Utlåtande i anledning av väckt motion angående ålderstillägg åt aktuarien i generaltullstyrelsen K. A. Törnell.
1924-03-21 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1924:28, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ålderstillägg åt aktuarien i generaltullstyrelsen K. A. Törnell.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Utskottets
yttrande.
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1924 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående ålderstillägg åt aktuarien
i generaltullstyrelsen K. A. Törnell.
(3:e avd.)
I en inom första kammaren av herrar T. Julin och E. J.son Thulin
väckt motion, nr 75, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,
har hemställts, att riksdagen ville tillerkänna aktuarien i generaltullstyrelsen
K. A. Törnell rätt till det första ålderstillägget å hans
aktuarietjänst, räknat från och med 1 juli 1920 eller i varje fall från och
med 1 juli 1921.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.
Av de i motionen åberopade handlingarna i ärendet har utskottet inhämtat
följande:
I en den 9 december 1921 dagtecknad, till generaltullstyrelsen ingiven
skrivelse hade Törnell, under åberopande av kungl. kungörelsen den 22
juni 1921 angående vissa bestämmelser rörande ålderstillägg för viss personal
vid tullverket, anhållit, att han, som den 9 december 1918 förordnades
till kammarskrivare å extra stat hos packhusinspektionen i Stockholm
och den 17 maj 1920 utnämndes till aktuarie hos styrelsen, måtte
bliva tillerkänd första ålderstillägget å tjänsten från och med den 1 juli
1921.
Vid prövning av ansökningen ifråga, fann generaltullstyrelsen densamma
visserligen \ ara befogad, men då den av Törnell åberopade tjänstgöringen
icke varit sammanhängande och vidare det för arbetet åtnjutna vederlaget
understigit avlöningen vid kammarskrivartjänst, hänsköt styrelsen ärendet
till Kungl. Maj:ts avgörande.
Sedan Kungl. lMaj:t anbefallt statskontoret att i ärendet avgiva yttrande,
anförde statskontoret i utlåtande den 29 juli 1922 följande:
»Därest nådiga kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 445) varit gällande den
31 maj 1920, med vilken dag sökanden frånträdde sin tjänst såsom kammarskrivare
å extra stat, skulle han givetvis kunna för ålderstillägg tillgodoräknas
den tid han före tillträdandet den 1 januari 1919 av extra
kammarskrivartjänst utfört arbete, likvärdigt med det, han å denna tjänst
haft att utföra, eller, enligt vad handlingarna i ärendet utvisa, 8 år 7 månader
15 dagar. Sökanden skulle således berörda den 31 maj 1920 hava
ägt att uppbära samtliga ålderstillägg å kammarskrivartjänsten och åtnjutit
en avlöning av 4,000 kronor. På grund härav och med tillämpning av
nådiga kungörelsen den 18 juni 1910 (nr 78) skulle sökanden vid utnämningen
till aktuarie omedelbart erhållit ett ålderstillägg. Emellertid har
sökanden utnämnts till aktuarie redan från och med 1 juni 1920, då nämnda
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
kungörelse den 22 juni 1921 ännu icke trätt i kraft, och även om det kan
synas obilligt, att han med avseende å rätt till ålderstillägg kommer i sämre
ställning än om lian befordrats till aktuarie senare än som skett, lärer han
icke för ålderstillägg ä aktuarietjänsten kunna utgå från en slutavlöning a
kammarskrivartjänsten, som endast skulle kunnat ernås med tillämpning
av vissa bestämmelser angående tillgodoräkning, som vid tiden för hans
frånträda av kammarskrivartjänsten icke existerade. Sökanden lärer därför
icke kunna tillerkännas ålderstillägg med stöd av berörda kungörelse den
22 juni 1921. Ä sökanden såsom ordinarie tjänsteman är emellertid med
avseende å rätt till ålderstillägg tillämplig kungörelsen den 7 maj 1920
(nr 212), enligt vars andra moment befattningshavare kan komma i förmånligare
löneställning, därest hans befordran vid eu senare tidpunkt skulle
kunnat medföra sådan förmån. Ifrågavarande moment äger dock endast
tillämpning för det fall, att förmånligare löneställning skulle hava ernåtts
enligt »eljest gällande bestämmelser», således ej enligt bestämmelserna i
kungörelsens första moment. På grund härav och då kungörelsen den 22
juni 1921 endast innebär en utsträckning till vissa extra befattningshavare
av den i kungörelsen den 7 maj 1920 medgivna rätt samt ifrågavarande
kungörelser äro i fråga om ordalydelsen ensartade, torde det i andra mom.
av kungörelsen den 7 maj 1920 använda uttrycket »eljest gällande bestämmelser»
ej heller kunna anses innefatta första mom. i kungörelsen den 22
juni 1921. Med hänsyn härtill lärer ej heller enligt nämnda kungörelse
den 7 maj 1920 någon avlöningsförhöjning kunna medgivas sökanden.
