Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte tre motioner angående ändringar i samma lag.
1924-05-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1924:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte tre motioner angående ändringar i samma lag.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1924 kl. 12 m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändring i vissa delar av
lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte
tre motioner angående ändringar i samma lag.
Genom en den 19 mars 1924 dagtecknad, till konstitutionsutskottet hänvisad
proposition, nr 179, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
följande förslag till
Lag
om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) om
val till riksdagen.
Härigenom förordnas, att 15, 17, 19, 21, 59, 79 och 87 §§ i lagen den 26
november 1920 om val till riksdagen skola, 15, 17, 21, 59, 79 och 87 §§ i
nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:
15 §.
Val---kännetecken.
Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller viss meningsriktning).
Mellan partibeteckningen och namnen må förekomma en underpartibeteckning
(beteckning i ord för viss grupp av valmän eller viss
meningsriktning inom partiet) och mellan sådan beteckning och namnen
en fraktionsbeteckning (beteckning i ord för viss grupp av valmän eller
viss meningsriktning inom underpartiet). I övrigt skall sedeln avfattas
i överensstämmelse med formulär 1 vid denna lag.
Varje--- — andra.
Blanketter---valet.
17 §.
Ogin---med avsikt där anbragt;
vilken saknar partibeteckning, eller upptager sådan eller underpartibeteckning
eller fraktionsbeteckning å annat ställe än ovanför namnen, eller
upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen;
vilken---namn.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 5 sand. 24 höft. (Nr 28.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
19 $.
1. För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter partibeteckning.
Förekommer inom parti underpartibeteckning, ordnas partiets valsedlar
efter sådan beteckning. Sedlar utan underpartibeteckning anses tillhöra ett
särskilt underparti.
Förekommer inom underparti fraktionsbeteckning, ordnas underpartiets
valsedlar efter sådan beteckning. Sedlar utan fraktionsbeteckning
anses tillhöra en särskild fraktion.
2. a) För varje fraktion bestämmes i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å fraktionens valsedlar,
vilka avse själva riksdagsmannavalet.
Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.
b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står
först å sedeln.
Fraktionens valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första
namn bilda en grupp.
Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först
på gruppens valsedlar.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.
c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,
bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst
å sedeln.
Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och
nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående
sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp;
däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.
Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör
gruppens rösttal.
För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och
jämförelsetal.
Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda
rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.
Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp
av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela
dess rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet
av plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1,
eller, om flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet
av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal,
ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
3
rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast
före gruppens bildande.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.
d) Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till
antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.
3. För varje underparti bestämmes i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å underpartiets valsedlar,
vilka avse själva riksdagsmannavalet. Därvid anses namnen å
varje fraktions valsedlar förekomma i den jämlikt 2 mom. bestämda ordning
och tillämpas i övrigt de i nämnda mom. angivna grunder.
4. För varje parti bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning mellan de namn å partiets valsedlar,
vilka avse själva riksdagsmannavalet. Därvid anses namnen å varje underpartis
valsedlar förekomma i den jämlikt 3 mom. bestämda ordning
och tillämpas i övrigt de i 2 mom. angivna grunder.
21 §.
Där---honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta
namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen
inom partiet. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande
---- den avgångnes ställe.
Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället avsäga sig
uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya sammanräkningen
såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, som upptaga den
först avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den
sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom partiet.
59 $.
Vid---kännetecken.
Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller viss mtmingsriktning).
Mellan partibeteckningen och namnen må förekomma en underpartibeteckning
(beteckning i ord för viss grupp av väljare eller viss
meningsriktning inom partiet) och mellan sådan beteckning och namnen
en fraktionsbeteckning (beteckning i ord för viss grupp av väljare eller
viss meningsriktning inom underpartiet).
Namnen--• — avser.
Valsedel---åsyftas.
79 $.
Ogin---med avsikt där anbragt;
vilken saknar partibeteckning, eller upptager sådan eller underparti
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
beteckning eller fraktionsbeteckning å annat ställe än ovanför namnen,
eller upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen;
Vilken---namn.
