Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21

1924-04-08 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1924:21, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1924 kl. 9 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av våclda motioner om skrivelse

till Konungen rörande ändring i visst avseende av bestämmelserna

angående val till riksdagens andra kammare m. m.

Till konstitutionsutskottet kava hänvisats de likalydande motionerna i första

kammaren nr 53 av friherre Adelswärd m. fl. och i andra kammaren nr 224 av

herr Pettersson i Södertälje m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t äska, att Kung!. Maj :t ville låta verkställa utredning rörande

möjligheten att bygga de allmänna valen till riksdagens andra kammare och

de kommunala representantförsamlingarna på en metod, som i högre grad än

för närvarande möjliggör direkta personval, samt därefter till riksdagen inkomma

med det förslag, vartill utredningen må föranleda.

I avseende å motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom av motionärerna omnämnts, anhöll riksdagen 1918 hos Kungl. Maj:t

om utredning angående åtgärder till undvikande av de olägenheter, vilka

enligt vunnen erfarenhet vidlådde reglerna för de proportionella valen. Detta

spörsmål blev, jämte vissa därmed sammanhängande spörsmål, föremål för

behandling av de s. k. proportionsvalssakkunnige, som den 18 april 1921

framlade förslag rörande det proportionella valsättet vid val till riksdagen.

På grundval av de sakkunnigas betänkande framlade Kungl. Maj:t för 1921

års riksdag förslag dels om förstorande av valkretsarna för andra kammarvalen,

dels om nytt sammanräkningsförfarande, vilka förslag i huvudsak blevo

av riksdagen bifallna; det nya sammanräkringsförfarandet blev genom beslut

vid följande års riksdag gällande även vid val av landsting, stadsfullmäktige

och kommunalfullmäktige. — Nyssnämnda sakkunnige hade jämväl framlagt

förslag dels om införande av officiella valförberedelser, dels om möjliggörande

av s. k. personröstning med subsidiär liströstning. Med avseende å dessa förslag

yttrade föredragande departementschefen 1921, att de innebure så vittgående

nyheter, att dels dessa nyheter krävde ett grundligare övervägande än som i

betraktande av den långt framskridna tiden blivit möjligt, dels under alla förhållanden

deras omedelbara genomförande kunde tänkas vålla svårigheter vid

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 5 saml. 18 häjl. (Nr 21.)

VlskolUh

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

tillämpningen. I dessa hänseenden blev därför intet förslag av Kungl. Maj:t

framlagt, och frågan blev ej heller av riksdagen upptagen.

Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande åberopat, att enligt nu gällande

regler eu alltför dominerande betydelse skulle tillmätts partiindelningen, medan

däremot det personliga momentet icke ansetts få tillfälle att i tillbörlig mån

göra sig gällande. Motionärerna önska därför avskaffande av »det system,

som främst bygger valhandlingen på partibeteckningstvång».

Utskottet är icke övertygat om att genomförandet av en metod, som utesluter

partibeteckningar eller åt dessa ger en mera underordnad betydelse,

verkligen skulle innebära ett steg i den riktning, som motionärerna avsett.

Utskottet inskränker sig i detta hänseende till att erinra därom, att proportionsvalssakkunnige,

efter att tämligen ingående hava dryftat möjligheterna för

införande av en personvalmetod, stannade vid att icke framlägga något förslag

i sådan riktning. Det ginge enligt de sakkunniges mening icke an att förbise

de vanskligheter, som vore förknippade med dess överförande från teorien

till praktiken. Betänkligast vore »risken för partistramhetens premierande i

strid med meningen i det hela».

Såvitt av motionärerna upplysts, föreligga inga nya uppslag, ägnade att

rubba det omdöme, som av de sakkunnige fällts angående svårigheterna vid

genomförande av en personvalmetod. Under sådana omständigheter kan utskottet

icke finna anledning att nu tillstyrka en förnyad utredning om reformering

av den proportionella valmetoden. Än mindre kan utskottet tillstyrka

en utredning av den innebörd motionärerna ifrågasatt; med den formulering

av utredningsuppdraget, som de föreslagit, skulle det nämligen icke ens angivas,

att utredningen bör äga rum inom det proportionella valsättets ram. Utskottet

hyser den uppfattningen, att — oavsett den ståndpunkt som må intagas

till frågan om proportionsvalens och majoritetsvalens företräden i och för sig —

intet skäl föreligger att nu taga en övergång från proportions- till majoritetsval

under övervägande.

