Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vissa uttalanden av riksdagens revisorer rörande enskilda, med statslån understödda järnvägsaktiebolags räkenskaper m. m.

1924-05-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1924:55, Utlåtande, i anledning av vissa uttalanden av riksdagens revisorer rörande enskilda, med statslån understödda järnvägsaktiebolags räkenskaper m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

1

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1924 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av vissa uttalanden av riksdagens revisorer

rörande enskilda, med statslån understödda järnvägsaktiebolags

räkenskaper m. m.

I sitt den 6 mars 1924 avgivna utlåtande (nr 15) angående verkställd granskning

av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning hade bankoutskottet för

riksdagen anmält, att utskottet komme att framdeles avgiva särskilt utlåtande

över de av riksdagens revisorer i deras berättelse om granskning av riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning gjorda uttalanden in. m. angående enskilda,

med statslån understödda järnvägsaktiebolag och deras räkenskaper.

l:o.

Av revisorernas ovannämnda berättelse framgår beträffande Hultsfred— Hultsfred&

Västervik—Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolags ställning, att bland skul- Västervik—

derna den 1 januari 1922 upptagits ett belopp av 198,000 kronor: »Fond för befgtv^ae''rs

utveckling av järnvägsförbindelserna i Norra Kalmar län», samt att samman järnvägskonto

den 31 december 1922 redovisats med 88,278 kronor 37 öre. Bolagets aktiebolag.

skuld till fonden har alltså under året minskats med 109,721 kronor 63 öre.

I fråga om denna minskning har bolaget på begäran av riksgäldskontorets

ombudsman meddelat, att beloppet disponerats dels för lån till annan järnväg,

dels för bestridande av gemensamma kostnader för sammanknytning av vissa

banor vid Hultsfreds station, dels för inköp av aktier i angränsande järnvägsföretag,

varjämte återstående belopp 34,000 kronor insatts å bankräkning.

Genom de sålunda vidtagna transaktionerna hava givetvis bolagets disponibla

tillgångar minskats med angivna belopp, vilket sålunda undandragit® bolagets

direkta förvaltning och statens kontroll.

Enligt vad utskottet inhämtat, hade bolagets styrelse i skrivelse till fullmäktige

den 27 april 1921 avgivit en försäkran av innehåll, bland annat,

att skriftligen underrätta fullmäktige, innan fonden helt eller delvis toges i

anspråk för sitt ändamål, nämligen förbättringar å järnvägen Hultsfred—Norsholm

och ekonomiskt stödjande av bemödandena att åstadkomma vissa nya

järnvägar, vilka skulle tillföra bolagets järnväg ökad trafik, och eventuellt

även en kanalled.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 8 samt. 47 käft. (Nr 55.) 1

Kartong med vissa tillägg å sid. 3.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

Någon sådan anmälan har emellertid icke gjorts av bolaget i samband med

fondens användande för ovan omförmälda ändamål.

Med hänsyn till innehållet i berörda försäkran synes det utskottet, att

bolaget bort underrätta fullmäktige om den tillämnade dispositionen av fonden,

varigenom onekligen en viss försämring måste inträda i statens ställning såsom

fordringsägare hos bolaget. Under sådana förhållanden har utskottet ansett

sig böra vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

2:o.

Angående Revisorerna hava vid granskningen av Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolags

—Ätrans räkenskaper framhållit, att, såsom framginge av verkställd granskning av bojärnväsaktie-

lagets förvaltning, bolaget under de senare åren infriat ett i bank upptaget

bolag. byggnadslån å 50,000 kronor, för vilket Yarbergs stad ingått borgen. Då bolaget

ej fullgjort betalningsskyldigheten för sina båda statslån å resp. 1,185,000

kronor och 65,000 kronor, syntes det revisorerna anmärkningsvärt, att bolaget

ansett sig böra inbetala nyssnämnda banklån och sålunda befria staden från

déss tecknade borgen. Bolagets möjlighet att verkställa någon inbetalning till

riksgäldskontoret hade därigenom givetvis minskats. Genom det förfarande,

som kommit till användning, måste enligt revisorernas mening statens rätt

anses hava blivit på ett obehörigt sätt åsidosatt till förmån för staden, som

uppenbarligen hade stora fördelar av banans tillkomst.

Då utskottet i likhet med revisorerna funnit den av bolaget verkställda återbetalningen

av ifrågavarande byggnadslån anmärkningsvärd, har utskottet velat

vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

3:o.

