Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 6, 7, 8 och 21 §§ i lagen den 14 juni 1917 om införsel i avlöning, pension eller livränta, dels ock i ämnet väckta motioner.

1925-02-26 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1925:12, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 6, 7, 8 och 21 §§ i lagen den 14 juni 1917 om införsel i avlöning, pension eller livränta, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1925 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 6, 7, 8 och 21 §§ i lagen

den 14 juni 1917 om införsel i avlöning, pension eller

livränta, dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 31 december 1924 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 10, som behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga här nedan intaget förslag till lag om

ändrad lydelse av 6, 7, 8 och 21 §§ i lagen den 14 juni 1917 om införsel i avlöning,

pension eller livränta.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft nedannämnda

inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 76 av herr von Kock och

nr 179 av herr Winherg; samt

inom andra kammaren:

nr 175 av herr Molander och

nr 262 av herr Samuelsson m. fl.

A) I den av herr von Kock väckta motionen har yrkats, att riksdagen ville

för sin del besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förevarande förslag, att 7 §

1 stycket därest icke ifrågavarande bestämmelse hellre ansåges höra få sin

plats i 7 § 2 stycket — erhölle följande lydelse:

»Varder införsel beviljad, förordne utmätningsmannen, huru stort belopp av

avlöningen skall,'' i den mån densamma förfaller, innehållas till gäldande av underhållsbidraget,

med föreskrift tillika huru stort belopp av avlöningen som

den underhållsskyldige må vid varje avlöningstillfälle själv uppbära, samt att

innehållande ma ske, endast i den man återstående delen av avlöningen därtill

förslår.»

Motion av

herr von

Kock.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 9 saml. 1 avd. 9 käft. (Nr 12.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

Motioner ai

herrar Samuelsson

m. fl. och

Winberg.

B) I den av herr Samuelsson m. fl. väckta motionen och i den därmed likalydande

motion, som väckts av herr Winberg, har yrkats:

1) att riksdagen måtte, med underkännande av Kungl. Maj:ts ifrågvarande

förslag, för sin del antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 3, 6, 7, 8 och 21 §§ i lagen den 14 juni 1917 om

införsel i avlöning, pension eller livränta, 8 § i dess lydelse enligt lagen

den 27 juni 1924 (nr 370) och 21 § i dess lydelse enligt lagen den 31

december 1918 (nr 1038), skola, 8 och 21 §§ i nedan angivna delar, erhålla

följande ändrade lydelse:

3 §■

Utmätningsmannen läte skriftlig underrättelse om ansökningen bevisligen tillställas

den underhållsskyldige med föreläggande för honom att, om häri önskar

yttra sig i ärendet, inom viss kort tid muntligen eller skriftligen till utmätningsmannen

dels framföra de invändningar mot ansökningen, vartill han

anser sig befogad, dels ock inkomma med erforderliga uppgifter, angående sina

inkomster och ekonomiska villkor i övrigt ävensom angående omfånget av honom

lagligen åliggande underhållsskyldighet samt övriga omständigheter, vartill

hänsyn bör tagas vid ärendets avgörande.

6§.

Införsel må ej beviljas till gäldande av bidragsbelopp, som förfallit till betalning

tidigare än ett år, innan beslutet meddelas. Ej heller må bestämmelse

givas, enligt vilken avlöning skulle komma att innehållas för annat bidragsbelopp

än sådant, som är förfallet, då innehållandet skall äga rum, eller som

näst därefter förfaller.

7 §•

Varder införsel beviljad, förordne utmätningsmannen först, att visst belopp

av avlöningen, motsvarande vad den underhållsskyldige kan anses vara i behov

av för eget och sin familjs underhåll (existensminimum), skall, i den mån avlöningen

förfaller, undantagas från införsel. Nämnda belopp må ej sättas så

lågt, att den underhållsskyldige kommer att sakna medel till underhåll för sig

själv eller för maka och oförsörjda barn eller adoptivbarn, som icke av honom

åtnjuta underhållsbidrag.

