Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ålderstillägg åt aktuarien i generaltullstyrelsen K. A. Törnell.

1924-03-21 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:28, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ålderstillägg åt aktuarien i generaltullstyrelsen K. A. Törnell.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Utskottets

yttrande.

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1924 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ålderstillägg åt aktuarien

i generaltullstyrelsen K. A. Törnell.

(3:e avd.)

I en inom första kammaren av herrar T. Julin och E. J.son Thulin

väckt motion, nr 75, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

har hemställts, att riksdagen ville tillerkänna aktuarien i generaltullstyrelsen

K. A. Törnell rätt till det första ålderstillägget å hans

aktuarietjänst, räknat från och med 1 juli 1920 eller i varje fall från och

med 1 juli 1921.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

Av de i motionen åberopade handlingarna i ärendet har utskottet inhämtat

följande:

I en den 9 december 1921 dagtecknad, till generaltullstyrelsen ingiven

skrivelse hade Törnell, under åberopande av kungl. kungörelsen den 22

juni 1921 angående vissa bestämmelser rörande ålderstillägg för viss personal

vid tullverket, anhållit, att han, som den 9 december 1918 förordnades

till kammarskrivare å extra stat hos packhusinspektionen i Stockholm

och den 17 maj 1920 utnämndes till aktuarie hos styrelsen, måtte

bliva tillerkänd första ålderstillägget å tjänsten från och med den 1 juli

1921.

Vid prövning av ansökningen ifråga, fann generaltullstyrelsen densamma

visserligen \ ara befogad, men då den av Törnell åberopade tjänstgöringen

icke varit sammanhängande och vidare det för arbetet åtnjutna vederlaget

understigit avlöningen vid kammarskrivartjänst, hänsköt styrelsen ärendet

till Kungl. Maj:ts avgörande.

Sedan Kungl. lMaj:t anbefallt statskontoret att i ärendet avgiva yttrande,

anförde statskontoret i utlåtande den 29 juli 1922 följande:

»Därest nådiga kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 445) varit gällande den

31 maj 1920, med vilken dag sökanden frånträdde sin tjänst såsom kammarskrivare

å extra stat, skulle han givetvis kunna för ålderstillägg tillgodoräknas

den tid han före tillträdandet den 1 januari 1919 av extra

kammarskrivartjänst utfört arbete, likvärdigt med det, han å denna tjänst

haft att utföra, eller, enligt vad handlingarna i ärendet utvisa, 8 år 7 månader

15 dagar. Sökanden skulle således berörda den 31 maj 1920 hava

ägt att uppbära samtliga ålderstillägg å kammarskrivartjänsten och åtnjutit

en avlöning av 4,000 kronor. På grund härav och med tillämpning av

nådiga kungörelsen den 18 juni 1910 (nr 78) skulle sökanden vid utnämningen

till aktuarie omedelbart erhållit ett ålderstillägg. Emellertid har

sökanden utnämnts till aktuarie redan från och med 1 juni 1920, då nämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

kungörelse den 22 juni 1921 ännu icke trätt i kraft, och även om det kan

synas obilligt, att han med avseende å rätt till ålderstillägg kommer i sämre

ställning än om lian befordrats till aktuarie senare än som skett, lärer han

icke för ålderstillägg ä aktuarietjänsten kunna utgå från en slutavlöning a

kammarskrivartjänsten, som endast skulle kunnat ernås med tillämpning

av vissa bestämmelser angående tillgodoräkning, som vid tiden för hans

frånträda av kammarskrivartjänsten icke existerade. Sökanden lärer därför

icke kunna tillerkännas ålderstillägg med stöd av berörda kungörelse den

22 juni 1921. Ä sökanden såsom ordinarie tjänsteman är emellertid med

avseende å rätt till ålderstillägg tillämplig kungörelsen den 7 maj 1920

(nr 212), enligt vars andra moment befattningshavare kan komma i förmånligare

löneställning, därest hans befordran vid eu senare tidpunkt skulle

kunnat medföra sådan förmån. Ifrågavarande moment äger dock endast

tillämpning för det fall, att förmånligare löneställning skulle hava ernåtts

enligt »eljest gällande bestämmelser», således ej enligt bestämmelserna i

kungörelsens första moment. På grund härav och då kungörelsen den 22

juni 1921 endast innebär en utsträckning till vissa extra befattningshavare

av den i kungörelsen den 7 maj 1920 medgivna rätt samt ifrågavarande

kungörelser äro i fråga om ordalydelsen ensartade, torde det i andra mom.

av kungörelsen den 7 maj 1920 använda uttrycket »eljest gällande bestämmelser»

ej heller kunna anses innefatta första mom. i kungörelsen den 22

juni 1921. Med hänsyn härtill lärer ej heller enligt nämnda kungörelse

den 7 maj 1920 någon avlöningsförhöjning kunna medgivas sökanden.

