Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte tre motioner angående ändringar i samma lag.

1924-05-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1924:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte tre motioner angående ändringar i samma lag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1924 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om ändring i vissa delar av

lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte

tre motioner angående ändringar i samma lag.

Genom en den 19 mars 1924 dagtecknad, till konstitutionsutskottet hänvisad

proposition, nr 179, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga

följande förslag till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) om

val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 15, 17, 19, 21, 59, 79 och 87 §§ i lagen den 26

november 1920 om val till riksdagen skola, 15, 17, 21, 59, 79 och 87 §§ i

nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

15 §.

Val---kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller viss meningsriktning).

Mellan partibeteckningen och namnen må förekomma en underpartibeteckning

(beteckning i ord för viss grupp av valmän eller viss

meningsriktning inom partiet) och mellan sådan beteckning och namnen

en fraktionsbeteckning (beteckning i ord för viss grupp av valmän eller

viss meningsriktning inom underpartiet). I övrigt skall sedeln avfattas

i överensstämmelse med formulär 1 vid denna lag.

Varje--- — andra.

Blanketter---valet.

17 §.

Ogin---med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning, eller upptager sådan eller underpartibeteckning

eller fraktionsbeteckning å annat ställe än ovanför namnen, eller

upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen;

vilken---namn.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 5 sand. 24 höft. (Nr 28.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

19 $.

1. För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter partibeteckning.

Förekommer inom parti underpartibeteckning, ordnas partiets valsedlar

efter sådan beteckning. Sedlar utan underpartibeteckning anses tillhöra ett

särskilt underparti.

Förekommer inom underparti fraktionsbeteckning, ordnas underpartiets

valsedlar efter sådan beteckning. Sedlar utan fraktionsbeteckning

anses tillhöra en särskild fraktion.

2. a) För varje fraktion bestämmes i erforderlig utsträckning genom

särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å fraktionens valsedlar,

vilka avse själva riksdagsmannavalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står

först å sedeln.

Fraktionens valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första

namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först

på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.

c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,

bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst

å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och

nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående

sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp;

däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör

gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda

rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp

av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad

plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela

dess rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet

av plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1,

eller, om flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet

av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal,

ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

3

rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast

före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

d) Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till

antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

3. För varje underparti bestämmes i erforderlig utsträckning genom

särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å underpartiets valsedlar,

vilka avse själva riksdagsmannavalet. Därvid anses namnen å

varje fraktions valsedlar förekomma i den jämlikt 2 mom. bestämda ordning

och tillämpas i övrigt de i nämnda mom. angivna grunder.

4. För varje parti bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda

sammanräkningar ordning mellan de namn å partiets valsedlar,

vilka avse själva riksdagsmannavalet. Därvid anses namnen å varje underpartis

valsedlar förekomma i den jämlikt 3 mom. bestämda ordning

och tillämpas i övrigt de i 2 mom. angivna grunder.

21 §.

Där---honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta

namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen

inom partiet. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande

---- den avgångnes ställe.

Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället avsäga sig

uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya sammanräkningen

såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, som upptaga den

först avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den

sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom partiet.

59 $.

Vid---kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller viss mtmingsriktning).

Mellan partibeteckningen och namnen må förekomma en underpartibeteckning

(beteckning i ord för viss grupp av väljare eller viss

meningsriktning inom partiet) och mellan sådan beteckning och namnen

en fraktionsbeteckning (beteckning i ord för viss grupp av väljare eller

viss meningsriktning inom underpartiet).

Namnen--• — avser.

Valsedel---åsyftas.

79 $.

Ogin---med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning, eller upptager sådan eller underparti
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

beteckning eller fraktionsbeteckning å annat ställe än ovanför namnen,

eller upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen;

Vilken---namn.

Finnas---ogilla.

87

1. Har---honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta

namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen

inom partiet. Varje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet---

skilje lotten.