I övrigt bestämme utmätningsmannen, huru stort belopp av avlöningen skall

innehållas till gäldande av,underhållsbidraget. Med hänsyn till den underhållsskyldige

åliggande hyresbetalning eller andra särskilda omständigheter må vad

av avlöningen skall innehållas kunna bestämmas till olika belopp för särskilda

avlöningstillfällen inom viss tidsperiod.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

3

Beviljas införsel till gäldande av bidrag åt flera underhållsberättigade, och

förslår ej därtill det belopp, som må innehållas, varder detta belopp fördelat mellan

de underhållsberättigade i förhållande till bidragens storlek.

Till ledning för utmätningsmännen vid bestämmande av belopp, som vid införsel

bör undantagas för den underhållsskyldiges och hans familjs behov, läte

Kungl. Maj :t efter socialstyrelsens hörande utfärda uppgift å levnadskostnaden

inom olika orter i landet.

8 §.

Yppas efter det förordnande om införsel givits anledning till jämkning i de

därvid meddelade bestämmelserna, äge utmätningsmannen utan hinder av det

förra beslutet förordna om sådan jämkning.

Hava —----— upphävt.

Sedan----underhållsbidrag.

21 §.

Häftar någon för oguldna utskylder eller allmänna avgifter, skola beträffande

sådana utskylder eller avgifter jämte stadgad indrivningsavgift eller uppbördsprovision

denna lags bestämmelser om införsel för underhållsbidrag i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse med följande tillägg och undantag:

1. I 3 § omförmälta underrättelse och föreläggande skola tillställas de skattskyldiga

genom deras avsändande med posten i tjänsteförsändelse, varom av

utmätningsmannen bör föras särskild bok; beslut om införsel må ej meddelas

förr än skälig tid, minst åtta dagar, förflutit från underrättelsens avsändande

till den skattskyldige.

2. Sedan----tillämpning.

3. Beviljas--— -— betalning.

4. Yad i 10 § andra punkten och 17 § är föreskrivet skall ej äga tillämpning,

dock skall underrättelse om beslut, varigenom införsel beviljats eller jämkats,

med posten avsändas till den skattskyldige.

5. För den del av utskylderna eller avgifterna, som motsvaras av innehållet

belopp, skall gäldenären ej vidare häfta, ändå att på grund av arbetsgivarens

obestånd det innehållna icke kan utfås hos denne.

6. Arbetsgivaren vare pliktig att varje gång avlöning utbetalas utan särskild

begäran lämna gäldenären skriftligt intyg om vad av avlöningen må hava innehållits.

7. I fråga om redovisning för influtna medel skola tillämpas de i sådant

avseende i gällande författningen angående uppbörd och indrivning av utskylder

och allmänna avgifter meddelade bestämmelser.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1925.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

Motion av

herr Molander.

2) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om framläggande

snarast möjligt av sådana ändringar i gällande lagstiftning, att för av

arbetsgivare enligt införsellagen innehållet belopp skall i händelse av arbetsgivarens

konkurs åtnjutas förmånsrätt jämlikt 17 kap. 3 § handelsbalken eller

annat lagrum i samma kapitel.

C) I den av herr Molander väckta motionen har hemställts, att riksdagen

måtte för sin del antaga följande förslag till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1917 om införsel å avlöning,

pension eller livränta.

Härigenom förordnas att 4 och 21 §§ i lagen den 14 juni 1917 om införsel i

avlöning, pension eller livränta skola erhålla följande ändrade lydelse:

4 §.

Det åligger utmätningsmannen att verkställa erforderlig utredning angående

den underhållsskyldiges inkomster och ekonomiska villkor i övrigt ävensom angående

omfånget av honom lagligen åliggande underhållsskyldighet samt övriga

omständigheter, vilka kunna vara av betydelse för prövning av ansökningen,

och har utmätningsmannen att för sådant ändamål inhämta nödiga upplysningar

hos såväl arbetsgivare eller myndighet som ock den underhållsskyldige.

Arbetsgivare vare skyldig att på anfordran lämna utmätningsmannen uppgift

angående den underhållsskyldiges anställning och avlöningsförhållanden.

