Utlåtande i anledning av väckt motion om avskaffande av lagrådet eller åvägabringande av ändrade bestämmelser rörande dess befogenhet.
1924-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1924:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om avskaffande av lagrådet eller åvägabringande av ändrade bestämmelser rörande dess befogenhet.
Dokumentets text
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
Utskottets
yttrande.
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1924 kl. 3 c. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om avskaffande
av lagrådet eller åvägabringande av ändrade
bestämmelser rörande dess befogenhet.
I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 222, har herr Lindhagen hemställt, »att riksdagen, på de i motionen
nr 163 inom första kammaren vid 1923 års riksdag senast anförda skäl,
ville — med erinran tillika om vikten, att lagrådet vid beredning av sociala
lagar och särskilt lagförslag i sociala jordfrågor förstärkes med en målsman
även för menige mans frihet och lovliga intressen —
1) uttala sig för lagrådets avskaffande samt i sådant syfte för sin del till
vilande i grundlagsenlig ordning besluta att upphäva 21 § regeringsformen
och vidtaga därav följande ändringar i 87 § av samma grundlag
2) eller, om detta icke kan bifallas, för sin del till vilande i grundlagsenlig
ordning antaga följande tillägg till 87 § regeringsformen :
’3:o. Skyldighet att infordra lagrådets yttrande äger dock ej rum i fråga
om lagförslag, som beröra sociala jordfrågor eller andra ämnen av social
natur, och ej heller lagförslag framlagda enligt Konungens förordnande av
lagberedningar eller lagkommissioner, sammansatta av minst tre lagkunnige
såsom ensamma ordinarie ledamöter.’
3) eller, om icke heller detta kan bifallas, anhålla, att regeringen ville
taga under övervägande de olägenheter, som- äro förbundna med den åt lagrådet
uppdragna lagberedning, samt för riksdagen framlägga förslag till de
ändringar i regeringsformen och andra åtgärder, som av detta övervägande
kunna föranledas.»
Beträffande motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
I anledning av vid 1920 års riksdag väckta motioner bl. a. om lagrådets
avskaffande yttrade konstitutionsutskottet i sitt avstyrkande utlåtande (nr 47):
»De i förevarande motioner framställda skälen för ett avskaffande eller
en genomgripande förändring av lagrådet äro enligt utskottets uppfattning
icke övertygande. De motiv, som förefunnos för lagrådets inrättande, synas
fortfarande äga giltighet, och den av lagrådet utförda laggranskningen torde
under nuvarande livliga lagstiftningsarbete vara särskilt påkallad av hänsyn
till lagarbetets enhetlighet.»
I motion vid fjolårets riksdag gjordes av herr Lindhagen samma yrkande
som i den nu förevarande motionen. Konstitutionsutskottet uttalade i sitt
utlåtande över nämnda motion, att vad i densamma anförts icke kunnat
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 13.
3
rubba utskottet i dess övertygelse om riktigheten av den vid 1920 ars
riksdag av utskottet uttalade uppfattningen. Utskottet avstyrkte fördenskull
motionen. I samband härmed uttalade utskottet följande:
»Ett annat spörsmål är givetvis, såsom även av 1920 års konstitutionsutskott
framhölls, huruvida icke åtgärder kunna tänkas, varigenom lagrådets
arbetsbörda skulle lättas och lagstiftningsarbetet i samband därmed
påskyndas. I den mån detta spörsmål är eller bliver aktuellt,
torde det emellertid kunna antagas, att regeringen åt detsamma ägnar
tillbörlig uppmärksamhet. De utvägar för dess lösning, som i motionen
angivits, kan utskottet i varje fall icke anbefalla. Att från lagrådets
verksamhetsområde bortskilja en så viktig lagstiftningsgren som den sociala
lagstiftningen kan enligt utskottets mening icke ifrågakomma. Mot förslaget,
att sådana lagfrågor, som redan varit föremål för på visst sätt
kvalificerad beredning skulle undandragas lagrådets behandling, tala de
skäl, som i allmänhet ur kravet på enhetlighet i lagstiftningen kunna
hämtas för lagrådets medverkan och som även i händelse av hög juridisk
kompetens hos dem, som utfört det förberedande arbetet, måste tillerkännas
betydelse. Härtill kommer svårigheten att på ett tillfredsställande sätt
angiva, vilka ärenden som på denna grund ej borde hänskjutas till lagrådet.
»
Utskottets hemställan blev av båda kamrarna bifallen.
Till stöd för sitt nu upprepade yrkande har motionären icke anfört några
nya skäl. Utskottet saknar därför anledning att över motionen avgiva
annat yttrande, än att det fasthåller vid den uppfattning, som vid fjolårets
riksdag uttalades av utskottet och även vann riksdagens bifall.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 mars 1924.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, von Geijer, Strömberg. I\. J. Ekman'', Thulin.
Ljunggren, G. W. Hansson, Dahl, A. W. Johansson, P. J. Gustafsson, Johan
Bergman, Sävström, Jansson i Edsbäcken, Engberg'', Borg'', Bäckström, Andersson
i Igelboda*, Gustafson i Kasenberg, Pehrsson i Göteborg och Svensson i
Grönvik.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
Reservationer:
1) av herr Thulin, som ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning, huruvida icke
den åt lagrådet uppdragna lagberedningen skulle kunna
förenklas samt möjligen uppdragas åt högsta domstolen,
ävensom för riksdagen framlägga det förslag, som av
utredningen föranledes;
2) av herrar Larsson i Västerås, Ljunggren, G. W. Hansson, Engberg,
Sävström, Borg och Andersson i Igelboda, som ansett, att utskottets utlåtande
borde haft följande lydelse:
I anledning av — — — utlåtande (nr 47):
»De — — — enhetlighet.»
»I motion — — — följande:»
»Ett annat spörsmål — — — lömsk ju tas till lagrådet.»
Utskottet finner det emellertid kunna ifrågasättas, huruvida icke den inskränkningen
kunde ske i lagrådets befattning med lagförslagen, att dessas
granskning bleve rent juridisk och lagteknisk, medan prövningen av deras
materiella tillbörlighet förbeliölles den lagstiftande makten. Även om
gränsen mellan en dylik mera formell granskning och en materiell prövning
i vissa fall kan vara svårbestämd, torde likväl starka skäl tala för
att en sammanblandning av rent juridiska synpunkter och politiska i möjligaste
mån undvikes, icke minst med hänsyn till önskvärdheten av att
lagrådet fredas för varje misstanke att vare sig vilja eller kunna påverka
lagstiftningen i viss riktning.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm, Isaac Mardis’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.