Utskottet vill yttermera framhäva önskvärdheten i och för sig av att, så

långt möjligt är, undvika ändringar i gällande principer för valsättet. Det är

enligt utskottets mening angeläget, att väljaine genom längre tids tillämpning

av samma system vinna förtrogenhet med detsamma och således förvärva

erfarenhet om dess verkningar och om de olika möjligheter dess tillämpning

erbjuder. Utskottet kan i detta sammanhang icke underlåta att framhålla,

att i den mån kännedomen om gällande regler och deras verkningssätt förbliver

inskränkt till en relativt mindre krets, partierna och valorganisationerna

vinna ökade möjligheter att bestämma valens utgång, medan å andra sidan

väljarekårens önskningar, i den mån dessa skilja sig från organisationernas, få

ökat tillfälle att göra sig gällande, ju mera förtrogna väljarne genom längre

tids erfarenhet bliva med systemet.

På nu anförda skäl får utskottet hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

3

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 april 1924.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Närvarande: herrar Larsson i Västeräs, von Geijer, Ljunggren, Reuterskiöld, G. W. Hansson*,

Dahl, Lyberg*, N. S. Norling, Stendahl, Larsén. A. IV. Johansson, Såvslröm, Jansson i Edsbäcken,

Engberg, Bäckström*, Andersson i Igelboda*, Gustafson i Kasenberg, Pehrsson i Göteborg,

Svensson i Grönvik och Hedvall.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

l:o) av herr Dahl, som anfört:

Även om man fullt ut ansluter sig till principen av proportionellt valsätt

och även om man ej godkänner meningen, att sagda valsätt i högre grad än

andra valsystem befrämjar partitvång, torde man ej kunna undgå att finna

erfarenheter av den gällande valordningen hava bestyrkt önskvärdheten av

någon jämkning, innebärande tillfälle för väljare att med större utsikt till

framgång, än som nu är för handen, föra fram kandidatur, som står utanför

partilistorna. En anordning i dylikt syfte torde böra förbindas med viss anknytning

till ett parti; eljest kan det förutses, att anordningens praktiska värde

bleve lika ringa som den nuvarande »fria gruppens».

Uppslag i antydd riktning finnas i proportionsvalsakkunniges betänkande

av 1921; dessa uppslag böra ytterligare prövas och torde eventuellt kunna föra

fram till en godlcännbar lösning.

Jag har alltså i utskottet omfattat den meningen, att utskottet borde tillstyrka,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kung]. Maj:t begära, att

Kungl. Maj :t ville låta verkställa utredning rörande möjligheten

att, med bibehållande av proportionellt valsätt, bygga de allmänna

valen till riksdagens andra kammare och de kommunala

representantförsamlingarna på en metod, som i högre grad än

för närvarande kan ske möjliggör direkta personval, samt

till riksdagen inkomma med det förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

2:°) av herr Zyberg, som ansett, att utskottets utlåtande bort liava följande

lydelse:

Till konstitutionsutskottet----(= utskottet) —--— utred
ningen

må föranleda.

Utskottet finner de anmärkningar befogade, vilka i motionerna gjorts mot

våra nuvarande valmetodiska bestämmelser. Dessa anmärkningar rikta sig

mot systemet med partibeteckning och framför allt mot partibeteckningstvånget.

