Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsfonder.

1924-02-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsfonder.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

Allmänna

järnvägg
lånefonden.

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1924 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens

under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsfonder.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 har

Kungl. Maj:t beträffande statens utlåningsfonder, under åberopande av det

vid propositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen (punkt 29) att för avsättning till allmänna järnvägslånefonden för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 96 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen anför följande:

»Alltsedan år 1871 har riksdagen för särskilda femårsperioder till Kungl.

Maj:ts förfogande ställt ett bestämt anslag att i enlighet med av riksdagen

fastställda villkor utgå såsom lån till enskilda järnvägsanläggningar. Senast

skedde detta år 1923, då riksdagen, i enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet

gjorda framställning, till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade och

ställde till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor, att utgå

under budgetåren 1924—1929 med 1,000,000 kronor för varje budgetår, dock

så, att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa budgetår anvisat,

finge för ett efterföljande budgetår av samma femårsperiod disponeras.

Därjämte anvisade riksdagen av det av år 1916 års riksdag för samma ändamål

beviljade anslaget av 7,500,000 kronor för budgetåret 1923—1924 återstående

belopp, 750,000 kronor.

Av det av 1916 års riksdag beviljade anslaget å 7,500,000 kronor, hava

tagits i anspråk tillhopa 7,463,500 kronor, vadan endast 36,500 kronor återstå

odisponerade.

I en till mig avgiven promemoria har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

angivit de planerade järnvägsföretag, för vilka understöd från fonden sökas.

Därest alla företagen skulle komma till utförande, skulle erfordras ett lånebelopp

av omkring 17,000,000 kronor. Styrelsen anser det för närvarande

icke förefinnas anledning att föreslå någon ändring i planen för avsättning

till den av riksdagen beslutade fonden för budgetåren 1924—1929.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

5

I enlighet med riksdagens beslut torde till fonden för budgetåret 1924—

1925 böra avsättas ett belopp av 1,000,000 kronor. På sätt chefeu för finansdepartementet

senare denna dag kommer att närmare utveckla, torde av

nämnda belopp 800,000 kronor böra utgå av lånemedel och 200,000 kronor av

andra statsinkomster än lånemedel.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för avsättning till allmänna järnvägslånefonden

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att för avsättning

till fonden för att underlätta åstadkommande av bibanor i vissa delar av

riket för budgetåret 1924—1925 anvisa ett reservationsanslag av 2,400,000

kronor.

Departementschefen anför bl. a. följande:

»Ur fonden hava disponerats såsom låneunderstöd åt Billingsfors—Arvika

järnväg med bibana från Järnskog till Skillingsfors 8,636,400 kronor, åt

Amål—Arjängs järnväg 5,600,000 kronor och åt Limedsforsen—Särna järnväg

5,140,000 kronor eller tillhopa 19,376,400 kronor. Av fonden återstå sålunda

odisponerade 4,623,600 kronor.

Enligt vad jag inhämtat, pågå numera arbetena å samtliga nyssnämnda

järnvägsbyggnader. De av de senaste riksdagarna beslutade förskjutningarna

av avsättningarna till fonden torde hava medfört en viss förskjutning i tiden

för företagens färdigställande. En ytterligare utsträckning av banornas byggnadstid

torde emellertid ej lämpligen böra äga rum. Då det tillika kan befinnas

önskvärt att under budgetåret 1924—4925 kunna lämna låneunderstöd

från ifrågavarande fond åt ännu något enskilt järnvägsföretag, torde den

beslutade avsättningen för budgetåret 1924—1925 av 2,400,000 kronor böra

ske. På sätt chefen för finansdepartementet senare denna dag kommer att närmare

utveckla, torde av nämnda belopp 1,200,0.00 kronor böra utgå av lånemedel

och likaledes 1,200,000 kronor av andra statsinkomster än lånemedel.»

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för avsättning till fonden för att underlätta

åstadkommande av bibanor i vissa delar av riket för budgetåret

1924—1925 anvisa ett reservationsanslag av 2,400,000

kronor.

3: o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen dels såsom kapitalökning

för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1924—1925 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor; dels ock förklara, att från och med den 1

juli 1924 räntan å lån, som beviljats från fonden före den 1 juli 1922, skall

utgå efter en räntefot av fem procent, dock under det i ovannämnda statsrådsprotokoll

förordade villkor.

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1919 års

lagtima riksdag beslutat inrättandet av den så kallade vattenkraftslånefonden.

