Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—1925 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1924-02-29 · 35 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 32 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—1925 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 29 februari 1924 kl. 1 e. in.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—1925

av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angående Departestatsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 bär Kungl. mentets årder

Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet Kungl. Maj ds

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen (punkt 1) kansli.

att i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till departementets [!•]'')

avdelning av’Kungl. Maj:ts kansli med oförändrat belopp, 187,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1 och 2 av åberopade statsrådsprotokollet.

Under erinran hurusom från och med budgetåret 1923—1924 åstadkommits

en besparing å anslaget med 6,000 kronor genom minskning av antalet

icke-ordinarie befattningshavare, men att i anslaget i stället inräknats ett belopp

av 6,000 kronor till avlöning av i departementet anställda extra skrivbiträden,

vilka tidigare avlönats från anslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m., har departementschefen med hänsyn jämväl till den inom

departementet ökade arbetsbördan icke ansett sig böra föreslå någon minskning

av ifrågavarande anslag.

Utskottet får, med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

med oförändrat belopp, 187,000 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för upprätthållande Departeav

departementets verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra mentets

anslag av 28,420 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 2 av åberopade statsrådsprotokollet. L -J

’) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 6 höft. (Nr 6.)

406 24 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6*.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

[3.]

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet.

[4-]

För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för budgetåret

1923—1924, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat 28,420 kronor.

Anslaget är avsett till avlönande av följande befattningshavare med nedannämnda

belopp för år räknat, nämligen:

en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen

» » » » tekniska ärenden...................

» särskild föredragande för stadsplaneärenden.....

............ kronor 10,020: —

............ » 12,000: —

............ » 6,400: -

Summa kronor 28,420: —

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för upprätthållande av departementets

verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av

28,420 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Kungl. Maj:t har upptagit (punkt 3) det ordinarie förslagsanslaget

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med oförändrat belopp, 165,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2 och 3 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen var i riksstaten

för år 1922 uppfört med 169,000 kronor och för första halvåret 1923

med hälften av detta belopp eller 84,500 kronor. Den i förevarande anslag

ingående posten å, 32,500 kronor för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. nedsattes från och med den 1 juli 1923 med 3,500 kronor till

29.000 kronor, varigenom anslaget i sin helhet för budgetåret 1923—1924

nedbringades till 165,500 kronor.

Med hänsyn särskilt till den nya, ganska tidskrävande arbetsuppgift, som

tilldelats styrelsen i anledning av kungörelsen den 24 november 1923 med

närmare föreskrifter angående fördelning av automobilskattemedel, ävensom

det på sistone alltmera stegrade behovet av en planmässig och enhetlig

ledning av utvecklingen på vägväsendets område, har någon ytterligare inskränkning

uti ifrågavarande anslag icke ansetts böra vidtagas.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med oförändrat

belopp, 165,500 kronor.

4:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) och under erinran

hurusom motsvarande anslag för innevarande budgetår är uppfört med

44.000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra anslag av 40.000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

5:o)

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet1

att riksdagen må såsom ytterligare medel till avlöning av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor.

Ytterit gat-e

medel till

avlöning av

väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

distnldstjänstemän.

[6.]

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) hemställer utskottet, stipendier åt

medlemmar

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reserva- av väg- och

tionsanslaget till stipendier åt medlemmar av väg- och vatten- byggnadsbyggnadskåren

utan angivet belopp. låren.

[7-]

7:o) I förslaget till riksstat har Kungl. Maj:t (punkt 8) upptagit ordinarie Expenser för

reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten med oförändrat belopp

45,000 kronor. rg i

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—6 av åberopade statsrådsprotokollet.

Under rubriken väg- och vattenbyggnadsväsendet bär sedan flera år funnits

upptaget ett ordinarie anslag av 45,000 kronor till expenser för allmänna

arbeten, d. v. s. till bestridande av rese- och inspektionskostnader i anledning

av den kontroll m. m. av allmänna arbeten, som det åligger väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa genom sina tjänstemän. Nämnda

belopp, som från och med år 1922 uppfördes såsom särskilt reservationsanslag

i riksstaten, har emellertid under de senare åren visat sig otillräckligt

för fyllande av det därmed avsedda ändamålet, i det att för vart och ett

av åren 1919—1922 till dylika expenser åtgått eller beräknats åtgå eu summa

av omkring 95,000 kronor. Kör tillgodoseende av det sålunda ökade behovet

har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar

anvisat erforderliga medel å extra stat och tilläggsstat.

För år 1923 beräknades anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål till

minst 100,000 kronor. Med hänsyn till att utbetalningarna från anslaget

pläga till större delen verkställas under senare delen av kalenderåret begärdes

och beviljades för första halvåret 1923 endast ett belopp av 45,000

kronor, och skedde detta sålunda, att det ordinarie reservationsanslaget å

45.000 kronor uppfördes med oförändrat belopp i riksstaten för tiden 1

januari—30 juni 1923.

För "budgetåret 1923—1924 har riksdagen för ändamålet utöver det ordinarie

anslaget, 45,000 kronor, beviljat ett extra förstärkningsanslag av 50.000

kronor.

För budgetåret 1924—1925 begär styrelsen anslag jämväl med sammanlagt

95.000 kronor.

Departementschefen har ansett en nedsättning i styrelsens anslagsäskanden

kunna ske till 65,000 kronor, och skulle sålunda för ifrågavarande ändamål

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

>Statsutskottets utlåtande nr 6.

för budgetåret 1924—1925 dels uppföras det ordinarie anslaget å 45,000

kronor, dels oek anvisas ett extra anslag å 20,000 kronor.

Med tillstyrkande av departementschefens förslag får utskottet, som under

nästföljande punkt framställer förslag om anvisande av förstärkningsanslag

å 20,000 kronor, nu hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten med oförändrat

belopp, 45,000 kronor.

Förstärkning

av anslaget

till expenser,

för allmänna

arbeten.

[9.]

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) och under hänvisning

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till

expenser för allmänna arbeten för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 20,000 kronor.

Vägunders

ökning av.

[io.]

9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen dels i riksstaten

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar med oförändrat

belopp 90,000 kronor; dels ock besluta, att beträffande vägundersökning,

vartill förrättningsman förordnats efter den 30 juni 1924, skola för åtnjutande

av statsbidrag från ifrågavarande anslag gälla vissa i statsrådsprotokollet förordade

villkor.

Till bestridande av kostnaderna för vägundersökningar har riksdagen anvisat

ett ordinarie reservationsanslag, vilket från och med år 1921 höjdes

från förutvarande belopp, 45,000 kronor, till 90,000 kronor och för första

halvåret 1923 utgick med halva beloppet eller 45,000 kronor. Enär det

ordinarie anslaget, oaktat den vidtagna höjningen, visat sig otillräckligt,

har riksdagen tillika anvisat ett extra förstärkningsanslag, vilket utgått för

vart och ett av åren 1921 och 1922 med 90,000 kronor, för första halvåret

1923 med 100,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 med 180,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att vägundersökningsanslaget syntes

hava i stor utsträckning anlitats utan att omedelbart behov förelegat, vilket

framginge därav, att för närvarande förelåge ansökningar om statsbidrag till

byggande av undersökta vägar, vilka beräknades draga en kostnad av icke

mindre än 45,000,000 kronor. Härtill komme alla de undersökningar, som

ägt rum angående sådana vägförslag, vilka länsstyrelserna vid den slutliga

prövningen icke ansett böra komma till utförande. I anslutning till ett

tidigare väckt förslag hade emellertid nu väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ånyo gjort hemställan om sänkning av statens bidragsskyldigliet, och anför

departementschefen i avseende härå för egen del följande:

»Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu återupptagit frågan om intressenternas

bidragsskyldigliet till kostnaderna för vägundersökningar samt därvid

hemställt, att, utöver liantlangningskostnaden, 30 procent av övrig undersökningskostnad

skulle gäldas av intressenterna. Då det torde vara ovisst, när

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

5

en ny väglagstiftning kan komma att åter framläggas för riksdagen, ock da

det, såsom förhållandena numera utvecklat sig, synes nödvändigt att åstadkomma

en välbehövlig gallring bland väckta vägbyggnadsförslag, vill jag tillstyrka,

att för erhållande av statsbidrag från anslaget till vägundersökningar

hädanefter uppställes det villkor, att intressenterna skola bekosta, förutom kostnaden

för hantlangning, även viss andel av undersökningskostnaden i övrigt.

Denna andel torde i analogi med bestämmelserna om statsbidrag till vägbyggnader

böra sättas till minst en tredjedel. När det gäller verkligt behövliga

företag i betungade väghållningsdistrikt, kan emellertid en undantagslös

bestämmelse av sådant innehåll tänkas lägga hinder i vägen för eu

önskvärd utveckling av vägnätet. Det synes därför lämpligast, att väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen tillerkännes rätt att, när synnerliga skäl därtill äro,

medgiva, att statsbidraget må utgå med högre belopp än två tredjedelar av

undersökningskostnaden, bortsett från liantlangningskostnaden.

De ifrågasatta nya villkoren torde böra tillämpas på alla vägundersökningar,

beträffande vilka förordnande om förrättningsman utfärdas efter den

30 juni 1924. Då många av de undersökningar, varom länsstyrelserna fattat

beslut, på grund av brist på medel varken kunna eller böra av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen intill nämnda dag bringas till verkställighet genom

förordnande av förrättningsman, lärer följden bliva, att ärenden angående

dylika undersökningar få av länsstyrelserna upptagas till förnyad behandling

för utrönande, huruvida vägintressenterna äro beredda att åtaga sig på dem

belöpande andel av undersökningskostnaden. Till äventyrs komma länsstyrelserna

att vid sin förnyade prövning finna, att åtskilliga av de begärda

undersökningarna numera icke böra komma till stånd, med påföljd att de

föreliggande ansökningarna lämnas utan bifall.