Härmed förbundna oegentligheter och olägenheter äro huvudsakligen,

att representantvalen mindre få karaktären av röstning på personer än röstning

på partier, att valaktens uttryck av personligt förtroende för de valda väsentligen

går förlorat och att de röstberättigades handlingsfrihet i hög grad

beskäres. I sistnämnda hänseende är särskilt att märka, hurusom väljaren

icke har möjlighet förhindra, att hans röst tillgodogöres personer, vilka han

under inga förhållanden önskar få valda, och hurusom grupper av icke partianslutna

röstberättigade, vilka äro för svaga att med säkerhet ensamma förfoga

över ett mandat och som vilja framföra partilösa kandidater eller stödja kandidater

från skilda partier, icke kunna deltaga i valet utan att stödja samtliga

kandidater inom ett av partierna.

I likhet med motionärerna anser utskottet visserligen, att partibildning

i och för sig är ett sunt och naturligt uttryck för samverkan mellan människor

av samma åskådning och likartade intressen, och det kan icke med någon visshet

sägas, att partimotsättningarnas skärpning har sin grund i själva valsystemet.

Men det måste betecknas såsom ett allvarligt fel i systemets utformning, att

partianslutningen ter sig som ett tvång och personlighetsmomentet sk jutes

i bakgrunden.

En undersökning, huruvida denna mekanisering av valakten icke kan undanröjas

utan samtidigt åsidosättande av minoritetens sätt att bliva representerad,

synes därför utskottet önskvärd. Närmast torde denna undersökning

böra röra sig inom ramen för vårt nuvarande valsystem och avse möjligheten att

nå detta syfte genom införande av en s. k. personproportionalistisk metod.

Men då det proportionella valsättet icke får anses såsom det under alla förhållanden

enda tillämpliga, lärer undersökningen böra omfatta även de möjligheter

i angivna hänseende, som andra valsystem erbjuda.

Till igångsättande av den begärda undersökningen finner utskottet så mycket

större skäl, som vårt valsystem genom det av s. k. proportionsvalsakkunniga

år 1921 avgivna betänkandet varit föremål för uttömmande utredning i olika

avseenden, men frågan om personvalmetoder av de sakkunniga därvid måst

skjutas åt sidan, ehuru de sakkunniga understrukit dylika metoders företräden.

Efter att å andra sidan hava antytt de svårigheter, som kunna tänkas förbundna

med en personvalmetod, yttra do sakkunniga om anledningen till detta undanskjutande

följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

»Trots de antydda svårigheterna hade det ursprungligen varit de sakkunnigas

önskan att såsom ett alternativ framlägga ett utarbetat personmetodologiskt

valsystem. I mån som vårt arbete fortskridit, har det emellertid blivit

oss klart, att hela frågan tills vidare blivit ej blott i vårt land utan även annorstädes

alltför litet genomdebatterad såväl principiellt som tekniskt, för att

förutsättningarna för det definitiva framläggandet av ett förslag i denna riktning

skulle vara för handen. Det är först på allra sista tiden, som personmetoden

blivit för allmänheten bekant, och detta tills vidare obestämt nog. Det

kan därför jämväl ifrågasättas, huruvida den allmänna opinionen vore förberedd

för en omgestaltning av den radikala vidd, som den direkta övergången

från en partimetod till en personmetod innebär.

Med hänsyn till allt detta, ävensom till den starkt begränsade tid, som stått

oss till buds, hava vi nödgats avstå från att alternativt föreslå en reform efter

rent personmetodologiska linjer.»

Då efter tiden för betänkandets avgivande det ifrågavarande spörsmålet

i avsevärd omfattning varit föremål för offentlig debatt och för meningsutbyten,

torde numera icke någon av de sålunda omförmälda anledningarna till uppskov

med utredningen föreligga eller kunna tillmätas betydelse.

På grund härav och under hänvisning i övrigt till vad i motionerna anförts

hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av motionerna nr 53 i första kammaren

och nr 224 i andra kammaren, måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t äska, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning

rörande möjligheten att bygga de allmänna valen

till riksdagens andra kammare och de kommunala representantförsamlingarna

på en metod, som i högre grad än för närvarande

möjliggör direkta personval, samt därefter till riksdagen

inkomma med det förslag, vartill utredningen må föranleda.

3:o) av herrar Ljunggren, Jansson i Edsbäcken och Bäckström, vilka instämt

i herr Lybergs yrkande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.