Upplyses att den underhållsskyldige tagit anställning a annan ort, och är i

följd därav utmätningsmannen ej vidare behörig, översände handlingarna jämte

underrättelse om vad för övrigt i ärendet förekommit till behörig utmätningsman;

och åligge det denne att ägna ärendet fortsatt handläggning.

21 §.

Häftar någon för oguldna utskylder eller allmänna avgifter, skola beträffande

sådana utskylder eller avgifter jämte stadgad indrivningsavgift eller uppbördsprovision

denna lags bestämmelser om införsel för underhållsbidrag i tillämpliga

delar lända till efterrättelse med följande tillägg och undantag:

1) I 3 § omförmälda underrättelse och föreläggande skola tillställas den

skattskyldige genom deras avsändande till honom med posten i vanligt brev.

2) Vad i 17 § stadgas skall ej gälla.

3) Det belopp, som skall innehållas av avlöning, må ej fastställas till viss

summa för månad eller annan tidsperiod utan skall bestämmas till viss procent

av vid varje avlöningstillfälle utgående lönebelopp, med iakttagande av att,

därest den skattskyldiges sammanlagda inkomster för månad i allmänhet ej

överstiga 100 kronor, högst 5 procent därav ma innehallas, om de ej överstiga

200 kronor per månad, högst 10 procent samt, om de ej överstiga 300 kronor

per månad, högst 15 procent.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 12. 5

4) Sedan tre år förflutit efter det utskylderna eller avgifterna förfallit till

betalning, må införsel ej beviljas eller meddelat beslut om införsel äga tilllämpning.

5) Beviljas införsel till gäldande av såväl underhållsbidrag som utskylder

eller avgifter, och förslår ej därtill det belopp, som må innehållas, gånge detta

belopp i första hand till bidragets betalning.

6) För den del av utskylderna eller avgifterna, som motsvaras av innehållet

belopp, skall gäldenären ej vidare häfta, ändå att på grund av arbetsgivarens

obestånd det innehållna icke kan utfås hos denne.

7) Arbetsgivaren vare pliktig att varje gång avlöning utbetalas lämna gäldenären

skriftligt intyg om vad av avlöningen må hava innehållits.

8) I fråga om redovisning för influtna medel skola tillämpas de i sådant

avseende i gällande författningar angående uppbörd och indrivning av utskylder

och allmänna avgifter meddelade bestämmelser.

Denna lag skall träda i kraft fjorton dagar efter den dag, då lagen, enligt

därå meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det av Kungl. Maj :t framlagda

lagförslaget, tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen jämte därvid fogade

protokollsutdrag. I fråga om vad motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa

till motionerna samt, i vad avser de av herr Molander framställda yrkanden,

jämväl till en av herr Winberg vid 1924 års riksdag inom första

kammaren väckt motion, nr 103.

Införsellagen avser i första hand indrivning av underhållsbidrag till barn

och andra i 1 § angivna personer. De bestämmelser, som meddelats rörande

införsel för underhållsbidrag, skola emellertid enligt 21 § med vissa modifikationer

äga tillämpning även vid indrivning av utskylder och allmänna avgifter.

Beviljande av införsel ankommer på vederbörande utmätningsman (2 §).

Denne skall därvid förordna, huru stort belopp av vederbörandes avlöning skall,

i den mån den förfaller, innehållas till gäldande av den fordran, för vilken

införsel sökts (6 § 1 stycket). Det belopp, som skall innehållas, må ej sättas

så högt, att gäldenären kommer att sakna medel till underhåll för sig själv

eller för make och oförsörjda barn eller adoptivbarn, som icke av honom åtnjuta

underhållsbidrag (6 § 3 stycket).

Då införsel skall meddelas, åligger det utmätningsmannen att hos arbetsgivare

eller myndighet söka inhämta upplysning angående de omständigheter,

som kunna vara av betydelse vid prövning av införselärendet (4 §). Är fråga

om införsel för underhållsbidrag, skall utmätningsmannen därjämte låta skriftlig

underrättelse om ansökningen bevisligen tillställas den underhållsskyldige

med föreläggande för honom att, där han har något att invända mot ansöknin
-

Gällande

rätt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets ''utlåtande Nr 12.

1924 års

riksdag.