Därest den ifrågasatta ändringen av villkoren för utgåendet av ifrågavarande

statsbidrag kommer till stånd, torde en avsevärd minskning i anspråken

på förevarande anslag vara att förvänta. Givetvis vore det önskligt

att nu kunna anslå tillräckliga medel för att täcka kostnaderna för alla de

undersökningar, vartill förrättningsman redan förordnats. Med hänsyn till

rådande förhållanden kan dock icke ifrågakomma att äska mera än som för

ändamålet under budgetåret är oundgängligen nödvändigt.

Då det icke torde kunna med säkerhet antagas, att arbetsplaner i den utsträckning,

styrelsen beräknat, verkligen inkomma och hinna granskas under

budgetåret 1924—1925, finner jag mig alltså böra föreslå en ganska avsevärd

nedsättning i det äskade beloppet, 270,000 kronor, till 220,000 kronor. Enär

det ordinarie anslaget givetvis bör uppföras med oförändrat belopp, 90,000

kronor, skulle 130,000 kronor äskas såsom extra anslag.»

Under erinran hurusom de nu ifrågasatta inskränkningarna beträffande

rätten till bidrag från ifrågavarande anslag stå i överensstämmelse med en av

sistlidne riksdag uttalad förväntan att kraven på nya medel för detta ändamål

måtte högst väsentligt begränsas, får utskottet tillstyrka dessa ändringars

genomförande, på sätt departementschefen närmare utvecklat. Utskottet har

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

därvid utgått ifrån att, även i de undantagsfall då statsbidraget må komma

att överstiga två tredjedelar av kostnaderna, en viss del av dessa dock alltid

skall täckas av vederbörande intressenter själva.

Utskottet, som ej heller funnit anledning till erinran mot att för ändamålet

uppföres, förutom det ordinarie anslaget å 90,000 kronor, ett såsom

behövligt ansett förstärkningsanslag å 130,000 kronor, får nu hemställa,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget till

vägundersökningar med oförändrat belopp 90,000 kronor;

b) besluta, att beträffande vägundersökning, vartill förrättningsman

förordnats efter den 30 juni 1924, skola för åtnjutande

av statsbidrag från ifrågavarande anslag gälla de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 2 januari

1924 förordade villkor.

FåvSansla>1et ^ enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 11) och under liänvis
till

väg- mn£ till vad utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,

undersök
ningai_

att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till

L-tl-J vägundersökningar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

anslag av 130,000 kronor.

Undersök- 11 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen dels till undersökavmmdrc

n*ngar av mindre hamnar och farleder ävensom till upprättande av planer

hamnar och till anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten icke äro för^m.

enade med vägföretag, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservafl2

1 tionsanslag av 20,000 kronor, dels ock besluta, att beträffande undersökning,

vartill förrättningsman förordnats efter den 30 juni 1924, skola för åtnjutande

av statsbidrag från förevarande anslag gälla vissa i statsrådsprotokollet

förordade villkor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11 och 12 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i ärendet anfört bl. a. följande:

»Samma skäl, som beträffande anslaget för vägundersökningar anförts till

stöd för lämpligheten att ålägga vederbörande intressenter att såsom förutsättning

för erhållande av statsbidrag, förutom kostnadsfri hantlangning, tilllika

ikläda sig viss del av den övriga kostnaden för undersökningen, torde

även föreligga i fråga om nu förevarande anslag. För erhållande av statsbidrag

från detta anslag torde därför böra uppställas det villkor, att vederbörande

intressenter, förutom all erforderlig hantlangning, vari enligt gängse

praxis inbegripas förmän för hantlangningsmanskap, båtar och sådana under - sökningsredskap, som icke äro att hänföra till instrumenter, skola bekosta

minst en tredjedel av den övriga undersökningskostnaden, dock att, när

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. *

synnerliga skäl därtill äro, statsbidraget må sättas högre än tva tredjedelar

av sistnämnda kostnad.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag och

under hänvisning beträffande de ändrade villkoren för åtnjutande av bidrag

från anslaget, till vad utskottet under punkt 9:o) anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till undersökningar av mindre hamnar och farleder ävensom

till upprättande av planer till anläggning eller ombyggnad av

broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag, föi

budgetåret * 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av

20,000 kronor;

b) besluta, att beträffande undersökning, vartill förrättningsman

förordnats efter den 30 juni 1924, skola för åtnjutande

av statsbidrag från förevarande anslag gälla de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 2 januari 1924

omförmälda villkor.

12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till understöd- ^

iande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnadei samt upp- irohyggnnåer

rensning av åar och farleder för budgetåret 1924-1925 anvisa ett extra ». «_

reservationsanslag av 700,000 kronor. ^ [13.J

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13 och 14 av åberopade statsrådsprotokollet.

Utskottet får tillstyrka beviljande av det föreslagna beloppet 700,000 VtsfotM»

kronor.

Beträffande grunderna för bidrag från ifrågavarande anslag liksom ock det

under nästföljande punkt omförmälda anslaget till vägar m. in. bär departementschefen

uttalat sig för vissa förändringar i det sätt, varpå dessa

grunder för närvarande i allmänhet tillämpas.

De i ämnet gällande för båda anslagen gemensamma bestämmelserna

(Sv. förf.-sand. 320/1914) innebära enligt ordalagen att statsbidrag i regel skall

utgå med högst 2/3 av den beräknade kostnaden. Denna bestämmelse tilllämpas

emellertid i verkligheten så, att statsbidraget i allmänhet sättes till

nämnda såsom maximum angivna belopp. Beträffande väganslaget gällei

detta så gott som undantagslöst. Enligt departementschefens förslag skulle

hädanefter endast de mindre bärkraftiga vägkållningsdistrikten erhålla det

högsta bidraget, under det att de mera lyckligt lottade distrikten skulle

utbekomma ett mindre bidrag, motsvarande exempelvis hälften av den

beräknade kostnaden för företaget, varigenom enligt departementschefens

mening skulle befrämjas eu önskvärd utjämning av de olika distriktens vaghållningstunga,

på samma gång som tillgängliga anslagsmedel komme fleia

företag till godo.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet anser sig icke kunna tillstyrka detta departementschefens förslag,

vilket närmast liar avseende å det under nästföljande punkt avhandlade

anslaget till väganläggningar m. m. Enligt utskottets mening kan, särskilt

om i betraktande tages automobilväsendets utveckling, det icke anses

annat än skäligt att allt framgent såsom hittills väghållningsdistrikten i allmänhet

erhålla statsbidrag med två tredjedelar av den beräknade byggnadskostnaden,

och detta desto mer som, när denna, såsom i regel sker, i

verkligheten överskrides, ökat bidrag dock icke lämnas.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till under stödjande av brobyggnader och,

företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar

och farleder för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor.

13:0) K,1“e!:. ^ föreslagit riksdag*, (punkt 14) att för anläggning

vägar m m. av nJa samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda

[14.] va8ar for budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 14—16

i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling föreliaft dels två likalydande] motioner, väckta den ena inom

första kammaren av herr J. B. Johansson m. fl. (nr 08) och den andra inom

andra kammaren av herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (nr 241) dels

ock eu inom andra kammaren av herrar C. J. Öberg och G. A. Gustafsson

i Alvsered väckt motion (nr 232).

I de två förstnämnda motionerna har hemställts, att riksdagen vid beviljandet

av anslag för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning

av backiga eller eljest mindre goda vägar för budgetåret 1924—1925 med

anledning av äskandet i statsverkspropositionen sjätte huvudtiteln punkt 14

måtte i motiveringen uttala, att den hittills följda praxis vid tillämpning

av grunderna för statsbidragets utgående jämväl i fortsättningen bör följas.

Herrar Öberg och Gustafsson hava i sin motion hemställt, att riksdagen

måtte för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av backiga

eller eljest mindre goda vägar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom bidrag till anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av

backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen anvisat för år 1922

5,000,000 kronor, för första halvåret 1923 2,500,000 kronor samt för budgetåret

1923—1924 3,600,000 kronor.

För budgetåret 1924—1925 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för ändamålet

äskat ett anslag av 7,500,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller att med nuvarande pris å

arbete och material den verkliga kostnaden för samtliga med ansökningar

om statsbidrag inneliggande vägförslag kunde uppskattas till omkring 45,000,000

kronor.

Departementschefen anför i ärendet följande:

»Såsom redan framhållits här ovan vid behandlingen av anslaget till vägundersökningar,

hava planer till väganläggningar upprättats i större utsträckning

än som varit önskvärd. Då statsbidrag till väganläggningar i praktiken

nästan undantagslöst utgår med så högt belopp som två tredjedelar av beräknade

kostnaden för företaget, har kostnadsfrågan i många fall icke verkat

tillräckligt återhållande på vederbörande vägliållningsdistrikt, med påföljd att

beslut fattats om väganläggningar, vilka ur allmän synpunkt torde kunna betecknas

såsom mindre nödvändiga. Härtill kommer, att under den ofta avsevärda

tid, som förflutit efter det beslut fattades angående väganläggning, förhållanden

kunna hava inträtt, som minskat betydelsen av den tilltänkta vägen.

Även om man alltså torde kunna utgå från att åtskilliga av de vägföretag,

för vilkas igångsättande statsbidrag nu begäres, vid en närmare prövning

skola finnas icke böra understödjas av statsmedel, är det dock tydligt, att

behovet av nya vägar är stort, särskilt i de norra delarna av landet.

Emellertid torde man kunna säga, att inom vissa delar av landet vägbeliovet

under de sista åren blivit tillgodosett i eu utsträckning, som under

normala förhållanden icke varit tänkbar. Under denna tid har nämligen vägbyggnad

i betydande omfattning ägt rum med tillhjälp av anslag till arbetslöshetens

bekämpande. Enligt vad jag inhämtat, hade i oktober 1923 sålunda

utförts eller voro då under utförande nybyggnad och förbättring av allmänna

vägar med en sammanlagd längd av omkring 2,300 kilometer, och hade vid

berörda tid å dessa arbeten nedlagts arbetslöshetsmedel till belopp av över

53,000,000 kronor, varjämte till slutförande av då pågående dylika arbeten

beräknades åtgå omkring 4,700,000 kronor. För framtiden torde anslagsbehovet

till förbättring och omläggning av vägar till eu del komma att

tillgodoses med automobilskattemedel, vilka bliva tillgängliga första gången

i början av år 1924. I än högre grad kommer detta att bliva fallet, därest,

såsom är ifrågasatt, automobilskatten i en eller annan form kommer att

höjas.»

