Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under punkterna 117, 121 och 122 av åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående kommunala mellanskolor, lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken ävensom en i anledning av framställningen rörande kommunala mellanskolor väckt motion.
1924-04-04 · 33 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 29 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1924:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under punkterna 117, 121 och 122 av åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående kommunala mellanskolor, lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken ävensom en i anledning av framställningen rörande kommunala mellanskolor väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
1
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1924 kl. ''/a 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under punkterna 117, 121 och 122 av åttonde huvudtiteln
gjorda framställningar angående kommunala mellanskolor,
lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter samt tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen
vid privatläroverken ävensom en i anledning
av framställningen rörande kommunala mellanskolor väckt
motion.
(2:a avd.)
l:o) I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde
huvudtiteln, under punkt 117, föreslagit riksdagen att
dels besluta sådan ändring, att gälla från och med den 1 juli 1924, i de
av 1918 års lagtima riksdag fastställda grunder för utgående av statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola (riksdagens
skrivelse den 19 juni 1918, nr 394 s. 80), att för parallellavdelning må —
utöver till skolan utgående statsunderstöd med 11,200 kronor för år — efter
prövning i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer, utgå statsunderstöd med ett
belopp av 2,800 kronor för år;
dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu
1,100,000 kronor, med 375,000 kronor till 1,475,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 277—282 i åberopade statsrådsprotokollet.
I samband härmed bar utskottet till behandbng förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Ljungberg väckt motion (nr 30), däri hemställts, att
riksdagen måtte avslå den under punkt 117 i åttonde huvudtiteln föreslagna
ändringen i nu gällande grunder för utgående av statsunderstöd till parallellavdelning
av årsklass vid kommunal mellanskola, och således bibehålla nuvarande
bestämmelser.
I avseende å de av motionären till stöd för berörda yrkande andragna
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 26 käft. (Nr 34.)
Kommunala
mellanskolor
jämte en i
ämnet väckt
motion.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
Utskottets
yttrande.
Enligt gällande bestämmelser beträffande kommunala mellanskolor utgå
särskilda statsbidrag till själva skolan och till parallellavdelning av årsklass.
I fråga om statsbidraget till parallellavdelningar är föreskrivet, att sådant
bidrag inom varje årsklass må utgå till högst så stort antal parallellavdelningar
av årsklassen, som uppkommer med iakttagande därav, att minst
30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning
upprättas inom densamma. Då delning av årsklass på sålunda angivet
sätt kommer till stånd, uppstår emellertid ett ytterligare behov av lärarkraft,
och varje delnings konsekvens är också i regel anställandet av en extra ordinarie
lärare vid skolan. Statsbidragen till parallellavdelningar hava följaktligen
kommit att stiga till jämförelsevis betydande belopp.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär närmast, på sätt framgår av
departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet, en ändring i gällande
bestämmelser därutinnan, att en uppdelning av klass kan och bör ske, när
antalet lärjungar i klassen överstiger 35 eller samma antal, som nu gäller
som det normala medeltalet i förevarande avseende för realskolan vid de
allmänna läroverken. Därest en klass blivit uppdelad i exempelvis två avdelningar,
skulle en sammanslagning av avdelningarna ske, så snart lärjungeantalet
i båda avdelningarna tillsammans nedgått till en siffra, som
understiger det normala medeltalet för anordnande av parallellavdelning.
Med hänsyn till den utveckling ifrågavarande skolform undergått och den
fasthet och stadga den numera kan anses hava vunnit, har utskottet funnit
fog förefinnas för en anordning av den art, som nyss angivits. Enligt utskottets
mening torde en ökning av lärjungeantalet till 35 väl kunna vidtagas,
utan att undervisningen vid skolan därav skulle lida. Emellertid föreligga
fall, då ett upprätthållande av denna allmänna princip svårligen låter
sig fullt ut genomföra. Enligt vad utskottet inhämtat, saknas understundom
vid de kommunala mellanskolorna tillräckliga lokalutrymmen för att kunna
bereda plats för så stora klasser som med 35 lärjungar. Aven i en och
annan nyligen uppförd skolbyggnad har man av sparsamhetsskäl tilltagit
lärosalarna med hänsyn till stadgans hittillsvarande föreskrift, att parallellavdelning
må upprättas, då antalet lärjungar överstiger 30. Utskottet håller
därför före, att möjlighet till undantag från den av Kungl. Maj:t föreslagna
regeln måste beredas för de fall, då bristande lokalutrymme lägga oöverkomliga
hinder i vägen för regelns tillämpning. Det torde böra få ankomma
på skolöverstyrelsen att i varje särskilt fall pröva, huruvida sådant hinder
föreligger, samt medgiva de jämkningar, som av förhållandena kunna vara
betingade. Givetvis måste emellertid jämkningsmöjligheten nedåt begränsas
av stadgans nuvarande föreskrift, vadan sålunda uppdelning av en klass i
parallellklasser under inga omständigheter må äga rum, därest lärjungeantalet
icke överstiger 30. Utskottet har i anslutning till denna sin uppfattning
företagit en omformulering av det föreslagna stadgandet. Vidare utgår
utskottet från den förutsättningen, att en genom minskat lärjungeantal
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
3
påkallad sammanslagning av parallellklasser ägor rum endast vid början av
ott läsår.
Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare eu ändring i de nu gällande bestämmelserna
därutinnan, att behovet av nya parallellavdelningar skola underkastas
prövning av vederbörlig myndighet, skolöverstyrelsen, ocli att alltså
det nuvarande automatiskt verkande stadgandet om klassuppdelning begränsas.
Enligt vad departementschefen framhållit, borde bestämmas, att av det
till kommunala mellanskolor utgående anslaget, vilket alltjämt borde äga
karaktären av förslagsanslag, endast ett visst belopp finge utgå till parallcllavdelningar.
Sedan Kungl. Maj:t årligen, efter det riksdagen anvisat medel,
bestämt det belopp, vartill de sammanslagna understöden till parallellavdelningar
under respektive läsår kunde högst uppgå, skulle det tillkomma skolöverstyrelsen
att inom ramen av detta belopp pröva de uppgivna behoven
och godkänna inrättandet, respektive bibehållandet vid vederbörande skola
av visst angivet antal parallellavdelningar av årsklasser.
Beträffande Kungl. Maj ds förslag i denna del har utskottet icke funnit
tillräckliga skäl föreligga att frångå nu gällande ordning. En bestämmelse
om att överstyrelsen skall i varje särskilt fall — sålunda även då lärjungeantalet
överstiger 35 — pröva, huruvida en ny parallellavdelning må inrättas
eller icke, måste komma att medföra betydande praktiska svårigheter,
särskilt med hänsyn till möjligheten att i tid anställa erforderliga lärarkrafter.
Utskottet har funnit denna ståndpunkt så mycket mera motiverad,
som icke någon som helst motsvarande restriktion av Kungl. Majd föreslagits
beträffande privatläroverken, vilka fortfarande skulle, oberoende av
alla inskränkningar, kunna efter gottfinnande bestämma antalet undervisningsavdelningar.
I det förslag till ändrade bestämmelser beträffande vissa
anslag till privatläroverken, som utskottet nedan framlägger, har utskottet
ej funnit sig böra ifrågasätta, att inrättandet av nya parallellklasser skulle
underställas skolöverstyrelsens prövning i annat fall än då det gäller undantag
från regeln, att nya parallellklasser må bildas, först då lärjungeantalet i en
klass överstiger 35. Utskottet anser, att skolöverstyrelsens prövningsrätt å
förevarande område jämväl beträffande de kommunala mellanskolorna bör
begränsas härtill, och avstyrker följaktligen Kungl. Majds framställning, i
vad den innebär ett hänskjutande till skolöverstyrelsen av en prövningsrätt
av den av departementschefen angivna beskaffenhet. Under sådana
omständigheter torde enligt utskottets mening något behov av på kommunens
bekostnad inrättade parallellavdelningar icke föreligga. Vad vidare
beträffar förslaget, att Kungl. Maj:t skulle inom förslagsanslagets ram bestämma
ett maximibelopp, vartill de sammanlagda understöden till parallellavdelningar
finge utgå, har utskottet ej heller kunnat tillstyrka den härutinnan
tilltänkta anordningen, då härigenom frågor, som hittills berott
och framdeles böra bero på riksdagens bestämmanderätt, skulle kunna komma
att undandragas riksdagens prövning.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
En övergång till den av Kungl. Maj:t föreslagna och av utskottet tillstyrkta
anordningen med en höjning av elevantalet till 35 kan komma att
medföra, att skolorna se sig nödsakade entlediga ej endast timlärare utan
även extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring. Då en dylik åtgärd
kan komma att i många fall drabba de sistnämnda oskäligt hårt, har utskottet,
i syfte att bereda sådana lärare en viss tidsfrist för vinnande av annan
anställning, funnit sig böra förorda ett övergångsstadgande av innebörd,
att, därest vid någon skola en tillämpning av den föreslagna bestämmelsen
skulle medföra, att, även sedan eventuellt anställda timlärare entledigats,
jämväl sådan extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring skulle behöva
entledigas, vilken i denna egenskap under minst två läsår innehaft anställning
vid skolan, jämkning i avseende å förevarande lärjungeantal må
efter skolöverstyrelsens beprövande vidtagas därhän, att entledigande av dybk
extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring icke behöver under läsåret
1924—1925 äga rum.
Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet icke funnit sig kunna helt
tillmötesgå det i ovanberörda motion framställda yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majts förslag
och herr Ljungbergs ovanberörda motion,
dels besluta sådan ändring, att gälla från och med den 1
juli 1924, i de av 1918 års lagtima riksdag fastställda grunder
för utgående av statsunderstöd till parallellavdelning av
årsklass vid kommunal mellanskola (riksdagens skrivelse den
19 juni 1918, nr 394, sid. 81), att — utöver till skolan utgående
statsunderstöd med 11,200 kronor för år — statsunderstöd
med 2,800 kronor för år till parallellavdelning
må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,
som uppkommer vid iakttagande därav, att minst 35 lärjungar
komma på varje sådan avdelning inom årsklassen,
innan ny klassavdelning upprättas inom densamma, dock
att, där bristande lokalutrymmen lägga oöverkomliga hinder
i vägen, sagda antal må efter skolöverstyrelsens beprövande
kunna begränsas till minst 30;
dels beträffande läsåret 1924—1925 besluta följande
övergångsstadgande:
Därest vid någon skola en tillämpning av nyss angivna
bestämmelse skulle medföra, att, även sedan eventuellt anställda
timlärare entledigats, jämväl sådan extra ordinarie
ämneslärare med full tjänstgöring skulle behöva entledigas,
vilken i denna egenskap under minst två läsår innehaft anställning
vid skolan, må efter skolöverstyrelsens beprövande
jämkning i avseende å ovan angivna lärjungeantal vidtagas
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
5
därhän, att entledigande av dylik extra ordinarie ämneslärare
med full tjänstgöring icko behöver under nämnda
läsår äga rum; ägande Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av detta övergångsstadgande
må befinnas erforderliga;
dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor, nu 1,100,000 kronor, med 375,000 kronor till
1,475,000 kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, nu 450,000 kronor, med 30,000 kronor till 480,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 288 i statsrådsprotokollet.
Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget blivit
väsentligt överskridet, och har utskottet mot Kungl. Maj ds förslag i förevarande
punkt icke någon annan erinran att framställa än vad framgår av
vad utskottet här nedan anför och föreslår.