Efter---försegling.

2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt

1 mom., avgått före utgången av den tid, för vilken han hlivit utsedd; och

skall vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de

valsedlar, som upptaga den först avgångnes namn och på grund därav

gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades

plats i ordningen inom partiet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1924.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen bifogade

utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden den 19 mars 1924.

I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft

dels en av herr Johansson i Bro i andra kammaren väckt motion, nr

135, däri, under åberopande av en i anledning av konstitutionsutskottets

utlåtande nr 20 vid 1922 års riksdag avgiven reservation, hemställts »att

riksdagen ville för sin del besluta, att gällande vallag §§ 55—60, 79, 81

skola erhålla den lydelse, som i sagda reservation angivits, eller annan motsvarande

avfattning, som utskottet kan finna lämplig.»

dels en av herr Holmström i andra kammaren väckt motion, nr 222,

däri hemställts »att § 59 i lagen om val till riksdagen måtte erhålla ändrad

lydelse och bringas i tillämpliga delar till överensstämmelse med bestämmelserna

i kungl. förordningen om landsting § 4 samt att konstitutionsutskottet

ville föreslå den lagändring, som därav påkallas.»

dels ock en i anledning av förevarande proposition av herr Stendahl i

första kammaren väckt motion, nr 286, däri hemställts »att riksdagen för

sin del ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 179,

att d’Hondtska regeln måtte användas vid platsfördelningen även mellan

underpartier och mellan fraktioner, samt

att, därest plats tillkommer flera underpartier inom ett parti eller flera

fraktioner inom ett underparti, det mindre underpartiet eller den mindre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28. 5

fraktionen skall erhålla sin plats före det större partiet respektive den större

fraktionen.»

Beträffande de till stöd för dessa yrkanden förebragta motiveringarna får

utskottet hänvisa till motionerna.

Det förslag, som framlagts i förevarande proposition, åsyftar, att vid val

till riksdagens båda kamrar, jämte den partibeteckning, som redan enligt

gällande lag skall förekomma å valsedlarna, jämväl s. k. underpartibeteckning

och fraktionsbeteckning må kunna anbringas å desamma och att, då

så sker, vid sammanräkningarna de sedlar, som hava gemensam fraktionsbeteckning

respektive underpartibeteckning, betraktas såsom en enhet i

förhållande till valsedlar med annan fraktionsbeteckning, respektive underpartibeteckning.

I fråga om de allmänna synpunkter, som föranlett framläggandet av detta

förslag, har departementschefen till det vid propositionen fogade protokollet

bland annat anfört, att det förelåge ett obestridligt behov att ordna det

lojala kartellväsendet på sådant sätt att det fyllde sitt ändamål utan menliga

biverkningar. »Så länge nuvarande stadganden bestå oförändrade», yttrar

departementschefen, »motverkar risken att göra platsförlust den samverkan

mellan olika politiska partier, som eljest kunde synas lämplig. Och

å andra sidan framträder ofta inom särskilda fraktioner inom ett parti en

önskan att bättre än med nuvarande bestämmelser kunna, utan att därigenom

skada fraktionens gemensamma intressen, göra gällande speciella önskningar

med avseende å personvalet. Genom införande av rätt till underbeteckningar

å valsedlarna skulle man kunna utan omgång vinna den önskvärda

förbättringen uti ifrågavarande avseenden.»

Redan tidigare hava statsmakterna visat sig beakta angelägenheten, att

samverkan vid valen mellan olika politiska partier underlättas och att

ökade möjligheter beredas för fraktioner inom ett parti att göra sig gällande.

Det var bland annat detta syfte, som låg till grund för de förändringar i

sammanräkningsförfarandet, som vid 1921 års riksdag genomfördes för de

politiska valens vidkommande. Genom fastslående av den absoluta rangordningen

såsom grundläggande princip blev nämligen till en viss grad

sörjt för att olika partier, respektive fraktioner, som begagna en och samma

partibeteckning, kunna få sina speciella önskningar på ett tillfredsställande

sätt tillgodosedda.