Utskottet har i fråga om storleken av anslagsbeloppet icke ansett sig

kunna sträcka sig längre än Kung!. Maj:t föreslagit och får i övrigt härutinnan

hänvisa till vad departementschefen i ämnet anfört. Den väckta

motionen om höjning av anslaget får utskottet alltså avstyrka.

Beträffande den motionsvis berörda frågan om förändrad tillämpning av

grunderna för beviljandet av bidrag från anslaget får utskottet hänvisa till

vad utskottet under nästföregående punkt anfört, varav framgår, att utskottet

i detta avseende delar motionärernas uppfattning att ingen ändring i de

nuvarande normerna kan anses påkallad.

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

•Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Anläggning

av enklare

väqar.

[15.]

Väg anläggning

Parkajoki—Muonionalusta.

[16.]

Utskottet får alltså hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förslag och

med avslag å herrar Öbergs och Gustafssons i Älvsered motion,

i vad denna skiljer sig från Kung! Maj:ts förslag, må för anläggning

av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller

eljest mindre goda vägar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra reservationsanslag av 3,000,000 kronor;

b) att de av herr J. B. Johansson m. ti. samt C. O. Johanson

in. fl. i ämnet väckta motionerna må anses besvarade

med vad utskottet härovan anfört.

14:o) Kungl Magt har (punkt 15) föreslagit riksdagen att för anläggning

av enklare vägar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 17 av statsrådsprotokollet.

Medan allmänna vägbyggnadsanslaget kommer till användning huvudsakligen

endast för landsvägar eller vägar, som hava större betydelse för den

allmänna samfärdseln, har anslaget till enklare vägar tillkommit för att nödtorftigt

tillgodose behovet av kommunikationer inom befolkningsfattiga trakter

av riket, i främsta rummet de fyra nordligaste länen. Detta anslag avser

att möjliggöra anläggandet av vägar, som visserligen icke uppfylla de fordringar,

vilka ställas på landsväg i fråga om bredd, lutningsförliållanden,

bärighet o. s. v., men som dock äro körbara alla tider på året, således även

vår och höst.

Enligt en den 21 oktober 1921 i ämnet utfärdad kungörelse, nr 656, tillkommer

det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, efter prövning och fastställelse

av plan för väganläggningen, bevilja bidrag till densamma med

högst 2/3 av beräknat kostnadsbelopp. I undantagsfall kan, efter prövning

av Kungl. Maj:t, högre anslag utgå, Ärenden, som avse bidrag till väganläggningar

inom andra län än de fyra nordligaste, höra alltid under Kungl.

Maj:ts prövning.

För vart och ett av åren 1919—1921 har riksdagen anvisat ett anslag av

750,000 kronor för anläggning av enklare vägar i rikets fyra nordligaste län.

1921 års riksdag höjde motsvarande anslag för år 1922 till 1,500,000 kronor

och utsträckte samtidigt dess användning att avse anläggning av enklare

vägar i hela landet. Därefter har riksdagen för ändamålet anvisat för första

halvåret 1923 600,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 825,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för anläggning av enklare vägar för bud ge

året 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000

kronor.

15:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) om anslag för fullbor

dande av väganläggning mellan Parkajoki och Muonionalusta i Norrbottens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

län kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

16:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 17) att för anläggning Anläggning

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorr- ai> ödetyydslands

län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 6o«ens m./f.

250,000 kronor. la"''

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18—20 i åberopade statsrådspro- [l^.J

tokollet.

I sammanhang med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft

följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen

herr E. Lindbergs motion (nr 24), däri hemställts, att riksdagen måtte för

anläggning av ödesbygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 385,000 kronor,

herr F. Aarnseths motion (nr 36), däri, så vitt nu är i fråga, hemställts, att

riksdagen måtte besluta, dels att utsträcka rätten att erhålla bidrag till

ödesbygdsvägar att gälla även för Kopparbergs län, dels ock att för anläggning

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands

och Kopparbergs län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor, samt

herr A. Olssons i Mora m. fl. motion (nr 103), i vilken motion hemställts,

att riksdagen för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands, Västernorrlands och Kopparbergs län måtte för budgetåret 1924

—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 275,000 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Med ödebygdsväg förstås väg, som till avsevärd längd sträcker sig över

fjäll, genom skogar eller genom glest befolkade trakter och som, ehuru vägen

icke prövats vara för allmänna samfärdseln nyttig och nödig — en nödvändig

förutsättning för att väganläggning enligt väglagen skall kunna ifrågakomma

— likväl finnes vara till gagn för det allmänna såsom ägnad att

främja landets uppodlande och bebyggande. (Lag om ödebygdsvägar den

13 juni 1919, nr 287.)

Ödebygdsväg är avsedd att anläggas på enklaste sätt men dock så, att

den är körbar under den tid av året då marken är bar.

Enligt kungörelse i ämnet den 6 februari 1920, nr 32, prövas ansökan

om bidrags erhållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som kan bevilja

statsunderstöd upp till 9 tiondelar av den beräknade anläggningskostnaden,

oavsett kostnaden för mark och vissa materialier såsom jord,

sten och virke m. m., vilka materialier skola kostnadsfritt tillhandahållas av

intressenterna.

Arbetet utföres genom statens försorg och handliaves av en av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen utsedd arbetsledare. Sålunda anlagd väg får under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

hållas med anlitande av statsanslag, »intill dess vägbanan erhållit erforderlig

stadga», da underhållsskyldigheten övergår på vederbörande väghållningsdistrikt.

Riksdagen har för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län anvisat för vart och ett av åren

1919—1922 400,000 kronor, för första halvåret 1923 200,000 kronor och för

budgetåret 1923—1924 385,000 kronor. Kungl. Maj:t hade för sistnämnda

budgetår äskat 400,000 kronor, men i anledning av väckta motioner beslöt

riksdagen, att 15,000 kronor härav skulle överflyttas till anslaget för anläggning

av utfartsvägar i berörda län, samt beviljade för sistnämnda ändamål

för budgetåret 1923—1924 65,000 kronor i stället för av Kungl. Maj:t äskade

50.000 kronor.

För budgetåret 1924—1925 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för ändamålet

äskat ett anslag av 600,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av samtliga för ifrågavarande ändamål hittills anvisade medel, tillhopa

2.185.000 kronor, hava 875,000 kronor tilldelats Norrbottens län, 760,000 kronor

Västerbottens län, 450,000 kronor Jämtlands län och 100,000 kronor Västernorrlands

län. Av dessa belopp hade i november 1923 på olika företag fördelats

i Jämtlands län hela beloppet samt i Norrbottens och Västerbottens

län samtliga medel utom respektive 25,000 kronor och omkring 135,000

kronor, medan det Västernorrlands län tilldelade beloppet, 100,000 kronor,

iinnu icke tagits i anspråk för något företag inom länet. Av det av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen för nästkommande budgetår äskade beloppet äro

140.000 kronor avsedda till färdigställande av under byggnad varande ödebygdsvägar

i Norrbottens och Jämtlands län samt omkring 50,000 kronor till

underhåll av redan anlagda ödebygdsvägar eller delar av dylika vägar i Norrbottens,

Västerbottens och Jämtlands län, vilkas underhåll ännu icke övergått

på väghållningsdistrikten. Vidare är ett belopp av 100,000 kronor avsett

för fortsättandet av ett under år 1923 påbörjat arbete å en ödebygdsväg

i Norrbottens län. Med återstående belopp, 310,000 kronor, är det

avsett att påbörja arbetena å 8 nya ödebygdsvägar, nämligen 2 i Norrbottens

län, 4 i Västerbottens län och 2 i Jämtlands län.

Huru önskvärt det på grund av ödebygdsvägarnas betydelse för det på

kommunikationsleder fattiga övre Norrland än vore, att dylika vägar i större

utsträckning komme till stånd, anser jag dock, att man under nuvarande förhållanden

bör inskränka sig till att huvudsakligen färdigställa samt underhålla

redan påbörjade vägföretag samt att med igångsättandet av nya ödebygdsvägar

bör såvitt möjligt anstå i avvaktan på bättre tider. Med hänsyn

härtill och då till företag i Västerbottens och Västernorrlands län finnas

disponibla ganska betydande belopp, finner jag mig kunna föreslå en avsevärd

nedsättning i styrelsens anslagsäskande eller till 250,000 kronor.»

Otvivelaktigt framstår det kommunikationsbehov, som med ödebygdsvägarna

tillgodoses, såsom synnerligen behjärtansvärt, och det vore enligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

utskottets mening (hiskligt, att dylika väganläggningar kunde komma till stånd

i större utsträckning än som i statsverkspropositionen förutsatts. Det bör

emellertid ihågkommas, att nu ifrågavarande vägtyp nyligen införts på försök

och icke ännu hunnit fullt prövas. Särskilt med hänsyn härtill har utskottet

icke ansett sig nu kunna tillstyrka någon höjning av anslaget. Utskottet

förutsätter dock att, med utgångspunkt från hittills vunna erfarenheter om

lämpligheten och ändamålsenligheten av denna sålunda införda nya vägtyp,

tages i övervägande, huruvida icke, i den mån det statsfinansiella läget det

tillåter, någon utökning av anslaget borde äga rum, i första hand så att jämväl

andra delar av landet än de fyra nordligaste länen kunde komma i åtnjutande

av bidrag från anslaget; i vissa motioner har i detta avseende

särskilt omnämnts Kopparbergs län.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å de av herr Lindberg och herr A. Olsson m. fl. i ämnet

väckta motionerna, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

och med avslag jämväl å herr Aarnseths i ämnet väckta

motion, i vad den avser anslag till ödebygdsvägar och härutinnan

skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må för anläggning

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra reservationsanslag av 250,000 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen, att för anläggning

av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av

65,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 20 i åberopade

statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj.ts förslag under denna punkt har utskottet

till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl. väckt motion,

nr 25, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta höja det av Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret 1924—1925

begärda, extra reservationsanslaget å 65,000 kronor till samma belopp, som

utgick under åren 1919—1922, eller 100,000 kronor,

dels ock den under näst föregående punkt angivna, av herr F. Äarnseth

väckta motionen, nr 36, däri, så vitt angår under denna punkt framlagt förslag,

hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att utsträcka rätten att

erhålla bidrag till utfartsvägar att gälla även för Kopparbergs län, dels ock

att för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands,

Västernorrlands och Kopparbergs län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Anläggning

av utfartsvägar

i Norrbottens

m. fl.

län.