I samband med anmälan om sitt beslut rörande tillfällig löneförbättring
åt lärarpersonalen vid privatläroverken under budgetåret 1923—1924 erinrade
riksdagen om den avsevärda stegringen i kostnaderna för privatläroverken
under de senaste åren och framhöll bland annat, att de höjda statsanslagen
icke förbundits med några vidgade skyldigheter för dessa läroverk och att
vissa brister förefunnes beträffande granskningen av ifrågavarande skolors
ekonomiska förhållanden och kontrollen över användningen av de medel,
som staten ansloge till detsamma. Riksdagen uttalade sig för att eu undersökning
snarast igångsattes i syfte att råda bot för de brister, som i angivna
och andra hänseenden härutinnan förelåge.
Med anledning av detta riksdagens uttalande anbefallde Kungl. Maj:t
skolöverstyrelsen att föranstalta om utredning i det av riksdagen avsedda
syftet samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag i ämnet,
vartill utredningen kunde föranleda. Den utredning och det förslag, som
överstyrelsen i anledning härav avgav, inkom dock till vederbörande statsdepartement
så sent, att hänsyn till detsamma icke kunde av Kungl. Maj:t
tagas vid framläggande av förslag till anslag åt privatläroverken för budgetåret
1924—1925. Den av överstyrelsen åvägabragta utredningen innefattas
emellertid i den förklaring, som överstyrelsen avgav i anledning av
riksdagens år 1923 församlade revisorers gjorda uttalande rörande privatläroverken,
och har utskottet därigenom tagit del av densamma. Det förslag,
vari denna utredning utmynnar, innebär, att för åtnjutande av statsunderstöd
skulle utöver förutvarande villkor och bestämmelser föreskrivas,
att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt utgående terminsavgifterna
underställes skolöverstyrelsens prövning och fastställelse;
Lönetillägg
åt lärarinnor
vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter.
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
att vid läroanstalten skall finnas en styrelse, bland vars ledamöter en skall
utses av statlig myndighet;
att läroanstaltens räkenskaper granskas av minst två revisorer och att en
av dessa skall förordnas av statlig myndighet; samt
att läroanstaltens räkenskaper för ytterligare granskning insändas till riksräkenskapsverket.
Då utskottet funnit den av överstyrelsen verkställda utredningen otillfredsställande
för ernående av det syftemål riksdagen med sitt ovanberörda uttalande
ville vinna, har utskottet i vederbörlig ordning från skolöverstyrelsen
införskaffat vissa kompletterande uppgifter rörande ifrågavarande läroanstalter,
vilka innefattas i den vid detta utlåtande fogade bilaga.
Vad som närmast föranledde riksdagens ovanberörda uttalande var den
avsevärda stegringen av statens bidrag till privatläroverken under de senare
åren. De från statsverket utgående understöden till de högre flickskolorna
samt de högre goss- och samskolorna voro år 1921 sju ä åtta gånger större
än år 1914, medan kommunernas tillskott till de högre goss- och samskolorna
ungefär fördubblats samt till de högre flickskolorna blivit mellan tre
och fyra gånger större. Terminsavgifterna hava något mer än fördubblats.
Det är givet, att denna starka ökning av statens bidrag måste väcka uppmärksamhet
och framkalla frågan, huruvida en dylik ökning kan vara av
de verkliga förhållandena motiverad. Ett besvarande av denna fråga föranleder
en granskning av privatläroverkens ekonomiska förhållanden och eu
prövning, huruvida dessa läroverk i avseende å sin penningförvaltning och
sin administration tillämpa grundsatser, som äro förenliga med de krav på
sparsamhet tidsläget ovägerligen ålägger såväl enskilda som det allmänna.
Vid den granskning, som utskottet på grundvalen av till buds stående materiel
i detta hänseende kunnat göra, har utskottet funnit, att i flera hänseenden
så ej är förhållandet, och att beträffande privatläroverken uppenbara
missförhållanden varit rådande, vilka åsamkat staten dryga utgifter och,
i den män ej ändring allaredan skett, påkalla omedelbar rättelse.
Riksdagen har i sitt förberörda uttalande framhållit, att de höjda statsanslagen
till privatläroverken icke förbundits med några vidgade skyldigheter
för dessa läroverk. Skolöverstyrelsen har i avseende härå erinrat om de
förpliktelser och villkor, som sedan länge varit gällande beträffande dessa
skolor, samt därefter berört frågan om terminsavgifterna, samt lärarpersonalens
avlöningsförhållanden och tjänstgöringsskyldighet. Det ligger emellertid
nära till hands att ur synpunkten av statsverkets berättigade intressen
göra vissa jämförelser närmast med statens läroverk och de kommunala mellanskolorna
i syfte att vinna kännedom om, i vad mån och i vilken utsträckning
privatläroverken tillämpa sådana restriktiva bestämmelser, som staten
till undvikande av alltför stora utgifter låtit komma till användning beträffande
andra läroanstalter, och som, därest de ej finnas, billigheten fordrar,
att staten uppställer i avseende å de av staten rikligt understödda privatläroverken.
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
7
Utskottet vill då till cd början erinra därom, att enligt gällande bestämmelser
för de allmänna läroverken må såsom regel i värjo för viss klass
eller ring bestämd avdelning undervisas i realskolan högst 35 och å gymnasiet
högst 30 lärjungar. Det av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
framlagda förslaget om en höjning till 35 av det för bildande av parallellklass
normala medeltalet lärjungar i läsavdelning av kommunal mellanskola
har utskottet ovan tillstyrkt, dock med den jämkningen, att, där bristande
lokalutrymmen därför lägga oöverkomliga binder i vägen, antalet lärjungar
må efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas till minst 30. Vid
granskning av de härutinnan från privatläroverken för höstterminen 1923
föreliggande uppgifterna har utskottet funnit, att i ett flertal fall en vidsträckt
uppdelning av parallellavdelningar ägt rum, redan innan totala lärjungeantalet
uppgått till 35, respektive å stadium, motsvarande gymnasiet,
30. Sammanlagt funnos, såsom av bifogade uppgifter framgår, under höst
terminen 1923 vid privatläroverken 79 parallellavdelningar, som icke kunnat
upprättas, därest för statsläroverken gällande restriktioner tillämpats. Utskottet
har icke kunnat finna skäligt, att privatläroverken skola i detta hänseende
intaga en i förhållande till statens läroverk så synnerligt gynnad ställning.
Tvärtom har utskottet ansett fullt fog föreligga att för privatläroverkens
vidkommande förorda införande av en bestämmelse av samma innebörd
som förut av utskottet föreslagits beträffande de kommunala mellanskolorna.
Såsom ett villkor för lärarinnepersonalens avlöning enligt de av
riksdagen antagna grunderna bör därför uppställas en föreskrift av följande
innehåll: uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iaktttagande
därav, att, vad angår stadium, motsvarande real- och flickskola, minst 35
och beträffande stadium, motsvarande gymnasiet, minst 30 lärjungar komma
på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning inom densamma
upprättas, dock att, där bristande lokalutrymmen därför lägga oöverkomliga
hinder i vägen, antalet lärjungar må i fråga om stadium, motsvarande realoch
flickskola, efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas till minst
30. Jämväl i fråga om utgående av den tillfälliga löneförbättring, varom
förslag i nästföljande punkt föreligger, bör en motsvarande fordran uppställas.
Uppmärksamheten bör vidare enligt utskottets mening ägnas åt lärarpersonalens
vid privatläroverken tjänstgöringsskyldighet. Enligt nu gällande
bestämmelser skall tjänstgöringen vara förlagd till klasserna över de förberedande
eller till läsavdelning av med skolan förbundet lärarinneseminarium,
dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill eu
tredjedel därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen. Med full
tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning, som åligger
ämneslärarinna vid allmänt läroverk. Sådan lärarinna är enligt gällande
läroverksstadga skyldig att varje vecka lämna undervisning 22 till 26 timmar,
men under vissa förutsättningar kan denna undervisningsskyldighet
8
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
minskas med tyå timmar, nämligen för lärare, som fått sig ålagt ett på grund
av lärjungeantalets storlek eller antalet skrivlag avsevärt drygare hemarbete
med rättandet av lärjungarnas skrivövningar eller annat därmed jämförligt
arbete utom den egentliga undervisningstiden. De manliga lärarnas tjänstgöringsskyldighet
är icke reglerad genom några allmänna föreskrifter. I samband
med bestämmelserna om tillfällig löneförbättring åt lärare vid privatläroverk
har dock stadgats, att för manlig ämneslärare i fråga om tjänstgöringens
omfattning läroverksstadgans bestämmelser om ämneslärares undervisningsskyldighet
i tillämpliga delar skola gälla.
Såvitt utskottet kunnat finna av de uppgifter, som varit för utskottet tillgängliga,
är tjänstgöringsskyldigheten mycket skiftande vid de olika läroverken.
I ett synnerligen stort antal fall bar endast minimitjänstgöring eller
obetydligt däröver utkrävts av lärarna; i vissa fall hava timantalen understigit
minimitjänstgöringen. Å förevarande område föreligga enligt utskottets
uppfattning betänkliga missförhållanden. Må vara, att frånvaron av bestämt
fixerade tjänstgöringsföreskrifter kunde försvaras under tider, då statens
bidrag till privatläroverken voro förhållandevis små — numera sedan
statsunderstöden sju- till åttadubblats och till ett enda privatläroverk kunna
uppgå till 100,000-tals kronor, synes det orimligt att låta dessa förhållanden
fortfara. Det synes utskottet rimligen kunna uppställas fordran på en tjänstgöringsskyldighet
för privatläroverkens lärare, som ansluter sig till vad i
detta hänseende gäller för motsvarande lärare vid andra av staten understödda
läroanstalter, närmast do kommunala mellanskolorna. Beträffande
dessa skolor gäller, att ämneslärare med full tjänstgöring, manlig och kvinnlig,
skall vara skyldig meddela undervisning 24 till 28 timmar i veckan,
vartill komma vissa andra i 75 § av stadgan för kommunala mellanskolor
angivna skyldigheter. Å gymnasialstadiet vid de allmänna läroverken utgör
lektors undervisningsskyldighet 20 till 22 timmar i veckan. En uttrycklig
bestämmelse i detta hänseende anser utskottet böra ersätta vad nu är föreskrivet
angående full tjänstgöring.
Vidkommande det nuvarande medgivandet att ämneslärarinna med full
tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel av tjänstgöringen i de förberedande
klasserna eller i övningsämnen finner utskottet ej skäl förefinnas att
bibehålla detsamma. Härigenom medgives nämligen användning av en med
hänsyn till nu utgående löneförmåner oskäligt dyr arbetskraft på ett stadium,
som huvudsakligen motsvarar småskolestadiet, och inrymmes jämväl i övrigt
möjlighet för läroverken att vidtaga anordningar, vilka föranleda av förhållandena
ej motiverade statsutgifter. Tjänstgöringen bör enligt utskottets förmenande
vara förlagd till klasserna över de förberedande eller till läsavdelning
av med skolan förbundet högre lärarinneseminarium. Tjänstgöring vid
annat lärarinneseminarium anser utskottet i detta sammanhang icke böra
medräknas. Utskottet har följaktligen ansett sig böra tillstyrka, att riksdagen
må besluta, att mom. 3 och 4 i avdelningen A av de av riksdagen an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
9
tagna bestämmelserna angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter
m. m. skola hava följande ändrade lydelse:
3. Den tjänstgöring, som här avses, skall vara förlagd till klasserna över
de förberedande eller till läsavdelning av med skolan förbundet högre lärarinneseminarium.