På grund av det ovan anförda får statskontoret alltså i underdånighet
hemställa, att den gjorda framställningen icke måtte till någon Eders Kung!.
Maj:ts åtgärd föranleda.»
Genom remiss den 19 september 1922 anbefallde Kungl. Maj:t sedermera
allmänna civilförvaltningens lönenämnd att i ärendet avgiva utlåtande och
sedan Törnell den 21 i samma månad i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift
anhållit, att, därest Kungl. Maj:t av formella skäl ansåge honom icke berättigad
till det begärda ålderstillägget, Kungl. Maj:t måtte till riksdagen ingiva
förslag om till honom utgående personligt ålderstillägg, överlämnades
jämväl »denna framställning till lönenämndens övervägande.
I sitt i ärendet avgivna utlåtande anförde lönenämnden följande:
»I likhet med statskontoret finner allmänna civilförvaltningens lönenämnd
för sin del uppenbart, att de genom kungörelse den 22 juni 1921 (nr 445)
givna bestämmelserna angående ålderstillägg för viss personal vid tullverket
icke äro tillämpliga i fråga om sökandens löneställning vid hans konstituerande
till aktuarie från och med den 1 juni 1920, till följd av vilken utnämning
sökanden, när ifrågavarande bestämmelser under juli månad 1921
trädde i kraft, icke vidare innehade sådant förordnande, som i bestämmelserna
avses.
Vad åter beträffar tillämpningen för sökandens del av de i kungörelsen
den 7 maj 1920 (nr 212) intagna föreskrifterna angående ålderstillägg för
civila befattningshavare i statens tjänst, vill det synas lönenämnden, som
om övervägande skäl talade för en sådan tolkning av bestämmelsen i andra
momentet av sagda kungörelse, att i det därstädes förekommande uttrycket
eljest gällande bestämmelser’ innefattades jämväl det i kungörelsens första
moment för där avsedda fall lämnade medgivandet.
Vid ett godkännande av denna uppfattning lärer det böra ankomma pa
generaltullstyrelsen att bestämma rörande sökandens rätt till ålderstillägg i
av honom innehavd aktuariebefattning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
H
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
I fråga om sökandens alternativa yrkande om avlåtande till riksdagen av
proposition om beviljande åt honom av personligt ålderstillägg får lönenämnden
hemställa, att detsamma icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd
föranleda.»
Genom beslut den 9 februari 1923 fann Kungl. Maj:t i anledning av
den gjorda framställningen allenast gott förklara, att Törnells under vissa
tidsperioder om tillhopa åtta år, sju månader och femton dagar fullgjorda
tjänstgöring före hans tillträde den 1 januari 1919 av kammarskrivartjänst
å extra stat finge ifråga om rätt för honom till ålderstillägg medföra enahanda
förmån, som om sagda tidsperioder varit sammanhängande och Törnell
därunder för arbetet åtnjutit vederlag, som ej varit mindre än i
allmänhet för detsamma utgående ersättning.
Med hänvisning dels till berörda beslut, dels till allmänna civilförvaltningens
lönenämnds ovannämnda utlåtande anhöll sedermera Törnell i eu
till generaltullstyrelsen ingiven skrift, att styrelsen, med tillämpning av
de i kungörelsen den 7 maj 1920 intagna föreskrifterna angående ålderstillägg
för civila befattningshavare i statens tjänst, måtte bevilja honom
det första ålderstillägget å hans innehavda aktuarietjänst från och med
den 1 juli 1920.
Genom beslut den 20 mars 1923 förklarade emellertid generaltullstyrelsen,
att styrelsen funne ansökningen icke kunna bifallas.
Sedan Törnell härefter hos Kungl. Maj:t anfört besvär över generaltullstyrelsens
beslut samt styrelsen efter remiss avgivit utlåtande över besvären,
förklarade Kungl. Maj:t i utslag, givet i regeringsrätten den 13 september
1923, att, enär det genom förberörda beslut den 9 februari .1923 lämnade
medgivandet icke innebure, att det av Törnell före den 1 januari 1919 utförda
arbetet skulle för erhållande av ålderstillägg å aktuarietjänsten tillgodoräknas
såsom likvärdigt med arbete i nämnda tjänst, Kungl. Maj:t icke
funne skäl göra ändring i det slut, generaltullstyrelsens beslut innehölle.
•
På grund av vad utskottet sålunda inhämtat, har utskottet icke funnit
skäl tillstyrka den föreliggande motionen. Utskottet vill ock framhålla, att
ett bifall till densamma skulle kunna komma att medföra vitt gående
konsekvenser.
Utskottet hemställer, alltså,
att herrar Julins och Thulins förevarande motion
icke må vinna riksdagens bifall.
Stockholm den 21 mars 1924.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtande nr 27.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.