[18.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6\

Utskottets

yttrande.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottnt hänvisa till motionerna.

Bidraget till anläggande av utfartsvägar är avsett att åstadkomma körbara

förbindelser till avlägset belägna byar eller större gårdar i kust- och skogslanden

i de fyra nordligaste länen.

I motsats till de i väglagen omtalade »allmänna vägarna», dit även ovannämnda

»enklare vägar» i allmänhet äro att hänföra, samt ödebygdsvägarna,

vilka genom 1919 års lag om ödebygdsvägar i vissa hänseenden blivit jämställda

med allmänna vägar, anses nu ifrågavarande utfartsvägar ur samfärdselsynpunkt

icke vara av sådan beskaffenhet att kommunala bidrag till deras

anläggande eller underhåll tvångsvis kunna av vederbörande kommuner uttagas.

Enligt kungörelse i ämnet den 11 oktober 1918 nr 886 åligger det vederbörande

länsstyrelse att handlägga frågor om bidrag för anläggning av utfartsvägar.

Förutsättning för att några bidrag må beviljas från ifrågavarande

anslag, som av Kung! Maj:t fördelas på de olika ifrågakommande länsstyrelserna,

är, att vederbörande landsting anvisat medel, uppgående till minst

15 % av det belopp, som sålunda blivit länet tilldelat av statsmedel.

Statsbidrag bör i regel utgå med högst 7«—V3 av den beräknade kostnaden

för anläggningen.

Kontrakt ingås mellan länsstyrelserna och intressenterna i anläggningen.

Detta kontrakt skall bland annat innefatta skyldighet för intressenterna att

framdeles underhålla vägen.

Riksdagen har för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län anvisat för vart och ett av åren 1919—

1922 100,000 kronor, för första halvåret 1923 50,000 kronor samt för budgetåret

1923—1924 65,000 kronor. För sistnämnda budgetår hade Kungl. Maj:t

äskat 50,000 kronor, men på sätt under nästföregående punkt omförmälts

beslöt riksdagen en höjning av det äskade beloppet till 65,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för instundande budgetår hemställt,

att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett anslag av 100,000 kronor.

Departementschefen har för sin del framhållit, att ifrågavarande anslag

vore ägnat att möjliggöra en högst behövlig förbättring av kommunikationerna

i de norra landsdelarna, och denna fördel vunnes, utan att underhållet

av de färdigställda vägarna överflyttades från vägintressenterna på

vederbörande väghållnings di strikt. Då jämväl anspråken på anslaget syntes

komma att ökas, torde anslaget icke böra nedsättas under det av riksdagen

för innevarande budgetår beviljade beloppet.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt beträffande

ödebygdsvägarna anfört, får utskottet framhålla, att även om utskottet icke

nu anser sig kunna tillstyrka en höjning av ifrågavarande anslag till utfartsvägar,

det dock synes utskottet jämväl beträffande detta anslag böra tagas

under omprövning, i vad mån en utökning av detsamma bör och kan ifrågakomma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 6.

15

Utskottet får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å den av herr Lindmark m. fl. i ämnet väckta motionen, i

vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, och med avslag

jämväl å herr Aarnseths ovannämnda motion, i vad den avser

anslag till utfartsvägar och skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

må för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

18:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 76, av herr C. I. Asplund m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 291, av herr L. Lundström in. fl., har hemställts, att riksdagen ville bevilja

ett reservationsanslag å 1,500,000 kronor till beredande av tilhiggsbidrag

till särskilt betungade väghållningsdistrikt för under kristiden utförda

väganläggningar m. m. att utgå enligt uti kungl. kungörelsen an

gående tilläggsbidrag till vissa med statsbidrag understödda väganläggningsföretag

m. m. den 11 oktober 1918 (Sv. förf.-saml. nr 887, 1918) angivna

grunder.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Motionärerna hava bl. a. anfört följande:

»Uti proposition nr 418 vid 1918 års riksdag, sid. 56—61, föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att för beredande av tilläggsbidrag till täckande a\ meikostnader

utöver beräknade, som uppstått under kristiden för vissa då utförda

företag, för vilka medel anvisats från anslagen till bidrag för anläggning

av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre

goda vägar, till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,

hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder ävensom till anläggande

av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, bevilja

ett belopp av 5 miljoner kronor. Med bifall härtill anvisade riksdagen

å 1919 års stat 1.6 miljoner kronor och å tilläggsstat för 1918 samma

belopp. Återstoden 2 miljoner kronor anvisades av riksdagen för åren 1920

1923 med en halv miljon kronor årligen.

Enligt på grund av detta riksdagens beslut den 11 oktober 1918 utfärdad

Kungl. Maj:ts kungörelse angående tilläggsbidrag till vissa med statsbidrag

understödda väganläggningsföretag m. m. (Svensk författningssamling nr 887,

1918) ställdes följande villkor för åtnjutande av ifrågavarande tilläggsbidrag:

l:o) Tilläggsbidrag kan ifrågakomma beträffande företag, för vilka medel

anvisats från anslagen till bidrag för anläggning av nya samt förbättring ellei

omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar, till understödjande

av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning

av åar och farleder ävensom till anläggande av enklare vägar i Non
-

Motioner

angående tillläggsbidrag

till särskilt

betungade

väghållningsdistrikt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

bottens, Västerbottens och Jämtlands län, under villkor, att de verkliga kostnaderna

för företagen på grund av under kristiden uppkomna allmänna prisstegringar

med minst tio procent överstiga de enligt fastställda arbetsplaner

beräknade.

2:o) Ansökan om tilläggsbidrag skall ingivas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt vara åtföljd av räkenskaper, förda på sådant sätt, att den

verkliga kostnaden för vederbörande företag må kunna så noggrant som

möjligt utrönas.

3:o) Tilläggsbidrag må av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beviljas till

högst så stor del av den på grund av- förenämnda prisstegringar uppkomna

skillnaden mellan den verkliga kostnaden för företaget, sådan denna kostnad

efter granskning av förda räkenskaper och dylikt kan godkännas, och den

vid arbetsplanens fastställelse beräknade kostnaden ökad med tio procent,

som det ursprungligen beviljade statsbidraget utgör av den beräknade kostnadssumman.

Vid bestämmande av tilläggsbidragets storlek skall hänsyn

tagas även till vederbörande intressenters ekonomiska bärkraft.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utsändes därefter cirkulär till vägstyrelser

och vägdirektioner inom landet, däri efter angivande av kungörelsens

innehåll särskilt påpekades, att tilläggsbidrag i regel ej komme att utanordnas

annorlunda än i samband med företagets godkännande. Till förtydligande

av bestämmelserna anfördes följande exempel: ''För anläggning

av väg från orten A till orten B har kostnaden beräknats till 30,000 kronor.

I statsbidrag för anläggningen har beviljats 20,000 kronor. Ben verkliga kostnaden

uppgår enligt räkenskaperna till 39,000 kronor. Skillnaden mellan å

ena sidan den verkliga kostnaden, 39,000 kronor, och å andra sidan den beräknade

kostnaden 30,000 kronor jämte 10 % härå 3,000 kronor eller tillhopa

33,000 kronor utgör 6,000 kronor. Av denna skillnad 6,000 kronor

skall tilläggsbidrag utgå- till så stor del, som det ursprungligen beviljade

statsbidraget utgör av den beräknade kostnadssumman eller uttaaa X 6,000 =

oU,UUU

— 4,000 kronor. Bet sammanlagda statsbidraget kommer alltså att utgå med

24,000 kronor.’

Såväl uti ovannämnda kungl. proposition som även sedermera av ett

flertal talare vid riksdagsdebatten framhölls, att en hel del påbörjade, men

på grund av prisstegringen nedlagda, liksom även icke påbörjade vägbyggnader,

som redan beviljats statsbidrag, säkerligen icke alls skulle hava igångsatts

under kristiden, om icke det föreslagna tilläggsbidraget ställts i utsikt.

Säkert är också, att de många arbetstillfällen, som beretts de arbetslösa

genom dessa vägarbetens utförande, i avsevärd grad minskat den allmänna

arbetslösheten, varför anslaget jämväl ur denna synpunkt varit till stort gagn.

Av anslaget har beviljats bidrag till ett stort antal vägföretag inom flertalet

län i riket. Av kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens berättelser

framgar också, att ett stort antal vägdistrikt, vilka i ekonomiskt avseende

miste anses vara ganska välsituerade, erhållit tilläggsbidrag i full utsträckning,

alltså med 2/3 av det belopp, varmed verkliga kostnaden överstiger den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr fl.

IT

beräknade, sedan denna ökats med tio procent. Sedan år 1922 hava emellertid

de framställningar om tilläggsbidrag, som inkommit, besvarats med

en hänvisning till vad statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

anfört i samma års statsverksproposition, att ''fördelningen av hittills

beviljade medel synes böra så anordnas, att ytterligare anslagskrav för

ändamålet må kunna från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida undvikas’.

Till följd härav har styrelsen i ett flertal fall icke kunnat bevilja mer än en

bråkdel av det belopp, vartill resp. vägföretag enligt den nådiga kungörelsen

av den 11 oktober 1918 bort vara berättigade, och efter 1922 lärer icke något

tilläggsbidrag'' hava beviljats, då det ansetts nödigt att reservera hela det

återstående anslaget, ungefär 1 miljon kronor, tills alla de vägföretag, som

enligt bestämmelserna skulle vara berättigade till tilläggsbidrag, avslutats

och granskade och godkända räkenskaper över desamma föreligga.