4. Med full tjänstgöring förstås, vad angår stadium, motsvarande real- och
flickskola, undervisning under 24 till 28 timmar i veckan och vad angår
stadium, motsvarande gymnasiet, undervisning i den omfattning, som är
föreskriven för lektor vid högre allmänt läroverk.
I fråga om den tillfälliga löneförbättring, varom förslag i nästföljande
punkt föreligger, anser utskottet jämväl krav på eu närmare preciserad tjänstgöringsskyldighet
böra såsom villkor för löneförbättringens utgående uppställas.
I detta hänseende anser utskottet böra fordras, vad angår stadium,
motsvarande real- och flickskola, en ungefärlig medeltjänstgöringstid av 26
timmar i veckan och beträffande gymnasium en tjänstgöringstid av ungefär
21 timmar i veckan.
Utskottet förbiser ingalunda, att de av utskottet ifrågasatta skärpta bestämmelserna
kunna komma att vid enstaka läroanstalter, där en utsträckt
användning av för flickskolan avsedda lärarinnor i de förberedande klasserna
förekommit eller där medeltjänstgöringstiden vid skolan varit osedvanligt
låg eller ock där uppdelning i parallella klassavdelningar skett redan
vid ringa lärjungeantal, till sina verkningar medföra svårigheter för vederbörande
befattningshavare. För läsåret 1924—1925, varunder utskottet förmenar
en viss tidsfrist böra beredas vederbörande för vinnande av ny anställning,
anser utskottet därför, liksom ifrågasatts beträffande de kommunala
mellanskolorna, en övergångsbestämmelse böra meddelas, som kan medgiva
eu jämkning i berörda stadganden till förmån för vissa lärarinnor. Utskottet
utgår dock härvid från att en dylik jämkning ej tages till intäkt för
bibehållande av timlärare, vilka synas i första hand böra drabbas av de
skärpta bestämmelserna, eller av lärarinnor, vilka kvarstå efter uppnådd
pensionsålder. I anslutning till vad utskottet ovan föreslagit i motsvarande
hänseende beträffande de kommunala mellanskolorna syftar utskottet endast
på sådan ej pensionsberättigad lärarinna med full tjänstgöring, vilken under
minst två läsår varit vid läroanstalten anställd å innehavande tjänst. Utskottet
har därför såväl i avseende å de under förevarande punkt föreslagna
bestämmelserna som beträffande vad utskottet utöver Kungl. Maj:ts förslag
ifrågasatt rörande utgående av den i nästföljande punkt omnämnda tillfälliga
löneförbättringen funnit sig böra förorda ett övergångsstadgande av
innebörd, att, därest vid någon läroanstalt en tillämpning av ifrågasatta njra
bestämmelser och villkor skulle medföra, att, även sedan eventuellt anställda
timlärare entledigats och efter uppnådd pensionsålder kvarstående lärare avgått,
jämväl sådan lärarinna med full tjänstgöring skulle behöva entledigas,
10
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
vilken under minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst, jämkning
i sagda bestämmelser och villkor må efter skolöverstyrelsens beprövande
vidtagas därhän, att entledigande av dylik lärarinna med full tjänstgöring
icke behöver under läsåret 1924—1925 äga rum.
De av utskottet tillstyrkta ändringarna i och tillägget till nuvarande bestämmelser
angående avlöning åt ifrågavarande lärarinnor medföra givetvis
en minskning av de så att säga ordinarie statsutgifterna för dessa läroverk.
Utskottet beräknar, att vid bifall härtill, den av Kungl. Maj:t under nu förevarande
'' punkt ifrågasatta anslagsökningen å 30,000 kronor ej bliver erforderlig
och att förslagsanslaget till lönetillägg åt ifrågavarande lärarinnor följaktligen
kan bibehållas vid sitt nuvarande belopp, 450,000 kronor. Kostnaderna för
den tillfälliga löneförbättringen, varom i nästföljande punkt talas, skulle emellertid
vid uppställande av villkor av den art, som ovan ifrågasatts, kunna reduceras
rätt väsentligt. Utskottet har beräknat den härav föranledda besparingen
till i runt tal 260,000 kronor.
Vad beträffar terminsavgifterna, hava dessa visserligen under det senaste
läsåret undergått någon sänkning, men äro vid åtskilliga läroverk fortfarande
betydande, särskilt vid de högre goss- och samskolorna. Så var exempelvis
för läsåret 1922—1923 terminsavgiften å gymnasiestadiet vid de högre flickskolorna
i Stockholm i regel 220—230 kronor och beträffande flickskolan
respektive realskolan därsammastädes varierande mellan lägst 80 och 145
kronor samt högst 125 och 175 kronor. Beträffande de högre goss- och
samskolorna utgjorde för sagda läsår terminsavgiften å gymnasialstadiet högst
285 kronor och i ett fall, Lundsbergs skola, 800 kronor. Ifrågavarande avgifter,
vilka äro ganska växlande för olika orter, skolor och skolstadier blevo
under krisåren betydligt höjda. Skolöverstyrelsen har framhållit den påfallande
obenägenheten, som skolorna visat att vidtaga någon väsentlig sänkning
av de höga avgifter, som krisårens extraordinära förhållanden framkallat,
och ifrågasätter, att storleken av de normalt utgående avgifterna
underställes överstyrelsens prövning och fastställelse. Utskottet ansluter sig
till detta förslag och anser en bestämmelse härom böra upptagas bland villkoren
för utgående av den i nästföljande punkt omnämnda tillfälliga löneförbättring.
Beträffande de högre flickskolorna är stadgat, att befrielse från och nedsättning
i terminsavgifter skola medgivas till den omfattning, Kungl. Maj:t
bestämmer. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t plägat stadga, att läroanstalt
skall vara skyldig att åt lärjungar i klasserna över de förberedande
bevilja befrielse från eller nedsättning i de vid läroanstalten utgående terminsavgifter
till så stor utsträckning, att den minskning i avgifter, som
härigenom uppkommer, utgör minst 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna
vid anstalten skolat uppgå, därest samtliga lärjungar erlagt
fulla avgifter, dock att läroanstalten icke är skyldig medgiva befrielse från
eller nedsättning i terminsavgifter till sammanlagt högre belopp än den
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
11
motsvarar två tredjedelar av det anstalten tilldelade statsanslaget, anslag till
huslig ekonomi icke medräknat. Utan att härutinnan vilja göra något bestämt
uttalande anser utskottet det kunna ifrågasättas, huruvida icke en
jämkning i sagda föreskrift kan anses motiverad i syfte att bereda vidgad
möjlighet till befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter.
Utskottet anser vidare, att privatläroverkens räkenskaper skola i den ordning,
Kungl. Maj:t bestämmer, insändas till riksräkcnskapsverket för granskning;
jämväl föreskrift härom bör upptagas som villkor förutgående av den
tillfälliga löneförbättringen.
Till sist vill utskottet allenast erinra därom, att de av utskottet förordade
villkoren jämväl komma att medföra en betydande nedsättning i anslaget
till dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärarpersonal.
Genom uppställande av de villkor, utskottet ovan angivit, skulle en besparing
å anslaget till tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande lärarpersonal
vinnas med i runt tal 260,000 kronor. Utskottet har emellertid funnit anledning
att ytterligare begränsa anslaget. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
för budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 kvarstod å det
av riksdagen anvisade extra reservationsanslaget till extra understöd åt vissa
privatläroverk en reservation till nästföljande budgetår av 94,100 kronor.
Enligt, vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utgjorde denna reservation
den 24 januari 1924 90,600 kronor. Då ifrågavarande anslag avsåg
att för privatläroverken lätta de av kristiden föranledda svårigheterna
och något behov därav följaktligen icke vidare torde förefinnas, har utskottet
funnit, att denna reservation nu bör komma statsregleringen tillgodo, och
detta så mycket mer, som departementschefen i ett flertal fall ansett sig
böra för nedbringande av anslagsbelopp anlita förefintliga reservationer.
Anslaget till tillfällig löneförbättring synes med hänsyn till vad sålunda
anförts böra bestämmas till 2,100,000 kronor.
Utskottet, som under nästföljande punkt framlägger förslag angående den
tillfälliga löneförbättringen åt privatläroverkens lärare, hemställer nu,
att riksdagen må
a) besluta, att mom. 3 och 4 i avdelningen A) av de utav
riksdagen antagna bestämmelserna angående avlöning av
lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt
angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter in. m. skola
hava följande ändrade lydelse:
3. Den tjänstgöring, som här avses, skall vara förlagd
till klasserna över de förberedande eller till läsavdelning av
med skolan förbundet högre lärarinneseminarium.
4. Med full tjänstgöring förstås, vad angår stadium, motsvarande
real- och flickskola, undervisning under 24 till 28
timmar i veckan och, vad angår stadium, motsvarande gym
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen
vid privatläroverken.
nasiet, undervisning i den omfattning, som är föreskriven
för lektor vid högre allmänt läroverk.
b) föreskriva, att såsom villkor för lärarpersonalens avlöning
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter enligt de av
riksdagen antagna grunderna skall gälla:
Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med
iakttagande därav, att, vad angår stadium, motsvarande realoch
flickskola, minst 35 och beträffande stadium, motsvarande
gymnasiet, minst 30 lärjungar komma på varje avdelning
inom årsklassen, innan ny avdelning inom densamma
upprättas, dock att, där bristande lokalutrymmen
därför lägga oöverkomliga hinder i vägen, antalet lärjungar
må ifråga om stadium, motsvarande real- och flickskola,
efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas till
minst 30.
c) föreskriva, att för läsåret 1924—1925 skall gälla följande
övergångsstadgande:
Därest vid någon läroanstalt en tillämpning av de under
a) och b) angivna bestämmelser och villkor skulle medföra,
att, även sedan eventuellt anställda timlärare entledigats
och efter uppnådd pensionsålder kvarstående lärare avgått,
jämväl sådan lärarinna med full tjänstgöring skulle behöva
entledigas, vilken under minst två läsår varit anställd å
innehavande tjänst, må efter skolöverstyrelsens beprövande
jämkning i sagda bestämmelser och villkor vidtagas därhän,
att entledigande av dylik lärarinna med full tjänstgöring
icke behöver under ifrågavarande läsår äga rum;
ägande Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av detta övergångsstadgande må befinnas
erforderliga.
d) uppföra det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter med
oförändrat belopp, 450,000 kronor.
3:o) Kungl. Maj''t har (punkt 122) föreslagit riksdagen att
dels för beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av tillfällig
löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellauskolor, högre
flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 2,450,000 kronor;
dels bestämma, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet gäldas
av statsmedel samt utgå efter följande grunder:
1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som under
tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller någon del av nämnda tid är anställd
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
13
i egenskap av föreståndare, ämncslärare med full tjänstgöring, timlärare eller
övningslärare vid sådan enskild mollanskola, högre flickskola, högre gosseller
Barnskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från
det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver föreskriven
minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver
den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under
åren 1913—1915:
a) till eu kvinnlig föreståndare vid högre flickskola och enskilt lärarinneseminarium
samt en föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola
och högre goss- eller samskola med 1,500 kronor för år;
b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid enskild
mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium,
därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som
utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, med 1,500 kronor för år
samt, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som utgår från
en begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor för år;
c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller samskola
samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme och år,
dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal
veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid bestämmande
av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning
av manliga lärarkrafter;
d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för veckotimme
och år;
e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola, högre
goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor för
veckotimme och år;
f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre
flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med
40 kronor för veckotimme och år.
