möjligt komma till stånd.”
Till ärendet hörande ritningar och kostnadsberäkning hava överlämnats till
utskottet.
Såsom av utredningen i ärendet framgår, har frågan om beredande av mera
tillfredsställande lokaler för postkontoret i Karlskrona sedan lång tid tillbaka
varit aktuell. Redan år 1915 framställde riksdagens revisorer anmärkning
mot lokalernas beskaffenhet. Med anledning härav uppdrog 1916 års riksdag
åt fullmäktige i riksbanken att verkställa utredning beträffande möjligheterna
att genom om- och tillbyggnad av riksbankens fastighet i Karlskrona bereda
erforderliga utrymmen såväl för postkontoret som ock för telegrafverket, mot
vars lokaler inom fastigheten erinringar jämväl framställts. Det förslag, som
i anledning härav utarbetades, blev emellertid icke genomfört. Medan sedermera,
jämlikt beslut av 1918 års lagtima riksdag, telegrafverkets lokaler betydligt
utvidgats genom vissa om- och tillbyggnadsarbeten å riksbanksfastigheten,
har för postverkets vidkommande någon förändring av lokalförhållandena
ännu icke ägt rum. I sina förslag till utgifter för kapitalökning beträffande
postverket för såväl år 1919 som år 1920 har generalpoststyrelsen gjort framställning
om beviljande av medel för inköp av tomt i och för nybyggnad för
postverkets räkning, men dessa förslag hava, såsom av det föregående framgår,
av Kungl. Maj:t ansetts icke böra läggas till grund för anslagsäskanden.
Generalpoststyrelsen har nu framhållit, att svårigheterna för posttrafikens
nöjaktiga ordnande blivit allt större med varje år samt att styrelsen icke
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 8 samt. 39 käft. (Nr 47.) 2
Utskottet.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
funne försvarligt att längre undanskjuta denna lokalfråga, enär postkontorets
trångboddhet blivit så stor, att fara förelåge med hänsyn till ej blott posttrafikens
behöriga ordnande utan även personalens hälsa. Styrelsen har därför
låtit upprätta ritningar för ifrågasatt om- och tillbyggnad av fastigheten i syfte
n-tt bereda postkontoret ökade utrymmen. Kostnaderna för detta förslag skulle
enligt verkställd beräkning belöpa sig till 146,000 kronor, vartill komme 8,000
kronor för reparation av bjälk- och golvlag i byggnadens bottenvåning på
grund av förekommande röta.
Utskottet, som genom delegerade avlagt besök vid ifrågavarande fastighet,
har funnit sig övertygat, att behovet av utvidgade och förbättrade lokaler för
postkontoret är av synnerligen trängande art. Det förslag till om- och tillbyggnad,
som förordats av generalpoststyrelsen och biträtts av såväl Kungl.
Maj:t som fullmäktige i riksbanken, har visserligen icke synts utskottet i alla
hänseenden tillfredsställande. De beräknade kostnaderna för förslagets genomförande
hava ock synts jämförelsevis höga. Utskottet har emellertid vid övervägande
av möjligheterna att genom förändrad disposition av byggnadens utrymmen
erhålla en mera tillfredsställande lösning kommit till den uppfattningen,
att någon utväg härför icke torde stå att finna. På grund härav och då eu
nybyggnad för postverkets räkning med hänsyn till lokalfrågans brådskande
natur och till de kostnader, som en sådan skulle medföra för statsverket,
icke synes kunna för närvarande ifrågasättas, har utskottet ansett sig böra biträda
det av generalpoststyrelsen framlagda och av fullmäktige förordade förslaget.
Med åberopande av vad här anförts och under hänvisning i övrigt till vad
generalpoststyrelsen i ämnet yttrat får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till förevarande framställning, må
bemyndiga fullmäktige i riksbanken att för beredande av ökat
utrymme åt postkontoret i Karlskrona låta i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av professorn E. Lallerstedt uppgjort
förslag genomföra om- och tillbyggnad av riksbankens byggnad
därstädes samt verkställa reparation av vissa utav röta angripna
bjälk- och golvlag i bottenvåningen av samma byggnad,
allt för en kostnad av högst 154,000 kronor.
Stockholm den 9 maj 1924.
På bankoutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson, K. J. A., Oting ren, Björnsson, Vindahl,
Dalberg, Berge, Lindgren och Bodin;
av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro, Bäcklund,
Winkler, Kloo, Höglund, Gardell och Jönsson i Fridhill.
Stockholm. Oskär Eklunds boktr., 1924.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.