Ett stort antal vägdistrikt med små ekonomiska resurser, som i förlitande

på tilläggsbidragen och med avsikt att i sin mån bidraga till arbetslöshetens

förminskande under kristiden bedrivit arbeten, oaktat kostnaderna måst

högst väsentligt överskrida de före den egentliga prisstegringen gjorda beräkningarna,

hava sålunda inletts i stora ekonomiska svårigheter.

Då de ekonomiskt mera välsituerade och med vägar förut bättre försedda

vägdistrikten i regeln torde haft mindre omfattande vägbyggnader under

arbete och samtidigt innehaft större resurser för deras fullbordande med

egna medel, torde sådana distrikt haft möjlighet att i så god tid slutföra

sina arbeten och avsluta räkenskaperna, att de kunnat utfå sina tilläggsbidrag,

medan dessa ännu utgingo enligt kungörelsens maximibestämmelser.

Den sedermera tillämpade starka beskärningen och det slutliga inställandet

av vidare tilldelning av tilläggsbidrag måste därför i synnerligt hög grad

betunga just de i ekonomiskt avseende svagaste vägdistrikten.»

Av utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillhandakomna upplysningar

inhämtas, att, därest tilläggsbidrag skulle utgå i ursprungligen angiven

utsträckning, ungefärliga medelsbehovet skulle te sig på följande sätt:

För närvarande föreligga

dels inneliggande ansökningar om tilläggsbidrag, som

enligt de ursprungliga bestämmelserna skulle kräva

ett belopp av omkring ................................................... 2.3 miljoner kronor

dels krav från de företag, som erhållit nedsatt bidrag

med i medeltal omkring 55 %, motsvarande ungefär 0.4 »

dels slutligen för ännu ej färdigställda arbeten väntade

nya ansökningar, motsvarande tilläggsbidrag, som

skulle kunna skattas till................................................ 3.4 » »

Summa behövliga tilläggsbidrag 6.i miljoner kronor.

Av tidigare beviljade medel, sammanlagt 5,000,000 kronor, återstå allenast

1,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 6 höft. (Nr 6.)

406 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr n.

Utskottets

utlåtande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, avses med ifrågavarande

tilläggsbidrag att bereda ersättning för en del av uppkommen kostnad u

vissa under kristiden utförda vägföretag. Enligt år 1918 i ämnet utfärdad

kungörelse både därvid intressenterna att själva bära kostnadsökningen i vad

den uppgick till 10 procent. För återstoden kunde efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beprövande täckning av statsmedel erhållas, dock högst

i samma förhållande, varmed statsbidrag tidigare utgått.

På grund av brist på medel hava emellertid dylika tilläggsbidrag under

de senare åren icke kunnat beviljas i den utsträckning, som ursprungligen

ställts i utsikt. Sålunda hava ett stort antal ekonomiskt hårt tyngda väghållningsdistrikt,

vilka, delvis i förhoppning om att kunna erhålla tilläggsbidrag,

på senaste tiden igångsatt eller fullföljt ett tidigare beslutat vägföretag,

blivit satta i efterhand i förhållande till andra jämförelsevis gynnsamt

ställda distrikt, som redan tidigare kunnat utfå ifrågavarande bidrag

med högsta belopp.

För närvarande återstå, såsom ovan nämnts, 1,000,000 kronor av tidigare

för ändamålet beviljat anslag. För att åstadkomma en rättvis fördelning av

denna summa, som endast i en ytterst ringa män motsvarar de från olika

distrikt alltjämt inkommande framställningar om tilläggsbidrag, kräves enligt

utskottets mening att en tillförlitligare överblick över de totala anslagskraven

kan vinnas än som för närvarande är möjligt. En förutsättning härför är

dock att en utredning företages, avseende att utröna bland annat antalet väganläggningar,

som till bidrag kunna komma i fråga, föreliggande behov i de

särskilda fallen med hänsynstagande till vederbörande distrikts ekonomiska

ställning o. s. v. Aven om, såsom utskottet förutsätter, anslagsbehovet därvid

bedömes med utgångspunkt från att för ändamålet icke må disponeras

större belopp än som visar sig nödigt för tillbörligt tillgodoseende av billighetens

krav och till förminskande av det svåra läge, som för vissa vägintressenter

uppkommit, torde det dock därvid komma att visa sig erforderligt,

att ytterligare medel beredas för ändamålet.

Innan en dylik överblick vunnits, synes det utskottet knappast möjligt att

träffa avgörande, under vilka former den sålunda tidigare beslutade avvecklingen

av ifrågavarande ersättning för kristidens kostnader skall kunna ske på ett

rättvist sätt och utan alltför stora ökade utgifter för statsverket. Med hänsyn

härtill har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka, att nytt anslag nu

anvisas för ändamålet. I avvaktan på resultatet av den blivande utredningen,

vilken utskottet förutsätter komma att så bedrivas, att förslag i ämnet kan

framkomma till nästa års riksdag, torde den återstående besparingen å anslaget

böra reserveras.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må hos Kung! Maj:t anhålla om utredning

rörande de grunder, som hädanefter böra följas vid tilldelandet

av bidrag från anslaget till tilläggsbidrag till vissa väganläggnings-

och brobyggnads- m. fl. företag, samt om framläggande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

för riksdagen av det förslag i ämnet, vartill utredningen må

föranleda;

b) att herr Asplunds m. fl. och herr Lundströms m. fl. i

ämnet väckta motioner må anses besvarade med vad utskottet

ovan anfört och hemställt.

19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) och under erinran

hurusom för ifrågavarande ändamål förut anvisats tillhopa 1,050.000 kronor

hemställer utskottet,

att riksdagen må för anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby

och Slussfors för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reserva

tionsanslag av 250,000 kronor.

20:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) hemställer utskottet

att riksdagen må av det såsom bidrag till bestridande av

kostnader för förbättring av Visby hamn beviljade anslaget å

750,000 kronor för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 125,000 kronor.

t

21:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) hemställer utskottet,

att riksdagen må till undersökningar och upprättande av arbetsplaner

för sådana fiskehamnar, som äro avsedda att erhålla statsbidrag

från anslaget till understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader,

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

22:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 25) hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för större

reparations- och muddringsarbeten å genom statens försorg tillkomna

fiskehamnsanläggningar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

23:o) Kungl. Majd har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för fortsättning

av arbetena med upprensning av vissa farleder i Mälaren för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 30—32 av åberopade statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Majds i ämnet gjorda framställning har 1918 års

lagtima riksdag beslutat, att upprensning av farlederna i Mälaren vid Agnesund,

Kolsundet, Kvicksund och Bockholmssund finge utföras i huvud
-

Väg anläggning

Tärna

kyrkoby—

Slussfors.

[19.]

Förbättring

av Visby

hamn.

[20.]

Undersökningar

m. m.

för vissa

mindre

fiskehamnsbyggnader.

[24.]

Reparation av

större skador

å statens

fiskehamnsanläggningar.

[25.]

Upprensning

av vissa

farleder i

Mälaren.

[26.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

saklig överensstämmelse med av vattenfallsstyrelsen förordat förslag. I detta

förslag förutsattes, att till följd av upprensningen av Kvicksund ombyggnad

måste ske av därvarande bro för Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg,

därvid bron skulle förses med brobana, avsedd jämväl för landsvägstrafik.

För ifrågavarande ändamål bär riksdagen för åren 1919—1921 anvisat tillhopa

450.000 kronor. Genom brev den 7 juli och den 9 november 1922 har Kungl.

Maj:t bemyndigat vattenfallsstyrelsen att utföra schaktnings- och muddringsarbeten

samt grundläggning för järnvägs- och landsvägsbro vid Kvicksund samt

att beställa järnkonstruktion in. m. för denna bro, allt för en sammanlagd

kostnad av 500,000 kronor att utgå av anslag för bekämpande av arbetslösheten.

Departementschefen anför följande:

»Arbetena med Södertälje kanals ombyggnad hava numera fortskridit så,

att kanalen under nästkommande år torde kunna öppnas för fartyg med

5.5 meters djupgående. För att erhålla den avsedda nyttan av de med

betydande omkostnader förenade förbättringsarbetena å kanalen erfordras

det att upprensa ovan omförmälda farleder i Mälaren till behövligt djup.

En dylik upprensning har redan tidigare framhållits såsom en nödvändig

följd av Södertälje kanals ombyggnad. Härtill kommer, att städerna Västerås

och Köping, utgående från denna förutsättning, iklätt sig betydande utgifter,

i det städerna genom utfästelser den 26 februari och den 10 mars 1914

förbundit sig att till den tidpunkt, upprensningen av respektive farleder

vore färdig, hava i anslutning till nuvarande hamnanläggningar på egen bekostnad

anordnat med järnvägsförbindelse försedda kajer för fartyg med 5.6

meters djupgående. Enligt vad jag inhämtat från vattenfallsstyrelsen, bedrivas

arbetena å Västerås djuphamn, vars första utbyggnad beräknas kosta 2,000,000

kronor, efter sådan plan, att hamnen skall kunna bliva tillgänglig för fartyg

med 5.6 meters djupgående hösten . 1924. Vad angår arbetena å Köpings

hamn och därmed sammanhängande uppmuddring av Köpingsån, så har staden

anslagit 588,000 kronor till en första utbyggnad av Köpings djuphamn och

100.000 kronor till lastnings- och lossningsanordningar därstädes. Arbetena

hava — om man bortser från vissa som nödlijälpsarbeten utförda scliaktningar

— ännu icke påbörjats utan vila i avbidan på utgången av en av

staden hos Kungl. Maj:t gjord ansökan om statsbidrag eller statslån till

ifrågavarande företag. Detta ärende är för närvarande under utredning men

kommer i varje fall icke att föranleda proposition till årets riksdag.

De av vattenfallsstyrelsen till utförande ifrågasatta arbetena beräknas

draga följande kostnader:

Bron vid Kvicksund (efter avdrag av bidrag från Oxelösund

—Flen—Västmanlands järnväg 65,000) ........................ kronor 1,200,000: —

Upprensning av Agnesund ................................................ » 335,000: —

» » Kolsundet ................................................ » 150,000: —

» » Bockholmssund ...................................... » 15,000: —

Summa kronor 1,700,000: —

Till utförande av dessa arbeten hava följande medel ställts til] förfogande:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

Bidrag av Snevringe härads väghåll
ningsdistrikt

...................................