Finnas---ogilla.
87
1. Har---honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta
namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen
inom partiet. Varje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet---
skilje lotten.
Efter---försegling.
2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt
1 mom., avgått före utgången av den tid, för vilken han hlivit utsedd; och
skall vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de
valsedlar, som upptaga den först avgångnes namn och på grund därav
gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades
plats i ordningen inom partiet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1924.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen bifogade
utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden den 19 mars 1924.
I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft
dels en av herr Johansson i Bro i andra kammaren väckt motion, nr
135, däri, under åberopande av en i anledning av konstitutionsutskottets
utlåtande nr 20 vid 1922 års riksdag avgiven reservation, hemställts »att
riksdagen ville för sin del besluta, att gällande vallag §§ 55—60, 79, 81
skola erhålla den lydelse, som i sagda reservation angivits, eller annan motsvarande
avfattning, som utskottet kan finna lämplig.»
dels en av herr Holmström i andra kammaren väckt motion, nr 222,
däri hemställts »att § 59 i lagen om val till riksdagen måtte erhålla ändrad
lydelse och bringas i tillämpliga delar till överensstämmelse med bestämmelserna
i kungl. förordningen om landsting § 4 samt att konstitutionsutskottet
ville föreslå den lagändring, som därav påkallas.»
dels ock en i anledning av förevarande proposition av herr Stendahl i
första kammaren väckt motion, nr 286, däri hemställts »att riksdagen för
sin del ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 179,
att d’Hondtska regeln måtte användas vid platsfördelningen även mellan
underpartier och mellan fraktioner, samt
att, därest plats tillkommer flera underpartier inom ett parti eller flera
fraktioner inom ett underparti, det mindre underpartiet eller den mindre
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28. 5
fraktionen skall erhålla sin plats före det större partiet respektive den större
fraktionen.»
Beträffande de till stöd för dessa yrkanden förebragta motiveringarna får
utskottet hänvisa till motionerna.
Det förslag, som framlagts i förevarande proposition, åsyftar, att vid val
till riksdagens båda kamrar, jämte den partibeteckning, som redan enligt
gällande lag skall förekomma å valsedlarna, jämväl s. k. underpartibeteckning
och fraktionsbeteckning må kunna anbringas å desamma och att, då
så sker, vid sammanräkningarna de sedlar, som hava gemensam fraktionsbeteckning
respektive underpartibeteckning, betraktas såsom en enhet i
förhållande till valsedlar med annan fraktionsbeteckning, respektive underpartibeteckning.
I fråga om de allmänna synpunkter, som föranlett framläggandet av detta
förslag, har departementschefen till det vid propositionen fogade protokollet
bland annat anfört, att det förelåge ett obestridligt behov att ordna det
lojala kartellväsendet på sådant sätt att det fyllde sitt ändamål utan menliga
biverkningar. »Så länge nuvarande stadganden bestå oförändrade», yttrar
departementschefen, »motverkar risken att göra platsförlust den samverkan
mellan olika politiska partier, som eljest kunde synas lämplig. Och
å andra sidan framträder ofta inom särskilda fraktioner inom ett parti en
önskan att bättre än med nuvarande bestämmelser kunna, utan att därigenom
skada fraktionens gemensamma intressen, göra gällande speciella önskningar
med avseende å personvalet. Genom införande av rätt till underbeteckningar
å valsedlarna skulle man kunna utan omgång vinna den önskvärda
förbättringen uti ifrågavarande avseenden.»
Redan tidigare hava statsmakterna visat sig beakta angelägenheten, att
samverkan vid valen mellan olika politiska partier underlättas och att
ökade möjligheter beredas för fraktioner inom ett parti att göra sig gällande.
