Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets räkning av tomt i Umeå.

1924-04-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:51, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets räkning av tomt i Umeå.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

11

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1924 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp

för postverkets räkning av tomt i Umeå.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen den 7 mars 1924 avlåten proposition, nr 102, vilken

för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikation särenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva

att för inköp för postverkets räkning av tomten nr 2 i kvarteret Fabriken

i Umeå må användas ett belopp av 9,000 kronor av det utav 1920 års riksdag

för år 1921 anvisade reservationsanslaget av 25,000 kronor för inköp

för postverkets räkning av en tomt om 1,500 kvadratmeter, avsedd att avsöndras

från skogshemmanet Berg i Hallsbergs köping.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 28 augusti 1923 med förslag till utgifter för kapitalökning

beträffande postverket för budgetåret 1924—1925 har generalpoststyrelsen

gjort framställning om inköp av tomt för postverkets räkning i Umea. Styrelsen

anför härutinnan till en början följande:

»Postkontoret i Umeå är sedan år 1902 inrymt å nedre botten av riksbankens

därvarande fastighet, klen förhyrda lokalen, som omfattar en sammanlagd

golvyta av 282.75 kvadratmeter, har på grund av poströrelsens

stegring sedan länge visat sig alldeles för trång för postarbetets behöriga

utförande inom densamma. Rörelsens utveckling under den tid, postkontoret

förfogat över nuvarande lokaler, framgår av nedanstående tablå, utvisande

för angivna år storleken av den vid postkontoret influtna uppbörden

samt antalet därifrån avgängna försändelser. I tablån har hänsyn ej tagits

till vippbörd respektive antal försändelser vid postkontoret underlydande

poststationer.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

År 1902.

År 1912.

År 1922.

Ökning 1902

-1922

Lokal frankoteckensuppbörd . . .

Avgångna försändelser, alla slag .

Avgångna paket........

47,849 kr.

1,202,179 st.

5,936 >

82,770 kr.

2,245,961 st.

22,218 >

237,284 kr.

4,598,348 st.

42,060 »

189,435 kr.

3,396,169 st.

36,124 >

%

395.9

282.5

608.5

Av den här nedan intagna jämförelsen beträffande uppbörd och lokalutrymme

vid postkontoret i Umeå samt de med detta i storlek närmast likställda

postkontor inom norra postdistriktet torde framgå, att postkontoret

i Umeå är i lokalhänseende synnerligen vanlottat.

Östersund.

Härnösand.

Umeå.

Luleå.

Sammanlagt lokalutrymme.......

598.00 kvm.

499.00 kvm.

282.75 kvm.

381.2 kvm.

Lokal frankoteckensuppbörd 1902 . . .

87,337 kr.

74,236 kr.

47,849 kr.

62,797 kr.

» » 1922 . . .

406,141 »

230,903 >

237,284 »

218,513 .

Tablåerna giva vid banden, att postkontorets i Umeå lokaler visserligen

länge varit otillräckliga med hänsyn till omfattningan av postkontorets rörelse,

men att disproportionen mellan lokalutrymme och trafikomfattning

under de senare åren på grund av den betydande trafikökningen vid postkontoret

blivit påfallande yster. Från år 1902, vilket år de nuvarande lokalerna

togos i anspråk, till och med år 1922 bar lokaluppbörden vid nu omhandlade

postkontor ökats med ej mindre än i det närmaste 400 procent,

en ökning betydligt större än den, övriga ovan angivna postkontor haft att

inregistrera. I detta sammanhang särskilt beaktansvärd är den kraftiga stegringen

av postkontorets postpaketrörelse, vilken stegring belyses därav, att

antalet vid kontoret inlämnade postpaket från år 1902 ökats med över 600

procent. Då paketrörelsen helt naturligt fordrar ett synnerligen stort utrymme,

bar genom den starka ökningen i denna rörelse postkontorets lokaler

tagits så i anspråk, att därigenom allvarliga hinder uppstått för såväl allmänhetens

nöjaktiga betjänande som även postarbetets i övrigt behöriga fullgörande.

Den korresponderande allmänheten har ytterligare en anledning

till klagomål i det för densamma anvisade alldeles för snävt tilltagna utrymmet,

vilket gör det omöjligt förekomma, att en mycket besvärande trängsel

ofta nog uppstår.»

I häröver den 4 oktober 1923 avgivet utlåtande bar byggnadsstyrelsen anfört

i huvudsak följande:

På av generalpoststyrelsen angivna skäl funne byggnadsstyrelsen ej lämpligt,

att postkontorets i Umeå lokalfråga löstes inom riksbankshuset därstädes.

Vad beträffade spörsmålet om postkontorets inrymmande i nuvarande

seminariebyggnaden, både byggnadsstyrelsen tidigare i samband med

fråga om beredande av nya lokaler åt lantmäterikontoret i Västerbottens

län förordat en dylik åtgärd. Emellertid både generalpoststyrelsen bestämt

uttalat sig häremot, varjämte Umeå stad motsatt sig, att seminariebygg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Öl.