Bidrag av Väster Bekarne härads väg
hållningsdistrikt

...........................

Bidrag av Södermanlands läns landsting

..................................................

Bidrag från anslaget till understödjande

av brobyggnader m. m......................

Anslag av nödhjälpsmedel..................

Av riksdagen beviljade anslag.............

kronor 50,000: —

» 25,000: —

» 25,000: —

^_200,000: — kronor 300,000

......................... » 500,000

........................... » 450.000

Summa kronor 1,250,000

Av de utav riksdagen anslagna medlen och nödhjälpsmedlen hava enligt

uppgift omkring 400,000 kronor förbrukats, huvudsakligen a brobyggnaden

vid Kvicksund. Till fullbordande av samtliga ifrågavarande arbeten skulle

enligt ovanstående beräkning erfordras utöver redan tillgängliga medel ytterligare

450,000 kronor.

Uppenbarligen måste det möta betänkligheter att under nu radande

finansiella förhållanden skrida till en så betydande utgift som nyss nämnts.

Arbetena å bron vid Kvicksund hava emellertid fortskridit sa långt, att ett

nedläggande av desamma, även om det vore möjligt med hänsyn till övriga

bidragsgivare, likväl icke torde vara ur ekonomisk synpunkt försvarligt. A ad

beträffar upprensningen av Agnesundet till 5.5 meters djup, så är denna

nödvändig, för att fartyg med sådant djupgående skola kunna få tillträde till

Västerås’ och Köpings under byggnad varande hamnar, och av skäl, som ovan

antytts, synes staten icke böra undandraga sig att utföra detta arbete. Upp

rensningen av Bockholmssund, som är avsedd att göra det möjligt för

djupgående fartyg att från Södertälje kanal genom nämnda sund komma till

Stockholms Mälarhamn, beräknas draga så jämförelsevis ringa kostnad, att

emot detta företags utförande icke lärer vara något att erinra. Däremot har

jag funnit den ifrågasatta upprensningen till 4 meters djup av Kolsundet,

som med den kortaste sträckningen förmedlar trafiken mellan Södertälje

kanal och Strängnäs samt västra delen av Mälaren, kunna uppskjutas i

avbidan på bättre tider. Även om denna upprensning komme till stånd,

måste de mera djupgående fartygen för att komma till Strängnäs taga

omvägen genom Agnesundet, och även de mindre djupgående fartyg, som

ej kunna passera Kolsundet i dess nuvarande skick, torde utan allt för stor

olägenhet kunna begagna sig av denna led.

De arbeten, som enligt vad ovan sagts synas böra komma till utförande,

skulle alltså erfordra ytterligare anslag å 300,000 kronor. Jag har emellertid

inhämtat, att, därest vid innevarande års riksdag ett belopp av 150,000 kronor

beviljas, skulle tillgängliga medel medgiva färdigställande av farleden i Bockholmssund

samt en partiell upprensning av Agnesundet. Denna upprensning

skulle tillåta fartyg med 5.5 meters djupgående att gå in till Västerås,

men radien i farledskurvan skulle komma att understiga den av Kungl. Maj:t

fastställda minsta radien, och det synes tvivel underkastat, huruvida större

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

fartyg med eu längd av omkring 100 meter skulle kunna komma genom

farleden titan bogserhjälp. Återstående arbeten för försättande av farleden

i fullgott skick ävensom vissa andra arbeten i närheten av Agnesundet skulle

kunna uppskjutas till år 1925. Med hänsyn till de sålunda erhållna upplysningarna

och nödvändigheten att i möjligaste mån inskränka statsutgifterna

har jag funnit hela det erforderliga anslagsbeloppet, 300,000 kronor, kunna

fördelas på två budgetår, så att för budgetåret 1924—1925 icke skulle behöva

äskas mer än 150,000 kronor.»

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fortsättning av arbetena med upprensning

av vissa farleder i Mälaren för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

Bidrag till

vägunderhållet

på

landet.

[27.]

Kostnad för

vägdelningar.

[28.]

Understöd åt

synnerligt betungade

väghållningsdistrikt.

[29.]

Svenska vägföreningen.

[30.]

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

24:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) om anslag för bidrag

till vägunderhållet på landet kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och under erinran

att ifrågavarande anslag tillkommit med anledning av stadgandet i 84 §

väglagen därom, att, då vägdelning enligt samma lag äger rum första gången,

halva kostnaden därför skall bestridas av statsverket, hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållning

sdistrikt för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

reservationsanslag av 200,000 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till understöd

åt svenska vägföreningen för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag

av 19,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—38 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen anför följande:

»Med hänsyn till vägfrågans nuvarande läge och då ett livligt intresse för

vägunderhållets överflyttande på vägkassorna förspörjes, är det av vikt, att

föreningen sättes i stånd att fortfarande i önskvärd omfattning bedriva sitt

gagnande arbete för spridande av upplysning rörande lämpliga arbetsmetoder

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 23

och organisationsformer för väghållningens utförande samt för utbildning av

kompetenta arbetsledare. Därvid kan föreningens hela landet omfattande

verksamhet bidraga till att befordra eu viss enhetlighet i väghållningen och

på samma gång bringa de inom olika landsändar vunna erfarenheterna till

allmän kännedom.

Jämväl för år 1924 synes därför statsbidrag böra beredas föreningen. Enligt

föreningens förslag till budget för år 1924 belöpa sig kostnaderna för

vägmästarkurser, vägdagar och föredrag till 19,000 kronor, och skulle det

därför stå i överenssstämmelse med riksdagens år 1918 fattade ståndpunkt,

att anslag för budgetåret 1924—1925 äskas med sistnämnda belopp. Det har

visserligen icke undgått mig, att det av föreningens nu lämnade uppgifter

framgår, att utgifterna för vägmästarkurser, vägdagar och föredrag under år

1923 med 4,000 kronor understigit det senast beviljade statsbidraget 17,500

kronor. Med vägfrågans alltjämt växande betydelse torde emellertid från

föreningens sida även följa ett allt kraftigare bedrivet upplysnings- och utbildningsarbete.

Då det måste anses ligga i statens intresse att i möjligaste

mån främja föreningens verksamhet i detta hänseende, finner jag mig trots

penningknappheten böra föreslå eu höjning av anslaget till ovan nämnda belopp,

19,000 kronor. Jag förutsätter därvid, att Kungl. Maj:t icke kommer

att ställa anslaget till föreningens förfogande i vidare mån än föreningen

kan visa, att medlen komma till användning för avsett ändamål.

I övrigt torde för anslagets åtnjutande böra av Kungl. Maj:t föreskrivas

villkor, i tillämpliga delar överensstämmande med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit.»

Under hänvisning till vad departementschefen sålunda anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till understöd åt svenska vägföreningen för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 19.000 kronor.

28:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer utskottet

att riksdagen må till bestridande av utgifter för registrering

av automobiler för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag

av 22,000 kronor, att utgå i första hand av inflytande

registreringsavgifter för automobiler.

Byggnadsväsende^

29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till byggnadsstyrelsen med oförändrat belopp 238,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 40—45 av åberopade statsrådsprotokollet.

Under erinran, att chefen för kommunikationsdepartementet jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1923 tillkallat fem sakkunniga för att inom

Registrering

av automobiler.

[32.]

Byggnads
styrelsen.

[33.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

nämnda departement biträda vid utredning av vissa frågor rörande byggnadsstyrelsens

organisation och därmed sammanhängande spörsmål (byggnadsstyrelsesakkunniga),

har departementschefen för egen de] i ärendet bland

annat anfört följande:

»Enligt vad jag inhämtat, har byggnadsstyrelsesakkunnigas arbete ännu icke

fortskridit så långt, att riktlinjerna för ett kommande förslag i ämnet blivit

klarlagda. För närvarande saknas därför möjlighet att bedöma, i vad män

resultatet av utredningsarbetet kan komma att medföra ökning av byggnadsstyrelsens

arbetskrafter. Efter förhandlingar med de sakkunniga har

jag emellertid ansett mig kunna utgå från, att, även om en omläggning

av sättet för bedrivande av statens byggnadsverksamhet kommer till stånd

i sådan riktning, att därav påkallas eu utvidgning av byggnadsstyrelsens

fasta organisation, en dylik omläggning i varje fall icke behöver träda i

tillämpning å sådan tid, att anslagen till byggnadsstyrelsen för budgetåret

1924—1925 därav påverkas. Oavsett huruvida beslut om en förändring

av styrelsens organisation i nu antydd riktning kan komma att

fattas vid årets riksdag, torde därför nämnda anslag redan nu kunna bestämmas

med hänsyn till den nuvarande organisationen, och finner jag mig

höra tillstyrka, att så sker. Jag har därvid även tagit hänsyn till att vissa

svårigheter kunna möta att till innevarande års riksdag hinna framlägga ett

slutligt förslag i föreliggande frågor.