Angående Vid granskningen av järnvägsaktiebolaget Borgholm—Bödas ställning hava

av^^vissa^en- revisorerna, efter erinran om banans ekonomiskt svaga ställning, meddelat,

skilda banor att järnvägsstyrelsen, som på begäran av fullmäktige yttrat sig i ärendet,

^ransida.tenS särskilt i fråga om ett eventuellt övertagande av järnvägen från statens

sida, för ändamålet låtit verkställa en granskning av banans förvaltning och

trafiktekniska skötsel. Styrelsen har därvid, bland annat, framhållit att, då

det syntes, som om staten komme att tvingas övertaga flera små banor, det

enligt styrelsens mening vore lämpligt att för en ekonomisk skötsel av dessa

avskilja en särskild tjänsteman i järnvägsstyrelsen, som skulle inför styrelsen

svara för dessa järnvägar. Under denna förutsättning hyste styrelsen ingen

tvekan att övertaga de småbanor, som staten kunde nödgas förvärva, och

skulle detta till och med kunna vara för statsverket förmånligt och ägnat att

öka möjligheten för förräntning av det i järnvägarna nedlagda statskapitalet.

Vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört synes utskottet värt beaktande, och

anser sig utskottet därför böra framhålla önskvärdheten av att fullmäktige

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

3

taga under övervägande, huruvida ett övertagande från statens sida av sådana

smärre enskilda, med statslån understödda järnvägsföretag, varom här är fråga

— såsom exempelvis Borgholm—Bödas, Södra Ölands järnvägsaktiebolag m. fl. —

kan anses vara för staten fördelaktigt. Vad sålunda förekommit har utskottet

velat för riksdagen

omförmäla.

4:o.

Vid granskning av järnvägsaktiebolagens räkenskaper har utskottet funnit, Angående

att i ett flertal fall s. k. anståndsränta å erhållna statslån förts inom linjen, av anståndsoch

hava varken revisorerna eller fullmäktige i riksgäldskontoret funnit an-r&jten

ledning till erinran häremot. I det förslag angående de enskilda järnvägarnas järnvägsbokföring,

som enligt uppdrag den 31 maj 1923 avgivits av särskilt tillkallade aktiebolag.

personer, har enligt däri iramlagt formulär för balansräkningens uppgörande

anståndsräntan å statslån ansetts böra föras inom linjen, till dess efter låneannuiteternas

fullgörande skyldighet att amortera densamma inträder. Eldigt

vad utskottet inhämtat, hava fullmäktige anslutit sig till detta förslag. Då

det emellertid enligt utskottets mening icke torde vara uteslutet, att med en

dylik bokföringsmetod ett järnvägsbolags trädande i likvidation kan komma

att uppskjutas till men för det allmänna, har utskottet ansett, att, intill dess

annorlunda i vederbörlig ordning blivit bestämt, anståndsräntan å statslån bör

upptagas såsom effektiv skuld i bolagens räkenskaper; vilket utskottet velat

för riksdagen

omförmäla.

5:o

Vad revisorerna i övrigt beträffande de enskilda med statslån understödda

järnvägsaktiebolagens räkenskaper anfört har icke synts böra påkalla särskilt

yttrande från utskottets sida.

Stockholm den 16 maj 1924.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Öhngren, Björnsson, Enhörning, Vindahl, Dalberg,

Lindgren och Östergren;

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro, Bäcklund,

Winkler, Loven, Kloo, Gardell och Jönsson i Fridhill.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

0

Reservation

av herrar Backlund och Boven, som ansett, att utskottets under punkten 5:o

gjorda uttalande bort hava följande lydelse:

”Vad revisorerna i övrigt beträffande de enskilda med statslån understödda

jämvägsaktiebolagens räkenskaper anfört föranleder icke annat yttrande från

utskottets sida, än att utskottet ansett sig böra framhålla angelägenheten av att

statens ombud i bolagens styrelser och revisioner ägna en mycket noggrann uppmärksamhet

åt det sätt, varpå ifrågavarande företag disponera över tillgängliga

medel, innan förfallna räntor och annuiteter å bolagens statslån blivit till fullo

guldna.

Utskottet vill i detta sammanhang ei’inra, att bankoutskottet vid 1921 års riksdag

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 63, efter erinran att Kungl. Maj :t

på förslag av vederbörande Konungens befallningshavande utser såväl en ledamot

i styrelsen som en revisor för varje med statslån understött järnvägsbolag,

i förevarande ämne yttrat följande:

''Enligt utskottets mening är det lämpligt, att staten alltjämt är representerad

i bolagets styrelse och revision. Det torde emellertid kunna ifrågasättas, huruvida

ej en förändring i sättet för dessa ombuds tillsättande bör äga rum. Det

synes ligga i sakens natur, att Konungens befallningshavande vid uppgörande

av sina ifrågavarande förslag, vilka nästan utan undantag lära av Kungl. Maj :t

följas, bereda ett väsentligt inflytande åt ortens och vederbörande järnvägsbolags

speciella intressen. En omläggning av sättet för utseendet av ifrågavarande

statens ombud synes utskottet sålunda önskvärd. Enligt utskottets mening torde

vid den utredning, som utskottet ifrågasätter, böra tagas under omprövning,

huruvida ej ombuden lämpligen böra utses av och bliva närmast ansvariga inför

den myndighet, som förvaltar lånen, d. v. s. fullmäktige i riksgäldskontor. ’

Vad sålunda anförts torde enligt utskottets mening alltjämt påkalla uppmärksamhet.

’ ’

Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.