På grund av det ovan anförda får statskontoret alltså i underdånighet

hemställa, att den gjorda framställningen icke måtte till någon Eders Kung!.

Maj:ts åtgärd föranleda.»

Genom remiss den 19 september 1922 anbefallde Kungl. Maj:t sedermera

allmänna civilförvaltningens lönenämnd att i ärendet avgiva utlåtande och

sedan Törnell den 21 i samma månad i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift

anhållit, att, därest Kungl. Maj:t av formella skäl ansåge honom icke berättigad

till det begärda ålderstillägget, Kungl. Maj:t måtte till riksdagen ingiva

förslag om till honom utgående personligt ålderstillägg, överlämnades

jämväl »denna framställning till lönenämndens övervägande.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande anförde lönenämnden följande:

»I likhet med statskontoret finner allmänna civilförvaltningens lönenämnd

för sin del uppenbart, att de genom kungörelse den 22 juni 1921 (nr 445)

givna bestämmelserna angående ålderstillägg för viss personal vid tullverket

icke äro tillämpliga i fråga om sökandens löneställning vid hans konstituerande

till aktuarie från och med den 1 juni 1920, till följd av vilken utnämning

sökanden, när ifrågavarande bestämmelser under juli månad 1921

trädde i kraft, icke vidare innehade sådant förordnande, som i bestämmelserna

avses.

Vad åter beträffar tillämpningen för sökandens del av de i kungörelsen

den 7 maj 1920 (nr 212) intagna föreskrifterna angående ålderstillägg för

civila befattningshavare i statens tjänst, vill det synas lönenämnden, som

om övervägande skäl talade för en sådan tolkning av bestämmelsen i andra

momentet av sagda kungörelse, att i det därstädes förekommande uttrycket

eljest gällande bestämmelser’ innefattades jämväl det i kungörelsens första

moment för där avsedda fall lämnade medgivandet.

Vid ett godkännande av denna uppfattning lärer det böra ankomma pa

generaltullstyrelsen att bestämma rörande sökandens rätt till ålderstillägg i

av honom innehavd aktuariebefattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

H

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

I fråga om sökandens alternativa yrkande om avlåtande till riksdagen av

proposition om beviljande åt honom av personligt ålderstillägg får lönenämnden

hemställa, att detsamma icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd

föranleda.»

Genom beslut den 9 februari 1923 fann Kungl. Maj:t i anledning av

den gjorda framställningen allenast gott förklara, att Törnells under vissa

tidsperioder om tillhopa åtta år, sju månader och femton dagar fullgjorda

tjänstgöring före hans tillträde den 1 januari 1919 av kammarskrivartjänst

å extra stat finge ifråga om rätt för honom till ålderstillägg medföra enahanda

förmån, som om sagda tidsperioder varit sammanhängande och Törnell

därunder för arbetet åtnjutit vederlag, som ej varit mindre än i

allmänhet för detsamma utgående ersättning.

Med hänvisning dels till berörda beslut, dels till allmänna civilförvaltningens

lönenämnds ovannämnda utlåtande anhöll sedermera Törnell i eu

till generaltullstyrelsen ingiven skrift, att styrelsen, med tillämpning av

de i kungörelsen den 7 maj 1920 intagna föreskrifterna angående ålderstillägg

för civila befattningshavare i statens tjänst, måtte bevilja honom

det första ålderstillägget å hans innehavda aktuarietjänst från och med

den 1 juli 1920.

Genom beslut den 20 mars 1923 förklarade emellertid generaltullstyrelsen,

att styrelsen funne ansökningen icke kunna bifallas.

Sedan Törnell härefter hos Kungl. Maj:t anfört besvär över generaltullstyrelsens

beslut samt styrelsen efter remiss avgivit utlåtande över besvären,

förklarade Kungl. Maj:t i utslag, givet i regeringsrätten den 13 september

1923, att, enär det genom förberörda beslut den 9 februari .1923 lämnade

medgivandet icke innebure, att det av Törnell före den 1 januari 1919 utförda

arbetet skulle för erhållande av ålderstillägg å aktuarietjänsten tillgodoräknas

såsom likvärdigt med arbete i nämnda tjänst, Kungl. Maj:t icke

funne skäl göra ändring i det slut, generaltullstyrelsens beslut innehölle.

•

På grund av vad utskottet sålunda inhämtat, har utskottet icke funnit

skäl tillstyrka den föreliggande motionen. Utskottet vill ock framhålla, att

ett bifall till densamma skulle kunna komma att medföra vitt gående

konsekvenser.

Utskottet hemställer, alltså,

att herrar Julins och Thulins förevarande motion

icke må vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 21 mars 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtande nr 27.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.