Beträffande storleken av nyssnämnda anslag till byggnadsstyrelsen, så har,

såsom tidigare nämnts, Kungl. Maj:t medgivit, att avlöningsförhöjningar till

vissa icke-ordinarie befattningshavare hos styrelsen under innevarande budgetår

må. bestridas från det under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till avlöningsförhöjningar

åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen. Enligt det förslag till anslag under sjunde huvudtiteln,

som kommer att av chefen för finansdepartementet framläggas, skulle ett

anslag för samma ändamål uppföras jämväl för budgetåret 1924—1925. Detta

anslag är emellertid avsett allenast för löneförhöjningax'' å befattningar, vilka

enligt riksdagens beslut äro avlönade av anslag å extra stat. Då anslaget å extra

stat för byggnadsstyrelsen icke är beräknat för avlönande av vissa bestämda

befattningshavare utan endast är avsett att förstärka den å styi''elsens stat upp

förda anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare, torde ifrågakommande

avlöningsförhöjningar böra direkt utgå av byggnadsstyrelsens anslag. Vid

sådant förhållande synes någon höjning av anslagen vara påkallad, och får jag i

detta hänseende föreslå, att det extra anslaget till upprätthållande av byggnadsstyrelsens

verksamhet höjes från nuvarande belopp 75,000 kronor till

85,000 kronor. Då ifrågavarande löneförhöjningar för budgetåret 1924—1925

beräknas komma att överstiga den sålunda föreslagna anslagshöjningen, så

skulle härigenom det belopp, som nu står till styrelsens förfogande för’avlöning

av icke-ordinarie befattningshavare, komma att något minskas. Någon

ytterligare beskärning av anslagen till styrelsen torde, med hänsyn till den

väsentliga nedsättning av dessa anslag, som fortgående år ägde larm, icke

böra ifrågasättas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

Såsom av det föregående framgår, har byggnadsstyrelsens organisationsfråga

nära sammanknutits med frågan om tiden och sättet för avvecklingen

av arméns kasernbyggnadsnämnd. Det torde därför i detta sammanhang

böra erinras, att Kungi. Maj:t, efter förslag av byggnadsstyrelsesakkunniga,

genom beslut den 12 november 1923 föreskrivit sådan ändrad sammansättning

av nämnden, att densamma från och med den 1 januari 1924 utgöres

av allenast två ledamöter, därav den ene ordförande och den andre byggnadschef.

Genom denna åtgärd samt genom vissa inskränkningar av hos nämnden

anställd personal m. m. hava kostnaderna för nämndens verksamhet kunnat

nedbringas. Enligt den stat, som av Kung!. Maj:t den 5 juli 1923 fastställts

för nämnden för budgetåret 1923—1924, beräknades nämndens utgifter under

sagda tid till 104,060 kronor. Genom beslut ovannämnda den 12 november

1923 har ny stat fastställts att tills vidare gälla för första halvåret 1924>

slutande å 38,640 kronor. Samtidigt har Kung!. Maj:t föreskrivit, att nämndens

utgifter under budgetåret 1923—1924 icke finge överskrida sammanlagt

90,670 kronor, varjämte nämnden anbefallts att, i den mån så lämpligen kunde

ske, genom åtgärder i besparingssyfte ytterligare söka nedbringa kostnaderna

för nämndens verksamhet.

Nu berörda inskränkningar av kasernbyggnadsnämndens organisation, vilka

av Kungl. Maj:t beslutits på föredragning av chefen för försvarsdepartementet,

hava kunnat vidtagas med hänsyn till de begränsade arbetsuppgifter, som

numera åvila kasernbyggnadsnämnden. De byggnadsarbeten, som för närvarande

utföras av nämnden, beräknas samtliga bliva avslutade under första

halvåret 1924 med undantag av om- och tillbyggnaden av garnisonssjukhuset

i Boden. Sistnämnda byggnadsföretag beräknas bliva avslutat först med

utgången av år 1924. Härtill kommer, att en avveckling av nämndens verksamhet

icke kunnat ske beträffande kasernetablissemangen för första och

andra livgrenadjärregementena invid Linköping samt kasern etablissemanget

för södra skånska infanteriregementet invid Lund. Dessa kasernbyggen

hava nämligen, som bekant, tills vidare avbrutits i avvaktan på resultatet av

den pågående försvarsrevisionen, och är det för närvarande ej möjligt att

bedöma, huruvida byggena framdeles komma att fullföljas. A byggnadsplatserna

såväl i Linköping som Lund finnas emellertid förråd av rätt betydande

omfattning, vilka stå under nämndens förvaltning.

Då kasernbyggnadsnämndens ställning föregående år var föremål för behandling

i samband med frågan om anslag till sjukhusbygget i Boden, förutsattes,

att en upplösning av nämnden icke borde ske, förrän riksdagen varit

i tillfälle att taga ståndpunkt härtill, och ställdes i utsikt att förslag i ämnet

skulle underställas årets riksdag. Emellertid kan det, av skäl som ovan

antytts, bliva önskvärt att till nästkommande års riksdag uppskjuta framläggandet

av förslag i de frågor, som nu äro föremål för byggnadsstyrelsesakkunnigas

utredning. Ett dylikt uppskov förutsätter, att kasernbyggnadsnämnden

under mellantiden erhåller lämpliga arbetsuppgifter, vilka kunna

motivera ett bibehållande i motsvarande omfattning av dess organisation.

Därvid torde emellertid Kungl. Maj:t böra vara oförhindrad att an tingen till
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

uttalande.

Byggnads
styrelsens
verksamhet.

[34.]

Beredande

av lokaler för

vissa byggnadsstyrelsens

byråer.

[35.]

Utredningar

rörande

tillämnade

byggnadsföretag

fn. m.

[37.]

Läns
arkitekter.

[38.]

Byggnader

och reparationer.

[39.]

dela nämnden ytterligare självständiga uppgifter eller ock att, där så prövas

lämpligt, i eu eller annan form provisoriskt anknyta dess organisation till

byggnadsstyrelsens verksamhet.»

Utskottet får tillstyrka, att medel i av departementschefen angiven omfattning

nu ställas till styrelsens förfogande under nästkommande budgetår.

Utskottet får under nu förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till byggnadsstyrelsen med oförändrat belopp 238,000

kronor.

30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) och under åberopande

av vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av

85,000 kronor.

31 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av lokaler för vissa av byggnadsstyrelsens

byråer för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

anslag av 25,500 kronor.

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) och under erinran

att förevarande anslag, som för första gången beviljades av sistlidne års riksdag,

är avsett till täckande av kostnaderna för genom byggnadsstyrelsen verkställda

utredningar eller andra förberedande åtgärder, såsom exempelvis

upprättande av ritningsförslag till byggnadsföretag för statens räkning samt

uppgörande av förslag till stadsplan å kronan tillhörigt område, vilka icke

skola bekostas från styrelsens anslag eller med särskilt anvisade medel, hem

ställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för utredningar

rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

33:0) I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 38) hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

34:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) om anslag till bygg

nader och reparationer kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 27

35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer utskottet. ^ Yttre

C1J 7 av 3tOCk
att

riksdagen må för arbetena med yttre restaurering av Stock- holma slott,

holms slott för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reserva- [40.]

tionsanslag av 175,000 kronor.

36:o) I enlighet med Kung]. Maj:ts förslag (punkt 41) och under erinran

att de under ifrågavarande punkt begärda beloppen utgöra fortsatta anslag

till de pågående arbetena å nedannämnda två nybyggnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må av det belopp, 8,722,360 kronor, som beviljats

för uppförande å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren

och i kvarteret Kandidaten av byggnader för inrymmande av i

huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner m. m.,

för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag an
-

Uppförande

av ämbetsbyggnader

å

tomten nr 3

i kvart er ed

Murmästaren

samt i

kvarteret

Kandidaten.

[41.]

visa

a) för uppförande av eu ämbetsbyggnad å nämnda tomt i

kvarteret Murmästaren ett belopp av 500,000 kronor;

b) för uppförande av en dylik byggnad i kvarteret Kandidaten

ett belopp av likaledes 500,000 kronor.

37:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av grunden under den södra av riksbankens förra byggnader vid Järntorget

i Stockholm för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

De föreslagna arbetena å ifrågavarande byggnad, vilken för närvarande

till största delen upptages av telegrafstyrelsen, avse huvudsakligen att, på

sätt som skett vid förbättrande av grunden under Stockholms slott, borttaga

den multnade plankrusten och pålhuvudena under byggnaden samt att ersätta

dessa med betong, på det att ytterligare sättning av byggnaden må förhindras.

Yissa på senaste tiden inträffade sättningar hava ansetts vara av ganska

allvarlig natur och ett längre uppskov med ifrågavarande grundförstärkningsarbeten

skulle enligt vad som upplysts medföra, att ytterligare sättningar

ägde rum, som hade till följd ännu dyrbarare åtgärder för byggnadens

iståndsättande.

Sammanlagda kostnaden för arbetenas utförande har beräknats till 150,000

kronor, varav 30,000 kronor nu skulle uppföras å nästkommande års stat.

Förstärkning

av grunden

under den

södra av riksbankens

förra

byggnader vid

Järntorget i

Stockholm

[42.]

Med tillstyrkande av det framlagda förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av grunden under den södra

av riksbankens förra byggnader vid Järntorget i Stockholm för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av

30,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6

Förhyrande

av bostad

åt landshövdingen

i

Västernorrlands

län.

[43.]

Nybyggnad

för lantmäteri

kontoret i

Västerbottens

län.

[44]

Schematisk

förteckning

och beskrivning

över

Sveriges

vattenfall.

[46.]

Utskottets

yttrande.

Ersättning åt

statens järnvägar

för av

Kungi. Maj:t

medgivna

lindringar i

befordringsavgifterna

för

vissa resor.

[47.]

Sveriges riksförbund

av

frivilliga

brandkårer.

[48.]

38:o) I enlighet med Kung!. Maj:ts förslug (punkt 43) hemställer utskottet,

att riksdagen må till förhyrande av hostad åt landshövdingen

i Västernorrlands län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra anslag av 7,000 kronor.

39:o) I enlighet med Kung!. Maj:ts förslag (punkt 44) hemställer utskottet,

att riksdagen må för fullbordande av nybyggnaden för lantmäteriJcontoret

i Västerbottens län för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra reservationsanslag av 16,500 kronor.

Diverse.

40:o) Kungl. Majd har (punkt 46) föreslagit riksdagen att för verkställande

av undersökningar och arbeten för åstadkommande av en schematisk förteckning

och beskrivning över Sveriges vattenfall för budgetåret 1924—1925

anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 60—62 av

åberopade statsrådsprotokollet.

För verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande av

en schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall har riksdagen

alltsedan år 1910 anvisat anslag, senast för budgetåret 1923—1924

72,000 kronor.

Under erinran hurusom, enligt vad departementschefen anfört, något ytterligare

anslag för arbetena med vattenfallsförteckningen icke torde behöva

under förevarande huvudtitel begäras av riksdagen, får utskottet, med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, hemställa,

att riksdagen må för verkställande av undersökningar och

arbeten för åstadkommande av en schematisk förteckning och beskrivning

över Sveriges vattenfall för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

41 :o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 47) får utskottet hemställa,

att riksdagen må för beredande av ersättning åt statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgiftema

för vissa resor för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

42:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 48) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till understöd åt Sveriges riksförbund av

frivilliga brandkårer för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

anslag av 1,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr o.