Emellertid kunna icke heller de sålunda vidtagna förbättringarna anses

vara ur nu angivna synpunkt tillfyllestgörande. Olägenheten består, såsom

i propositionen framhållits, däri, att om två grupper av väljare rösta under

samma partibeteckning och den ena gruppen utmärker sig för stark splittring

i fråga om namnens ordning å valsedlarna, den andra däremot för

stor enighet i detta avseende, den förstnämnda gruppen kan förlora en plats

eller mera på samgåendet. Detta beror därpå, att den absoluta rang
-

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

ordningen i viss utsträckning förhindrar sammanräkning av valsedlar, vilka

upptaga samma namn, men i olika ordning. Genom valkretsförstoringen

ökas risken, enär förutsättningarna för splittring bliva större.

Genom det system med officiella valförberedelser, som av de s. k. proportionsvalsakkunniga

1921 framlagts, åsyftades bland annat att undanröja

sistberörda olägenheter. Med ett av dem föreslaget förbundsförfarande skulle

nämligen närbesläktade listor kunna sammanföras till enheter, med den

verkan, att de vid sammanräkningen icke konkurrerade med varandra annat

än inom den gemensamma ram, som skyddade dem i konkurrensen med

andra listor. Emellertid har nämnda förslag, som bekant, ännu icke föranlett

någon statsmakternas åtgärd.

Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget om underbeteckningar är

avsett att kunna i viss mån tillgodose samma syften som förbundsförfarandet.

Utskottet delar, vad angår val till andra kammaren, den i propositionen

uttalade uppfattningen om önskvärdheten av sådana förändringar i gällande

regler för valen, att samverkan mellan olika partier underlättas

och att jämväl ökade möjligheter beredas för fraktioner inom partierna att

göra sina särmeningar gällande. Utskottet är också ense med departementschefen

därom, att dessa önskemål tillgodoses genom införande av underpartibeteckningar

och fraktionsbeteckningar.

Vad angår de regler, som, därest detta system antages, böra tillämpas vid

platsernas fördelning mellan resp. samverkande partier och fraktioner, så

lärer icke kunna bestridas, att båda de metoder, som för detta syfte torde

kunna ifrågakomma, nämligen den i 19 § vallagen angivna s. k. Phragménska

regeln och den s. k. d’Hondtska regeln, sådan den i 20 § vallagen utformats,

äga såväl förtjänster som fel.

Den sistnämnda regeln äger obestridliga förtjänster i fråga om enkelhet och

medför således den fördelen, att de uträkningar, som med ledning av densamma

verkställas, till sin innebörd bliva fullt begripliga för bredare lager inom valmanskåren.

Regeln är emellertid byggd på den förutsättningen, att gemensamma

namn mellan olika samverkande grupper icke i större utsträckning förekomma.

Med hänsyn härtill torde den kunna betecknas som den naturligaste, i

den mån fråga är om platsernas fördelning mellan partierna. För sådana fall,

där man har att räkna med möjligheten av gemensamma namn, måste däremot

den Phragménska metoden tillerkännas ett bestämt företräde. I överensstämmelse

härmed blev nämnda metod år 1921 av riksdagen antagen

för platsfördelningen inom partierna. Skäl lärer icke föreligga att nu

frångå denna uppfattning. Då man i de förhållanden, som den föreslagna

lagstiftningen är avsedd att reglera — och särskilt i förhållandet mellan

olika fraktioner inom ett parti — måste taga hänsyn därtill, att gemensamma

namn förekomma, har utskottet ansett bestämda skäl tala för att,

på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, bibehålla nu gällande regler för samman
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28. 7

räkningarna inom partierna och sålunda icke utsträcka den d’Hondtska regelns

tillämpning.

