Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 62

1924-05-08 · 31 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:62, Statsutskottets utlåtande Nr 62

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

1

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1924 kl. Vald f. m.

Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under punkterna

117, 121 och 122 av åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

angående kommunala mellanskolor, lönetillägg

åt lärarännor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

samt tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken

ävensom en i anledning av framställningen

rörande kommunala mellanskolor väckt motion.

(2:a avd.)

1:°)

I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 hade

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet’

över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde

huvudtiteln, under punkt 117, föreslagit riksdagen att

dels besluta sådan ändring, att gälla från och med den 1 juli 1924, i de

av 1918 års lagtima riksdag fastställda grunder för utgående av statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola (riksdagens

skrivelse den 19 juni 1918, nr 394 s. 80), att för parallellavdelning från —

utöver till skolan utgående statsunderstöd med 11,200 kronor för år — efter

prövning i den ordning, Kungl. Maj:t bestämde, utgå statsunderstöd med ett

belopp av 2,800 kronor för år;

dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu

1,100,000 kronor, med 375,000 kronor till 1,475,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr A. Ljungberg väckt motion (nr 30),

hade hemställts, att riksdagen måtte avslå den under punkt 117 i åttonde

huvudtiteln föreslagna ändringen i nu gällande grunder för utgående av

statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola,

och således bibehålla nuvarande bestämmelser.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 36 käft. (Nr 62.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

I sitt utlåtande, nr 34, punkt 1, hade statsutskottet hemställt att riksdagen

måtte, i anledning av Kungl. Majds förslag och herr Ljungbergs

ovanberörda motion,

dels besluta sådan ändring, att gälla från och med den 1 juli 1924, i de

av 1918 års lagtima riksdag fastställda grunder för utgående av statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola (riksdagens

skrivelse den 19 juni 1918, nr 394, sid. 81), att — utöver till skolan utgående

statsunderstöd med 11,200 kronor för år — statsunderstöd med 2,800

kronor för år till parallellavdelning finge utgå till högst så stort antal parallella

klassavdelningar, som uppkomme vid iakttagande därav, att minst 35

lärjungar komme på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättades inom densamma, dock att, där bristande lokalutrymmen

hide oöverkomliga hinder i vägen, sagda antal kunde efter skolöverstyrelsens

beprövande begränsas till minst 30;

dels beträffande läsåret 1924—1925 besluta följande övergångsstadgande:

Därest vid någon skola en tillämpning av nyss angivna bestämmelse skulle

medföra, att, även sedan eventuellt anställda timlärare entledigats, jämväl

sådan extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring skulle behöva entledigas,

vilken i denna egenskap under minst två läsår innehaft anställning

vid skolan, må efter skolöverstyrelsens beprövande jämkning i avseende å

ovan angivna lärjungeantal vidtagas därhän, att entledigande av dylik extra

ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring icke behöver under nämnda

läsår äga rum; ägande Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av detta övergångsstadgande må befinnas erforderliga;

dels och öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor

nu 1,100,000 kronor, med 375,000 kronor till 1,475,000 kronor.

Utskottets yttrande var av följande lydelse:

»Enligt gällande bestämmelser beträffande kommunala mellanskolor utgå

särskilda statsbidrag till själva skolan och till parallellavdelning av årsklass.

I fråga om statsbidraget till parallellavdelningar är föreskrivet, att sådant

bidrag inom varje årsklass må utgå till högst så stort antal parallellavdelningar

av årsklassen, som uppkommer med iakttagande därav, att minst

30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning

upprättas inom densamma. Då delning av årsklass på sålunda angivet

sätt kommer till stånd, uppstår emellertid ett ytterligare behov av lärarkraft,

och varje delnings konsekvens är också i regel anställandet av en extra ordinarie

lärare vid skolan. Statsbidragen till parallellavdelningar hava följaktligen

kommit att stiga till jämförelsevis betydande belopp.

Kungl. Majds föreliggande förslag innebär närmast, på sätt framgår av

departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet, eu ändring i gällande

bestämmelser därutinnan, att en uppdelning av klass kan och bör ske, när

antalet lärjungar i klassen överstiger 35 eller samma antal, som nu gäller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

3

som det normala medeltalet 1 förevarande avseende för realskolan vid de

allmänna läroverken. Därest eu klass blivit uppdelad i exempelvis två avdelningar,

skulle eu sammanslagning av avdelningarna ske, så snart lärjungeantalet

i båda avdelningarna tillsammans nedgått till eu siffra, som

understiger det normala medeltalet för anordnande av parallellavdelning.

Med hänsyn till den utveckling ifrågavarande skolform undergått och den

fasthet och stadga den numera kan anses hava vunnit, har utskottet funnit

fog förefinnas för en anordning av den art, som nyss angivits. Enligt utskottets

mening torde en ökning av lärjungeantalet till 35 väl kunna vidtagas,

utan att undervisningen vid skolan därav skulle lida. Emellertid föreligga

fall, då ett upprätthållande av denna allmänna princip svårligen låter

sig fullt ut genomföra. Enligt vad utskottet inhämtat, saknas understundom

vid de kommunala mellanskolorna tillräckliga lokalutrymmen för att kunna

bereda plats för så stora klasser som med 35 lärjungar. Aven i en och

annan nyligen uppförd skolbyggnad har man av sparsamhetsskäl tilltagit

lärosalarna med hänsyn till stadgans hittillsvarande föreskrift, att parallellavdelning

må upprättas, då antalet lärjungar överstiger 30. Utskottet håller

därför före, att möjlighet till undantag från den av Kungl. Maj:t föreslagna

regeln måste beredas för de fall,,då bristande lokalutrymme lägga oöverkomliga

hinder i vägen för regelns tillämpning. Det torde böra få ankomma

på skolöverstyrelsen att i varje särskilt fall pröva, huruvida sådant hinder

föreligger, samt medgiva de jämkningar, som av förhållandena kunna vara

betingade. Givetvis måste emellertid jämkningsmöjligheten nedåt begränsas

av stadgans nuvarande föreskrift, vadan sålunda uppdelning av en klass i

parallellklasser under inga omständigheter må äga rum, därest lärjungeantalet

icke överstiger 30. Utskottet har i anslutning till denna sin uppfattning

företagit en omformulering av det föreslagna stadgandet. Vidare utgår

utskottet från den förutsättningen, att en genom minskat lärjungeantal

påkallad sammanslagning av parallellklasser äger rum endast vid början av

ett läsår.

Kungl. Maj ds förslag innebär vidare en ändring i de nu gällande bestämmelserna

därutinnan, att behovet av nya parallellavdelningar skola underkastas

prövning av vederbörlig myndighet, skolöverstyrelsen, och att alltså

det nuvarande automatiskt verkande stadgandet om klassuppdelning begränsas.

Enligt vad departementschefen framhållit, borde bestämmas, att av det

till kommunala mellanskolor utgående anslaget, vilket alltjämt borde äga

karaktären av förslagsanslag, endast ett visst belopp finge utgå till parallellavdelningar.

Sedan Kungl. Majd årligen, efter det riksdagen anvisat medel,

bestämt det belopp, vartill de sammanslagna understöden till parallellavdelningar

under respektive läsår kunde högst uppgå, skulle det tillkomma skolöverstyrelsen

att inom ramen av detta belopp pröva de uppgivna behoven

och godkänna inrättandet, respektive bibehållandet vid vederbörande skola

av visst angivet antal parallellavdelningar av årsklasser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

Beträffande Kung! Maj ds förslag i denna del har utskottet icke funnit

tillräckliga skäl föreligga att frångå nu gällande ordning. En bestämmelse

om att överstyrelsen skall i varje särskilt fall — sålunda även då lärjungeantalet

överstiger 35 — pröva, huruvida en ny parallellavdelning må inrättas

eller icke, måste komma att medföra betydande praktiska svårigheter,

särskilt med hänsyn till möjligheten att i tid anställa erforderliga lärarkrafter.

Utskottet har funnit denna ståndpunkt så mycket mera motiverad,

som icke någon som helst motsvarande restriktion av Kungl. Majd föreslagits

beträffande privatläroverken, vilka fortfarande skulle, oberoende av

alla inskränkningar, kunna efter gottfinnande bestämma antalet undervisningsavdelningar.

I det förslag till ändrade bestämmelser beträffande vissa

anslag till privatläroverken, som utskottet nedan framlägger, har utskottet

ej funnit sig böra ifrågasätta, att inrättandet av nya parallellklasser skulle

underställas skolöverstyrelsens prövning i annat fall än då det gäller undantag

från regeln, att nya parallellklasser må bildas, först då lärjungeantalet i eu

klass överstiger 35. Utskottet anser, att skolöverstyrelsens prövningsrätt å

förevarande område jämväl beträffande de kommunala mellanskolorna bör

begränsas härtill, och avstyrker följaktligen Kungl. Majds framställning, i

vad den innebär ett hänskjutande till skolöverstyrelsen av en prövningsrätt

av den av departementschefen angivna beskaffenhet. Under sådana

omständigheter torde enligt utskottets mening något behov av på kommunens

bekostnad inrättade parallellavdelningar icke föreligga. Vad vidare

beträffar förslaget, att Kungl. Majd skulle inom förslagsanslagets ram bestämma

ett maximibelopp, vartill de sammanlagda understöden till parallellavdelningar

finge utgå, har utskottet ej heller kunnat tillstyrka den härutinnan

tilltänkta anordningen, då härigenom frågor, som hittills berott

och framdeles böra bero på riksdagens bestämmanderätt, skulle kunna komma

att undandragas riksdagens prövning.

En övergång till den av Kungl. Maj:t föreslagna och av utskottet tillstyrkta

anordningen med eu höjning av elevantalet till 35 kan komma att

medföra, att skolorna se sig nödsakade entlediga ej endast timlärare utan

även extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring. Då eu dylik åtgärd

kan komma att i många fall drabba de sistnämnda oskäligt hårt, har utskottet-,

i syfte att bereda sådana lärare en viss tidsfrist för vinnande av annan

anställning, funnit sig böra förorda ett övergångsstadgande av innebörd,

att, därest vid någon skola en tillämpning av den föreslagna bestämmelsen

skulle medföra, att, även sedan eventuellt anställda timlärare entledigats,

jämväl sådan extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring skulle behöva

entledigas, vilken i denna egenskap under minst två läsår innehaft anställning

vid skolan, jämkning i avseende å förevarande lärjungeantal må

efter skolöverstyrelsens beprövande vidtagas därhän, att entledigande av dylik

extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring icke behöver under läsåret

1924—1925 äga rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr t>2.

Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet icke funnit sig kunna helt

tillmötesgå det i ovanberörda motion framställda yrkandet.»

I en vid ifrågavarande punkt av utskottets föronämnda utlåtande fogad

reservation hade herrar S. H. Kvarnzelius, H. F. Lamm, E. A. Hallin,

Jeansson och A. It. Ttootli förklarat sig anse, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt gällande--— —-----------— —

-—■ —----- ----— — — — ----betydande belopp.

Kungl. Majds föreliggande — — — — -— — ---—----— — —

— —-----—----— —--— ---av parallellavdelning.

De sålunda föreslagna ändringarna i nu gällande grunder innebära vissa

skärpningar, vilka kunna vid ett plötsligt genomförande av den tilltänkta anordningen

medföra åtskilliga svårigheter. Dessa svårigheter framträda starkast,

om man tager i betraktande, att vid ifrågavarande skolor understundom saknas

tillräckliga lokalutrymmen för att kunna bereda plats för så stora klasser

som med 35 lärjungar. Möjlighet till undantag från den av Kungl. Maj:t

föreslagna regeln synes utskottet därför böra förefinnas. Vidare bör uppmärksammas,

att eu övergång till den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anordningen kan

komma att medföra, att skolorna se sig nödsakade entlediga ej endast timlärare

utan även extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring. Eu dylik

åtgärd kan komma att i många fall drabba de sistnämnda oskäligt hårt, Det

synes utskottet, att en närmare utredning av nu angivna förhållanden vore

på sin plats, innan man ingår på det förslag, som Kungl. Maj:t nu framlagt.

Utskottet har därför ansett sig böra, utan att taga någon bestämd

ståndpunkt till den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, för närvarande

avstyrka det föreliggande förslaget men samtidigt hemställa, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Maj:t måtte till nästa riksdag

låta verkställa utredning'' rörande möjligheten att med behörig hänsyn

till vid vederbörande skolor förhandenvarande lokalutrymmen och till

befogade anspråk hos där anställda lärare, att icke utan nödig tidsfrist

entledigas vidtaga en sådan ändring i grunderna för utgående av statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola, att

statsunderstöd må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,

som uppkommer med iakttagande därav, att minst 35 lärjungar komma på

varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas

inom densamma.

Då utskottet sålunda, på sätt av motionären föreslagits, ansett sig icke

böra i nu förevarande hänseende tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, har utskottet

uppmärksammat, att eu höjning av det av Kungl. Maj:t ifrågasatta

anslagsbeloppet varder erforderlig. Denna höjning kan beräknas till 112,100

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

att riksdagen må

a) med bifall till herr Ljungbergs ovanberörda motion avslå Kungl. Maj:ts

förslag angående ändrade grunder för utgående av statsunderstöd till parallellavdelning

av årsklass vid kommunal mellanskola;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag öka det ordinarie anslaget till

kommunala mellanskolor, nu 1,100,000 kronor med 487,100 kronor till

1,587,100 kronor;

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

utredning rörande möjligheten att med behörig hänsyn till vid vederbörande

skolor förhandenvarande lokalutrymmen och till befogade anspråk

hos där anställda lärare att icke utan nödig tidsfrist entledigas, vidtaga

eu sådan ändring av gällande grunder för utgående av statsunderstöd till

parallellavdelning av årsklass vid sagda skolor, att statsunderstöd för år till

parallellavdelning må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,

som uppkommer vid iakttagande därav, att minst 35 lärjungar

komma pa varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättas inom densamma, ävensom till 1925 års riksdag framlägga det förslag,

vartill sagda utredning må giva anledning.»

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har första kammaren antagit

det förslag, som innefattas i den av herr S. H. Kvarnzelius in. fl. vid

punkten avgivna reservationen, dock med den ändring, att mom. b. avfattades

sålunda:

»b) öka det ordinarie anslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,100,000

kronor, med 375,000 kronor till 1,475,000 kronor»,

samt med utelämnande av sista stycket av motiveringen. Andra kammaren

däremot har bifallit utskottets hemställan med den ändring i övergångsstadgandet,

att orden »innehaft anställning vid skolan» utbyttes mot

»innehaft anställning vid kommunal mellanskola», samt i avseende å motiveringen

vidtagits den ändring, att i 6:te stycket 4:e raden nedifrån ordet

»skolan» utbyttes mot orden »kommunal mellanskola».

Kamrarna hava sålunda fattat sammanstämmande beslut ifråga om beloppet

av anslaget till kommunala mellanskolor. Beträffande Kungl. Maj ds

förslag i övrigt och den i ämnet väckta motionen hava kamrarne däremot

stannat i skiljaktiga beslut, i det att första kammaren avslagit framställningen

om ändrade grunder för statsunderstöd till parallellavdelning och

beslutat skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning i ämnet under

iakttagande av vissa angivna synpunkter, under det att andra kammaren

beslutat vissa ändrade grunder för statsunderstödet.

Dessa skiljaktigheter synas lämpligen kunna sammanjämkas på det sätt,

att andra kammaren frånträder sitt beslut i fråga om ändrade grunder förutgående

av statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal

mellanskola samt godtager det av första kammaren fattade beslutet om bi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

fall till den i ämnet väckta motionen och avslag å Kungl. Maj:ts förslag i

förevarande hänseende, medan åter forsta kammaren frånträder sitt beslut

om skrivelse till Kungl. Magt angående utredning i angivet hänseende.

Utskottet hemställer alltså,

att kamrarna må, var och eu med frånträdande av sitt i

nu förevarande avseende tidigare fattade beslut

a) med bifall till herr Ljungbergs ovanberörda motion

avslå Kungl. Maj:ts förslag angående ändrade grunder förutgående

av statsunderstöd till parallell avdelning av årsklass

vid kommunal mellanskola,

b) godkänna följande motivering till det under a) angivna

beslutet:

»Enligt gällande bestämmelser beträffande kommunala mellanskolor utgå

särskilda statsbidrag till själva skolan och till parallellavdelning av årsklass.

I fråga om statsbidraget till parallellavdelningar är föreskrivet, att sådant

bidrag inom varje årsklass må utgå till högst så stort antal parallellavdelningar

av årsklassen, som uppkommer med iakttagande därav, att minst

30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning

upprättas inom densamma. Då delning av årsklass på sålunda angivet

sätt kommer till stånd, uppstår emellertid ett ytterligare behov av lärarkraft,

och varje delnings konsekvens är också i regel anställandet av en extra ordinarie

lärare vid skolan. Statsbidragen till parallellavdelningar hava följaktligen

kommit att stiga till jämförelsevis betydande belopp.

Kungl. Maj ds föreliggande förslag innebär närmast, på sätt framgår av

departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet, en ändring i gällande

bestämmelser därutinnan, att en uppdelning av klass kan och bör ske, när

antalet lärjungar i klassen överstiger 35 eller samma antal, som nu gäller

som det normala medeltalet i förevarande avseende för realskolan vid de

allmänna läroverken. Därest en klass blivit uppdelad i exempelvis två avdelningar,

skulle en sammanslagning av avdelningarna ske, så snart lärjungeantalet

i båda avdelningarna tillsammans nedgått till en siffra, som

understiger det normala medeltalet för anordnande av parallellavdelning.

De sålunda föreslagna ändringarna i nu gällande grunder innebära vissa

skärpningar, vilka kunna vid ett plötsligt genomförande av den tilltänkta anordningen

medföra åtskilliga svårigheter. Dessa svårigheter framträda starkast,

om man tager i betraktande, att vid ifrågavarande skolor understundom

saknas tillräckliga lokalutrymmen för att kunna bereda plats för så stora

klasser som med 35 lärjungar. Vidare bör uppmärksammas, att eu övergång

till den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anordningen kan komma att medföra,

att skolorna se sig nödsakade entlediga ej endast timlärare utan även

extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring. Eu dylik åtgärd kan

komma att i många fall drabba de sistnämnda oskäligt hårt. Utskottet har

därför ansett sig böra i denna del avstyrka det föreliggande förslaget.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

Kungl. Maj.ts förslag innebär vidare eu ändring i de nu gällande bestämmelserna

därutinnan, att behovet av nya parallellavdelningar skola underkastas

prövning av vederbörlig myndighet, skolöverstyrelsen, och att alltså

det nuvarande automatiskt verkande stadgandet om klassuppdelning begränsas.

Enligt vad departementschefen framhållit, borde bestämmas, att av

det till kommunala mellanskolor utgående anslaget, vilket alltjämt borde äga

karaktären av förslagsanslag, endast ett visst belopp finge utgå till parallellavdelningar.

Sedan Kungl. Maj:t årligen, efter det riksdagen anvisat medel,

bestämt det belopp, vartill de sammanslagna understöden till parallellavdelningar

under respektive läsår kunde högst uppgå, skulle det tillkomma skolöverstyrelsen

att inom ramen av detta belopp pröva de uppgivna behoven

och godkänna inrättandet, respektive bibehållandet vid vederbörande skola

av visst angivet antal parallellavdelningar av årsklasser.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i denna del har utskottet icke funnit tillräckliga

skäl föreligga att frångå nu gällande ordning. En bestämmelse om att

överstyrelsen skall i varje särskilt fall pröva, huruvida en ny parallellavdelning

må inrättas eller icke, måste komma att medföra betydande praktiska svårigheter,

särskilt med hänsyn till möjligheten att i tid anställa erforderliga

lärarkrafter. Utskottet'' avstyrker följaktligen Kungl. Maj:ts framställning, i

vad den innebär ett hänskjutande till skolöverstyrelsen av eu prövningsrätt

av den av departementschefen angivna beskaffenhet. Under sådana ornständighetei

torde enligt utskottets mening något behov av på kommunens bekostnad

inrättade parallellavdelningar icke föreligga, Vad vidare beträffar

förslaget, att Kungl. Maj:t skolk- inom förslagsanslagets ram bestämma ett

maximibelopp, vartill de sammanlagda understöden till parallellavdelningar

finge utgå, har utskottet ej heller kunnat tillstyrka den härutinnan tilltänkta

anordningen, då härigenom frågor, som hittills berott och framdeles böra bero

på riksdagens bestämmanderätt, skulle kunna komma att undandragas riksdagens

prövning.»