De i propositionen

och motionerna

berörda

huvudfrågorna.

Utskottet.

Bestämmandet

av belopp,

som

vid införsel

skall innehållas.

gen eller att andraga beträffande de bestämmelser, som vid beviljande av införsel

böra meddelas, inom viss kort tid muntligen eller skriftligen avgiva yttrande

(3 §). Denna bestämmelse äger däremot icke tillämpning vid införsel för utskylder

eller allmänna avgifter (21 § l:o).

Beviljas införsel för underhållsbidrag eller jämkas eller upphäves sådant

beslut, skall underrättelse därom av utmätningsmannen med poste.n avsändas,

bland annat, till den underhållsskyldige (10 §). Ej heller denna bestämmelse

äger tillämpning vid införsel för utskylder eller allmänna avgifter (21 § l:o).

I anledning av väckta motioner, nr 103 i första kammaren och nr 190 i andra

kammaren, avlät 1924 års riksdag, efter tillstyrkan av första lagutskottet i utlåtande

nr 9, till Kungl. Maj:t en skrivelse, nr 44, däri riksdagen anhöll om

utredning, huruvida och i vad mån införsellagen tarvade omarbetning eller

komplettering i syfte att, utan äventyrande av lagens effektivitet, större trygghet

vunnes för att den, hos vilken införsel beviljades, ej komme att sakna medel

till underhall för sig själv eller för make och oförsörjda barn eller adoptivbarn,

som icke av honom åtnjöte underhållsbidrag, ävensom om vidtagande av de åtgärder

i övrigt och framläggande för riksdagen av de förslag, vartill utredningen

kunde giva anledning.

I första lagutskottets nyssnämnda utlåtande, som av riksdagen godkändes,

anfördes, bland annat, att vid den av utskottet förordade utredningen borde

undersökas, huruvida icke bestämmelser kunde meddelas i syfte att bereda

gäldenären tillfälle att yttra sig, innan införsel för utskylder eller allmänna

avgifter meddelades. Vidare borde det tagas under övervägande, huruvida icke

för fastställande av det belopp, som vid införsel må innehållas, bestämdare

riktlinjer kunde meddelas.

Det genom propositionen framlagda lagförslaget utgör resultatet av den utav

riksdagen begärda utredningen.

De genom propositionen och motionerna framlagda förslagen hänföra sig i

första hand till de båda i 1924 års utskottsutlåtande berörda frågorna om bestämmandet

av det belopp, som vid införsel må innehållas av gäldenärens lön,

och om gäldenärens underrättande vid införsel för utskylder och allmänna avgifter.

Vidare hava vissa bestämmelser föreslagits i syfte att trygga införselgäldenärens

och det allmännas rätt i sådana fall, då arbetsgivare, som på grund

av införsellagen innehållit arbetares lön för gäldande av hans utskylder eller

allmänna avgifter, kommer på obestånd.

Rörande dessa olika huvudfrågor får utskottet anföra följande:

1 :o.

Såsom ovan framhållits, har i införsellagens nuvarande 6 § 3 stycket föreskrivits,

att det belopp, som vid införsel skall innehållas, ej må sättas så högt,

att gäldenären kommer att sakna medel till underhåll för sig själv eller för

make och oförsörjda barn eller adoptivbarn, som icke av honom åtnjuta under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

7

hållsbidrag. Med hänsyn till den vidsträckta prövningsfrihet, som denna bestämmelse

lämnar utmätningsmannen, har ifrågasatts, huruvida ej bestämdare

riktlinjer för beloppets fastställande kunde meddelas.

I sådant avseende hava olika förslag framställts.

Sålunda föreslogs i ovan angivna vid 1924 års riksdag väckta motioner, bland

annat, att i fråga om mindre inkomster i lagen skulle angivas viss maximiprocent,

som vid införsel för utskylder och allmänna avgifter icke finge överskridas.

Samma yrkande har vid innevarande riksdag framställts i den av herr Molander

väckta motionen (motionen 175/11 21 § 3:o).