Det var bland annat detta syfte, som låg till grund för de förändringar i
sammanräkningsförfarandet, som vid 1921 års riksdag genomfördes för de
politiska valens vidkommande. Genom fastslående av den absoluta rangordningen
såsom grundläggande princip blev nämligen till en viss grad
sörjt för att olika partier, respektive fraktioner, som begagna en och samma
partibeteckning, kunna få sina speciella önskningar på ett tillfredsställande
sätt tillgodosedda.
Emellertid kunna icke heller de sålunda vidtagna förbättringarna anses
vara ur nu angivna synpunkt tillfyllestgörande. Olägenheten består, såsom
i propositionen framhållits, däri, att om två grupper av väljare rösta under
samma partibeteckning och den ena gruppen utmärker sig för stark splittring
i fråga om namnens ordning å valsedlarna, den andra däremot för
stor enighet i detta avseende, den förstnämnda gruppen kan förlora en plats
eller mera på samgåendet. Detta beror därpå, att den absoluta rang
-
Utskottets
yttrande.
6 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
ordningen i viss utsträckning förhindrar sammanräkning av valsedlar, vilka
upptaga samma namn, men i olika ordning. Genom valkretsförstoringen
ökas risken, enär förutsättningarna för splittring bliva större.
Genom det system med officiella valförberedelser, som av de s. k. proportionsvalsakkunniga
1921 framlagts, åsyftades bland annat att undanröja
sistberörda olägenheter. Med ett av dem föreslaget förbundsförfarande skulle
nämligen närbesläktade listor kunna sammanföras till enheter, med den
verkan, att de vid sammanräkningen icke konkurrerade med varandra annat
än inom den gemensamma ram, som skyddade dem i konkurrensen med
andra listor. Emellertid har nämnda förslag, som bekant, ännu icke föranlett
någon statsmakternas åtgärd.
Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget om underbeteckningar är
avsett att kunna i viss mån tillgodose samma syften som förbundsförfarandet.
Utskottet delar, vad angår val till andra kammaren, den i propositionen
uttalade uppfattningen om önskvärdheten av sådana förändringar i gällande
regler för valen, att samverkan mellan olika partier underlättas
och att jämväl ökade möjligheter beredas för fraktioner inom partierna att
göra sina särmeningar gällande. Utskottet är också ense med departementschefen
därom, att dessa önskemål tillgodoses genom införande av underpartibeteckningar
och fraktionsbeteckningar.
Vad angår de regler, som, därest detta system antages, böra tillämpas vid
platsernas fördelning mellan resp. samverkande partier och fraktioner, så
lärer icke kunna bestridas, att båda de metoder, som för detta syfte torde
kunna ifrågakomma, nämligen den i 19 § vallagen angivna s. k. Phragménska
regeln och den s. k. d’Hondtska regeln, sådan den i 20 § vallagen utformats,
äga såväl förtjänster som fel.
Den sistnämnda regeln äger obestridliga förtjänster i fråga om enkelhet och
medför således den fördelen, att de uträkningar, som med ledning av densamma
verkställas, till sin innebörd bliva fullt begripliga för bredare lager inom valmanskåren.
Regeln är emellertid byggd på den förutsättningen, att gemensamma
namn mellan olika samverkande grupper icke i större utsträckning förekomma.
Med hänsyn härtill torde den kunna betecknas som den naturligaste, i
den mån fråga är om platsernas fördelning mellan partierna. För sådana fall,
där man har att räkna med möjligheten av gemensamma namn, måste däremot
den Phragménska metoden tillerkännas ett bestämt företräde. I överensstämmelse
härmed blev nämnda metod år 1921 av riksdagen antagen
för platsfördelningen inom partierna. Skäl lärer icke föreligga att nu
frångå denna uppfattning. Då man i de förhållanden, som den föreslagna
lagstiftningen är avsedd att reglera — och särskilt i förhållandet mellan
olika fraktioner inom ett parti — måste taga hänsyn därtill, att gemensamma
namn förekomma, har utskottet ansett bestämda skäl tala för att,
på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, bibehålla nu gällande regler för samman
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28. 7
räkningarna inom partierna och sålunda icke utsträcka den d’Hondtska regelns
tillämpning.
