Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5
1924-02-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1924:5, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 29 februari 1924 kl. 1 e. m
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om sänkning av åldersgränsen för dels rätt att deltaga i val
till riksdagens andra kammare dels ock kommunal rösträtt.
Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft
motionerna nr 33 och 34 i andra kammaren av herr Spångberg m. fl., i
vilka motioner hemställts
a) i motionen nr 33, »att riksdagen såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling måtte besluta, att paragraf 16 i riksdagsordningen skall
erhålla nedanstående ändrade lydelse.
§ 16.
Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte
och senast under nästföregående kalenderår uppnått tjuguett års ålder.»
och b) i motionen nr 34, »att riksdagen måtte besluta, att nedanstående
förordningar skola erhålla följande ändrade lydelse:
Knngl. förordning om kommunalstyrelse på landet.
§ 8.
Rättighet att deltaga i kommunalstämmas överläggningar och beslut tillkommer
en var inom kommunen mantalsskriven man eller kvinna, som
är svensk undersåte samt senast under nästföregående kalenderår uppnått
tjuguett års ålder.
Kungl. förordning om kommunalstyrelse i stad.
§ 9.
Rättighet att vid allmän rådstuga deltaga i överläggningar och beslut i
alla de staden rörande angelägenheter, vilka icke enligt rikets grundlagar
eller särskilda författningar äro vissa klasser av stadens medlemmar förBihang
till riksdagens protokoll 192b. 5 samt. 5 höft. (AV 5.) 1
Utskottets yttrande.
2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
behållna, tillkommer en var inom kommunen mantalsskriven man eller
kvinna, som är svensk undersåte samt senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjuguett års ålder.
Kungl. förordning om kommunalstyrelse i Stockholm.
§ 7.
Rättighet att deltaga i val av stadsfullmäktige tillkommer en var i kommunen
mantalsskriven man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast
under nästföregående kalenderår uppnått tjuguett års ålder.
Kungl. förordning om landsting.
§ 5.
Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer en var i kommunens
allmänna angelägenheter röstberättigad man eller kvinna, som senast under
nästföregående kalenderår uppnått tjuguett års ålder.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
De yrkanden om sänkning av åldersgränserna för politisk och kommunal
rösträtt, som framställts i förevarande motioner, äro desamma som
gjordes av motionärerna i motionerna nr 85 och 86 vid nästlidna års riksdag,
blott med den skillnad att sistnämnda motioner jämväl innefattade
förslag till ändring av § 6 i riksdagsordningen beträffande åldersgränsen
för rösträtt vid elektorsval.
När utskottet nu haft att taga ställning till det spörsmål, som här framlagts
till förnyad prövning, har utskottet icke funnit anledning att frångå
sin förlidet år i utlåtandet nr 14 uttalade uppfattning, att frågan om åldersgränsen
vid politisk och kommunal rösträtt väsentligen är en lämplighetsfråga.
Utskottet håller alltjämt före, att med hänsyn till den mognad
och erfarenhet, som tarvas för aktivt deltagande i det offentliga livet,
den nuvarande minimiåldern av 23 år låter sig väl försvaras. Och vad
särskilt angår den högre åldersgräns av 27 år, som stadgats i fråga om
rösträtt vid landstingsmannaval, får utskottet nu liksom förra året betona,
att densamma avser att i sin mån bidraga till upprätthållandet av en
viss artskillnad mellan de två kamrarna. Det synes utskottet rimligt, att
detta stadgande icke göres till föremål för ändring, lösryckt ur sitt sålunda
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
3
givna sammanhang med frågan om grunderna i övrigt för första kammarens
bildande. Och då sistnämnda fråga icke torde i förevarande ordning
böra upptagas till närmare prövning, får utskottet avstyrka förslaget även
i; vad det avser sänkning av åldersgränsen för rösträtt vid val av landstingsmän.
Utskottet får alltså hemställa,
a) att motionen II : 33 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda, och
b) att ej heller motionen II : 34 måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 februari 1924.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, von Geijer, Hellberg,* Thulin, Re ute rskiöld*
G. W. Hansson, Dahl, Lyberg* Stendahl* Larsén, E. B. Andersson* Sävström,
* Jansson i Edsbäcken,* Engberg* Starbäck,* Vcnnerström,* Borg, Bäckström,
Svensson i Grönvik och Björkman i Norrköping.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer:
l) av herrar Larsson i Västerås, Thulin, G. W. Hansson, Larsén, Sävström,
Vennerström och Borg, som anfört:
»Inom konstitutionsutskottet vid 1923 års riksdag yrkade herrar Thulin,
Hansson m. fl. socialdemokratiska reservanter bifall till de av herr Spångberg
m. fl. väckta motionerna om sänkning av minimiåldern för politisk
och kommunal rösträtt till 21 år. Vid behandlingen i konstitutionsutskottet
vid årets riksdag av herr Spångbergs m. fl. återigen väckta motioner ha
vi intagit samma ståndpunkt som ifrågavarande reservanter och sålunda
hemställt om bifall icke blott till motionärernas nu framställda yrkanden
utan även till det 1923 framställda men nu av okänd anledning uteslutna
yrkandet, att rösträttsåldern vid val av förstakammarelektorer skulle sänkas
till 21 år. Denna hemställan avslogs emellertid av utskottets majoritet.
Då vårt yrkande i den mån det gäller elektorsvalen faller utanför motionernas
ram och då en utskottsminoritet saknar motionsrätt äro vi grund
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
lagsenligt urståndsätta att i denna del vidhålla yrkandet. Ett bifall enbart
till motionerna skulle föranleda, att 21 års åldern infördes vid val till
landstingen och andra kammaren samt vid kommunala val, under det att
27 års åldern bibehölles vid val av förstakammarelektorer. Härigenom
skulle den uppenbara orimligheten uppkomma, att rösträttsåldern för utseende
av dem, som skola välja första kammarens ledamöter, fixerades till
både 21 och 27 år. I detta frågans läge, som vållats av motionernas ofullständighet,
nödgas vi för tillfället avstå från att framställa något yrkande,
dock under betonande av att vi bibehålla den principiella uppfattning,
som vi hävdat under frågans behandling i utskottet.»
2) av herr Engberg.
CENTIULTRYCKERIET, STOCKHOLM 19 24.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.