Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om avskaffande av lagrådet eller åvägabringande av ändrade bestämmelser rörande dess befogenhet.

1924-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1924:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om avskaffande av lagrådet eller åvägabringande av ändrade bestämmelser rörande dess befogenhet.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Utskottets

yttrande.

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1924 kl. 3 c. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om avskaffande

av lagrådet eller åvägabringande av ändrade

bestämmelser rörande dess befogenhet.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 222, har herr Lindhagen hemställt, »att riksdagen, på de i motionen

nr 163 inom första kammaren vid 1923 års riksdag senast anförda skäl,

ville — med erinran tillika om vikten, att lagrådet vid beredning av sociala

lagar och särskilt lagförslag i sociala jordfrågor förstärkes med en målsman

även för menige mans frihet och lovliga intressen —

1) uttala sig för lagrådets avskaffande samt i sådant syfte för sin del till

vilande i grundlagsenlig ordning besluta att upphäva 21 § regeringsformen

och vidtaga därav följande ändringar i 87 § av samma grundlag

2) eller, om detta icke kan bifallas, för sin del till vilande i grundlagsenlig

ordning antaga följande tillägg till 87 § regeringsformen :

’3:o. Skyldighet att infordra lagrådets yttrande äger dock ej rum i fråga

om lagförslag, som beröra sociala jordfrågor eller andra ämnen av social

natur, och ej heller lagförslag framlagda enligt Konungens förordnande av

lagberedningar eller lagkommissioner, sammansatta av minst tre lagkunnige

såsom ensamma ordinarie ledamöter.’

3) eller, om icke heller detta kan bifallas, anhålla, att regeringen ville

taga under övervägande de olägenheter, som- äro förbundna med den åt lagrådet

uppdragna lagberedning, samt för riksdagen framlägga förslag till de

ändringar i regeringsformen och andra åtgärder, som av detta övervägande

kunna föranledas.»

Beträffande motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

I anledning av vid 1920 års riksdag väckta motioner bl. a. om lagrådets

avskaffande yttrade konstitutionsutskottet i sitt avstyrkande utlåtande (nr 47):

»De i förevarande motioner framställda skälen för ett avskaffande eller

en genomgripande förändring av lagrådet äro enligt utskottets uppfattning

icke övertygande. De motiv, som förefunnos för lagrådets inrättande, synas

fortfarande äga giltighet, och den av lagrådet utförda laggranskningen torde

under nuvarande livliga lagstiftningsarbete vara särskilt påkallad av hänsyn

till lagarbetets enhetlighet.»

I motion vid fjolårets riksdag gjordes av herr Lindhagen samma yrkande

som i den nu förevarande motionen. Konstitutionsutskottet uttalade i sitt

utlåtande över nämnda motion, att vad i densamma anförts icke kunnat

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 13.

3

rubba utskottet i dess övertygelse om riktigheten av den vid 1920 ars

riksdag av utskottet uttalade uppfattningen. Utskottet avstyrkte fördenskull

motionen. I samband härmed uttalade utskottet följande:

»Ett annat spörsmål är givetvis, såsom även av 1920 års konstitutionsutskott

framhölls, huruvida icke åtgärder kunna tänkas, varigenom lagrådets

arbetsbörda skulle lättas och lagstiftningsarbetet i samband därmed

påskyndas. I den mån detta spörsmål är eller bliver aktuellt,

torde det emellertid kunna antagas, att regeringen åt detsamma ägnar

tillbörlig uppmärksamhet. De utvägar för dess lösning, som i motionen

angivits, kan utskottet i varje fall icke anbefalla. Att från lagrådets

verksamhetsområde bortskilja en så viktig lagstiftningsgren som den sociala

lagstiftningen kan enligt utskottets mening icke ifrågakomma. Mot förslaget,

att sådana lagfrågor, som redan varit föremål för på visst sätt

kvalificerad beredning skulle undandragas lagrådets behandling, tala de

skäl, som i allmänhet ur kravet på enhetlighet i lagstiftningen kunna

hämtas för lagrådets medverkan och som även i händelse av hög juridisk

kompetens hos dem, som utfört det förberedande arbetet, måste tillerkännas

betydelse. Härtill kommer svårigheten att på ett tillfredsställande sätt

angiva, vilka ärenden som på denna grund ej borde hänskjutas till lagrådet.

»

Utskottets hemställan blev av båda kamrarna bifallen.

Till stöd för sitt nu upprepade yrkande har motionären icke anfört några

nya skäl. Utskottet saknar därför anledning att över motionen avgiva

annat yttrande, än att det fasthåller vid den uppfattning, som vid fjolårets

riksdag uttalades av utskottet och även vann riksdagens bifall.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 mars 1924.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, von Geijer, Strömberg. I\. J. Ekman'', Thulin.

Ljunggren, G. W. Hansson, Dahl, A. W. Johansson, P. J. Gustafsson, Johan

Bergman, Sävström, Jansson i Edsbäcken, Engberg'', Borg'', Bäckström, Andersson

i Igelboda*, Gustafson i Kasenberg, Pehrsson i Göteborg och Svensson i

Grönvik.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Reservationer:

1) av herr Thulin, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning, huruvida icke

den åt lagrådet uppdragna lagberedningen skulle kunna

förenklas samt möjligen uppdragas åt högsta domstolen,

ävensom för riksdagen framlägga det förslag, som av

utredningen föranledes;

2) av herrar Larsson i Västerås, Ljunggren, G. W. Hansson, Engberg,

Sävström, Borg och Andersson i Igelboda, som ansett, att utskottets utlåtande

borde haft följande lydelse:

I anledning av — — — utlåtande (nr 47):

»De — — — enhetlighet.»

»I motion — — — följande:»

»Ett annat spörsmål — — — lömsk ju tas till lagrådet.»

Utskottet finner det emellertid kunna ifrågasättas, huruvida icke den inskränkningen

kunde ske i lagrådets befattning med lagförslagen, att dessas

granskning bleve rent juridisk och lagteknisk, medan prövningen av deras

materiella tillbörlighet förbeliölles den lagstiftande makten. Även om

gränsen mellan en dylik mera formell granskning och en materiell prövning

i vissa fall kan vara svårbestämd, torde likväl starka skäl tala för

att en sammanblandning av rent juridiska synpunkter och politiska i möjligaste

mån undvikes, icke minst med hänsyn till önskvärdheten av att

lagrådet fredas för varje misstanke att vare sig vilja eller kunna påverka

lagstiftningen i viss riktning.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm, Isaac Mardis’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.