Inom utskottet har den uppfattningen med styrka hävdats, att en tillfredsställande

lösning av de svårigheter, som såväl i nu ifrågavarande

som i andra hänseenden äro förenade med den proportionella valmetoden,

näppeligen står att ernå utan officiella valförberedelser. Det har

dock ej kunnat ifrågakomma att nu föreslå en övergång till detta system.

Utskottet håller emellertid för sannolikt, att frågan om införande av officiella

valförberedelser framdeles kommer att tagas under övervägande. Med vad

nu anförts anser sig utskottet hava bemött den hemställan, som i herr Johanssons

i Bro motion gjorts om införande av officiella valförberedelser, varigenom

registrering av vallistor och anmälningar om samverkan skulle föreskrivas.

Behovet av sådana ändringar i valsättet, som av utskottet tillstyrkas,

göra sig emellertid icke med samma styrka gällande i fråga om valen till

första kammaren, där det till följd av väljarnas fåtalighet torde vara lättare

att finna former för en ändamålsenlig samverkan mellan partier och

grupper. Utskottet har på grund härav icke ansett sig böra förorda, att de

nya reglerna komma till tillämpning jämväl vid förstakammarvalen. I följd

därav hemställes om den ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att de föreslagna

ändringarna i 15, 17, 19 och 21 §§ utgå och att reglerna om sammanräkningsförfarandet

vid andrakammarvalen — väsentligen i form av hänvisningar

till 19 och 20 §§> — införas i 81 §.

I herr Holmströms motion har föreslagits sådan ändring i reglerna för

andrakammarval, att valmännen skulle erhålla möjlighet att, i likhet med

vad som medgivits vid förstakammarval och vid kommunala val, själva

bestämma viss suppleant att inträda efter vald ordinarie ledamot. Då det

torde få anses, att de syften, som föranlett motionärens hemställan, till icke

oväsentlig del tillgodoses redan genom de lagändringar, varom utskottet

med anledning av Kungl. Maj:ts proposition hemställer, och då dessutom

de av motionären föreslagna reglernas upptagande för val till andra kammaren

skulle vara ägnat att i viss mån inveckla valförfarandet, har utskottet

ansett sig böra hemställa, att ifrågavarande motion icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen med förklarande, att Kungl. Maj:ts

förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, måtte för sin del antaga följande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 59, 79, 81 och 87 §§ i lagen den 26 november

1920 om val till riksdagen skola, 59, 79 och 87 §§ i nedan angivna delar, erhålla

följande ändrade lydelse:

59 %.

Vid---kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller viss meningsriktning).

Mellan partibeteckningen och namnen må förekomma en

underpartibeteckning (beteckning i ord för viss grupp av väljare eller

viss meningsriktning inom partiet) och mellan sådan beteckning och namnen

en fraktionsbeteckning (beteckning i ord för viss grupp av väljare eller

viss meningsriktning inom underpartiet).

Namnen — --avser.

Valsedel---åsyftas.

79 $.

Ogin---med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning, eller upptager sådan eller underpartibeteckning

eller fraktionsbeteckning å annat ställe än ovanför namnen,

eller upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen;

vilken---namn.

Finnas---ogilla.

81 §.

1. För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter partibeteckning.

Förekommer inom parti underpartibeteckning, ordnas partiets valsedlar

efter sådan beteckning. Sedlar utan underpartibeteckning anses tillhöra

ett särskilt underparti.

Förekommer inom underparti fraktionsbeteckning, ordnas underpartiets

valsedlar efter sådan beteckning. Sedlar utan fraktionsbeteckning anses

tillhöra en särskild fraktion.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

9

2. För varje fraktion bestämmes i erforderlig utsträckning genom

särskilda sammanräkningar ordning mellan namnen å fraktionens valsedlar.

Därvid tillämpas de i 19 § angivna grunder.