Inom utskottet har den uppfattningen med styrka hävdats, att en tillfredsställande
lösning av de svårigheter, som såväl i nu ifrågavarande
som i andra hänseenden äro förenade med den proportionella valmetoden,
näppeligen står att ernå utan officiella valförberedelser. Det har
dock ej kunnat ifrågakomma att nu föreslå en övergång till detta system.
Utskottet håller emellertid för sannolikt, att frågan om införande av officiella
valförberedelser framdeles kommer att tagas under övervägande. Med vad
nu anförts anser sig utskottet hava bemött den hemställan, som i herr Johanssons
i Bro motion gjorts om införande av officiella valförberedelser, varigenom
registrering av vallistor och anmälningar om samverkan skulle föreskrivas.
Behovet av sådana ändringar i valsättet, som av utskottet tillstyrkas,
göra sig emellertid icke med samma styrka gällande i fråga om valen till
första kammaren, där det till följd av väljarnas fåtalighet torde vara lättare
att finna former för en ändamålsenlig samverkan mellan partier och
grupper. Utskottet har på grund härav icke ansett sig böra förorda, att de
nya reglerna komma till tillämpning jämväl vid förstakammarvalen. I följd
därav hemställes om den ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att de föreslagna
ändringarna i 15, 17, 19 och 21 §§ utgå och att reglerna om sammanräkningsförfarandet
vid andrakammarvalen — väsentligen i form av hänvisningar
till 19 och 20 §§> — införas i 81 §.
I herr Holmströms motion har föreslagits sådan ändring i reglerna för
andrakammarval, att valmännen skulle erhålla möjlighet att, i likhet med
vad som medgivits vid förstakammarval och vid kommunala val, själva
bestämma viss suppleant att inträda efter vald ordinarie ledamot. Då det
torde få anses, att de syften, som föranlett motionärens hemställan, till icke
oväsentlig del tillgodoses redan genom de lagändringar, varom utskottet
med anledning av Kungl. Maj:ts proposition hemställer, och då dessutom
de av motionären föreslagna reglernas upptagande för val till andra kammaren
skulle vara ägnat att i viss mån inveckla valförfarandet, har utskottet
ansett sig böra hemställa, att ifrågavarande motion icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
l:o) att riksdagen med förklarande, att Kungl. Maj:ts
förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, måtte för sin del antaga följande
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
Förslag
till
Lag
om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen.
Härigenom förordnas, att 59, 79, 81 och 87 §§ i lagen den 26 november
1920 om val till riksdagen skola, 59, 79 och 87 §§ i nedan angivna delar, erhålla
följande ändrade lydelse:
59 %.
Vid---kännetecken.
Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller viss meningsriktning).
Mellan partibeteckningen och namnen må förekomma en
underpartibeteckning (beteckning i ord för viss grupp av väljare eller
viss meningsriktning inom partiet) och mellan sådan beteckning och namnen
en fraktionsbeteckning (beteckning i ord för viss grupp av väljare eller
viss meningsriktning inom underpartiet).
Namnen — --avser.
Valsedel---åsyftas.
79 $.
Ogin---med avsikt där anbragt;
vilken saknar partibeteckning, eller upptager sådan eller underpartibeteckning
eller fraktionsbeteckning å annat ställe än ovanför namnen,
eller upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen;
vilken---namn.
Finnas---ogilla.
81 §.
1. För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter partibeteckning.
Förekommer inom parti underpartibeteckning, ordnas partiets valsedlar
efter sådan beteckning. Sedlar utan underpartibeteckning anses tillhöra
ett särskilt underparti.
Förekommer inom underparti fraktionsbeteckning, ordnas underpartiets
valsedlar efter sådan beteckning. Sedlar utan fraktionsbeteckning anses
tillhöra en särskild fraktion.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
9
2. För varje fraktion bestämmes i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning mellan namnen å fraktionens valsedlar.
Därvid tillämpas de i 19 § angivna grunder.