2: o)

Under punkt 121 av statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, hade

Kung], Maj:t föreslagit riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till

lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu

450,000 kronor, med 30,000 kronor till 480,000 kronor.

Utskottet hade under punkt 2 av sitt ifrågavarande utlåtande nr 34, hemställt,

att riksdagen må

a) besluta, att mom. 3 och 4 i avdelningen A) av de utav riksdagen antagna

bestämmelserna angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter

in. in. skola hava följande ändrade lydelse:

3. Den tjänstgöring, som här avses, skall vara förlagd till klasserna

övei de föibeiedande eller till läsavdelning av med skolan förbundet högre

lärarinneseminarium.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (>2.

it

4. Med full tjänstgöring förstås, vtid angår stadium, motsvarande rcaloch

flickskola, undervisning under 24 till 28 timmar i veckan och, vad angår

stadium, motsvarande gymnasiet, undervisning i den omfattning, som är

föreskriven för lektor vid högre allmänt läroverk.

h) föreskriva, att såsom villkor för lärarpersonalens avlöning vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter enligt de av riksdagen antagna grunderna

skall gälla:

Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iakttagande därav,

att, vad angår stadium, motsvarande real- och flickskola, minst 35 och beträffande

stadium, motsvarande gymnasiet, minst 30 lärjungar komma på

varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning inom densamma

upprättas, dock att, där bristande lokalutrymmen därför lägga oöverkomliga

hinder i vägen, antalet lärjungar må ifråga om stadium, motsvarande

real- och flickskola, efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas

till minst 30.

c) föreskriva, att för läsåret 1924—1925 skall gälla följande övergångsstadgande:
Därest

vid någon läroanstalt en tillämpning av de under a) och b) angivna

bestämmelser och villkor skulle medföra, att, även sedan eventuellt

anställda timlärare entledigats och efter uppnådd pensionsålder kvarstående

lärare avgått, jämväl sådan lärarinna med full tjänstgöring skulle behöva

entledigas, vilken under minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst,

må efter skolöverstyrelsens beprövande jämkning i sagda bestämmelser och

villkor vidtagas därhän, att entledigande av dylik lärarinna med full tjänstgöring

icke behöver under ifrågavarande läsår äga rum; ägande Kungl.

Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av detta

övergångsstadgande må befinnas erforderliga.

d) uppföra det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter med oförändrat belopp, 450,000 kronor.

Utskottets yttrande var av följande lydelse:

»Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget blivit

väsentligt överskridet, och har utskottet mot Kungl. Maj:ts förslag i förevarande

punkt icke någon annan erinran att framställa än vad framgår av

vad utskottet här nedan anför och föreslår.

I samband med anmälan om sitt beslut rörande tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid privatläroverken under budgetåret 1923—1924 erinrade

riksdagen om den avsevärda stegringen i kostnaderna för privatläroverken

under de senaste åren och framhöll bland annat, att de höjda statsanslagen

icke förbundits med några vidgade .skyldigheter för dessa läroverk och att

vissa brister förefunnes beträffande granskningen av ifrågavarande skolors

ekonomiska förhållanden och kontrollen över användningen av de medel,

som staten ansloge till detsamma. Riksdagen uttalade sig för att eu under
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

sökning snarast igångsattes i syfte att råda bot för de brister, som i angivna

och andra hänseenden härutinnan förelåge.

Med anledning av detta riksdagens uttalande anbefallde Kungl. Maj:t

skolöverstyrelsen att föranstalta om utredning i det av riksdagen avsedda

syftet samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag i ämnet,

vartill utredningen kunde föranleda. Den utredning och det förslag, som

överstyrelsen i anledning härav avgav, inkom dock till vederbörande statsdepartement

så sent, att hänsyn till detsamma icke kunde av Kungl. Maj:t

tagas vid framläggande av förslag till anslag åt privatläroverken för budgetaret

1924—1925. Den av överstyrelsen åvägabragta utredningen innefattas

emellertid i den förklaring, som överstyrelsen avgav i anledning av

riksdagens år 1923 församlade revisorers gjorda uttalande rörande privatläroverken,

och har utskottet därigenom tagit del av densamma. Det förslag,

vari denna utredning utmynnar, innebär, att för åtnjutande av statsunderstöd

skulle utöver förutvarande villkor och bestämmelser föreskrivas,

att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt utgående terminsavgifterna

underställes skolöverstyrelsens prövning och fastställelse;

att vid läroanstalten skall finnas en styrelse, bland vars ledamöter eu skall

utses av statlig myndighet;

att läroanstaltens räkenskaper granskas av minst två revisorer och att en

av dessa skall förordnas av statlig myndighet; samt

att läroanstaltens räkenskaper för ytterligare granskning insändas till riksräkenskapsverket.

Då utskottet funnit den av överstyrelsen verkställda utredningen otillfredsställande

för ernående av det syftemål riksdagen med sitt ovanberörda uttalande-

ville vinna, har utskottet i vederbörlig ordning från skolöverstyrelsen

införskaffat vissa kompletterande uppgifter rörande ifrågavarande läroanstalter,

vilka innefattas i den vid detta utlåtande fogade bilaga.

Vad som närmast föranledde riksdagens ovanberörda uttalande var den

avsevärda stegringen av statens bidrag till privatläroverken under de senare

åren. De från statsverket utgående understöden till de högre flickskolorna

samt de högre goss- och samskolorna voro år 1921 sju ä åtta gånger större

än år 1914, medan kommunernas tillskott till de högre goss- och samskolorna

ungefär fördubblats samt till de högre flickskolorna blivit mellan tre

och fyra gånger större. Terminsavgifterna hava något mer än fördubblats.

Det är givet, att denna starka ökning av statens bidrag måste väcka uppmärksamhet

och framkalla frågan, huruvida en dylik ökning kan vara av

de verkliga förhållandena motiverad. Ett besvarande av denna fråga föranleder

en granskning av privatläroverkens ekonomiska förhållanden och en

provning, huruvida dessa läroverk i avseende å sin penningförvaltning och

sin administration tillämpa grundsatser, som äro förenliga med de krav på

sparsamhet tidsläget ovägerligen ålägger såväl enskilda som det allmänna.

Vid den granskning, som utskottet på grundvalen av till buds stående ma
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ti2.

1 I

teriel i detta hänseende kunnat göra, har utskottet funnit, att i ilera hänseenden

så ej är förhållandet, och att beträffande privatläroverken uppenbara

missförhållanden varit rådande, vilka åsamkat staten dryga utgifter och,

i den mån ej ändring allaredan skett, påkalla omedelbar rättelse.

Riksdagen har i sitt förberörda uttalande framhållit, att de höjda statsanslagen

till privatläroverken icke förbundits med några vidgade skyldigheter

för dessa läroverk. Skolöverstyrelsen har i avseende härå erinrat om de

förpliktelser och villkor, som sedan länge varit gällande beträffande dessa

skolor, samt därefter berört frågan om terminsavgifterna, samt lärarpersonalens

avlöningsförhållanden och tjänstgöringsskyldighet. Det ligger emellertid

nära till hands att ur synpunkten av statsverkets berättigade intressen

göra vissa jämförelser närmast med statens läroverk och de kommunala mellanskolorna

i syfte att vinna kännedom om, i vad mån och i vilken utsträckning

privatläroverken tillämpa sådana restriktiva bestämmelser, som staten

till undvikande av alltför stora utgifter låtit komma till användning beträffande

andra läroanstalter, och som, därest de ej tinnas, billigheten fordrar,

att staten uppställer i avseende å de av staten rikligt understödda privatläroverken.

Utskottet vill då till en början erinra därom, att enligt gällande bestämmelser

för de allmänna läroverken må såsom regel i varje för viss klass

eller ring bestämd avdelning undervisas i realskolan högst 35 och å gymnasiet

högst 30 lärjungar. Det av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

framlagda förslaget om eu höjning till 35 av det för bildande av parallellklass

normala medeltalet lärjungar i läsavdelning av kommunal mellanskola

har utskottet ovan tillstyrkt, dock med den jämkningen, att, där bristande

lokalutrymmen därför lägga oöverkomliga hinder i vägen, antalet lärjungar

må efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas till minst 30. Vid

granskning av de härutinnan från privatläroverken för höstterminen 1923

föreliggande uppgifterna har utskottet funnit, att i ett flertal fall eu vidsträckt

uppdelning av parallellavdelningar ägt rum, redan innan totala lärjungeantalet

uppgått till 35, respektive å stadium, motsvarande gymnasiet,

30. Sammanlagt funnos, såsom av bifogade uppgifter framgår, under höstterminen

1923 vid privatläroverken 79 parallellavdelningar, som icke kunnat

upprättas, därest för statsläroverken gällande restriktioner tillämpats. Utskottet

har icke kunnat finna skäligt, att privatläroverken skola i detta hänseende

intaga eu i förhållande till statens läroverk så synnerligt gynnad ställning.

Tvärtom har utskottet ansett fullt fog föreligga att för privatläroverkens

vidkommande förorda införande av en bestämmelse av samma innebörd

som förut av utskottet föreslagits beträffande de kommunala mellanskolorna.

Såsom ett villkor för lärarinnepersonalens avlöning enligt de av

riksdagen antagna grunderna bör därför uppställas eu föreskrift av följande

innehåll: uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iaktttagande

därav, att, vad angår stadium, motsvarande real- och flickskola, minst 35

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

och beträffande stadium, motsvarande gymnasiet, minst 30 lärjungar komma

på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning inom densamma

upprättas, dock att, där bristande lokalutrymmen därför lägga oöverkomliga

hinder i vägen, antalet lärjungar må i fråga om stadium, motsvarande realoch

flickskola, efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas till minst

30. Jämväl i fråga om utgående av den tillfälliga löneförbättring, varom

förslag i nästföljande punkt föreligger, bör eu motsvarande fordran uppställas.