3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellanskola
och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande 20
procent av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande skola i
tillfällig löneförbättring under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 utgående
beloppet, varder för skolans verksamhet för nämnda tid i övrigt anslagen
av kommun eller enskilda donatorer eller utgår av medel, som eljest stå till
vederbörande läroanstalts förfogande;
dels och förklara, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de
närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas
erforderliga.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 289—292 i statsrådsprotokollet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
Under de senaste åren har .ifrågavarande anslag utgått med 2,000,000
kronor men har årligen överskridits.
Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört
hemställer utskottet,
att riksdagen må
A) för beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925
av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda
mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor
samt enskilda lärarinneseminarier anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra förslagsanslag av 2,100,000 kronor;
B) bestämma, att till lärare vid sådan enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium,
som åtnjuter understöd från det i riksstaten
uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk,
må utgå tillfällig löneförbättring, under förutsättning
att vid anordnande av undervisningen inom vederbörande
läroanstalt ävensom i övrigt följande villkor och bestämmelser
iakttagas, nämligen,
1) att uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker
med iakttagande därav, att vad angår stadium, motsvarande
real- och flickskola, minst 35 och beträffande stadium, motsvarande
gymnasiet, minst 30 lärjungar komma på varje
avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas
inom densamma, dock att, där bristande lokalutrymmen därför
lägga oöverkomliga hinder i vägen, antalet lärjungar
må i fråga om stadium, motsvarande real- och flickskola,
efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas till
minst 30;
2) att medeltjänstgöringstiden vid läroanstalten för ämneslärare
med full tjänstgöring — föreståndare däri ej inberäknad
— uppgår till ungefär 26 timmar i veckan å stadium,
motsvarande real- och flickskola, samt å stadium, motsvarande
gymnasiet, till ungefär 21 timmar i veckan;
skolande dock beträffande läsåret 1924—1925 gälla följande
övergångsstadgande:
Därest vid någon läroanstalt en tillämpning av de under
1) och 2) angivna villkor och bestämmelser skulle medföra,
att, även sedan eventuellt anställda timlärare, entledigats
och efter uppnådd pensionsålder kvarstående lärare avgått,
jämväl sådan lärarinna med full tjänstgöring skulle behöva
entledigas, vilken under minst två läsår varit anställd å
innehavande tjänst, må efter skolöverstyrelsens beprövande
jämkning i sagda villkor och bestämmelser vidtagas därhän,
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
15
att entledigande av dylik lärarinna med full tjänstgöring
icke behöver under ifrågavarande läsår äga rum; ägande
Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för
tillämpning av detta övergångsstadgande må befinnas erforderliga
;
3) att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt
utgående terminsavgifterna undcrställes skolöverstyrelsens
prövning och fastställelse;
4) att vederbörande läroanstalts räkenskaper i den ordning,
Kungl. Maj:t bestämmer, insändas till riksräkenskapsverket
för granskning.
C) bestämma, att den tillfälliga löneförbättringen skall
i sin helhet gäldas av statsmedel samt utgå efter följande
grunder:
1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer
den, som under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller någon
del av nämnda tid är anställd i egenskap av föreståndare,
ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare
vid sådan läroanstalt, som under B) sägs.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande
belopp utöver föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift
om minimiavlöning saknas, utöver den avlöning, som för
motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren
1913—1915:
a) till en kvinnlig föreståndare vid högre flickskola och
enskilt lärarinneseminarium samt en föreståndare, manlig
eller kvinnlig, vid enskild mellanskola och högre goss- eller
samskola med 1,500 kronor för år;
b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller
kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre flickskola, högre
goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium, därest
läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som utgår
från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, med 1,500
kronor för år samt, därest läraren åtnjuter avlöning efter
den löneskala, som utgår från en begynnelseavlöning av
1,200 kronor, med 1,200 kronor för år;
c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre
goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med
60 kronor för veckotimme och år, dock beträffande lärare
vid högre goss- eller samskola endast för det antal veckotimmar,
som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning
vid bestämmande av det särskilda understödet för anlitande,
i större omfattning av manliga lärarkrafter;
16
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor
för veckotimme och år;
e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre
flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 50 kronor för veckotimme och år;
f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt
lärarinneseminarium med 40 kronor för veckotimme och år.
3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild
mellanskola och högre flickskola, under förutsättning
att en summa, motsvarande 20 procent av det sammanlagda
till lärarpersonalen vid vederbörande skola i tillfällig löneförbättring
under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 utgående
beloppet, varder för skolans verksamhet för nämnda tid i
övrigt anslagen av kommun eller enskilda donatorer eller
utgår av medel, som eljest stå till vederbörande läroanstalts
förfogande.
D) förklara, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att
utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av de
under C) omnämnda grunder må befinnas erforderliga.
Stockholm den 4 april 1924.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, O. TJ. B. Olsson, H. F.
Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, J. G. Walles, E. A. Hallin,
J. Jeansson, C. I. Asplund, A. R. Rooth och I. Bergman i Tännäs.
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, O. H:son Waldén,
P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, P. M. Olsson i Blädinge, G. A. Johansson
i Hallagården, S. J. Karlsson i Nynäshamn, O. Osberg, S. Persson i Fritorp
och P. C. Jonsson i Eskilstuna.
Reservationer:
vid punkten 1 (kommunala mellanskolor) av herrar S. II. Kvarnzelius, H. F.
Lamm, E. A. Hallin, J. Jeansson och A. E. Rooth, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Enligt gällande — —’---—-----------
---------------— — betydande belopp.
Kungl. Maj:ts föreliggande — —------------
•-----------------av parallellavdelning.
Statsutskottets utlåtande Nr Hd.
17
De sålunda föreslagna ändringarna i nu gällande grunder innebära vissa
skärpningar, vilka kunna vid ett plötsligt genomförande av den tilltänkta anordningen
medföra åtskilliga svårigheter. Dessa svårigheter framträda starkast,
om man tager i betraktande, att vid ifrågavarande skolor understundom saknas
tillräckliga lokalutrymmen för att kunna bereda plats för så stora klasser
som med 35 lärjungar. Möjlighet till undantag från den av Kungl. Maj:t
föreslagna regeln synes utskottet därför böra förefinnas. Vidare bör uppmärksammas,
att en övergång till den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anordningen kan
komma att medföra, att skolorna se sig nödsakade entlediga ej endast timlärare
utan även extra ordinarie äinneslärare med full tjänstgöring. En dylik
åtgärd kan komma att i många fall drabba de sistnämnda oskäligt hårt. Det
synes utskottet, att en närmare utredning av nu angivna förhållanden vore
på sin plats, innan man ingår på det förslag, som Kungl. Maj:t nu framlagt.
Utskottet har därför ansett sig böra, utan att taga någon bestämd
ståndpunkt till den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, för närvarande
avstyrka det föreliggande förslaget men samtidigt hemställa, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Maj:t måtte till nästa riksdag
låta verkställa utredning rörande möjligheten att med behörig hänsyn
till vid vederbörande skolor förhandenvarande lokalutrymmen och till
befogade anspråk hos där anställda lärare, att icke utan nödig tidsfrist
entledigas vidtaga en sådan ändring i grunderna för utgående av statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola, att
statsunderstöd må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,
som uppkommer med iakttagande därav, att minst 35 lärjungar komma på
varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas
inom densamma.
Då utskottet sålunda, på sätt av motionären föreslagits, ansett sig icke
böra i nu förevarande hänseende tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, har utskottet
uppmärksammat, att en höjning av det av Kungl. Maj:t ifrågasatta
anslagsbeloppet varder erforderlig. Denna höjning kan beräknas till 112,100
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) med bifall till herr Ljungbergs ovanberörda motion
avslå Kung], Maj:ts förslag angående ändrade grunder för
utgående av statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass
vid kommunal mellanskola;
b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag öka det ordinarie
anslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,100,000 kronor
med 487,100 kronor till 1,587,100 kronor;
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa utredning rörande möjligheten att med
behörig hänsyn till vid vederbörande skolor förhandenvarande
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 26 käft. (Nr 34.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
lokalutrymmen och till befogade anspråk hos där anställda
lärare att icke utan nödig tidsfrist entledigas, vidtaga en
sådan ändring av gällande grunder för utgående av statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid sagda skolor,
att statsunderstöd för år till parallellavdelning må utgå till
högst så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer
vid iakttagande därav, att minst 35 lärjungar
komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan
ny klassavdelning upprättas inom densamma, ävensom till
1925 års riksdag framlägga det förslag, vartill sagda utredning
må giva anledning;
vid punkten 2 (lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter)
av herrar S. H. Kvarnzelius, H. F. Lamm, E. A. Hallin, J. Jeansson
och A. B. Booth, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget blivit
väsentligt överskridet, och har utskottet mot Kungl. Majrts förslag i denna
del intet att erinra.
I samband — — — —------—-------—
— — — — —--------- — — — härutinnan förelåge.
Med anledning av---—------------—
----------—----till riksräkenskapsverket.
Vad som närmast föranledde riksdagens ovanberörda uttalande var den
avsevärda stegringen av statens bidrag till privatläroverken under de senare
åren. Det har vid sådana förhållanden framstått såsom önskligt att tillse,
i vad mån en begränsning av statens utgifter för dessa läroanstalter skulle
kunna ske. I den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen hava emellertid
sådana faktorer icke behörigen uppmärksammats, vilka skulle bidraga
till ernående av detta syftemål. Utskottet, som finner åtgärder i detta
syfte önskvärda, har därför ansett sig böra taga under övervägande, huruvida
dylika åtgärder omedelbart kunna vidtagas, men därvid kommit till
den uppfattningen, att så ej utan vidare lärer kunna ske, utan lärer en
närmare utredning därför vara erforderlig.
De olika avseenden, i vilka eu ändring av hittillsvarande bestämmelser
skulle kunna tänkas medföra en begränsning av statens utgifter, äro följande:
Det har föreslagits, att tjänstgöringsplikten för flickskolornas lärarinnor,
vilken för närvarande omfattar lägst 22, högst 26 timmar och alltså sammanfaller
med den för statssamskolornas lärarinnor gällande, skall i alla
flickskolans klasser höjas till lägst 24, högst 28 eller till den för lärare i
mellanskolan och realskolans fem nedre klasser gällande.
Mot eu dylik skärpning har anmärkts, dels att den är obillig, eftersom
flickskolans lärarinnor äro sämre avlönade än lärarpersonalen i mellanskolan
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
19
och i realskolan; dels att den i värjo fall icke bör utsträckas till de flickskolans
orre klasser, som motsvara realskolans sjätte klass och gymnasiet,
där en lägre tjänstgöringsplikt är föreskriven (jfr läroverksstadgan § 135: 2);
dels ock att den kommer att för samtliga flickskolor medföra, att eu del av
den nuvarande lärarpersonalen blir överflödig och alltså måste entledigas.
Vidare har föreslagits, att den nu bestående rätten för flickskolorna att
låta de i de egentliga flickskoleklasserna tjänstgörande lärarinnorna bestrida
intill en tredjedel av sin tjänstgöring i de s. k. förberedande klasserna skall
upphöra. All tjänstgöring för dessa lärarinnor skulle framdeles förläggas
till den egentliga flickskolan.
Mot den sålunda föreslagna restriktionen bar gjorts gällande, dels att den
kommer att medföra, att ännu flera av de nuvarande lärarinnorna i de
egentliga flickskoleklasserna omedelbart bliva överflödiga och måste entledigas,
dels och att den föreslagna åtgärden kommer att beröva skolorna den
nu förefintliga, ur uppfostringssynpunkt betydelsefulla möjligheten att åstadkomma
en personlig förbindelse mellan de förberedande klasserna och den
egentliga flickskolan.