Gentemot en anordning med i lagen fixerade maximiprocentsatser har föredragande

departementschefen, under åberopande av lagberedningens motiv till

införsellagen och inkomna yttranden, framhållit, att de omständigheter, som inverka

på avgörandet huru stor del av avlöningen bör förbehållas gäldenären, äro

så skiftande, att ett tillfredsställande resultat icke kan nås med mindre det överlämnas

åt vederbörande exekutiva myndigheter att i varje särskilt fall träffa

detta avgörande.

Vad av departementschefen sålunda anförts synes utskottet v ara övertygande,

och kan utskottet följaktligen icke tillstyrka bifall till herr Molanders motion

i denna del.

Det genom propositionen framlagda förslaget avser att, med bibehållande av

utmätningsmannens prövningsfrihet, i särskilda avseenden giva honom närmare

ledning vid avgörandet.

I det kungliga förslaget upptages sålunda till en början en erinran att, med

hänsyn till gäldenären åliggande hyresbetalning eller andra särskilda omständigheter,

vad av avlöningen skall innehållas må kunna bestämmas till olika belopp

för särskilda avlöningstillfällen inom viss tidsperiod (prop. 7 § 2 st.).

Mot denna bestämmelse, som synes stå i god överensstämmelse med den gällande

införsellagstiftningens grunder, har utskottet intet att erinra.

I propositiemen framhålles vidare, att, då, såsom för närvarande gäller, visst

belopp av lönen skall innehållas, det kan, om avlöningen för gäldenären sjunker

väsentligt under vad han vid införselns meddelande uppbar, inträffa, att gäldenären

får mycket litet över för sig och sin familj. Till gäldenärens skydd föreslås

därför, att bestämmelsen om innehållande av visst belopp av lönen skall kompletteras

med ett stadgande, att tillika skall angivas viss av utmätningsmannen

fastställd procent av avlöningen, som det innehållna beloppet ej må överstiga

(prop. 7 § 1 st.). En minskning av avlöningens storlek skall alltså enligt

propositionen kunna automatiskt medföra en motsvarande minskning av det belopp,

som vid varje avlöningstillfälle må innehållas, och de procentsatser, som

därvid skola tillämpas, skola för varje särskilt fall bestämmas av utmätningsmannen

och således icke i själva lagen fixeras.

Motionärerna söka att vinna en lösning av denna fråga på andra vägar.

Herr Molander, som dock allenast tar hänsyn till införsel för utskylder och

allmänna avgifter, föreslår, att i lagen skall införas bestämmelse därom, att det

belopp, som skall innehållas av avlöningen, ej må fastställas till viss summa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

7 § 1 st. i

utskottets

förslag.

för manad eller annan tidsperiod utan skall bestämmas till viss procent av vid

varje avlöningstillfälle utgående lönebelopp (motion 175/11 21 § 3:o).

I den av herr von Kock väckta motionen ävensom i de motioner, som framlagts

av herrar Samuelsson m. fl. och 1Vinberg åter föreslås — med olika formuleringar

— att utmätningsmannen vid bestämmande av det belopp av avlöningen,

som skall innehållas, skall fastställa ett existensminimum för gäldenären,

vilket skall lämnas fritt från införsel. Herrar Samuelsson m. fl. och ^Vinberg

föreslå därjämte, att Kungl. Maj:t efter socialstyrelsens hörande skall utfärda

uppgift å levnadskostnaderna inom olika orter i landet till ledning för utmätningsmännen

vid bestämmande av belopp, som vid införsel bör undantagas för

den underhållsskyldiges och hans familjs behov (motionerna 76/1'' 7 § och 262/11

7 §).

Beträffande de olika förslag, som sålunda väckts, får utskottet anföra följande:

. För en riktig tillämpning av bestämmelsen att det belopp, som vid införsel

skall innehållas av avlöningen, ej må sättas så högt, att gäldenären kommer att

sakna medel till underhåll för sig och de sina, förutsättes, att utmätningsmannen

för sig klargör, vilket belopp kan anses utgöra gäldenärens existensminimum.

Den naturliga gången vid införselbeslutets meddelande bör därför vara, att utmätningsmannen,

utgående från detta existensminimum, bestämmer, huru stor

del av avlöningen, i den man densamma överstiger detta minimum, genom införsel

skall tagas i anspråk.