Uppmärksamheten bör vidare enligt utskottets mening ägnas åt lärarpersonalens

vid privatläroverken tjänstgöringsskyldighet. Enligt nu gällande

bestämmelser skall tjänstgöringen vara förlagd till klasserna över de förberedande

eller till läsavdelning av med skolan förbundet lärarinneseminarium,

dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill eu

tredjedel därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen. Med full

tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning, som åligger

ämneslärarinna vid allmänt läroverk. Sådan lärarinna är enligt gällande

läroverksstadga skyldig att varje vecka lämna undervisning 22 till 26 timmar,

men under vissa förutsättningar kan denna undervisningsskyldighet

minskas med två timmar, nämligen för lärare, som fått sig ålagt ett på grund

av lärjungeantalets storlek eller antalet skrivlag avsevärt drygare hemarbete

med rättandet av lärjungarnas skrivövningar eller annat därmed jämförligt

arbete utom den egentliga undervisningstiden. De manliga lärarnas tjänstgöringsskyldighet

är icke reglerad genom några allmänna föreskrifter. I samband

med bestämmelserna om tillfällig löneförbättring åt lärare vid privatläroverk

har dock stadgats, att för manlig ämneslärare i fråga om tjänstgöringens

omfattning läroverksstadgans bestämmelser om ämueslärares undervisningsskyldighet

i tillämpliga delar skola gälla.

Såvitt utskottet kunnat finna av de uppgifter, som varit för utskottet tillgängliga,

är tjänstgöringsskyldigheten mycket skiftande vid de olika läroverken.

I ett synnerligen stort antal fall har endast minimitjänstgöring eller

obetydligt däröver utkrävts av lärarna; i vissa fall hava timantalen understigit

minimitjänstgöringen. Å förevarande område föreligga enligt utskottets

uppfattning betänkliga missförhållanden. Må vara, att frånvaron av bestämt

fixerade tjänstgöringsföreskrifter kunde försvaras under tider, då statens

bidrag till privatläroverken voro förhållandevis små — numera sedan

statsunderstöden sju- till åttadubblats och till ett enda privatläroverk kunna

uppgå till 100,000-tals kronor, synes det orimligt att låta dessa förhållanden

fortfara. Det synes utskottet rimligen kunna uppställas fordran på eu tjänstgöringsskyldighet

för privatläroverkens lärare, som ansluter sig till vad i

detta hänseende gäller för motsvarande lärare vid andra av staten understödda

läroanstalter, närmast de kommunala mellanskolorna. Beträffande

dessa skolor gäller, att ämneslärare med full tjänstgöring, manlig och kvinnlig,

skall vara skyldig meddela undervisning 24 till 28 timmar i veckan,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G2.

13

vartill komma vissa andra i 75 § av stadgan för kommunala mellanskolor

angivna skyldigheter. A gymnasialstadiet vid de allmänna läroverken utgör

lektors undervisningsskyldighet 20 till 22 timmar i veckan. En uttrycklig

bestämmelse i detta hänseende anser utskottet höra ersätta vad nu är föreskrivet

angående full tjänstgöring.

Vidkommande det nuvarande medgivandet att ämneslärarinna med full

tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel av tjänstgöringen i de förberedande

klasserna eller i övningsämnen finner utskottet ej skäl förefinnas att

bibehålla detsamma. Härigenom medgives nämligen användning av en med

hänsyn till nu utgående löneförmåner oskäligt dyr arbetskraft på ett stadium,

som huvudsakligen motsvarar småskolestadiet, och inrymmes jämväl i övrigt

möjlighet för läroverken att vidtaga anordningar, vilka föranleda av förhållandena

ej motiverade statsutgifter. Tjänstgöringen bör enligt utskottets förmenande

vara förlagd till klasserna över de förberedande eller till läsavdelning

av med skolan förbundet högre lärarinneseminarium. Tjänstgöring vid

annat lärarinneseminarium anser utskottet i detta sammanhang icke böra

medräknas. Utskottet har följaktligen ansett sig böra tillstyrka, att riksdagen

må besluta, att mom. 3 och 4 i avdelningen A av de av riksdagen antagna

bestämmelserna angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter

m. in. skola hava följande ändrade lydelse:

3. Den tjänstgöring, som här avses, skall vara förlagd till klasserna över

de förberedande eller till läsavdelning av med skolan förbundet högre lärarinneseminarium.

4. Med full tjänstgöring förstås, vad angår stadium, motsvarande real- och

flickskola, undervisning under 24 till 28 timmar i veckan och vad angår

stadium, motsvarande gymnasiet, undervisning i den omfattning, som är

föreskriven för lektor vid högre allmänt läroverk.

I fråga om den tillfälliga löneförbättring, varom förslag i nästföljande

punkt föreligger, anser utskottet jämväl krav på eu närmare preciserad tjänstgöringsskyldighet

böra såsom villkor för löneförbättringens utgående uppställas.

I detta hänseende anser utskottet böra fordras, vad angår stadium,

motsvarande real- och flickskola, en ungefärlig medeltjänstgöringstid av 26

timmar i veckan och beträffande gymnasium en tjänstgöringstid av ungefär

21 timmar i veckan.

Utskottet förbiser ingalunda, att de av utskottet ifrågasatta skärpta bestämmelserna

kunna komma att vid enstaka läroanstalter, där en utsträckt

användning av för flickskolan avsedda lärarinnor i de förberedande klasserna

förekommit eller där medeltjänstgöringstiden vid skolan varit osedvanligt

låg eller ock där uppdelning i parallella klassavdelningar skett redan

vid ringa lärjungeantal, till sina verkningar medföra svårigheter för vederbörande

befattningshavare. För läsåret 1924—1925, varunder utskottet förmenar

en viss tidsfrist böra beredas vederbörande för vinnande av ny an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

ställning, anser utskottet därför, liksom ifrågasatts beträffande de kommunala

mellauskolorna, eu övergångsbestämmelse böra meddelas, som kan medgiva

en jämkning i berörda stadganden till förmån för vissa lärarinnor. Utskottet

utgår dock härvid från att en dylik jämkning ej tages till intäkt för

bibehållande av timlärare, vilka synas i första hand böra drabbas av de

skärpta bestämmelserna, eller av lärarinnor, vilka kvarstå efter uppnådd

pensionsålder. I anslutning till vad utskottet ovan föreslagit i motsvarande

hänseende beträffande de kommunala mellauskolorna syftar utskottet endast

på sådan ej pensionsberättigad lärarinna med full tjänstgöring, vilken under

minst två läsår varit vid läroanstalten anställd å innehavande tjänst. Utskottet

har därför såväl i avseende å de under förevarande punkt föreslagna

bestämmelserna som beträffande vad utskottet utöver Kung! Maj:ts förslag

ifrågasatt rörande utgående av den i nästföljande punkt omnämnda tillfälliga

löneförbättringen funnit sig böra förorda ett övergångsstadgande av

innebörd, att, därest vid någon läroanstalt eu tillämpning av ifrågasatta nya

bestämmelser och villkor .skulle medföra, att, även sedan eventuellt anställda

timlärare entledigats och efter uppnådd pensionsålder kvarstående lärare avgått,

jämväl sådan lärarinna med full tjänstgöring skulle behöva entledigas,

vilken under minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst, jämkning

i sagda bestämmelser och villkor må efter skolöverstyrelsens beprövande

vidtagas därhän, att entledigande av dylik lärarinna med full tjänstgöring

icke behöver under läsåret 1924—1925 äga rum.

De av utskottet tillstyrkta ändringarna i och tillägget till nuvarande bestämmelser

angående avlöning åt ifrågavarande lärarinnor medföra givetvis

eu minskning av de så att säga ordinarie statsutgifterna för dessa läroverk.

Utskottet beräknar, att vid bifall härtill, den av Kungl. Maj:t under nu förevarande

punkt ifrågasatta anslagsökningen å 30,000 kronor ej bliver erforderlig

och att förslagsanslaget till lönetillägg åt ifrågavarande lärarinnor följaktligen

kan bibehållas vid sitt nuvarande belopp, 450,000 kronor. Kostnaderna för

den tillfälliga löneförbättringen, varom i nästföljande punkt talas, skulle emellertid

vid uppställande av villkor av den art, som ovan ifrågasatts, kunna reduceras

rätt väsentligt. Utskottet har beräknat den härav föranledda besparingen

til! i runt tal 260,000 kronor.

\ ad beträffar terminsavgifterna, hava dessa visserligen under det senaste

läsåret undergått någon sänkning, men äro vid åtskilliga läroverk fortfarande

betydande, särskilt vid de högre goss- och samskolorna. Så var exempelvis

för läsåret 1922—1923 terminsavgiften å gymnasiestudiet vid de högre flickskolorna

i Stockholm i regel 220—230 kronor och beträffande flickskolan

respektive realskolan därsammastädes varierande mellan lägst 80 och 145

kronor samt högst 125 och 175 kronor. Beträffande de högre goss- och

samskolorna utgjorde för sagda''läsår terminsavgiften å gymnasialstadiet högst

285 kronor och i ett fall, Lundsbergs skola, 800 kronor. Ifrågavarande avgifter,

vilka äro ganska växlande för olika orter, skolor och skolstadier blevo

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <12.

15

under krisåren betydligt höjde. Skolöverstyrelsen har framhållit den påfallande

obenägenheten, som skolorna visat att vidtaga någon väsentlig sänkning

av de höga avgifter, som krisårens extraordinära förhållanden framkallat,

och ifrågasätter, att storleken av de normalt utgående avgifterna

underställes överstyrelsens prövning och fastställelse. Utskottet ansluter sig

till detta förslag och anser eu bestämmelse härom böra upptagas bland villkoren

för utgående av den i nästföljande punkt omnämnda tillfälliga löneförbättring.