13

naden av statsverket utnyttjades för annat ändamål än såsom lokal för en

eventuellt till Umeå förlagd''hovrätt för Norrland. Med hänsyn härtill och

då under alla förhållanden, innan riksdagen fattat beslut i fråga om förläggningsorten

för berörda hovrätt, det icke med bestämdhet kunde avgöras,

huruvida seminariebyggnaden kunde bliva behövlig för denna hovrätt, funne

sig byggnadsstyrelsen icke böra vidhålla sitt tidigare gjorda förslag att i

denna byggnad inrymma postkontoret.

Då möjlighet sålunda icke förefunnes att inom någon statsverket tillhörig

fastighet i Umeå bereda lokal för postkontoret i fråga och då det, såsom

av generalpoststyrelsen framhållits, icke kunde anses vara för statsverket i

längden ekonomiskt fördelaktigt, att en lokal för ändamålet förhyrdes, återstode

icke annat än att lokalfrågan löstes genom uppförande av ett särskilt

posthus.

Den till inköp föreslagna tomten kunde såsom belägen i stadens södra del

knappast anses vara någon lämplig förläggning av postkontoret, då stadens

centrum, på grund av det i avsevärd omfattning fortgående bebyggandet

av det omedelbart norr om järnvägen belägna Hagaområdet, alltmer syntes

förflyttas norrut till trakten av järnvägsstationen. På grund härav och då

det för tomten begärda priset, omkring 13 kronor 75 öre för kvadratmeter,

vore högt tilltaget samt aå en av vederbörande länsarkitekt verkställd undersökning

utvisade, att flera möjligheter förefunnes att för statsverket till ett

pris, ej överstigande 10 kronor för kvadratmeter, förvärva för ändamålet

lämplig tomt i stadens centralaste delar, funne sig byggnadsstyrelsen icke

kunna tillstyrka generalpoststyrelsens förevarande framställning.

Sedermera hava stadsfullmäktige i Umeå i skrivelse den 19 oktober 1923

erbjudit staten att för ett blivande posthus förvärva tomten nr 2 i kvarteret

Fabriken i Umeå, med en areal av omkring 2,000 kvadratmeter, för ett pris

av 10 kronor för kvadratmeter eller tillhopa omkring 20,000 kronor. Stadsfullmäktige

anföra, att ett förverkligande av generalpoststyrelsens förslag

skulle med all sannolikhet gå emot en allmän mening hos stadens invånare,

vars önskningar vore, att postverkets lokaler borde förläggas så centralt

som möjligt. Den erbjudna tomten hade det för postkontor bästa tänkbara

läge, centralt i stadens mitt, lämpligt beläget i förhållande till järnvägsstationen

och sålunda ur synpunkten av postverkets transportkostnader tillfredsställande.

Generalpoststyrelsen har emellertid avstyrkt att detta anbud antoges och

vidhållit sitt tidigare förslag. Sedan staden sänkt priset till 9,000 kronor,

har generalpoststyrelsen i avgivet yttrande anfört, att då genom ett antagande

av stadsfullmäktiges senaste erbjudande den skillnad i byggnads- och

tomtkostnader, som skulle uppkomma mellan ett posthus i kvarteret Fabriken

och en dylik byggnad i kvarteret Rån, bortfallit, styrelsen funnit sig

gentemot den ståndpunkt, stadsfullmäktige intagit i denna fråga, icke böra

vidhålla sitt krav på inköp av tomt i kvarteret Rån. Styrelsen ville därför

i ärendets nuvarande skick ej utan vidare motsätta sig ett tomtförvärv i

kvarteret Fabriken på av stadsfullmäktige senast erbjudna villkor.

Av den i ärendet lämnade utredningen synes framgå, att postverkets lokal- utskottets

förhållanden i Umeå för närvarande äro mycket otillfredsställande och att yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

en lättnad härutinnan icke kan åstadkommas på annat sätt än genom nybyggnad.

På grund härav får utskottet tillstyrka, att medel nu beredas

för inköp av ifrågavarande av staden för ändamålet erbjudna tomt.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, hemställer alltså utskottet,

att riksdagen må medgiva, att för inköp för postverkets

räkning av tomten nr 2 i kvarteret Fabriken i Umeå må användas

ett belopp av 9,000 kronor av det utav 1920 års riksdag

för år 1921 anvisade reservationsanslaget av 25,000 kronor

för inköp för postverkets räkning av en tomt om 1,500

kvadratmeter, avsedd att avsöndras från skogshemmanet Berg

i Hallsbergs köping.

Stockholm den 8 april 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 47.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets räkning av tomt i Umeå. a1 i texten