3. För varje underparti bestämmes i erforderlig utsträckning genom

särskilda sammanräkningar ordning mellan namnen å underpartiets valsedlar.

Därvid anses namnen å varje fraktions valsedlar förekomma i den

jämlikt 2 mom. bestämda ordning och tillämpas i övrigt de i 19 § angivna

grunder.

4. För varje parti bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda

sammanräkningar ordning mellan namnen å partiets valsedlar.

Därvid anses namnen å varje underpartis valsedlar förekomma i den jämlikt

3 mom. bestämda ordning och tillämpas i övrigt de i 19 § angivna

grunder.

5. Platserna fördelas mellan partierna och besättas enligt de i 20 §

angivna grunder.

6. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

87 §.

1. Har--> — honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta

namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen

inom partiet. Varje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet---

skilje lotten.

Efter---försegling.

2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt 1 mom.,

avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd; och skall

vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,

som upptaga den först avgångnes namn och på grund därav gällde

för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen

inom partiet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1924.

2: o) att motionen H: 135 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda,

3:o) att motionen H: 222 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda, och

4:o) att motionen I: 286 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 maj 1924.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 5 samt. 24 höft. (Xr 28.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, von Geijer, Strömberg*, Ljunggren, G. W. Hansson,

Dahl, Stendahl, Larsén, A. W. Johansson*, P. J. Gustafsson, Johan Iiergman*,

Sävström, Jansson i Edsbäcken, Starbäck, Bäckström, Andersson i Igelboda,

Gustafson i Kasenberg, Sjöström, Fast och Svensson i Grönvik.

’ Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar Larsson i Västerås, Strömberg, G. W. Hansson, Larsén,

Sävström, Andersson i Igelboda, Sjöström och Fast, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

Det förslag, — — — underpartibeteckning.

I fråga om — — — uti ifrågavarande avseenden.

Redan tidigare hava statsmakterna visat sig beakta angelägenheten, att

samverkan vid valen mellan olika politiska partier underlättas, och att ökade

möjligheter beredas för grupper inom ett parti att gorå sig gällande. Det

var bl. a. detta syfte, som låg till grund för de förändringar i sammanräkningsförfarandet,

som vid 1921 års riksdag genomfördes för de politiska valens

vidkommande. Genom beslutet om den absoluta rangordningens tillämpning

vid sammanräkning bereddes enligt utskottets mening möjlighet till samgående

mellan partierna, samtidigt som de olika grupperna inom partierna bereddes

tillbörligt utrymme.

Att, såsom föreslagits i propositionen, ytterligare komplicera valmetoden

finner utskottet icke tillrådligt. Då förslaget icke endast avser att giva ökad

möjlighet till samverkan mellan olika partier utan jämväl genom införande

av s. k. fraktionsbeteekning direkt inbjuder till smärre gruppbildningar inom

partierna, föreligger synnerligen stor risk för att särintressena komma att

framträda på ett sådant sätt, att önskvärd samling omkring de stora politiska

principfrågorna omöjliggöres eller i varje fall i hög grad försvåras.

Vidare anser sig utskottet böra erinra därom, att det framlagda förslaget

är i huvudsak av samma innebörd som det av 1919 års proportionsvalssakkunniga

föreslagna förbundsförfarandet, dock med den avgörande skillnaden,

att de sakkunniga som förutsättning för sitt förslags genomförande

bestämt förordade officiella valförberedelser, vilket däremot departementschefen

nu icke ansett sig kunna eller höra föreslå.

Proportionsvalssakkunniga framhålla nämligen, att en anordning med officiella

valförberedelser, rätt organiserad, bereder skydd mot illojala karteller.