Beträffande de högre flickskolorna är stadgat, att befrielse från och nedsättning

i terminsavgifter skola medgivas till den omfattning, Kung! Maj:t

bestämmer. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t plägat stadga, att läroanstalt

skall vara skyldig att åt lärjungar i klasserna över de förberedande

bevilja befrielse från eller nedsättning i de vid läroanstalten utgående terminsavgifter

till så stor utsträckning, att den minskning i avgifter, som

härigenom uppkommer, utgör minst 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna

vid anstalten skolat uppgå, därest samtliga lärjungar erlagt

fulla avgifter, dock att läroanstalten icke är skyldig medgiva befrielse från

eller nedsättning i terminsavgifter till sammanlagt högre belopp än den

motsvarar två tredjedelar av det anstalten tilldelade statsanslaget, anslag till

huslig, ekonomi icke medräknat. Utan att härutinnan vilja göra något bestämt

uttalande anser utskottet, det kunna ifrågasättas, huruvida icke en

jämkning i sagda föreskrift kan anses motiverad i syfte att bereda vidgad

möjlighet till befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter.

Utskottet anser vidare, att privatläroverkens räkenskaper skola i den ordning,

Kungl. Maj:t bestämmer, insändas till riksräkenskapsverket för granskning

; jämväl föreskrift härom bör upptagas som villkor för utgående av den

tillfälliga löneförbättringen.

Till sist vill utskottet allenast erinra därom, att de av utskottet förordade

villkoren jämväl komma att medföra en betydande nedsättning i anslaget

till dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärarpersonal.

Genom uppställande av de villkor, utskottet ovan angivit, skulle eu besparing

å anslaget till tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande lärarpersonal

vinnas med i runt tal 260,000 kronor. Utskottet har emellertid funnit anledning

att ytterligare begränsa anslaget. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

för budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 kvarstod å det

av riksdagen anvisade extra reservationsanslaget till extra understöd åt vissa

privatläroverk en reservation till nästföljande budgetår av 94,100 kronor.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utgjorde denna reservation

den 24 januari 1924 90,600 kronor. Då ifrågavarande anslag avsåg

att för privatläroverken lätta de av kristiden föranledda svårigheterna

och något behov därav följaktligen icke vidare torde förefinnas, har utskottet

funnit, att denna reservation nu bör komma statsregleringen tillgodo, och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

detta så mycket mer, som departementschefen i ett flertal fall ansett sig

böra för nedbringande av anslagsbelopp anlita förefintliga reservationer.

Anslaget till tillfällig löneförbättring synes med hänsyn till vad sålunda

anförts böra bestämmas till 2,100,000 kronor.

Utskottet, som under nästföljande punkt framlägger förslag angående den tillfälliga

löneförbättringen åt privatläroverkens lärare, hemställer nu ----.»

I en vid denna punkt fogad reservation hade herrar S. H. Kvarnzelitis,

H. F. Lamm, E. A. Hallin, J. Jeansson och A. R. Rooth förklarat sig anse,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lvdelse:

»Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget blivit

väsentligt överskridet, och har utskottet mot Ivungl. Maj:ts förslag i denna

del intet att erinra.

I samband — — — —--- —---— —---— — — —

— — — — — —----—• — — — — — härutinnan förelåge.

Med anledning av--------— —----— —.

------—----- till riksräkenskapsverket.

Vad som närmast föranledde riksdagens ovanberörda uttalande var den

avsevärda stegringen av statens bidrag till privatläroverken under de senare

åren. Det har vid sådana förhållanden framstått såsom önskligt att tillse,

i vad mån en begränsning av statens utgifter för dessa läroanstalter skulle

kunna ske. I den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen hava emellertid

sådana faktorer icke behörigen uppmärksammats, vilka skulle bidraga

till ernående av detta syftemål. Utskottet, som finner åtgärder i detta

syfte önskvärda, har därför ansett sig böra taga under övervägande, huruvida

dylika åtgärder omedelbart kunna vidtagas, men därvid kommit till

den uppfattningen, att så ej utan vidare lärer kunna ske, utan lärer eu

närmare utredning därför vara erforderlig.

De olika avseenden, i vilka en ändring av hittillsvarande bestämmelser

skulle kunna tänkas medföra en begränsning av statens utgifter, äro följande:

Det har föreslagits, att tjänstgöringsplikten för flickskolornas lärarinnor,

vilken för närvarande omfattar lägst 22, högst 26 timmar och alltså sammanfaller

med den för statssamskolornas lärarinnor gällande, skall i alla

flickskolans klasser höjas till lägst 24, högst 28 eller till den för lärare i

mellanskolan och realskolans fem nedre klasser gällande.

Mot eu dylik skärpning har anmärkts, dels att den är obillig, eftersom

flickskolans lärarinnor äro sämre avlönade än lärarpersonalen i mellanskolan

och i realskolan; dels att den i varje fall icke bör utsträckas till de flickskolans

övre klasser, som motsvara realskolans sjätte klass och gymnasiet,

där en lägre tjänstgöringsplikt är föreskriven (jfr läroverksstadgan § 135: 2);

dels och att den kommer att för samtliga flickskolor medföra, att en del av

den nuvarande lärarpersonalen blir överflödig och alltså måste entledigas.

Vidare har föreslagits, att den nu bestående rätten för flickskolorna att

låta de i de egentliga flickskoleklasserna tjänstgörande lärarinnorna bestrida

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

17

intill eu tredjedel av sin tjänstgöring i do s. k. förberedande klasserna skall

upphöra. All tjänstgöring för dessa lärarinnor skulle framdeles förläggas

till den egentliga flickskolan.

Mot den sålunda föreslagna restriktionen har gjorts gällande, dels att den

kommer att medföra, att ännu flera av de nuvarande lärarinnorna i do

egentliga flickskoleklasserna omedelbart bliva överflödiga och måste entledigas,

dels ock att den föreslagna åtgärden kommer att beröva skolorna den

nu förefintliga, ur uppfostringssynpunkt betydelsefulla möjligheten att åstadkomma

en personlig förbindelse mellan de förberedande klasserna och den

egentliga flickskolan.

Till sist har ifrågasatts, att uppdelning av flickskoleklass i parallellavdelningar

ej må äga rum, förrän klassens hela lärjungeantal överstiger på

stadium motsvarande gymnasium 30 och på stadium motsvarande real- eller

samskola 35, dock att skolöverstyrelsen må kunna, då oöverkomliga lokala

svårigheter därtill nödga, å real- och samskolestadiet bestämma maximiantalet

till 30.

Mot ett sådant förslag har erinrats, att då flertalet flickskolor endast i

ringa utsträckning förfogar över klassrum, som rymma ens 30 lärjungar,

den föreslagna skärpningen kommer att för många skolor medföra nödvändigheten

antingen att avvisa åtskilliga av sina nuvarande lärjungar samt i

sammanhang därmed omedelbart avskeda överflödiga lärarinnor; eller ock att

på egen bekostnad upprätta och underhålla parallella avdelningar, något som

dock utan tvivel kommer att överstiga flertalet skolors ekonomiska bärkraft.

Eu var av de föreslagna skärpningarna skulle komma att medföra, att åtskilliga

av de nu vid flickskolorna anställda lärarinnorna bleve överflödiga och

därför måste omedelbart entledigas. Antalet av dylika lärarinnor låter sig icke

utan närmare undersökning beräkna men bleve helt säkert ganska ansenligt.

Flickskolorna hava ej några i ordets vanliga betydelse ordinarie lärarin-,

nor. I regel går det så till, att skolans ledning årligen före mars månads

ingång träffar avtal med vederbörande lärarinnor om deras anställning och

tjänstgöring under följande läsår. Så har också skett innevarande år.

Tvingas nu de skolor, som sålunda redan kontrakterat med sina lärarinnor,

att nu omedelbart reducera sin personal, torde väl de entledigade lärarinnorna

kunna göra anspråk på att det redan träffade avtalet skulle ekonomiskt

upprätthållas, men vederbörande skolor berövas själva en stor del av

de ekonomiska förutsättningarna för förbindelsens infriande. Och de lärarinnor,

som tilläventyrs icke äro skyddade genom en dylik formlig överenskommelse

utan som på god tro berett sig på att enligt gammal vana stanna

kvar på sina platser även nästa läsår, ställas helt plötsligt på bar backe.

Förutom det nu anförda är att märka, att den treårsperiod för vilken

Kungl. Maj:t senast i överensstämmelse med av riksdagen beslutade grunder

tilldelat flickskolorna statsunderstöd, går till ända först med utgången av år 1924.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 36 höft. (Nr 62.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

Innan åtgärder vidtagas för genomförande av skärpta bestämmelser i ovan

angivna hänseenden för privatläroverkens vidkommande, tarvas uppenbarligen

eu utredning av nu berörda frågor. Därvid bör ock uppmärksammas,

att eu närmare angiven övergångstid synes böra stipuleras, innan skärpta

bestämmelser införas, varom utskottet i allt fall i brist på närmare utredning

nu ej vill uttala sig. Utredningen bör föreläggas 1925 års riksdag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, nu 450,000 kronor, med 30,000 kronor

till 480,000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa

utredning i de av utskottet här ovan angivna hänseenden samt för

1925 års riksdag framlägga det förslag, vartill denna utredning må kunna

giva anledning.»

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har första kammaren antagit

det förslag, som innefattas i den av herr S. H. Kvarnzelius in. fl. vid

punkten avgivna reservationen, varemot andra kammaren bifallit utskottets

hemställan med den ändring, att i det under c) intagna övergångsstadgandet

orden »minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst» utbyttes mot

»minst två läsår i denna egenskap varit anställd vid läroanstalt, varom nu

är fråga», ävensom i avseende å motiveringen vidtagit dels den ändringen

att i det stycket, som börjar »Utskottet förbiser ingalunda», rad 13 nedifrån

orden »vid läroanstalten anställd å innehavande tjänst» utbyttes mot orden

»i denna egenskap anställd vid läroanstalt, varom nu är fråga», dels ock

den ändringen att i samma stycke, rad 4 nedifrån orden »vilken under minst

två läsår varit anställd å innehavande tjänst» utbyttes mot orden »vilken i

. denna egenskap under minst två läsår varit anställd vid läroanstalt, varom

nu är fråga».

