Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till bestridande av kostnader i samband, med domstolsbehandling av frågan om tillstånd till Vänerns reglering.
1924-05-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1924:60, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till bestridande av kostnader i samband, med domstolsbehandling av frågan om tillstånd till Vänerns reglering.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 00.
1
Nr 60.
Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1924 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till bestridande av kostnader i samband, med domstolsbehandling
av frågan om tillstånd till Vänerns reglering.
(4:de avd.)
Uti en till riksdagen den 14 mars 1924 avlåten proposition, nr 178, vilken
för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har Kung!. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, att för bestridande
av kostnader i samband med domstolsbehandling av frågan om tillstånd
till Vänerns reglering för budgetåret 1924—1925 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
De preliminärt beräknade skadeersättningarna på grund av Vänerns regleringuppgå
till följande belopp:
Enligt 1914
Enligt 1924
års prisnivå.
års prisnivå.
Kr.
Kr.
För skador å inägor .......
. . . 1,500,000:-
1,800,000: —
> » > skog ........
. . . 150,000: —
200,000: —
> » » tomter.......
. . . 400,000: —
500,000: —
> > > av teknisk natur . . .
. . . 550,000:-
900,000: —
Summa Kronor
2,600,000
3,400,000
Departementschefen anför bl. a. följande:
»Av de planer och kostnadsberäkningar rörande regleringsföretaget, som numera
av vattenfallsstyrelsen utarbetats, inhämtas, att med användande av
1924 års prisnivå sammanlagda kostnaderna för Vänerns reglering beräknats
uppgå till 14,300,000 kronor. I detta belopp ingå 2,550,000 kronor, som
förut av riksdagen beviljats för utförande av förberedande åtgärder för Vänerns
reglering, samt de till 800,000 kronor beräknade utgifterna för domstolsbehandlingen.
Läggas härtill beräknade ränteförluster å 2,500,000 kronor för
tiden intill regleringens tagande i bruk, uppgå sammanlagda kostnaderna till
Bihang till riksdagens protokoll 192 k- 6 samt. Sk Käft. (Nr 60.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 60.
16.800.000 kronor. Genom jämförelsevis enkla förändringar i den befintliga
kraftstationen vid Trollhättan, beräknade att kosta högst 2,000,000 kronor, skulle
efter Vänerns reglering vinnas en ökning av kraft, tillgänglig året om, som motsvarar
en årlig merinkomst från kraftstationen efter avdrag för driftkostnader
m. in. av minst omkring 1,100,000 kronor. Denna summa utgör 5,9 procent
ränta å sammanlagda kostnaderna för Vänerns reglering och omändringen av
kraftstationen vid Trollhättan. Såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, uppstår
emellertid den verkligt betydande vinsten av Vänerns reglering först sedan
nya kraftstationer utbyggts vid Göta älv för att tillgodogöra den ökade vattenmängd,
som efter regleringen vid behov kan framsläppas i älven. Jag torde
icke behöva närmare framhålla vikten av- att vattenfallen i Göta älv i största
möjliga omfattning må kunna utnyttjas för att förse industrien, jordbruket
och samhällen med elektrisk energi. För att belysa betydelsen av regleringen
kan exempelvis anföras, att ett inbesparat magasin av 0,2 meters höjd i Vänern,
utnyttjat i Götaälvsverken för att under lågvattenperioder fylla kraftbrist
vid andra kraftverk, motsvarar den energimängd, som alstras av landets
samtliga ångdrivna elektricitetsverk vid nuvarande årsförbrukning av omkring
100.000 ton stenkol. Av stor betydelse är ock, att genom den redan utförda
sammanbindningsledningen mellan Trollhätte och Älvkarleby kraftnät Vänerns
slöra regleringsmagasin skulle kunna i ökad utsträckning användas för tillgodoseende
av mellersta Sveriges kraftbehov.
Starka skäl tala sålunda för att, om tillstånd vinnes till Vänerns reglering,
företaget skall befinnas värt att genomföra. Någon avgörande ställning till
själva regleringsfrågan behöver dock icke nu tagas. Vattenfallsstyrelsen har
säkerligen på goda grunder beräknat, att domstolsbehandlingen kräver en tid av
6—8 år, och vid slutet av denna tid har man att med hänsyn till de ekonomiska
förhållanden, som då råda i vårt land, fatta beslut, huruvida regleringen skall
utföras eller ej.