3. För varje underparti bestämmes i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning mellan namnen å underpartiets valsedlar.
Därvid anses namnen å varje fraktions valsedlar förekomma i den
jämlikt 2 mom. bestämda ordning och tillämpas i övrigt de i 19 § angivna
grunder.
4. För varje parti bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning mellan namnen å partiets valsedlar.
Därvid anses namnen å varje underpartis valsedlar förekomma i den jämlikt
3 mom. bestämda ordning och tillämpas i övrigt de i 19 § angivna
grunder.
5. Platserna fördelas mellan partierna och besättas enligt de i 20 §
angivna grunder.
6. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
87 §.
1. Har--> — honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta
namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen
inom partiet. Varje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet---
skilje lotten.
Efter---försegling.
2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt 1 mom.,
avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd; och skall
vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
som upptaga den först avgångnes namn och på grund därav gällde
för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen
inom partiet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1924.
2: o) att motionen H: 135 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda,
3:o) att motionen H: 222 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda, och
4:o) att motionen I: 286 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 maj 1924.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 5 samt. 24 höft. (Xr 28.)
2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
Närvarande: herrar Larsson i Västerås, von Geijer, Strömberg*, Ljunggren, G. W. Hansson,
Dahl, Stendahl, Larsén, A. W. Johansson*, P. J. Gustafsson, Johan Iiergman*,
Sävström, Jansson i Edsbäcken, Starbäck, Bäckström, Andersson i Igelboda,
Gustafson i Kasenberg, Sjöström, Fast och Svensson i Grönvik.
’ Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer:
1) av herrar Larsson i Västerås, Strömberg, G. W. Hansson, Larsén,
Sävström, Andersson i Igelboda, Sjöström och Fast, vilka ansett, att utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
Det förslag, — — — underpartibeteckning.
I fråga om — — — uti ifrågavarande avseenden.
Redan tidigare hava statsmakterna visat sig beakta angelägenheten, att
samverkan vid valen mellan olika politiska partier underlättas, och att ökade
möjligheter beredas för grupper inom ett parti att gorå sig gällande. Det
var bl. a. detta syfte, som låg till grund för de förändringar i sammanräkningsförfarandet,
som vid 1921 års riksdag genomfördes för de politiska valens
vidkommande. Genom beslutet om den absoluta rangordningens tillämpning
vid sammanräkning bereddes enligt utskottets mening möjlighet till samgående
mellan partierna, samtidigt som de olika grupperna inom partierna bereddes
tillbörligt utrymme.
Att, såsom föreslagits i propositionen, ytterligare komplicera valmetoden
finner utskottet icke tillrådligt. Då förslaget icke endast avser att giva ökad
möjlighet till samverkan mellan olika partier utan jämväl genom införande
av s. k. fraktionsbeteekning direkt inbjuder till smärre gruppbildningar inom
partierna, föreligger synnerligen stor risk för att särintressena komma att
framträda på ett sådant sätt, att önskvärd samling omkring de stora politiska
principfrågorna omöjliggöres eller i varje fall i hög grad försvåras.
Vidare anser sig utskottet böra erinra därom, att det framlagda förslaget
är i huvudsak av samma innebörd som det av 1919 års proportionsvalssakkunniga
föreslagna förbundsförfarandet, dock med den avgörande skillnaden,
att de sakkunniga som förutsättning för sitt förslags genomförande
bestämt förordade officiella valförberedelser, vilket däremot departementschefen
nu icke ansett sig kunna eller höra föreslå.
Proportionsvalssakkunniga framhålla nämligen, att en anordning med officiella
valförberedelser, rätt organiserad, bereder skydd mot illojala karteller.