Kamrarnas beslut skilja sig alltså beträffande dels anslagsbeloppet, vilket

av första kammaren bestämts till det av Kungl. Maj:t föreslagna, 480,000

kronor, och av andra kammaren till det nuvarande, 450,000 kronor,’dels ock

därutinnan att första kammaren beslutat skrivelse till Kungl. Maj:t med

begäran om utredning angående ändring i vissa angivna hänseenden av bestämmelserna

angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter m. m., under det att andra kammaren beslutat vissa

ändringar i nämnda bestämmelser.

Beträffande de olika beslut i fråga om utskottets hemställan, vari kamrarna

under denna punkt stannat, synes eu jämkning kunna ske på det sätt,

att dels villkor uppställas om förefintligheten i regel av 30 lärjungar vid uppdelning

av årsklass i parallellavdelningar samt om stadgad minimitjänst
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

19

göriug beträffande läsåret 1924—1925, mot det att andra kammaren frånträder

sitt beslut om ändrade författningsbestämmelser rörande lärarnas

tjänstgöring och anslagsbeloppets storlek, dels ock båda kamrarna besluta,

att till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse av nedan angiven innebörd. I avseende

å motiveringen synes, utöver vad som bliver en följd av sammanjämkningen

i ovanberörda hänseenden, böra från den av andra kammaren

godkända motiveringen upptagas i huvudsak vad som uttalats i fråga om

dels lärarpersonalens tjänstgöringsförhållanden, dels terminsavgifterna vid

ifrågavarande skolor, dels med viss jämkning granskningen av privatläroverkens

räkenskaper, dels ock tillgodoförande åt statsregleringen av en förefintlig

reservation å det extra reservationsanslaget till extra understöd åt vissa

privatläroverk.

Utskottet hemställer alltså,

att kamrarna må, var och en med frånträdande av sitt

tidigare fattade beslut, i sådant avseende godkänna följande

yttrande och förslag:

»Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget blivit

väsentligt överskridet, och har utskottet mot Kungl. Maj:ts förslag i förevarande

del intet att erinra.

I samband med anmälan om sitt beslut rörande tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid privatläroverken under budgetåret 1923—1924 erinrade

riksdagen om den avsevärda stegringen i kostnaderna för privatläroverken

under de senaste åren och framhöll bland annat, att de höjda statsanslagen

icke förbundits med några vidgade skyldigheter för dessa läroverk och att

vissa brister förefunnes beträffande granskningen av ifrågavarande skolors

ekonomiska förhållanden och kontrollen över användningen av de medel,

som staten ansloge till detsamma. Riksdagen uttalade sig för att en undersökning

snarast igångsattes i syfte att råda bot för de brister, som i angivna

och andra hänseenden härutinnan förelåge.

Med anledning av detta riksdagens uttalande anbefallde Kungl. Maj:t

skolöverstyrelsen att föranstalta om utredning i det av riksdagen avsedda

syftet samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag i ämnet,

vartill utredningen kunde föranleda. Den utredning och det förslag, som

överstyrelsen i anledning härav avgav, inkom dock till vederbörande statsdepartement

så sent, att hänsyn till detsamma icke kunde av Kungl. Maj:t

tagas vid framläggande av förslag till anslag åt privatläroverken för budgetåret

1924—1925. Den av överstyrelsen åvägabragta utredningen innefattas

emellertid i den förklaring, som överstyrelsen avgav i anledning av riksdagens

år 1923 församlade revisorers gjorda uttalande rörande privatläroverken,

och har utskottet därigenom tagit del av densamma. Det förslag,

vari denna utredning utmynnar, innebär, att för åtnjutande av statsunderstöd

skulle utöver förutvarande villkor och bestämmelser föreskrivas,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt utgående terminsavgifterna

underställes skolöverstyrelsens prövning och fastställelse;

att vid läroanstalten skall finnas en styrelse, bland vars ledamöter en skall

utses av statlig myndighet;

att läroanstaltens räkenskaper granskas av minst två revisorer och att en

av dessa skall förordnas av statlig myndighet; samt

att läroanstaltens räkenskaper för ytterligare granskning insändas till riksräkenskapsverket.

Vad som närmast föranledde riksdagens ovanberörda uttalande var den

avsevärda stegringen av statens bidrag till privatläroverken under de senare

åren. De från statsverket utgående understöden till de högre flickskolorna

samt de högre goss- och samskolorna voro år 1921 sju ä åtta gånger större

än år 1914, medan kommunernas tillskott till de högre goss- och samskolorna

ungefär fördubblats samt till de högre flickskolorna blivit mellan tre

och fyra gånger större. Terminsavgifterna hava något mer än fördubblats.

Det är givet, att denna starka ökning av statens bidrag måste väcka uppmärksamhet

och framkalla frågan, huruvida en dylik ökning kan vara av

de verkliga förhållandena motiverad. Ett besvarande av denna fråga föranleder

en granskning av privatläroverkens ekonomiska förhållanden och en

prövning, huruvida dessa läroverk i avseende å sin penningförvaltning och

sin administration tillämpa grundsatser, som äro förenliga med de krav på

sparsamhet tidsläget ovägerligen ålägger såväl enskilda som det allmänna.

Vid den granskning, som utskottet på grundvalen av till buds stående material

i detta hänseende kunnat göra, har utskottet funnit, att i flera avseenden

så ej är fallet och att beträffande åtminstone vissa privatläroverk,

förhållandena i nämnda avseenden varit sådana, att de åsamkat staten dryga

utgifter och alltså, i den mån ej ändring redan skett, påkalla skyndsam rättelse.

Riksdagen har i sitt förberörda uttalande framhållit, att de höjda statsanslagen

till privatläroverken icke förbundits med några vidgade skyldigheter

för dessa läroverk. Skolöverstyrelsen har i avseende härå erinrat om

de förpliktelser och villkor, som sedan länge varit gällande beträffande dessa

skolor, samt därefter berört frågan om terminsavgifterna, samt lärarpersonalens

avlöningsförhållanden och tjänstgöringsskyldighet. Det ligger emellertid

nära till hands att ur synpunkten av statsverkets berättigade intressen

göra vissa jämförelselser närmast med statens läroverk och de kommunala

mellanskolorna i syfte att vinna kännedom om, i vad mån och i vilken utsträckning

privatläroverken tillämpa sådana restriktiva bestämmelser, som

staten till undvikande av alltför stora utgifter låtit komma till användning

beträffande andra läroanstalter, och som, därest de ej finnas, billigheten fordrar,

att staten uppställer i avseende å de av staten rikligt understödda privatläroverken.

Utskottet vill då till en början erinra därom, att enligt gällande bestämmelser

för de allmänna läroverken må såsom regel i varje för viss klass

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 02.

21

eller ring bestämd avdelning undervisas i realskolan högst 35 och å gymnasiet

högst 30 lärjungar. I fråga om statsbidraget till parallellavdelningar

vid kommunal mellanskola är föreskrivet, att sådant bidrag inom värjo årsklass

må utgå till högst så stort antal parallellavdelningar av årsklassen,

som uppkommer med iakttagande därav, att minst 30 lärjungar komma

på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom

densamma. Vid granskning av do härutinnan från privatläroverken för

höstterminen 1923 föreliggande uppgifterna har utskottet funnit, att i ett

flertal fall en vidsträckt uppdelning av parallellavdelningar ägt rum, då varken

de för statsläroverken eller ens för de kommunala mellanskolorna givna

föreskrifterna i nyssberörda hänseende varit uppfyllda. Utskottet har icke

kunnat finna skäligt, att privatläroverken skola i detta hänseende intaga en

i förhållande till statens läroverk så synnerligt gynnad ställning. Då emellertid

de lokala förhållandena vid privatläroverken måhända icke medgiva

uppställande av siffran 35 såsom normgivande för uppdelning i parallellavdelningar

och utskottet dessutom i avseende å de kommunala mellanskolorna

avstyrkt det av Kungl. Maj:t i detta hänseende framlagda förslaget,

har utskottet beträffande nu förevarande läroverk ansett sig böra stanna

för en siffra av 30, dock att där bristande lokalutrymmen lägga oöverkomliga

hinder i vägen, antalet må efter skolöverstyrelsens beprövande kunna

begränsas till lägre lärjungeantal. Jämväl i fråga om utgående av den tillfälliga

löneförbättring, varom förslag i nästföljande punkt föreligger, bör en

motsvarande fordran uppställas.

Uppmärksamheten bör vidare enligt utskottets mening ägnas åt lärarpersonalens

vid privatläroverken tjänstgöringsskyldighet. Enligt nu gällande

bestämmelser skall tjänstgöringen vara förlagd till klasserna över de förberedande

eller till läsavdelning av med skolan förbundet lärarinneseminarium,

dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill en

tredjedel därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen. Med full

tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning, som åligger

ämneslärarinna vid allmänt läroverk. Sådan lärarinna är enligt gällande

läroverksstadga skyldig att varje vecka lämna undervisning 22 till 26

timmar, men under vissa förutsättningar kan denna undervisningsskyldighet

minskas med två timmar, nämligen för lärare, som fått sig ålagt ett på

grund av lärjungeantalets storlek eller antalet skrivlag avsevärt drygare hemarbete

med rättandet av lärjungarnas skrivövningar eller annat därmed jämförligt

arbete utom den egentliga undervisningstiden. De manliga lärarnas

tjänstgöringsskyldighet är icke reglerad genom några allmänna föreskrifter.

I samband med bestämmelserna om tillfällig löneförbättring åt lärare vid

privatläroverk har dock stadgats, att för manlig ämneslärare i fråga om

tjänstgöringens omfattning läroverksstadgans bestämmelser om ämneslärares

undervisningsskyldighet i tillämpliga delar skola gälla.

Såvitt utskottet kunnat finna av de uppgifter, som varit för utskottet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

tillgängliga, är tjänstgöringen mycket skiftande vid de olika läroverken.