Genom att i lagen fastslå att utmätningsmännen vid meddelande av införsel

skola gå till väga på detta sätt, torde ökade garantier vinnas för att beslutet

kommer att föregås av en omsorgsfull prövning av det särskilda fallets enskildheter.

Men vidare torde i sådana fall, där gäldenärens inkomster efter införselbeslutets

meddelande minskas, en dylik bestämmelse vara ägnad att effektivare

skydda gäldenärens existensminimum än en bestämmelse om av utmätningsmannen

fastställda maximiprocentsatser. Sjunker avlöningen till eller under existensminimum,

bör nämligen ej blott en minskning av det innehållna beloppet

inträda utan innehållandet av gäldenärens avlöning tills vidare helt upphöra.

I enlighet med de anförda synpunkterna har utskottet omarbetat 1 och 2

styckena i det kungliga förslagets 7 §. Därvid har bestämmelsen att det belopp,

som skall innehållas, ej må sättas så högt, att den underhållsskyldige »kommer

att sakna medel till underhåll» för sig och de sina, utbytts mot en bestämmelse,

att ett belopp, motsvarande »vad den underhållsskyldige kan anses behöva

till underhåll» för sig och de sina, skall förbehållas honom. Omformuleringen

är i denna del betingad av tekniska hänsyn och avser icke någon ändring

i sak. I detta sammanhang må även framhållas, att i sådana fall, där gäldenären

utöver avlöningen jämväl äger inkomster, som icke kunna göras till föremål

för införsel, utmätningsmannen enligt sakens natur skall taga hänsyn även

till dessa inkomster.

Såsom förut nämnts, har i de av herrar Samiuelsson m. fl. och Winberg

väckta motionerna vidare föreslagits, att bestämmelse skulle meddelas därom,

att Kungl. Maj:t efter socialstyrelsens hörande skulle till utmätningsmännens

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

9

ledning utfärda uppgifter å levnadskostnaderna å olika orter i riket. I betraktande

av den kännedom, utmätningsmannen, var i sin ort, måste anses äga rörande

levnadskostnaderna, synes emellertid utfärdandet av sådana uppgifter ej

vara erforderligt. Förbises kan ej heller, att, med hänsyn till dylika uppgifters

schematiska karaktär, en viss fara skulle uppstå för att existensminimum bleve

fastställt utan behörigt iakttagande av omständigheterna i det särskilda fallet.

TJtshottet har därför icke kunnat biträda det av motionärerna väckta förslaget.

2 :o.

Genom propositionen föreslås ändring i 21 § 1) införsellagen i syfte att i viss

utsträckning tillförsäkra gäldenär en rätt att bliva hörd, innan införsel för utskylder

eller allmänna avgifter meddelas.

Enligt förslaget skall utmätningsmannen, där ej på grund av hans kännedom

om gäldenärens förhållanden eller eljest sådant finnes obehövligt eller ej lämpligen

eller utan avsevärd tidsutdräkt kunna äga rum, meddela gäldenären underrättelse

om att indrivning påkallats och att han, där han har något att invända

mot införsel eller att andraga beträffande de bestämmelser, som vid beviljande

av införsel böra meddelas, äger ätt inom viss kort tid muntligen eller skriftligen

avgiva yttrande. Sådant meddelande till gäldenären må lämnas genom

tjänstebrev eller annorledes.

I de av herr Molander, å ena, samt herrar Samuelsson m. fl. och Wbiberg, å

andra sidan, väckta motionerna föreslås, att gäldenären vid införsel för utskylder

och allmänna avgifter — liksom vid införsel för underhållsbidrag — undantagslöst

skall erhålla underrättelse om att indrivning påkallats och föreläggande

att yttra sig i saken. Sådan underrättelse skall tillställas honom genom postförsändelse,

och enligt de motioner, som väckts av herrar Samuelsson m. fl. och

Winberg, skall utmätningsmannen vara skyldig föra särskild bok över sådana

försändelser. Sistnämnda motionärer föreslå därjämte bestämmelse, att införsel

för utskylder och allmänna avgifter ej skall få meddelas förrän skälig

tid, minst åtta dagar, förflutit från underrättelsens avsändande till den skattskyldige

(motionerna 175/11 21 § l:o och 262/11 21 § l:o).