Till sist har ifrågasatts, att uppdelning av flickskoleklass i parallellavdelningar
ej må äga rum, förrän klassens hela lärjungeantal överstiger på
stadium motsvarande gymnasium 30 och på stadium motsvarande real- eller
samskola 35, dock att skolöverstyrelsen må kunna, då oöverkomliga lokala
svårigheter därtill nödga, å real- och samskolestadiet bestämma maximiantalet
till 30.
Mot ett sådant förslag har erinrats, att då flertalet flickskolor endast i
ringa utsträckning förfogar över klassrum, som rymma ens 30 lärjungar,
den föreslagna skärpningen kommer att för många skolor medföra nödvändigheten
antingen att avvisa åtskilliga av sina nuvarande lärjungar samt i
sammanhang därmed omedelbart avskeda överflödiga lärarinnor; eller ock att
på egen bekostnad upprätta och underhålla parallella avdelningar, något som
dock utan tvivel kommer att överstiga flertalet skolors ekonomiska bärkraft.
En var av de föreslagna skärpningarna skulle komma att medföra, att åtskilliga
av de nu vid flickskolorna anställda lärarinnorna bleve överflödiga och
därför måste omedelbart entledigas. Antalet av dylika lärarinnor låter sig
icke utan närmare undersökning beräkna men bleve helt säkert ganska ansenligt.
Flickskolorna hava ej några i ordets vanliga betydelse ordinarie lärarinnor.
I regel går det så till, att skolans ledning årligen före mars månads
ingång träffar avtal med vederbörande lärarinnor om deras anställning och
tjänstgöring under följande läsår. Så har också skett innevarande år.
Tvingas nu de skolor, som sålunda redan kontrakterat med sina lärarinnor,
att nu omedelbart reducera sin personal, torde väl de entledigade lärarinnorna
kunna göra anspråk på att det redan träffade avtalet skulle ekono
-
20
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
miskt upprätthållas, men vederbörande skolor berövas själva eu stor del av
de ekonomiska förutsättningarna för förbindelsens infriande. Och de lärarinnor,
som tilläventyrs icke äro skyddade genom en dylik formlig överenskommelse
utan som på god tro berett sig på att enligt gammal vana stanna
kvar på sina platser även nästa läsår, ställas helt plötsligt på bar backe.
Förutom det nu anförda är att märka, att den treårsperiod för vilken
Kungl. Maj:t senast i överensstämmelse med av riksdagen beslutade grunder
tilldelat flickskolorna statsunderstöd, går till ända först med utgången av
år 1924.
Innan åtgärder vidtagas för genomförande av skärpta bestämmelser i ovan
angivna hänseenden för privatläroverkens vidkommande, tarvas uppenbarligen
en utredning av nu berörda frågor. Därvid bör ock uppmärksammas,
att en närmare angiven övergångstid synes böra stipuleras, innan skärpta
bestämmelser införas, varom utskottet i allt fall i brist på närmare utredning
nu ej vill uttala sig. Utredningen bör föreläggas 1925 års riksdag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) höja det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu
450,000 kronor, med 30,000 kronor till 480,000 kronor;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t
täcktes låta verkställa utredning i de av utskottet här ovan
angivna hänseenden samt för 1925 års riksdag framlägga det
förslag, vartill denna utredning må kunna giva anledning.
vid punkten 3 (tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken)
av herrar S. H. Kvarnzelius, H. F. Lamm, E. A. Hallin, J.
Jeansson och A. R. Rooth, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Under de — ■—- — årligen överskridits.
Den utredning, som utskottet under nästföregående punkt påkallat, berör
givetvis även det under denna punkt omnämnda anslaget. I avvaktan på
en dylik utredning har utskottet icke ansett sig böra föreslå någon ändring
av vad Kungl. Maj:t nu ifrågasatt, utan hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
A) för beredande--(= Kung], Maj:ts förslag) — 2,450,000 kronor;
B) bestämma, att — —-------(= Kungl. Maj:ts förslag)
—-----—- läroanstalts förfogande;
C) förklara, att (— Kungl Maj:ts förslag) — — befinnas erforderliga.»
Stockholm 1924, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
14107»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga.
bihang till riksdagens protokoll 1924. Ii samt. 26 höft. (Nr 34.)
2
Statsutskottets utlåtande Nr 34,
Av statsutskottet genom skrivelse den 5 februari 1924 från Kungl. Skolöver
-
i...... .. 1 * * 4 _ ..
8
*
5
e
*
8
År,då första
gången an- slag utgick
från reser- vationsan- slaget till
privatläro- verk1
Beloppet
av nu ut- gående
Summan av
till lärover- kets lärare
utgående
bidrag ur
ordinarie
förslagsan- slaget till
“Lönetillägg
åt lärarinnor
vid stats- understödda
enskilda
läro-
anstalteru
Summan av till
läroverkets
lärare utgå- ende tillfällig
löneförbättring
år 1922
Summan av till läroverkets
lärare utgående dyrtids- tillägg år 1922
Eventu-
ellt
understöd
ur det
under
Läroanstaltens 1» e n ä m n i n g
j
1
understöd
från
reserva- tionsan- slaget tiil
privat- läro- verken
av
staten
av
kommunen
åren 1922
—1928
utgående
reserva - tions- anslaget
“Extra
understöd
åt vissa
privat- läroverku
A. Högre flickskolor.
i Stockholm:
| Afzelii elem.-sk. f. fl...................
5,500
4,748.4»
19,436.27
15,183.45
4,811.11
Ateneum för fl...........................
6,000
13,134.60
50,914.69
51,076.84
15,806.60
—
Urummerska sk. ........................
6,000
13,081.83
42,899.—
35,137 —
17,904.—
—
Detthovska sk............................
6,000
8,898.52
36,646.04
27,033.48
9,636.89
—
Kungsholms elem. f. fl................
6,000
6,006.67
25,900.-
21.807.oi
7,282.19
—
Kungsholms lärov. f. fl...............
5,100
2,695.55
18,558.96
15,607.61
5,645.51
—
Lyceum f. fl.............................
7,800
6,088.—
31,641.—
23,763.—
7,057.-
—
Lychouska sk............................
5,000
6,608.7 9
24.727.60
20,352.55
7,178.85
—
Margareta sk............................
5,800
3,200.—
17,369.88
14,235.68
5,589.91
—
Nya elem. f. fl............................
6,800
5,527.24
31,163.11
25,118.6 7
7,352.06
3,500
Oskarsskolan..............................
6,000
4,883.88
19,670.—
16.642.38
6,275.84
2,000
Anna Sandströms sk...................
6,000
11,143.88
46,243.67
36,179.11
12,923.07
3,000
Anna Schuldheis sk...................
5,800
2,985.08
20,864.65
16,419.25
6,025.26
4,000
Södermalms h. l.-anst. f. fl..........
7,200
7,984.45
36,220.—
29,711.40
9,020.11
- 1
Wallinska skolan........................
7.800
8,128.86
35,830.09
29,800.2 5
8,811.43
—
Ahlinska skolan ........................
7,800
11,293.19
48,292.12
39,625.22
13,562.05
2,500
i Södertälje ....................................
5.800
4,079.99
22,091.4 3
16.963.4 5
1,450.69
:
3,000
i Uppsala:
Upps. h. elem.-l. o. gymn. .........
6,200|
7,930.74
38,719.88
31,491.09
Lindska skolan...........................i
1
5,600
3,906.35
17,933.98
15,705.17
—
2,000
Transport
117,700! 132,323.96!
585,122.27
481,852.61 146,331.57
20,000
1 Angives endast, då läroverket första gången erhållit statsanslag efter 1918 års utgång.
1 de fall, då tjänstgöringstiden understigit 22 veckotimmar, torde antalet av sådana fall med angivande
8 Från förberedande klasser bortses i detta sammanhang.
4 I de fall. då parallellavdelningar finnas, angives i kol. anmärkningar antalet lärjungar i de olika parallell
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
styrelsen begärda uppgifter rörande privatläroverken. (Tabellen omfattar 4 blad.)
i)
10
11 !
12 |
in
i* 1
15 |
10 1
17 !
18
19
1
|
|
Antal
i
Antal från
Lagstil och högsta bo-
terminsavgif-
,
i
loppet av icke nedsatta
ter befriade
terminsavgifter under
lärjungar
läsåret, l »2*2
—1923 för
under läsåret
parallcl-
1
1922—
192!»
1
Genomsnitts- ;
tjänstgöring för j
Antal
Antalet
avdel- ningar
åti upp- rättas
först vid
ett an- al, som
föreskri-
Beloppet av
Vinst eller
i
bidrag till
förlust å läro-
lärare med s. k.
lärare
lärareavlö-
verkets drift
full tjänstgöring
med s. k.
ningar
ning som
under år 1922
A n in ä r k n i n g a r j
(föreståndaren |
full
utgått ur
(eventuellt
undantagen) !
tjänst-
skolans egna
räkenskaps-
1
flickskola j
1
|
under läsåret |
1922—1923''- 1
göring |
1923 4
medel
året 1922—1923»
resp.
gymnasium j
helt
delvis i
vits bo-
realskola
|
träf- fande de
i
i
all-
männa
läro-
verken
;
145—175!
9
j
9
\
|
20.2 + 3.8
9
8
8
3,290.95
+ 5,291.12
j
i
!
1 m. 17 t.
95-135
21
17
22.i
15
12
12
30,058.93
4- 17,706.84
o m. resp. 19, 20 och 21 t.j
115—165
—
25
23 |
19.5 -f 3.0
23
18
16
16,831.—
4- 23,148.99
(5 m. resp. 18.3, 21.2,21.3,j
\21.4
90—125
—
4
17
21.2 -f O.s
19
15
15
4,954.98
-f- 13,840.54
1 ra. 15 och 2 med 21 t.|
105—145
—
12
25
24.8 + 0.8
12
15
14
7,690.08
4- 11,715.—
i
85—135
145-160
13
53
23.4 + l.o
7
12
1.1
2,180.90
— 7,621.07
1 m. 20 t.
110-165
200—230
5
33
22.8
12
14
14
3,899 —
+ 19,584.15
2 m. 21 t.
110—145
_
4
47
21.2 + O.s
12
13
12
8,031.04
4- 12,497.fl0
1 m. 17 t. och 4 m. 21 t.j
115—155
—
7
6
21.1
8
8
8
3,385.29
4- 31,025.7 9
/I m. 17 t., 1 m. 20 t. o.i
\3 m. 21 t.
115—155
220—230
14
22
22.«
15
18
17
2,108 —
4- 10.74
1 m. 20 t.
110—150
—
18
17
22.0
9
10
9
8,182.91
4 9,514.92
1 ra. 20 t., 1 ra. 21 t.
115—160
22
15
20.4 + 1.3
24
22
17
14,462.39
+ 4,385.7 7
12 m. 20 t., 2 m. 20.5 t.,
\5 m. 211, och 5 m. 21.5 t.
IllO—135
—
7
27
23.2
9
11
10
2,864.30
4- 4,748.59
1 m. 21 t.
i 90—125
200
ii
80
23.5
15
19
19
I 7,026.71
4 21,857.38
115-155
220-230
j i
33
22.4 + 0.5
14
18
17
11,405.71
4- 19,307.4 6
2 in. resp. 20 och 21 t.
115—155
220—230
25
34
21.3 + 1.1
24
23
19
20,045.84
— 914.09
2 m. resp. 20 och 21 t.
j 90—120
—
22
94
25.7
10
11
10
1 15,884.24
— 4,421.39
—
j 80—140
225
13
33
i 23.1 + o.ö
14
19
! 18
| 12,245.09
i-f 37,797.97
—
80—140
—
6
i 19
20.5 + 2.5
1 8
10
1 8
1 7,613.20
-f 2,677.89
—
! 239
604
—
259
! 276
254
''182,161.22
i 4-222,153.60
| _
av resp. timtal meddelas i kol- för anmärkningar,
avdelningarna. (Se särskild bilaga.)