I ett synnerligen stort antal fall har endast minimitjänstgöring eller obetydligt

däröver utkrävts av lärarna; i vissa fall hava timantalen understigit

minimitjänstgöringen. Det synes utskottet rimligen kunna uppställas fordran på

eu tjänstgöringsskyldighet för privatläroverkens lärare, som ansluter sig till

vad i detta hänseende gäller för motsvarande lärare vid andra av staten understödda

läroanstalter, närmast de kommunala mellanskolorna. Beträffande

dessa skolor gäller, att ämneslärare med full tjänstgöring, manlig och kvinnlig,

skall vara skyldig meddela undervisning 24 till 28 timmar i veckan,

vartill komma vissa andra i 75 § av stadgan för kommunala mellanskolor

angivna skyldigheter. Å gymnasialstadiet vid de allmänna läroverken utgör

lektors undervisningsskyldighet 20 till 22 timmar i veckan. En uttrycklig

bestämmelse därom, att med full tjänstgöring skall, vad angår stadium, motsvarande

real- och flickskola, förstås undervisning i 24—28 timmar i veckan

och vad angår stadium, motsvarande gymnasium, undervisning i den

omfattning, som är föreskriven för lektor vid allmänt läroverk, anser utskottet

bör från och med ingången av läsåret 1925—1926 ersätta vad nu

är föreskrivet angående full tjänstgöring. För nu stundande läsår anser utskottet

böra föreskrivas, att tjänstgöringstiden för lärarinna med full tjänstgöring

icke skall understiga 22—26 timmar i veckan.

Vidkommande det nuvarande medgivandet att ämneslärarinna med full

tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel av tjänstgöringen i de förberedande

klasserna eller i övningsämnen finner utskottet ej skäl förefinnas

att bibehålla densamma. Härigenom medgives nämligen användning av en

med hänsyn till nu utgående löneförmåner oskäligt dyr arbetskraft på ett

stadium, som huvudsakligen motsvarar småskolestadiet, och inrymmes jämväl

i övrigt möjlighet för läroverken att vidtaga anordningar, vilka föranleda

av förhållandena ej motiverade statsutgifter- Tjänstgöringen bör enligt utskottets

förmenande vara förlagd till klasserna över de förberedande eller

till läsavdelning av med skolan förbundet högre lärarinneseminarium. Tjänstgöring

vid annat lärarinneseminarium anser utskottet i detta sammanhang

icke böra medräknas. Även i detta hänseende bör eu uttrycklig bestämmelse

komma till stånd att gälla från och med ingången av läsåret 1925

—1926.

I fråga om den tillfälliga löneförbättring, varom förslag i nästföljande

punkt föreligger, anser utskottet jämväl krav på en närmare preciserad

tjänstgöringsskyldighet böra såsom villkor för löneförbättringens utgående

uppställas.

Utskottet förbiser ingalunda, att de av utskottet från och med läsåret

1925—1926 ifrågasatta skärpta bestämmelserna kunna komma att vid enstaka

läroanstalter, där en utsträckt användning av för flickskolan avsedda

lärarinnor i de förberedande klasserna förekommit eller där medeltjänstgöringstiden

vid skolan varit osedvanligt låg eller ock där uppdelning i pa
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 02.

23

rallella klassavdelningar skett redan vid ringa lärjungeantal, till sina verkningar

medföra svårigheter för vederbörande befattningshavare. Utskottet

bar därför ansett sig böra hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:ts anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta lämpliga övergångsbestämmelser

i syfte att för läsåret 1924—1925 anställda ämneslärare

med full tjänstgöring, vilka ej uppnått pensionsåldern, icke må behöva avskedas

på grund av de skärpta bestämmelser, som i fråga om tjänstgöringens

omfattning och förläggning enligt vad utskottet ovan anfört böra tilllämpas

från och med läsåret 1925—1926.

Vad beträffar terminsavgifterna, hava dessa visserligen under det senaste

läsåret undergått någon sänkning, men äro vid åtskilliga läroverk fortfarande

betydande, särskilt vid de högre goss- och samskolorna. Så var exempelvis

för läsåret 1922—1923 terminsavgiften å gymnasiestadiet vid de högre flickskolorna

i Stockholm i regel 220—230 kronor och beträffande flickskolan

respektive realskolan därsammastädes varierande mellan lägst 80 och 145

kronor samt högst 125 och 175 kronor. Beträffande de högre goss- och

samskolorna utgjorde för sagda läsår terminsavgiften å gymnasialstadiet

högst 285 kronor och i ett fall, Lundsbergs skola, 800 kronor. Ifrågavarande

avgifter vilka äro ganska växlande för olika orter, skolor och skolstadier

blcvo under krisåren betydligt höjda. Skolöverstyrelsen har framhållit den

påfallande obenägenheten, som skolorna visat att vidtaga någon väsentlig

sänkning av de höga avgifter, som krisårens extraordinära förhållanden

framkallat, och ifrågasätter, att storleken av de normalt utgående avgifterna

underställes överstyrelsens prövning och fastställelse. Utskottet ansluter sig

till detta förslag och anser en bestämmelse härom böra upptagas bland villkoren

för utgående av den i nästföljande punkt omnämnda tillfälliga löneförbättring.

Beträffande de högre flickskolorna är stadgat, att befrielse från och nedsättning

i terminsavgifter skola medgivas till den omfattning, Kungl. Maj:t

bestämmer. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t plägat stadga, att läroanstalt

skall vara skyldig att åt lärjungar i klasserna över de förberedande

bevilja befrielse från eller nedsättning i de vid läroanstalten utgående terminsavgifter

till så stor utsträckning, att den minskning i avgifter, som

härigenom uppkommer, utgör minst 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna

vid anstalten skolat uppgå, därest samtliga lärjungar erlagt

fulla avgifter, dock att läroanstalten icke är skyldig medgiva befrielse från

eller nedsättning i terminsavgifter till sammanlagt högre belopp än den

motsvarar två tredjedelar av det anstalten tilldelade statsanslaget, anslag till.

huslig ekonomi icke medräknat. Utan att härutinnan vilja göra något bestämt

uttalande anser utskottet det kunna ifrågasättas, huruvida icke eu

jämkning i sagda föreskrift kan anses motiverad i syfte att bereda vidgad

möjlighet till befrielse från eller nedsättning i termensavgifter.

Utskottet anser vidare, att i granskningen av privatläroverkens räken
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

skaper skall deltaga en utav riksräkenskapsverket utsedd revisor, vilken bör

vara inom länet bosatt. Därjämte böra vid anfordran räkenskaperna ställas

till förfogande av riksdagens revisorer.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetperioden 1

januari—30 juni 1923 kvarstod å det av riksdagen anvisade extra reservationsanslaget

till extra understöd åt vissa privatläroverk en reservation

till nästföljande budgetår av 94,100 kronor. Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket

inhämtat, utgjorde denna reservation den 24 januari 1924

90,600 kronor. Då ifrågavarande anslag avsåg att för privatläroverken lätta

de av kristiden föranledda svårigheterna och något behov därav följaktligen

icke vidare torde förefinnas, har utskottet funnit, att denna reservation nu

bör komma statsregleringen tillgodo, och detta så mycket mer, som departementschefen

i ett flertal fall ansett sig böra för nedbringande av anslagsbelopp

anlita förefintliga reservationer.

Det under punkt 3 här nedan omförmälda anslaget till tillfällig löneförbättring

synes med hänsyn till vad sålunda anförts böra bestämmas till

2,360,000 kronor.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må

a) föreskriva, att såsom villkor för lärarpersonalens avlöning vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter enligt de av riksdagen antagna grunderna

skall gälla:

Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iakttagande därav,

att minst 30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny

avdelning inom densamma upprättas, dock att, där bristande lokalutrymmen

lägga oöverkomliga hinder i vägen, antalet må efter skolöverstyrelsens lieprövande

kunna begränsas till lägre lärjungeantal;

b) föreskriva att för läsaret 1924—1925 tjänstgöringstiden för lärarinna

med full tjänstgöring icke skall understiga 22—26 timmar i veckan;

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, nu 450,000 kronor, med 30,000 kronor

till 480,000 kronor;

d) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta

lämpliga övergångsbestämmelser i syfte att för läsåret 1924—1925

anställda ämneslärare med full tjänstgöring, vilka ej uppnått pensionsåldern,

icke må behöva avskedas på grund av de skärpta bestämmelser, som i fråga

om tjänstgöringens omfattning och förläggning enligt vad utskottet ovan

anfört böra tillämpas från och med läsåret 1925—1926, samt för riksdagen

framlägga förslag i berörda hänseende.»

3:o)

Under punkten 122 av statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, hade

Kungl. Maj:t (punkt 122) föreslagit riksdagen att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

25

dels för beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av tillfällig

löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre

flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 2,450,000 kronor;

dels bestämma, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet gäldas

av statsmedel samt utgå efter följande grunder:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som under

tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller någon del av nämnda tid är anställd

i egenskap av föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller

övningslärare vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre gosseller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från

det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsauslaget till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver föreskriven

minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver

den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under

åren 1913—1915:

a) till en kvinnlig föreståndare vid högre flickskola och enskilt lärarinneseminarium

samt en föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola

och högre goss- eller samskola med 1,500 kronor för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid enskild

mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium,

därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som

utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, ined 1,500 kronor för år

samt, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som utgår från

en begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller samskola

samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme och år,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal

veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid bestämmande

av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning''

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för veckotimme

och år;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola, högre

goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor för

veckotimme och år;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre

flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med

40 kronor för veckotimme och år.

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellanskola

och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande 20

procent av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande skola i

tillfällig löneförbättring under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 utgående

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

beloppet, varder för skolans verksamhet för nämnda tid i övrigt anslagen

av kommun eller enskilda donatorer eller utgår av medel, som eljest stå till

vederbörande läroanstalts förfogande;

dels och förklara, att det må ankomma på Kung!. Maj:t att utfärda de

närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas

erforderliga.