»Det är endast på denna väg», säga de sakkunnige, »som det blir möjligt
att på ett tillfredsställande sätt reglera kartellväsendet, sammanslutningarna
mellan olika nyanser av politiska strävanden eller lokala delar av samma
parti till samverkande enheter i valrörelsen». Och vidare betona de sak
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28. 11
kunnige, att officiell nominering i förening med officiellt ingångna listsammanslutningar
skulle »komma att på ett helt annat sätt än de nuvarande
oreglerade valförberedelserna åstadkomma klarhet och ordning i valrörelsen,
De skulle förebygga hemlighetsmakeri och överrumplingar av alla slag,
kraftigt motverka splittring och i stället verka samlande på väljarskarorna.»
I detta sammanhang betona de sakkunnige till sist, med hänsyn till ökningen
av valmanskåren och den avsevärda förstoringen av valkretserna, att
införandet av officiella valförberedelser blir ännu mera påkallat.
Av det nu anförda torde framgå, att de proportionsvalssakkunniga icke
ansett sig kunna förorda införande av bestämmelser i vallagen rörande karteller
eller samverkan mellan olika politiska partier, utan att desamma förbindas
med officiella valförberedelser.
Utskottet vill framhålla, att något »obestridligt behov» av sådana ändringar
i valmetoden, som i propositionen föreslås, icke gjort sig gällande vare sig
bland valdeltagarna eller i riksdagen.
Utskottet har däremot funnit, att de krav, som tidigare rests på förbättringar
av valmetoden, efter de vid 1921 års riksdag beslutade ändringarna
i densamma, icke därefter i vidare mån gjort sig gällande. De vid nämnda
riksdag fattade besluten ha blivit tillämpade allenast vid ett enda val till
andra kammaren. Att nu ånyo företaga avsevärda ändringar i valmetoden,
innan valmännen ens hunnit bliva fullt förtrogna med de senast vidtagna,
kan utskottet icke tillstyrka. I detta avseende anser sig utskottet böra erinra
om sitt yttrande i utlåtandet nr 21 vid denna riksdag i anledning av väckta
motioner om utredning rörande ändringar i visst avseende av bestämmelserna
angående val till andra kammaren. Utskottet betonade däri önskvärdheten
av »att, så långt möjligt är, undvika ändringar i gällande principer för valsättet.
Det är enligt utskottets mening angeläget, att väljarna genom längre
tids tillämpning av samma system vinna förtrogenhet med detsamma och
således förvärva erfarenhet om dess verkningar och om de olika möjligheter
dess tillämpning erbjuder. Utskottet kan i detta sammanhang icke underlåta
att framhålla, att, i den mån kännedomen om gällande regler och deras verkningssätt
förbliver inskränkt till en relativt mindre krets, partierna och valorganisationerna
vinna ökade möjligheter att bestämma valens utgång, medan
å andra sidan väljarekårens önskningar, i den må dessa skilja sig från
organisationernas, få ökat tillfälle att göra sig gällande, ju mera förtrogna
väljarna genom längre tids erfarenhet bliva med systemet.»
Detta utskottets yttrande, som godkändes av båda kamrarna, är i ännu
högre grad tillämpligt i fråga om de nu i propositionen föreslagna ändringarna.
På nu anförda grunder anser sig utskottet icke kunna tillstyrka den föreliggande
propositionen.
Av vad ovan anförts framgår, att utskottet icke heller kan biträda de i
motionerna II: 135 och I: 286 framställda förslagen.
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
I herr Holmströms motion II: 222 har föreslagits sådan ändring i reglerna
för andrakammarval, att valmännen skulle erhålla möjlighet att, i likhet
med vad som medgivits vid förstakammarval och vid kommunala val, själva
bestämma viss suppleant att inträda efter vald ordinarie ledamot. Då de av
motionären föreslagna reglernas upptagande för val till andra kammaren
skulle vara ägnat att i viss mån inveckla valförfarandet, har utskottet ansett
sig böra hemställa, att ifrågavarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
l:o) att riksdagen icke måtte bifalla Kungl. Maj:ts
förevarande proposition;
2:o) att motionerna II: 135 och I: 286 icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda; och
3:o) att motionen II: 222 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
2) av herr Stendahl.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1924:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen. s. 1 i texten