4
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
1
2
1
8
4
5
''
1 0
7
8
Transport
r i
i 117,7001132,323.95
585,122,27
I 481,852.01
146,331.57
20,000
i Enköping ....................................
5,0001
3,684,44
13,090.—
10,455.60
6,610.—
2,250
i Nyköping ....................................
5,800;
5,544.43
20,081.75
16,672.03
7,000.—
3,000
i Eskilstuna ....................................
5,200
3,453.88
14,510 —
11,791.68
—
3,000
i Strängnäs ....................................
4,900
i
3,888.36
15,411.11
12,021.8 2
3,951,25
1,950
i Linköping ....................................
6,20oj
10,362.6 7
35,078.39
28,869.09
12,919.58
5,000
i Norrköping ■
N:s norra läroverk .....................
5,600;
4,354.48
20,037.98
15,826.73
—
—
N:s östra » .....................
5,800
5,745.01
23,802,05
18,934.54
—
i Jönköping:
J:s västra elem.-l. t. tl................
5,800
5,734.0 7
24,333.89
18,611.42
6,600.20
1,000
.J:s elem.-sk. f. fl.........................
5,700;
5,077.08
20,240.89
16,831.7 4
6,264.98
2,500
i Eksjö ..........................................
5,000
1
2,257.09
14,249.98
11,518.4 9
—
1,500
i Växjö..........................................
i 5,600
4,029.03
17,258.87
16.084.32
5,085.82
—
i Kalmar .....................................
6,20o|
7,133.83
28,226.00
22,997.82
8,095.87
2,000
i Oskarshamn .................................
5,600''
3,346.00
15,253.84
11,663.48
5,899.91
1,300
i Västervik ....................................
5,200
1,933.88
11,382.22
9,371.—
1,198.32
1,000
i Visby .........................................
5,200
2,126.07
14,210.—
11,295.—
—
4,000
i Karlskrona....................................j
7,800
3,834.—
31,208.—
24,704.—
—
6,500
i Karlshamn....................................
5,800
4,243.88
18,784.24
14,690.52
6,887.37
3,000
i Kristianstad —..............................
6.000
5,864.4 5
30,060 —
19,874.4 0
_
3,000
i Malmö:
Anna o. Eva Bunths sk................
5,400;
4,626.07
19,440.-
15,800.97
7,803.85
2,500
Malmö h. lvk f. fl......................
5,800
7,304.44
27,204.4 4
21,213.86
9,385.7 8
2,0001
Tekla Åbergs lvk f. fl................
7,600
7,154.07
45,500.—
39,725.—
13,066.—
4,000
Nyströmska h. fl.-lvket ...............
År 19-12
4,900
706.6 7
11,467.2 0
9,448.71
1,530.09
4,000''
i Lund:
:
L:s fullst. lvk för fl......................
7,800:
8,217.69
40,334.7 2
34,525.4 9
10,111.45
- 1
Högre elem.-sk. för fl...................
5,800
6,085.90
20,834.92
18,400.54
5,367.88
2,500
i Landskrona .................................
5,800
3,501.47;
15,272.85
12,196.44
6,995.78''
3,000
i Hälsingborg:
Högre elem.-sk. f. tl...................
5,600
4,889.3 8 j
17,316—|
14,967.—!
5,541 —
— |
Ebba Lundbergs k. lvk f. fl..........
6,300
5,186.05
25,996.70!
20,989.0 4|
8,294.92 j
- j
Nya elem.-sk. f. fl.......................
5,600:
3,697.01
16,241.48
13,014.98|
4,926.04
1,500
Transport
280,200!269,138.414,191.955.51''
974,349.921
289,866.56''
80,500
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
8
" 1
10
u
12
''
18
1 4
16
10
17
18 I
1»
—
239
604
—
259
254
182,161.22
+222,153.6 0
50—110
—
1
28
24.7
7
s
8
1,705.—
+ 1,933.48
-
110—120
-
12
27
22.» +0.4
9
9
8
9,499.64
+ 3,853.86
—
80—106
—
13
48
24.0
0
8
8
11,440.—
+ 7,715.88
—
60—110
—
7
28
20.4 + 3.o
8
8
8
+ 6,089.17
1 m. 21 t.
125
19
23
23.7
16
16
16
6,525.4 8
+ 29,702.18
—
90—115
_
11
23
23.o + l.o
10
11
JO
8,172.86
+ 486.4 8
—
90-115
—
22
15
24.1 + 0.8
12
13
10
11,456.40
+ 5,948.9 0
—
60—95
24
29
23.J + 0.2
11
12
10
3,602.89j+ 2,513.87
1 in. 21 t.
55—95
—
5
76
22.2 + l.i
9
11
8
1,040.88 + 6,869.50
—
50—100
—
10
27
22.8 +2.1
7
8
K
5.445 —
+ 4,675.38
50—90
—
27
19
24.5
6
10
10
9,106.38
+ 1,416.59
1 in. 19 t.
60—100
—
25
33
22.1 + l.l
19
14
13
8,811.75
+ 7,975.02
1 in. 21 t,
1 75—105
—
17
35
23.o + 0.4
8
8
8
8,042.06
— 4,044.71
1 m. 20 t.
j 35—75
—
13
35
23.5
6
8
8
980 —
+ 304.4 8
1 m. 21 t.
! 55—80
—
18
18
23.0 + 0.8
7
8
8
5,647.60
+ 3,104.2 2
_
i
i 70-120
200
15
63
23.6
13
20
17
9,166 —
+ 7,318.32
1 m. 21 t.
! K5—125
-
19
47
24.o
9
10
8
4,477.60
+ 14,963.88
_
70—120
19
46
23.0 + 0.8
14
13
12
9,583.93
— 4,708.7 8
.
100—120
11
13
22.8 + O.i
9
11
10
5,309.67
+ 5,857.14
1 m. 17 t.
85—120
—
12
28
21.9
14
15
13
10,166.88
+ 10,061.07
2 m. 21 t.
75—125
175
25
44
21.4 + 0.9
19
20
19
10,200 —
+ 4,491.24
_
95—150
i
—
10
18
26.i)
4
8
8
1,400 —
+ 1,901.69
—
100—140
220
15
39
22.o
14
20
19
22,492.86
+ 30,488.88
1 m. 18 t., 2 in. 21 t.
| 90-140
—
11
32
20.8 + 1.8
10
11
9
7,036.22
+ 4,583.19
1 m. 20 t., 1 m. 21 t.
1 65—110
—
11
18
23.0
8
8
8
454.86
+ 116.84
1 m. 20 t.
i
85—115
165
11
23
22.1 + 0.9
7
8
8
5,139.—
+ 3,584.6 2
1 m. 18 t.
65—100
150—200
16
51
23.n
12
18
17
5,903.85
+ 9,888.89
—
70—110
150
5
31
23.4 + 0.8
8
8
8
2,388.08
+ 1,702.88
—
—
—
643
1,521
—
541
598
551
367,354.25
+387,142.21
—
6 Statsutskottets utlåtande Nr 34.
1
2
«
4
5
6
7
8
T transport
280,200
269,138.41
1,191,955.51
974,349.92
289,866.56
80,500
i Ystad..........................................
6,000
4,191.10
19,030.—
15,925.21
—
3.500
i Halmstad ....................................
5,200
6,006.—
24,600—
18,840—
6,117—
2,000
i Varberg.....................................
5,600
3,270.—
16,064.99
11,687.14
5,843.56
1.500
i Göteborg:
Fruntimmersf. fl.-sk...................
5,800
4,151.69
15,975.7 4
13,322.48
4,676.0 4
7,000
G:s lyceum f. fl........................
5,400
3,363.88
18,205—
13,668.-
4,795—
6,000
G:s nya elem.-l. f. fl. ..................
6,200
7,136.57
30,146.87
25,079.89
9,073.oo
2.000
Matli. Halls sk. f. fl...................
6.200
9,031.32
33,812.94
28,026.72
10,149.30
3,000
Kjellbergska fl.-sk......................
5,200
3,646.07
14,205.68
11,700.7 7
4,306.82
7,000
Majornas el. f. fl.........................
5,800
6,108—
19,908—
16,649—
6,135—
5,000
Sigrid Rudebecks sk...................
8,000
14,665.87
74,168.84
65,776.99
24,694—
2,500
Vasa flickskola ...........................
5,800
5,284.28
21,412.92
17,229.98
6,293.81
1,000
i Uddevalla....................................
6,000
4,873.88
18,997—
14,955—
5,337—
4,000
i Vänersborg .................................
4,500
4,072.65
13,295.62
11,250—
1,834.19
—
i Borås........................................
5,800
6,786—
21,900.—
17,055.67
1,781 —
2,000
i Mariestad''...................................
5,400
4,120.87
16,287.14
12,099.4 0
7,637.7 5
2,500
i Lidköping ...................................
i 5,600
2,950.67
12,905—
10,568—
2,751 —
2,500
i Skara.........................................
5,700
4,493.06
16,940.10
13,976.51
2,850.—
2,500
i Skövde .......................................
1
5,000
3,920—
13,340—
11,515.99
_
2,500
i Karlstad.......................................
6,200
6,704.67
31,412—
24,770—
5,501.—
5,000
i Kristinehamn ..............................
5,800
3,385.18
16,249.99
12,819.16
2,521.60
1,000
i Arvika .......................................
5,400
1,777.77
14,551.11
11,019.40
—
2,000
i Örebro:
Nya elem.-sk. f. fl......................
5,100
3,461.11
17,962.78
14,119.68
—
—
Risbergska sk............................
6,200
7,217.75
32,230.—
25,670.7 5
10,460.44
—
i Västerås.......................................
6,000
6,980—
27,120—
21,846.11
—
-
i Falun.........................................
6,000
5,586.67
20,750—
16,303.42
5,773.17
4,500
i Gävle ..........................................
5,200
6,266.67
26,768.88
21,638.4 9
8,100—
5,000
i Söderhamn .................................
5,600
3,331.4 7
15,505.89
12,370.41
—
4,000
i Hudiksvall....................................
5,200
2,320.7 4
15,763''4 9
12,162.4 2
3,771.62
3,500
i Härnösand .................................
6,200
5,200—
22,326—
17,367—
7,222—
4,800
i Sundsvall ....................................
7,500
6,720.98
31,350.20
26,937.06
4,206.87
1,500
i Östersund ....................................
5,800
4,253.88
20,670—
16,993.94
4,842.95
1,500
i Umeå..........................................
5,700
3,266.6 7
16,856.7 4
12,970.58
—
1,500
i Luleå..........................................
5,200
4,308.16
15.541.52
12,395.48
3,369.78
—
Summa
! 470,500!437,989.7 8
1,918,209.85I1,563,050.91
449,911—
171,300
Helpensionen i Tyringe—Hindås. Budgetåret 1923—1924.
Statsutskottets utlåtande Nr 34. 7
9
10
11
12 !
18
14
15
IG
17
18
lft
643
1
1,521
s
541 !
598
551
367,354.2 5
+887,142.2 lj
''
1
80—115,
1
12
42
23.9 + 0.8
7
10
8
1,500.—
+
396.98i
—
75—100|
— !
21
47
23.1
13
12
11
15,142.—
+
4,796.82
1 in. 20 t.