Allmänna bestämmelser för lån från fonden hava, i enlighet med vissa

Fonden för

bibanor i

Tissa delar

av riket.

Yatten
kraftslåne
fonden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

av riksdagen godkända huvudgrunder, fastställts av Kungl. Maj:t genom kungörelse

den 19 december 1919 (nr 787). Ändringar däri hava vidtagits genom

kungörelser den 1 april 1921 (nr 138), den 9 juni 1922 (nr 259) och den 27

april 1923 (nr 92). Enligt nu gällande bestämmelser må lån från fonden

beviljas menigheter, bolag, föreningar eller enskilda dels till företag, vilka

avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga

vattenfall, då tillgodogörandet är av mera allmänt intresse, dels till

vissa mindre lokala vattenkraftsanläggningar för distribution inom orten av

elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag, då dessa äro av allmännare

betydelse. Lånen skola i främsta rummet avse tillgodogörande av

förut ej utnyttjade kraftkällor, men må jämväl beviljas till redan utförd eller

under byggnad varande anläggning. Räntan, som ursprungligen var bestämd

till 51/* procent, höjdes sedermera till 6 procent i avseende å lån, som beviljades

efter ingången av juli 1921, samt utgör numera för efter den 1 juli

1922 beviljade lån 5 procent.

Såsom kapitalökning för fonden har riksdagen för vart och ett av åren

1920—1922 samt budgetåret 1923—1924 anvisat ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor eller sålunda tillhopa 8,000,000 kronor.

Den nu gjorda framställningen om en ytterligare avsättning av 500,000

kronor till fonden står i överensstämmelse med från kommerskollegium och

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framkommet förslag.

Beträffande den föreslagna räntesänkningeu för vissa äldre lån har departementschefen

anfört följandet

»Enligt vad jag inhämtat från riksgäldskontoret, utgör den effektiva medelräntan

för den fonderade statsskulden för närvarande omkring 4,8 procent.

Huruvida denna siffra under den närmaste framtiden kommer att undergå någon

ändring är svårt att nu bedöma. Med hänsyn till berörda medelräntas nuvarande

storlek synes emellertid böra tagas i övervägande, huruvida ej en

räntesänkning bör medgivas beträffande de lån, som utlämnats från vattenkraftslånefonden

före den 1 juli 1922. Såsom kommerskollegium samt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen anfört, torde de kraftföretag, varom nu är fråga,

under rådande svåra ekonomiska förhållanden böra beredas någon lättnad i

den tunga, som förräntningen av deras ovanligt höga anläggningskostnader

onekligen innebär. Då härtill kommer, att en räntesänkning för dessa låntagare

skulle stå i överensstämmelse med den princip, som i enahanda avseende

följts i fråga om de vid 1922 och 1923 års riksdagar genomförda sänkningarna

av räntan å lån från fonden för rederinäringens understödjande

och fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri,

anser jag mig böra tillstyrka, att räntan å de före den 1 juli

1922 utlämnade lån från vattenkraftslånefonden från och med den 1 juli

1924 må utgå efter en räntefot av 5 procent. Såsom villkor för åtnjutande

av en dylik räntesänkning torde emellertid böra stadgas, att, därest

den effektiva medelräntan för statens upplåning skulle ökas, vederbörande

låntagare skall vara skyldig vidkännas den höjning av räntan å sitt lån,

som Kungl. Maj:t finner gott bestämma, dock ej utöver den räntefot, som

gällde för lånet, då det beviljades. Vad angår de statsfinansiella konsekvenserna

av den förordade räntesänkningen, har jag inhämtat, att med

en räntefot av 5 procent för ifrågavarande äldre lån en minskning i statsverkets

inkomster av omkring 15,000 kronor för år kommer att inträda.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

7

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot anvisande av nytt

anslag för ändamålet och som ej heller velat motsätta sig det framkomna förslaget

om sänkning av räntan till 5 procent jämväl för vissa äldre lån, får

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden för budgetåret

1924—1925 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor;

b) förklara, att från och med den 1 juli 1924 räntan å lån,

som beviljats från fonden före den 1 juli 1922, skall utgå

efter en räntefot av fem procent, dock under det i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 2 januari 1924

förordade villkor.

4:o) Beträffande sättet för täckande av de under punkterna 1—3 härovan

tillstyrkta anslagen, vilka av Kungl. Maj:t föreslagits skola helt eller delvis

utgå av lånemedel, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

yttrande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 19 februari 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 12.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:37 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikations s. 11 i texten