»Det är endast på denna väg», säga de sakkunnige, »som det blir möjligt

att på ett tillfredsställande sätt reglera kartellväsendet, sammanslutningarna

mellan olika nyanser av politiska strävanden eller lokala delar av samma

parti till samverkande enheter i valrörelsen». Och vidare betona de sak
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28. 11

kunnige, att officiell nominering i förening med officiellt ingångna listsammanslutningar

skulle »komma att på ett helt annat sätt än de nuvarande

oreglerade valförberedelserna åstadkomma klarhet och ordning i valrörelsen,

De skulle förebygga hemlighetsmakeri och överrumplingar av alla slag,

kraftigt motverka splittring och i stället verka samlande på väljarskarorna.»

I detta sammanhang betona de sakkunnige till sist, med hänsyn till ökningen

av valmanskåren och den avsevärda förstoringen av valkretserna, att

införandet av officiella valförberedelser blir ännu mera påkallat.

Av det nu anförda torde framgå, att de proportionsvalssakkunniga icke

ansett sig kunna förorda införande av bestämmelser i vallagen rörande karteller

eller samverkan mellan olika politiska partier, utan att desamma förbindas

med officiella valförberedelser.

Utskottet vill framhålla, att något »obestridligt behov» av sådana ändringar

i valmetoden, som i propositionen föreslås, icke gjort sig gällande vare sig

bland valdeltagarna eller i riksdagen.

Utskottet har däremot funnit, att de krav, som tidigare rests på förbättringar

av valmetoden, efter de vid 1921 års riksdag beslutade ändringarna

i densamma, icke därefter i vidare mån gjort sig gällande. De vid nämnda

riksdag fattade besluten ha blivit tillämpade allenast vid ett enda val till

andra kammaren. Att nu ånyo företaga avsevärda ändringar i valmetoden,

innan valmännen ens hunnit bliva fullt förtrogna med de senast vidtagna,

kan utskottet icke tillstyrka. I detta avseende anser sig utskottet böra erinra

om sitt yttrande i utlåtandet nr 21 vid denna riksdag i anledning av väckta

motioner om utredning rörande ändringar i visst avseende av bestämmelserna

angående val till andra kammaren. Utskottet betonade däri önskvärdheten

av »att, så långt möjligt är, undvika ändringar i gällande principer för valsättet.

Det är enligt utskottets mening angeläget, att väljarna genom längre

tids tillämpning av samma system vinna förtrogenhet med detsamma och

således förvärva erfarenhet om dess verkningar och om de olika möjligheter

dess tillämpning erbjuder. Utskottet kan i detta sammanhang icke underlåta

att framhålla, att, i den mån kännedomen om gällande regler och deras verkningssätt

förbliver inskränkt till en relativt mindre krets, partierna och valorganisationerna

vinna ökade möjligheter att bestämma valens utgång, medan

å andra sidan väljarekårens önskningar, i den må dessa skilja sig från

organisationernas, få ökat tillfälle att göra sig gällande, ju mera förtrogna

väljarna genom längre tids erfarenhet bliva med systemet.»

Detta utskottets yttrande, som godkändes av båda kamrarna, är i ännu

högre grad tillämpligt i fråga om de nu i propositionen föreslagna ändringarna.

På nu anförda grunder anser sig utskottet icke kunna tillstyrka den föreliggande

propositionen.

Av vad ovan anförts framgår, att utskottet icke heller kan biträda de i

motionerna II: 135 och I: 286 framställda förslagen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

I herr Holmströms motion II: 222 har föreslagits sådan ändring i reglerna

för andrakammarval, att valmännen skulle erhålla möjlighet att, i likhet

med vad som medgivits vid förstakammarval och vid kommunala val, själva

bestämma viss suppleant att inträda efter vald ordinarie ledamot. Då de av

motionären föreslagna reglernas upptagande för val till andra kammaren

skulle vara ägnat att i viss mån inveckla valförfarandet, har utskottet ansett

sig böra hemställa, att ifrågavarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen icke måtte bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande proposition;

2:o) att motionerna II: 135 och I: 286 icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda; och

3:o) att motionen II: 222 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

2) av herr Stendahl.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen. s. 1 i texten