55— 90''
—
5
60
24.o
6
1
8
8
205.—
+
1,936.7 6
—
50
27
_
24.1
7
8
8
3,865. -
+
1,809.71
—
135—105
—
13
34
20.9 + 3.1
9
10
8
2,755.—
+
6,423.29
2 m. 21 t.
1120—160
—
8
38
23.4
14
14
14
3,013.65
+
22,574.oi
—
135—165
;
13
48
21.o + 0.5
16
|
16
16
14,738.22
+
26,229.10
fl m. 15.7 t., 1 in. 20 t.,
<1 m. 20.5 t., 5 in. 21 t.
(och 1 m. 21.5 t.
40
— |
28
—
22.i
6
6
6
1,975.22
+
10,757.6 0
1 m. 20 t.
100
_
42
23.
10
ii
10
5,674.—
+
12,805.15
—
j 120—150
210
60
144
23.8 + 0.5
31
39
38
19,425.04
+
22,579.14
1 m. 19 t.
J 90—110
—
7
42
23.8
10
11
11
2,000.—
—
2,841.7 8
—
j 65—100
—
21
51
22.7 + 1.7
10
10
10
5,655.—
+
7,071.—
—
j 65— 95
—
16
23
24.0
7
8
8
—
+
1,287.26
—
J 65—105
—
21
78
24.5
12
15
15
3,300.—
+
5,880.58
—
| 70-125
—
11
37
21.5 +2.1
8
8
8
900.—
+
903.05
—
40— 90
__
6
28
24.8 + 0.2
6
8
8
400.—
+
235.78
—
65-120
—
8
32
22.1
8
8
8
3,218.7 9
+
7,689.57
1 in. 21 t.
70-120
—
20
3
23.1 + l.i
7
8
8
14,631.06
+
885.87
65—100
_
7
36
21.9 + 0.3
16
16
16
3,118.—
—
(1 in. 20 t., 2 in. 21 t., 2
\ ro. 21.5 t.
45— 95
—
10
37
23.5 + O.i
8
9
8
2,433.88 +
6,260-02
_
50— 90
—
4
34
22.3 + 1.7
6
8
8
4,550.—
+
1,914.39
—
85—125
—
8
26
22.8 + l.i
8
9
9
15,143.48
+
i
3,137.64!
90—130
—
12
29
23.4
15
16
16
11,180.—
+
4,133.01
—
100—135
—
16
63
24.o
13
16
13
7,159.77
2,845.4 0
—
80—115
—
3
25
22.8
10
11
9
2,297.—
664.90
—
85— 95
—
5
33
20.9 + 0.9
15
12
10
3,357.66
+
5,859.17
/2 in. 20 t., 2 ro. 20.5 t., 2
\m. 21 t. och 1 in 21.5 t.
50—115
—
6
76
22.4 + 1.9
7
8
8
| 6,377.40
-i-
5,549.86
I
60—105
—
12
50
24." + 0.9
7
8
8
200.—
+
6,188.82
—
65— 95
—
22
24
23.1 + O.s
ii
11
10
1 —
+
5,161.91
-
60—150170—180
9
44
23.5 + 0.2
15
18
15
9,922.72 +
8,345.98
_
60-125
17
16
23.7
11
14
13
13,631.88 +
1,183.82
—
70—110 —
14
43
20.8 + 2.8
8
9
8
9,884.4 0 +
5,491.89
I 1 in. 21 t.
80—1001 —
25
19
24.8
8
9
9
I 11,825.431
—
—
j -
—
1 1,111
! 2,825
886
! 982
914
1566,833.8 o| + 573,969.—
j
8
Statsutskottets utlåtande Nr 34,
1 1 2
3
1
4
5
6
7
8
B. Enskilda mellanskolan.
Stockholm : Grevesmiihlska sämsk- ■ • ■
4,800
i 3,300.—
24,000.—
19,163.61
3,161.22
2,
Osby: 0. högre sämsk.....................
4,800
| 1,200.—
15,330.—
13,804.86
—
5,
Göteborg, I.undenska pr. sk.............
2,600
! 3,787.26
21,857.08
18,688.98
7,051.86
Gävle, G. borgande. ........................
4,800
Se bifogad P
M.
3,000
Bollnäs, B. ensk mell. sk. ...............''
3,000
600.—
9,813.88
8,444.89
3,
Summa
20,000
8,887.26
71,001.01
60,101.84
10,212.68
13,
C. Högre goss- och samskolor.
Stockholm:
Beskowska skolan .....................
19,500
1,333.88
19,920 —
21,526.67
1,201.4 6
5
Sofi Almquists sk......................
16,200
6,367.7 0
32,213.18
27,271.17
8,016.95
Palmgrenska sämsk...................
17,350
2,993.88
23,720.—
21,087.38
3,293.89
Sthlms samgymn.........................
9,000
560.—
22,340.—
20,440.90
1,360.62
—
Wliitlockska sämsk..................... i
19,000
7,855.91
40,898.92
32,872.09
10,119.20
—
Lidingö kom. gymn.........................j Ar 1922
5,000
S
e bifogad P.
M.
—
Saltsjöbadens sämsk.........................|
14,750
5,000.—
37,133.88
37,048.4 0
19,192.50
6,000
Djursholms sämsk............................
21,900
7,200.—
53,568.—
CO
X
22,164.30
8,000
Upsala: j
Fjellstedtska sk. .......................j
18,500
—
4,500.—
15,605.68j
—
8,
U. ensk. lvk o. pr.-gymn.............|
22,250
3,466.07
39,831.2 8
34,353.06!
- 1
5,
Lunds priv. el. sk............................
20,500
—
37,987.88
60,966.7 5
—
—
Landskrona stadsgymn. ..................!
6,400
— ;
11,480.—
12,032.oo
8,695.24
3,
Eslövs högre sämsk.........................]
7,900
Sc
bifogad P.
M.
3,000
Göteborgs h. sämsk.........................1
15,800
4,820.07
30,067.—
29,407.—
11,290.—
7,
Lundsbergs skola ...........................j
16,700
“ i
20,989.2 5
26,567.66
—
7,
|
Summa
230,750
1
39,297.61|
374,648.79
386,042.25''
85,334.06
56,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
!)
fl
10
n
12
ia
14
lö
10
17
18
19
110—135
114
_ 1
/Kv. 23.1
\M. 21.o
/Kv. 8
\M. 1
10
10
13,400.—
+
8,047.91
Mauligu läraren 2L t. ,
100—130
140
8
37
/Kv. 25.0
\M. 25.5
/Kv. 4
\M- t
6 (7)
6 (7)
13,997.98
+
7,726.01
:
100—140
—
10
59
/Kv.24.5+0.o j/Kv.ll
\M. — \M. —
11
11
1,500.—
+
3,908.37
i
15
—
7
31
/Kv. 23.0
\M. 24.0
/Kv. 4
\M. 1
(i
0
—
—
57.2 5
_ j
i
86.25—1
115 /
8
52
i
/Kv. 26.0
\M. 26.5
/Kv. 3
\M. 2
6
6
4,200.—
—
20.26
•
147
159
/Ky.30
\M. 8
39 (40) 39 (40)
33,097.981 +
19,604.78
135—210
230-285
24
8
/Kv.21.7 + 1.7
\M. 24.5
/Kv. 3
\M. 8
9
9
66,736.87
+
15,175.64
1
•
120—150
220—230
18
26
/Kv.23.0+0.8
\M. -
/Kv.13
\M. -
19
16
6,342.181 +
807.59
1 ra. 21.6 t.
160—220
240—280
9
55
/Kv.21.3 + 1.0
\M. 33.8
/Kv. 4
\M. 3
9
9
1,282.09! +
5,066.62
2 m. 21 t.
150-2151215-280
3
69
/Kv.19.7 +4.8
\M. 27.0
/Kv. 3
\M. 5
10
10
152.7 6
28,900.50
105—160j220-230
5
32
/Kv.22.6+0.5
\M. —
/Kv.16
\M. —
21
21
13,094.81
-f
36,067.56
1 in. 21 in.
—
155—165
4
19
—
—
4
4
—
125—170|l75-200
12
27
/Kv.21.4 + 1.0
\M. 21.9
/Kv.13
\M. 6
17
17
6,966.51
—
43,171.7 5
f l in. 20.8 t. 1 in. 20.S, i]
(m. 20.4 1 m. 21.3 och li
(m. 21.4 t.
112.50 —
i 217.50
1
225
22
28
''
/Kv. 21.0
\M. 19.s
/Kv.17
1M. 6
25
22
25,935.—
—
(Kv. 1 m. 18.6 t. 1 in. 19.61
It. 1 m. 20.2 t. 5 m 20.41
Jt., 1 m. 20.6 t. 1 m. 21.2j
It. 5 m. 21.3 t.
131. 1 m. 17.7 t., 2 m. 18.61, j
(l m. 19.5 t., 1 m. 21.3 t.
*
10
10
—
/Kv. - \M. 22.0
/Kv.—
\M. 2
i
''
—
—
7,947.2 7
1 in. 21 t.
85—140
225
2
127
/Kv. 23.0
\M. 21.8
/Kv. 7
\M. 6
19
18
22,5+5.83
—
1,956.98
/Kv. 1 m. 21 t.
\M. 1 m. 20 t. 2 in. 21 t.
/121.50-
202.50
/182.25- 263.2 5
1
152
/Kv. -
\M. 26.4
/Kv.—
\M, 19
23
23
—
■4"
11,375.28
1 in. 20.» t.
K
100
28
10
/Kv. - \M. 24.2
/Kv.—
\M. 6
4
4
1 m. 17 t.
—
175
4
32
—
—
7
7
150 —275
280
12
26
/Kv.22.7+0.8
\M. 24.8
/Kv. 8
\M. 3
15
11
11,746.—
—
15,000.—
600—700
800
1
10
/Kv. —
\M. 22.4
IKv—
\M. 11
8
8
84,134.i6j + 159,558.87
1 in. 16 t., 2 m. 20 t. j
—
145
621
—
/Kv.84
\M. 75
197
1861238,936.2 0
+ 188,875.50
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 26 höft. (Nr 34.)
10
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
Förklaringar till tabell med uppgifter rörande privatiäroverken.
Den 15 november 1923 infordrade skolöverstyrelsen från de statsunderstödda
privatläroverken uppgifter rörande lärarpersonalens löner för tiden
1 juli 1922 till och med den 30 juni 1923. Uppgifterna lämnades för varje
lärare och omfattade beträffande föreståndarinna och lärarinna: ålderstillägg,
tillfällig löneförbättring, dyrtidstillägg a) av staten, b) av kommunen,
extra tillskott av skolans medel och hela avlöningssumman; samt beträffande
rektor och manlig lärare: arvode, tillfällig löneförbättring, dyrtidstillägg
a) av staten, b) av kommunen, extra tillskott av skolans medel
och hela avlöningssumman. Ytterligare infordrades genom skrivelse
den 15 februari 1924 uppgift för varje lärarinna med s. k. full tjänstgöring
om antalet timmar därutöver, för vilka särskild ersättning utgått.
Av de inkomna svaren hava hämtats de uppgifter, som ingå i kol. 4—7
och 17. Kol. 4 upptager summan av två tredjedelar av ålderstilläggen och
200 kronor till varje ämneslärarinna med s. k. högre kompetens. Beträffande
kol. 5 må nämnas, att i allmänhet torde beloppet 1,500 kr. i tillfällig
löneförbättring hava betraktas som maximum, men i några fall har sådan
utgått för överskjutande timmar. I enstaka fall har tillfällig löneförbättring
lämnats av kommunen. Denna ingår i kol. 7. Någon gång har
det icke varit möjligt att avgöra, vad som rätteligen bör hänföras till vardera
av kol. 7 och 17. Den avlöning, som kommer på de förberedande klassernas
lärarinnor för tjänstgöring i dessa klasser, har frånräknats, varemot
medtagits ersättning för undervisning i klasser över de förberedande.