För vidtagande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering hava inom
kort nedlagts redan anvisade 2,550,000 kronor, och goda skäl synas tala för att
under de närmaste åren fullfölja utredningen genom domstolsbehandlingens
slutförande. Skulle man dröja härmed, kan man riskera, att det bevismaterial
och den personliga erfarenhet, som nu med stora kostnader samlats för ådagaläggande
av regleringens verkningar, föråldras eller förloras. Jag anser därför,
att av riksdagen bör begäras erforderliga medel till bestridande av kostnaderna
i samband med domstolsbehandling av frågan om tillstånd till Vänerns
reglering. Av hela den beräknade kostnaden, 800,000 kronor, erfordras
för budgetåret 1924—1925 300,000 kronor.»
Utskottets Som bekant erbjuder Vänern genom sin storlek och belägenhet i övrigt möjlig
yttrande.
heter till magasinering av vattenkraft, som måste betraktas såsom enastående. Att
dessas tillvaratagande bör ingå såsom ett led i ett framtidsprogram för den rationella
användningen av landets energitillgångar, därom synes utskottet någon tvekan
knappast råda.
Visserligen kan icke för närvarande bedömas den lämpliga tidpunkten.
Statsutskottets utlåtande Nr (JO.
3
då företaget bör igångsättas. Något dylikt avgörande behöver emellertid
nu ej ske. Bestämmande härvid bliver givetvis kraftbehovens stegring, i första
hand under den närmaste framtiden, och de åtgärder, som krävas för att möta
dessa.
De hittills vidtagna förberedande åtgärderna hava bestått i eu del till omfattningen
mycket betydande undersökningsarbeten med kartläggning av sjöns
stränder och uppskattningar av den mark m. m., som av företaget kan komma
att skadas. Kostnaderna för dessa arbeten, som pågått under de senaste åren
och nu äro i det närmaste slutförda, hava sammanlagt uppgått till omkring
2,500,000 kronor.
De åtgärder, till vilka anslag nu av Kungl. Maj:t begärts, avse utverkandet
av rättens tillstånd till företagets genomförande. Totalkostnaderna härför hava
uppskattats till i runt tal 800,000 kronor, ett belopp som otvivelaktigt framstår
som högst avsevärt. Nämnda domstolsbehandling torde dock böra betraktas såsom
en naturlig fortsättning av de redan verkställda förberedande arbetena, utan
vilken dessa lära bliva utan egentlig nytta. Det får också anses ligga i öppen
dag, att denna rättsliga behandling av ärendet lämpligen bör följa i ett omedelbart
sammanhang med de redan utförda undersökningarna, vilka eljest bliva
föråldrade och sannolikt i stora delar med ytterligare kostnader måste framdeles
ånyo företagas.
Utskottet får därför tillstyrka Kungl. Maj:ts i ämnet nu framlagda förslag.
Genom ett bifall till detta torde avgörandet av själva huvudfrågan om företagets
genomförande på intet sätt föregripas. Därmed kan och måste anstå
ännu en avsevärd1 tid, i det ensamt själva domstolsbehandlingen beräknats
komma att taga en tid av omkring 6—8 år.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för bestridande av kostnader i samband med
domstolsbehandling av frågan om tillstånd till Vänerns reglering
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Beträffande Kungl. Maj :ts förslag om beredande av medel för täckning av
ifrågavarande anslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
yttrande.
Stockholm den 2 maj 1924.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 60.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, G. J. G. Swartz,
O. U. B. Olsson, H. F. Lamm, G. P. V. Nilsson i Gränebo, 0. Bergqvist, J. G. Walles,
E. A. Hallin, J. Jeansson, C. I. Asplund och I. Bergman i Tännäs;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
0. H:son Waldén, 0. Olsson i Kullenbergstorp, J. Jönsson i Revinge, J. 1). Norman,
0. Nilsson i Örebro, P. M. Olsson i Blädinge, E. Andersson i Prästbol, S. J. Karlsson
i Nynäshamn och 0. Osberg.
Reservation
av herr 0. Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lidelse:
Då frågan omj Vänerns reglering djupt ingriper på många områden, bland annat
även på jordbrukets, och den förberedande undersökningen ej ännu fullbordats
vad Värmlands län beträffar, har utskottet ansett, att ytterligare åtgärder
i denna fråga för närvarande icke böra vidtagas. Då härtill kommer, att nya synpunkter
på jords torrläggning gjorts gällande och bedömandet av företaget i dess
helhet ej kan ske utan att fullständig utredning föreligger, har utskottet funnit
sig icke kunna tillstyrka Kungl. Maj ds förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj ds proposition nr 178 icke må av riksdagen
bifallas.
Stockholm 1924. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
241308
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1924:152 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till bestridande av kostnader i samband med domstolsbehandling av frågan om til s. 5 i texten