29

43:o) I enlighet med Kung]. Maj:ts förslag (punkt 49) hemställer utskottet.

att riksdagen må som bidrag till utgivande genom svenska

brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 400 kronor.

44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för understödjande

av svenska aeroklubbens verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 04 och 65

av åberopade statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning bär riksdagen

för vart och ett av åren 1920—1922 anvisat 6,000 kronor för understödjande

av svenska aeronautiska sällskapets verksamhet. För första halvåret 192o

upptogs intet anslag för ifrågavarande ändamål i riksstaten. För budgetåret

1923—1924 anvisade däremot riksdagen till understöd åt svenska aeroklubben,

såsom omförmälda sällskap numera benämnes, ett extra anslag av 5,000 kronor.

För budgetåret 1924—1925 har klubben hemställt om statsbidrag med ett

till 10,000 kronor förhöjt belopp.

Departementschefen har med hänsyn till den stora betydelse, klubbens

verksamhet ägde för flygväsendets utveckling, ansett sig böra tillstyrka tilldelande

av statsunderstöd till klubben jämväl för budgetåret 1924—1925.

Av statsfinansiella skäl har departementschefen emellertid icke kunnat tillstyrka

någon förhöjning av anslaget utöver vad som anvisats för innevarande

budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för understödjande av svenska aeroklubbens

verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har (punkt Öl) föreslagit riksdagen att till täckande av

i statsrådsprotokollet omförmälda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förskottsvis

bestridda utgift för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag

av 18,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 65 i statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 18 juni 1923 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte bereda styrelsen ersättning för ett av styrelsen

jämlikt bemyndigande i brev den 20 oktober 1916 angående verkställande av

undersökningar och uppgörande av förslag till anordnande av vissa farleder

i Bohusläns skärgård utbetalat förskott å 18,000 kronor.

I utlåtande över ifrågavarande framställning har statskontoret föreslagit,

att hemställan måtte göras till riksdagen om anvisande på riksstaten för

budgetåret 1924—1925 av erforderliga medel för ersättande av förskottet.

Departementschefen har, under erinran, att den förskottsutbetalning, för

Tidskriften

» Brandskydd».

[49.]

Svenska

aeroklubben.

[50.j

Täckande av

visst förskott.

[51.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ålder stilla gg.

[52.]

Rese- och

traktamentspenningar.

[53.]

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[55.]

Skrivmaterialitr

och

expenser,

ved m. m.

[56.]

vilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer om ersättning, anvisats

att utgå före förskottsväsendets avveckling, tillstyrkt förskottets ersättande

på sätt av statskontoret föreslagits.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till täckande av i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden den 2 januari 1924 omförmälda, av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förskottsvis bestridda utgift för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 18,000 kronor.

46:o) I enlighet med Kung], Majds förslag (punkt 52) får utskottet hemställa,

att det ordinarie anslaget till ålderstillägg må ur riksstaten

uteslutas.

«

47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar från dess nuvarande

belopp, 50,000 kronor, med 50,000 kronor till 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66 av åberopade statsrådsprotokollet.

Sjätte huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar

har bestämts för vart och ett av åren 1921 och 1922 till 50,000

kronor, för tiden 1 januari—30 juni 1923 till 25,000 kronor samt för budgetåret

1923—1924 till 50,000 kronor.

Under framhållande att anslaget, från vilket utbetalts år 1921 omkring

163,700 kronor, under år 1922 omkring 181,000 kronor och under första

halvåret 1923 omkring 70,000 kronor, för närvarande är för lågt beräknat,

har departementschefen ansett sig böra förorda, att anslaget för budgetåret

1924—1925 upptages till dubbla beloppet eller 100,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må. höja det ordinarie förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar från dess nuvarande belopp, 50,000

kronor, med 50,000 kronor till 100,000 kronor.

48:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga från dess

nuvarande belopp, 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 40,000

kronor.

49:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m. från dess nuvarande

belopp, 100,000 kronor, med 20,000 kronor till 80,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

50:o) Beträffande Kungi. Maj:ts förslag om anvisande av anslag under

sjätte huvudtiteln dels för beredande av tillfällig löneförbättring för viss

personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 57), dels ock för bestridande

av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

(punkt 58) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

51 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 59) upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader med oförändrat belopp, 10,080 kronor.

Utskottet hemställer,

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal inom

den civila

statsförvaltningen.

[57.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[58.]

Trycknings
kostnader.

[59.]

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader med oförändrat belopp, 10,080

kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning, som för

jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva erforderlig.

Övriga ordinarie anslag.

52:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande Övriga ordibudgetår

äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke nane anslan

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1924—1925 upptagas med oförändrade belopp.

Stockholm den 29 februari 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

Reservation

vid punkt 16:o) (anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens m. tl. län)

av herrar S. H. Kvarneelius och C. B. Jansson i Falun.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G.

Swartz, O. U. B. Olsson, H. F. Lamm, O. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist,

J. G. Walles, E. A. Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund och P. A. Bergström.

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, O. H:son

Waldén, P. Nilsson i Bonarp, U B. Jansson i Falun, L J. Garlsson-Frosterud, 0,

Olsson i Kullenbergstorp, J. Jönsson i Revinge, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, E.

Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs och C. Lindskog.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1924.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

2

3

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

* 4

Statsutskottets utlåtande Nr 6''.

1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen ...........................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, förslagsanslag

.................................

Departementets verksamhet ....................

Säger för departementet

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag . ..

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet .....

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän..

Ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstemän ................

Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren,

reservationsanslag ........................

Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag ....

Förstärkning av reservationsanslaget till expenser för

allmänna arbeten ...............................

Vägundersökningar, reservationsanslag ...............

Förstärkning av reservationsanslaget till vägundersökningar

.........................................

Vägar och kommunikationer, reservationsanslag.......

Undersökningar av mindre hamnar och farleder m. m.,i

reservationsanslag ............................

Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader m. m., reservationsanslag ..

Anläggning eller förbättring av vägar m. m., reservationsanslag

..................................

Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag . ..

Fullbordande av en väganläggning mellan Parkajoki

och Muonionalusta i Norrbottens län, reservationsanslag

.........................................

Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster-,

bottens, Jämtlands och Västernorrlands län, reservationsanslag

.....................................

Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

till riksdagens protokoll 192i. ti samt. 6 höft. (Nr 6.)

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

24,000

187,000

1

28,420

211,000

28,420

165,500

30,000

40,000

4,500

45,000

90,000

20,000

20,000

130,000

20,000

700,000

3,000,000

600,000

* 55,000

250,000

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

!

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

1

Kronor

Kronor

17

Anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län, reservationsanslag

65,000

18

Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Sluss-

fors, reservationsanslag .........................

250,000

19

Förbättring av Visby hamn, reservationsanslag.........

125,000

2,0

Undersökningar m. m. för vissa mindre fiskehamns-

I

byggnader, reservationsanslag ....................

10,000

21

Större reparations- och muddringsarbeten å statens

fiskehamnsanläggningar, reservationsanslag ........

10,000

| 22

Upprensning av vissa farleder i Mälaren, reservationsan-

i

slag ...........................................

150,000

1

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

350,500

5,429,500

b

C. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

j 1

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ....

*4,700,000

2

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, för-

slagsanslag .....................................

10,000

3

Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt,

reservationsanslag ..............................

200,000

4

Svenska vägföreningen.............................

19,000

5

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ........

500,000

•

6

Utgifter för registrering av automobiler, förslagsanslag,

att utgå i första hand av inflytande avgifter för re-

gistrering av automobiler ........................

22,000

Säger för vägunderhållet och skjuts väsendet

5,200,000

251,000

D. Byggnadsväsende^

Byggnadsstyrelsen m. m.:

1

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag .................

238,000

2

Byggnadsstyrelsens verksamhet ...................

85,000

3

Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer........

25,500

4

Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga bygg-

nader, reservationsanslag .......................

3,500

5

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m., reservationsanslag .......................

25,0001

6

Länsarkitekter .................................

25,0001

241,500

160,500

Kronans publika hus:

7

Lyshållning m. fl., utgifter för kronans publika hus i

Stockholm, förslagsanslag ......................

65,000

8

Byggnader och reparationer, reservationsanslag.....

* 420,000

9

Yttre restaurering av Stockholms slott, reservationsapr

slag .........................................

175,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

....

Ordinarie

Extra

i

anslag

anslag

Kronor

Kronor

i 10 !

Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm,

reservationsanslag .............................

500,000

1 11 ''

Ämbetsbyggnad i kvarteret Kandidaten i Stockholm,

reservationsanslag .............................

500,000

12 !

Förstärkning av grunden under den södra av riksban-

kens förra byggnader vid Järntorget i Stockholm,

''

reservationsanslag .............................

30,000

13

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väster-

norrlands län ................................

/,000

! 14

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens län,

reservationsanslag .............................|

16,500

485,000

1,228,500

Säger för byggnadsväsende! ]

726,500

1,389,000

E. Diverse.

1

Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges

vattenfall, reservationsanslag .....................

65,000

2

Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj :t med-

givna lindringar i befordringsavgiftema för vissa resor,

förslagsanslag ..................................

40,000

3

Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer .........

1,000

4

Tidskriften »Brandskydd» .........................

400

5

Svenska aeroklubben ..............................

5,000

6

Täckande av viss av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förskottsvis bestridd utgift ......................

1 8,000

| 7

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......

100,000

8

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, för-

slagsanslag ......................................

3,000,000

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-1

tionsanslag ....................................

10,000

10

Extra utgifter, reservationsanslag ...................

20,000

11

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

80.000

12

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-

vila statsförvaltningen, förslagsanslag ..............

* 9.000

13

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag .....................................

* 170,000

14

| Tryckningskostnader, förslagsanslag .................|

10,080i

___

Säger för diverse)

3,850,080!

308,400

i

Summa1

10,338,080

7,406,320

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:6a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för hudgetåret 1924—1925 under s. 1 i texten