Det är icke uteslutet, att en felaktig- bedömning härutinnan i enstaka fall
blivit gjord.
Uppgifterna rörande terminsavgifterna, kol. 9—12, hava hämtats från
till överstyrelsen inkomna bilagor till årsredogörelserna. De avse samtliga
höstterminen 1922. Uppgifterna för vårterminen avvika nämligen
föga från höstterminens.
Till grund för beräkning av genomsnittstjänstgöring för lärare med
s. k. full tjänstgöring (föreståndaren undantagen) hava lagts årsredogörelsernas
uppgifter, varvid dock fråndragits extratimmar enligt de inkomna.
svaren på överstyrelsen förut omnämnda skrivelse den 15 februari
1924. Därvid har skilts på tjänstgöring i klasser över de förberedande och
på undervisning i de förberedande klasserna. De respektive timsummorna
hava uppdelats på hela antalet lärarinnor med uteslutande eller övervägande
tjänstgöring i klasser över de förberedande. Dessas antal återfinnes
i kol. 14. Det första talet i kol. 13 avser medeltal undervisningsTirnmar
i klasser över de förberedande och det andra medeltalet timmar i
de förberedande klasserna. I anmärkningskolumnen, kol. 19, angivas do
fall, då timsumman icke uppgår till 22. Därvid har hänsyn icke tagits till
morgonböner, rättning av skrivningar in. m., men väl till tid för skrivvakt,
då fast skrivdag förekommit, vilket är det vanligaste.
Uppgifterna i kol. 15 hava erhållits av de preliminära uppgifter, som insändas
till överstyrelsen vid början av lästermin. Av brist på utrymme
hava detaljuppgifterna icke kunnat upptagas i kol. 19 utan meddelas i en
särskild t allé! 1.
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
11
Vad beträffar beräkningarna över antalet klassavdelningar under viss
förutsättning, vilka återgivas i kol. l(i, bär förfarits rent aritmetiskt, i clel
att reduktion av antalet parallellavdelningar i klasserna 1—8 antagits
kunna äga rum, då lär.jungantalet i varje avdelning icke kommit att överstiga
35, och å gymnasiet, då lärjungeantalet icke kommit att överstiga 30.
Uppgifterna i kol. 18 hava erhållits från de räkenskapssammandrag föråret
1922, som enligt gällande bestämmelser inkommit till överstyrelsen.
De i åtskilliga fall erforderliga närmare upplysningarna hava ännu icke
hunnit besvaras. Siffrorna i kol. 18 avse bruttobelopp, d. v. s. resultatet,
innan överskottet disponerats till avskrivningar, utdelning, m. m.
Beträffande Lidingö kommunala gymnasium, Eslövs högre samskola och
Gävle borgarskola må anmärkas, att de i svaret på skrivelsen den 15 november
3923 lämnade löneuppgifterna icke möjliggöra en uppdelning av
avlöningsumman på samma sätt som för de övriga läroanstalterna, då lärarna
anställas och avlönas av resp. kommuner. Vad de båda förstnämnda
läroanstalterna angår undervisa gymnasiets lärare jämväl i mellanskolan
och tvärtom melJanskolans å gymnasiet, varigenom uppgifter om tjänstgöringens
omfattning å gymnasiestudiet enbart, skulle bliva föga belysande
i jämförelse med i tabellen i övrigt upptagna läroanstalter.
Till kol. 18 lämnas i övrigt följande ingående förklaringar
Afsela elementarskola för flickor. T beloppet ingå till ägaren utbetalta
3,000 kr.
Ateneum för flickor. Inräknat 1) återstående behållning från år 1921 efter
utdelning av 6,000 kr. till aktieägare kr.
anskaffningsfond kr. 1,600, 31 avsättning till pensionsfond kr. 9,400.
Brummerska skolan. Under året har avsatts till reservfond kr. 28,764.70
samt inköpta aktier kr. 3,503. Därvid har jämväl disponerats kr.
9,118.71 av föregående års överskott (kr. 25,178.95).
Detthowska skolan. Hela beloppet har använts till avbetalning av skuld.
Kungsholms elementarskola för flickor. Hela beloppet jämte 8,275 kr. av
föregående års överskott har använts till utlösande av eu delägare i
företaget.
Margaretaskolan. Avlöning till två föreståndarinnor.
Anna Schuldheis'' skola. Inräknat 4,600 kr., utgörande avbetalning å skuld.
W allin ska skolan. Beloppet utgör skillnaden mellan avbetalning å skuld
kr. 20,351.7g och en därefter uppkommen brist å kr. 1,044.30, vilken
synes täckt av föregående års överskott.
Åhlinska skolan. Årets förlust täckt av föregående års överskott, utgörande
kr. 20,059.n.
Södertälje. Bristen täckt av kommunen.
Uppsala högre elementarl. och gymnasium för flickor. I summan ingå
även räntor till ej angivet belopp. Räntor och amortering upptagas
till kr. 28.691.38.
Lindska skolan. Därav lia 2,000 kr. gått till föreståndarinnan.
Eskilstuna. Därav kr 4,440.14 fonderat.
Strängnäs. Hela beloppet använt till avbetalning av skuld.
Linköping. Därav ha kr. 26,709.02 använts till täckande av tidigare uppkommen
brist.
Jönköpings elementarskola för flickor. Därav till »bolaget» kr. 2.76,i.r,4
för underhåll av byggnader.
Oskarshamn. Förlusten täckt av tidigare uppkommet överskott.
Karlskrona. Därav ha 2,000 kr. använts till stipendier.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
Karlshamn. Däri inga följande avsättningar 1) 5,000 kr. till reparationer,
2) 4,000 kr. till undervisningsmateriell och 3) 5,000 kr. till värmeledning.
Kristianstad. Förlusten täckt av tidigare uppkommet överskott.
Malmö, Tekla Åbergs lärov. för flickor. Hela beloppet jämte kr. 10,505.2»
av tidigare överskott har utbetalts till Tekla Åbergs stärbhus.
Malmö högre läroverk för flickor. Därav avbetalning å lån kr. 7,203.in,
till aktieägare 2,275 kr., till stipendium 180 kr.
Malmö, Ny strömska högre flickläroverket. Hela förlusten tillsammans
med förut balanserad brist överförd till följande år.
Hälsingborg, Högre elementarskolan för flickor. Vinsten bar i sin helhet
jämte kr. 2,915.3» av tidigare samlat överskott använts till avskrivningar
(inalles 6,500 kr.).
Hälsingborg, Ebba Lundbergs skola. Därav ha 1,000 kr. använts till amortering
samt kr. 7,177.52 till utdelning.
Göteborg, Fruntimmer sföreningens flickskola. Därav kr 217.75 till premier
och 1,500 kr. till avskrivningar.
Göteborgs lyceum för flickor. Vinsten har i sin helhet använts till avskrivningar.
Göteborgs nya elementarskola för flickor. Därav ha 3,430 kr. använts till
avskrivningar.
Mathilda Halls skola. Därav kr. 14,986.im till utdelning och avsättning till
reservfond.
Kjellbergska flickskolan. Hela vinsten avsatt för tillbyggnad och reparationer.
Majornas elementarläroverk för flickor. Hela vinsten avsatt till reparationer.
Sigrid Rudebecks skola. Häri ingå l) till aktieägare 6,000 kr., 2) till reservfond
kr. 1,714.63, 3) till pensionsfond 5,000 kr.
Fasa flickskola. Förlusten täckt av tidigare uppkommet överskott.
Uddevalla. Därav 5,762 kr. avskrivning å inventarier.
Skara. Häri inräknat ränta ingående i en annuitet å kr. 2,173.73.
Karlstad, Vinst- och förlusträkningen synes utjämnad genom posten
»övriga arvoden och pensioner» kr. 8,862.77.
Risberg ska skolan i Örebro. Hela beloppet fonderat eller reserverat.
Falun. Bristen ersatt av skolbolaget.
Hudiksvall. Häri ingå även ränta å ett slutbetalt amorteringslån (annuitet
kr. 5,872.78).
Härnösand. Härav ha kr. 4,232.25 åtgått till täckande av brist från föregående
år.
Umed. Enligt räkenskapssammandraget skulle årets vinst ha uppgått till
kr. 2,605.58, varav kr. 339.49 använts till avskrivningar. Emellertid
säger föreståndarinnan i eu anmärkning: »den verkliga vinsten å
hela skolans ekonomie under året är kr. 5,491.89».
Luleå.'' Vinst- och förlusträkningen upptager intet saldo. Förmodligen
ingår behållningen i föreståndarinnans lön, vilken i sin helhet uppgivits
till kr. 12,441.20.
Lundénska skolan i Göteborg. Häri ingår jämväl ränta. (Känta och amortering
kr. 3,760.66.)
Gävle borgarskola. Förlusten täckt av tidigare uppkommet överskott.
Rollnäs enskilda läroverk. Förlusten täckt av tidigare uppkommet överskott.
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
13
Bcskowska skolan. I beloppen ingår ränta (ränta och amortering upp
gives till kr. 7,392.50). Vidare ingår avsättning till pensionsfond
7,250 kr. I avlöningssumman ingår rektors lön med 17,200 kr. Di
rektörens arvode är ej angivet, men hans lön som lärare upptages
till 12,200 kr.
Sofi Almquists samskola. Beloppet har jämte kr 2,192.41 av föregående års
överskott utbetalts till Sofi Almquist personligen.
Palmgrenska samskolan. Därav utdelning 3,708 kr.
JVittlocksku samskolan. Hela behållningen från föregående år kr. 40,133.91
har använts till aktieförvärv samt för avsättning till dispositionsoch
stipendiefonder.
Saltsjöbadens samskola. Bristen täckes av Saltsjöbadens köping och järnvägsaktiebolaget
Stockholm—Saltsjön.
Fjellstedtska skolan. Förlusten täckt av föregående års överskott. Utöver
medel influtna i form av donationer, kollekter och gåvor kr. 121,944.51
ha fonderats kr. 3,055.49, vilket belopp tagits av föregående års överskott.
Uppsala ensk. läroverk och Drivatgymnasium. Bristen täckt av föregående
års överskott, ^ vilket jämväl tagits medel till avskrivning av
oguldna_Jefminsavgifter, kr. 3,049.37.
^LFFé^ndtricTelementarskola. Hela vinsten jämte kr. 637.40 av föregående
års överskott har använts till premier och stipendier (kr. 708.34), till
understöd åt elever och elevhem (kr. 9,235.04) samt till avskrivning
av terminsavgifter (kr. 2,069.3o). För övrigt äro lärarnas arvoden beroende
av det ekonomiska resultatet av skoldriften.
Göteborgs högre samskola. Bristen täckt av enskilda bidrag.
Lundsbergs skola. Häri ingå återbetalning till dispositionsfonden kr.
120,496.12, amortering och ränta kr. 15,145.83, avskrivning å fastighet
23,000 kr.
Lidingö kommunala gymnasium, Djursholms samskola, Landskrona städs
gymnasium och Eslövs högre samskola. Räkenskaperna ingå i resp.
kommuners bokföring.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 26 höft. (Nr 94.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1924:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kuhgl. Maj:ts i statsverkspropositionen under punkterna 121 och 122 av '' åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angå s. 15 i texten
- Rskr. 1924:181 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under punkt 117 av åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående kommunala mé s. 1 i texten