Under punkten 3 av sitt utlåtande nr 34 hade utskottet hemställt,

att riksdagen måtte

A) för beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor,

högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 2,100,000 kronor;

B) bestämma, att till lärare vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter

understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget

till privatläroverk, må utgå tillfällig löneförbättring, under förutsättning att

vid anordnande av undervisningen inom vederbörande läroanstalt ävensom

i övrigt följande villkor och bestämmelser iakttagas, nämligen,

1) att uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iakttagande

därav, att vad angår stadium, motsvarande real- och flickskola, minst 35 och

beträffande stadium, motsvarande gymnasiet, minst 30 lärjungar komma på

varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma,

dock att, där bristande lokalutrymmen därför lägga oöverkomliga

hinder i vägen, antalet lärjungar må i fråga om stadium, motsvarande realoch

flickskola, efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas till

minst 30;

2) att medeltjänstgöringstiden vid läroanstalten för änmeslärare med full

tjänstgöring — föreståndare däri ej inberäknad — uppgår till ungefär 26

timmar i veckan å stadium, motsvarande real- och flickskola, samt å stadium,

motsvarande gymnasiet, till ungefär 21 timmar i veckan;

skolande dock beträffande läsåret 1924—1925 gälla följande övergångsstadgande:
Därest

vid någon läroanstalt en tillämpning av de under 1) och 2) angivna

villkor och bestämmelser skulle medföra, att, även sedan eventuellt anställda

timlärare entledigats och efter uppnådd pensionsålder kvarstående lärare avgått,

jämväl sådan lärarinna med full tjänstgöring skulle behöva entledigas,

vilken under minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst, må efter

skolöverstyrelsens beprövande jämkning i sagda villkor och bestämmelser

vidtagas därhän, att entledigande av dylik lärarinna med full tjänstgöring

icke behöver under ifrågavarande läsår äga rum; ägande Kungl. Maj:t att

utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av detta övergångsstadgande

må befinnas erforderliga;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

27

3) att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt utgående terminsavgifterna

underställes skolöverstyrelsens prövning och fastställelse;

4) att vederbörande läroanstalts räkenskaper i den ordning, Kungl. Maj:t

bestämmer, insändas till riksräkenskapsverket för granskning.

C) bestämma, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet gäldas

av statsmedel samt utgå efter följande grunder:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som under

tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller någon del av nämnda tid är anställd

i egenskap av föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller

övningslärare vid sådan läroanstalt, som under B) sägs.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver föreskriven

minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver

den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under

åren 1913—1915:

a) till en kvinnlig föreståndare vid högre flickskola och enskilt lärarinneseminarium

samt en föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola

och högre goss- eller samskola med 1,500 kronor för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid enskild

mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala,

som utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, med 1,500 kronor

för år samt, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som utgår

från eu begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller samskola

samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme och

år, dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal

veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid

bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för veckotimme

och år;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola, högre

goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor för

veckotimme och år;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre

flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med

40 kronor för veckotimme och år.

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellanskola

och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande 20 procent

av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande skola i tillfällig

löneförbättring under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 utgående beloppet,

varder för skolans verksamhet för nämnda tid i övrigt anslagen av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

kommun eller enskilda donatorer eller utgår av medel, som eljest stå till

vederbörande läroanstalts förfogande.

D) förklara, att det må ankomma på Kung!. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av de under C) omnämnda grunder

må befinnas erforderliga.

Utskottets yttrande var av följande lydelse:

»Under de senaste åren har ifrågavarande anslag utgått med 2,000,000

kronor men har årligen överskridits.

Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört

hemställer utskottet, — —--».

I en vid denna punkt fogad reservation hade herrar S. II. Kvarnzelius,

H. F. Larum, E. A. Hallin, J. Jeansson och A. R. Rooth förklarat sig

anse, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Under de---årligen överskridits.

Den utredning, som utskottet under nästföregående punkt påkallat, berör

givetvis även det under denna punkt omnämnda anslaget. I avvaktan på

en dylik utredning har utskottet icke ansett sig böra föreslå någon ändring

av vad Kungl. Maj:t nu ifrågasatt, utan hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

A) för beredande--(= Kung], Maj:ts förslag) — 2,450,000 kronor;

B) bestämma, att — — — — — —--(== Kungl. Maj:ts förslag)

---- — ---läroanstalts förfogande;

C) förklara, att — (= Kungl Maj:ts förslag) — — befinnas erforderliga.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren

antagit det förslag, som innefattas i den av herr S. H. Kvarnzelius m. fl.

vid punkten avgivna reservationen, varemot andra kammaren bifallit utskottets

hemställan med den ändring i övergångsstadgandet under mom. B)

2), att orden »minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst» utbyttes

mot »minst två läsår i denna egenskap varit anställd vid läroanstalt, varom

nu är fråga.»

Kamrarnas beslut skilja sig alltså beträffande dels anslagsbeloppet, vilket

av första kammaren bestämts till det av Kungl. Maj:t föreslagna, 2,450,000

kronor och av andra kammaren till 2,100,000 kronor, dels ock därutinnan

att första kammaren jämväl i övrigt godkänt Kungl. Maj:ts förslag, under

det att andra kammaren beslutat vissa ändringar i de av Kungl. Maj: t föreslagna

bestämmelserna.

Beträffande de olika beslut, vari kamrarna under denna punkt stannat,

synes eu jämkning kunna ske på det sätt, att enahanda villkor uppställas för

utgående av den tillfälliga löneförbättringen, som ifrågasatts i sammanjämkningsförslaget

under nästföregående punkt ävensom i anslutning till vad i

motiverna under denna punkt sagts, villkor beträffande terminsavgifterna

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 02.

29

och revision av läroverkens räkenskaper, mot det att andra kammaren jämkar

sitt beslut om föreskrifter rörande uppdelning av klass i parallellavdelningar

samt frånträder sitt beslut rörande omfattningen av lärarpersonalens tjänstgöringstid.

Auslagsbeloppets storlek torde bestämmas i anslutning till vad

under motiverna under nästföregående punkt anförts.

Utskottet hemställer alltså,

att kamrarna må, var och en med frånträdande av sitt

tidigare fattade beslut, i sådant avseende godkänna följande

yttrande och förslag:

»Under de senaste åren har ifrågavarande anslag utgått med 2,000,000

kronor men har årligen överskridits.

Vad utskottet under nästföregående punkt anfört och påkallat, berör

givetvis även det under denna punkt omnämnda anslaget. I anslutning till

vad utskottet därstädes anfört har utskottet ansett sig böra förorda vissa

tillägg till och jämkningar av vad Kungl. Maj:t nu föreslagit samt hemställer

förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag,

A) för beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor,

högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 2,360,000 kronor;

B) bestämma, att till lärare vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter

understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget

till privatläroverk, må utgå tillfällig löneförbättring, under förutsättning

att vid anordnande av undervisningen inom vederbörande läroanstalt ävensom

i övrigt följande villkor och bestämmelser iakttagas, nämligen,

1) att uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iakttagande

därav, att minst 30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen,

innan ny avdelning upprättas inom densamma, dock att där bristande lokalutrymmen

lägga oöverkomliga hinder i vägen, antalet må efter skolöverstyrelsens

beprövande kunna begränsas till lägre lärjungeantal;

2) att tjänstgöringstiden för lärarinna med full tjänstgöring icke skall

understiga 22—26 timmar i veckan;

3) att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt utgående

terminsavgifterna underställes skolöverstyrelsens prövning och fastställelse;

4) att i granskningen av vederbörande läroanstalts räkenskaper skall deltaga

en utav riksräkenskapsverket utsedd lokal revisor ävensom att räkenskaperna

skola vid anfordran ställas till förfogande av riksdagens revisorer;

C) bestämma, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet gäldas

av statsmedel samt utgå efter följande grunder:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som under

tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller någon del av nämnda tid är anställd

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

i egenskap av föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare

eller övningslärare vid sådan läroanstalt, som under B) sägs.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver

föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas,

utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått

under åren 1913—1915:

a) till en kvinnlig föreståndare vid högre flickskola och enskilt lärarinneseminarium

samt en föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola

och högre goss- eller samskola med 1,500 kronor för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid enskild

mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala,

som utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, med 1,500 kronor

för år samt, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som

utgår från en begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola,'''' högre goss- eller samskola

samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme och år,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal

veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid bestämmande

av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för veckotimme

och år;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola, högre

goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor för

veckotimme och år;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre

flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med

40 kronor för veckotimme och år.

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellanskola

och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande 20

procent av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande skola i

tillfällig löneförbättring under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 utgående beloppet,

varder för skolans verksamhet för nämnda tid i övrigt anslagen

av kommun eller enskilda donatorer eller utgår av medel, som eljest stå

till vederbörande läroanstalts förfogande.

D) förklara, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av de under C) omnämnda grunder

må befinnas erforderliga».

Stockholm den 8 maj 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62. 31

Vid förestående iirendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz,

O. U. B. Olsson, II. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, 0. Bcrgqvist, J. G.

Walles, E. A. Hallin, J. Jeansson, I. Bergman i Tännäs och C. Johansson i

Hälsingborg.

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Ilydén, A. Wiklund, S.

Bengtsson i Norup, 0. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, O. Olsson i Kullenbergstorp,

J. Jönsson i Revinge, Å. Törnkvist i Karlskrona, S. J. Karlsson i

Nynäshamn, P. C. Jonsson i Eskilstuna och C. Lindskog.

Reservationer:

vid punkt 2 (lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda läroanstalter):

av herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, H. F. Lamm, C. P. V.

Nilsson i Gränebo, 0. Bergqvist, E. A. Hallin, J. Jeansson, A. Wik
luncl,

P. Nilsson i Bonarp och G. Lindskog;

av herr 0. Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottet bort framlägga

förslag till ärendets avgörande medelst gemensam omröstning;

vid punkt 3 (tillfällig löneförbättring åt lärarepersonalen vid vissa enskilda

läroanstalter):

av herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, H. F. Lamm, C. P. V.

Nilsson i Gränebo, 0. Bergqvist, E. A. Hallin, J. Jeansson, A. Wik
lund,

P. Nilsson i Bonarp och C. Ldndskog;

av herr 0. Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett utskottet bort framlägga

förslag till ärendets avgörande medelst gemensam omröstning.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.