Motionärerna föreslå slutligen vissa ändringar av övervägande redaktionell art,

herr Molander i fråga om 3 § och herrar Samuelsson m. fl. och Winberg i fråga

om 4 §.

Såsom departementschefen erinrat, ställer sig frågan om gäldenärens hörande

i införselärendet väsentligt olika, allteftersom införseln avser underhållsbidrag

eller utskylder. Den skyldighet att underrätta gäldenär om ansökan rörande införsel

för underhållsbidrag, varom stadgas i 3 § införsellagen, är meddelad för

att gäldenären skall kunna dels framställa de anmärkningar mot fordringen,

vartill han kan anse sig befogad, och dels framföra sina önskemål rörande de

bestämmelser, som vid beviljande av införsel böra meddelas. Då utskylder få

uttagas oavsett fel i debitering och däröver anförda besvär, är vid införsel

för utskylder underrättelse icke i samma grad som vid införsel för underhålls
-

Oäldenärens

underrättande

vid införsel

för

utskylder

in. m.

s. 10 Kontrollera mot PDF

21 § 1) i utskottets

förslag.

10 Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

bidrag av behovet påkallad för att bereda gäldenären tillfälle att göra invändning

mot fordringen. En underrättelse till gäldenären erhåller följaktligen vid införsel

för utskylder sin huvudsakliga betydelse därigenom, att den bereder gäldenären

tillfälle att redogöra för sina ekonomiska förhållanden.

Äro då dessa redan förut kända för utmätningsmannen, saknas anledning att

lämna gäldenären tillfälle att yttra sig före införselns meddelande. Av den i

propositionen åberopade utredningen synes framgå, att flertalet av de gäldenärer,

hos vilka utskylder uttagas medelst införsel, så gott som ständigt äro underkastade

sådan införsel. Att fordra särskild underrättelse till dessa skattskyldiga

för varje gång införseln kommer att avse nya utskylder, lärer icke kunna ifrågakomma.

Även i övrigt kunna, såsom ock i propositionen framhållits, omständigheterna

föranleda till att underrättelse ej bör meddelas, exempelvis där utmätningsmannen

har skälig anledning antaga, att gäldenären skall begagna sig

av underrättelsen allenast till att byta arbetsplats för att sålunda undgå införsel.

Utskottet ansluter sig därför till propositionen därutinnan, att skyldigheten

att underrätta gäldenären före beviljande av införsel för utskylder icke bör göras

obligatorisk.

Vad bestämmelsens avfattning angår, vill utskottet erinra om att bestämmelsen

i det till lagrådet remitterade förslaget föreskrev, att underrättelse skulle

lämnas, »där omständigheterna ej till annat föranleda».

Häremot anmärkte lagrådet:

»Av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet, sammanställt med

vissa av honom refererade erinringar av länsstyrelser, framgår att de fall, i

vilka underrättelse till gäldenär om ifrågasatt införsel bör äga rum jämlikt den

föreslagna bestämmelsen under 1) i förevarande paragraf, förutsättas komma

att utgöra en jämförelsevis ringa del av samtliga fall av införsel enligt paragrafen.

Onekligen är emellertid lagtextens lydelse, enligt vilken underättelse

skall meddelas gäldenären, där omständigheterna ej till annat föranleda, ägnad

att ingiva en annan föreställning om dess innebörd. I och för sig möter väl ej

hinder att formulera stadgandet enligt den i förslaget antagna principen, vilken

ju blott innebär, att underrättelse ej må underlåtas utan att särskilda skäl kunna

åberopas. Men med hänsyn till den ömtåliga beskaffenheten av här ifrågavarande

ärenden synes det önskligt att något tj^dligare utmärka den ganska fria

prövningsrätt av behovet och möjligheten att meddela sig med gäldenären, som

förslaget torde avse att tillägga utmätningsmannen. Exempelvis torde kunna

stadgas, att utmätningsmannen bör söka tillställa gäldenären underrättelse, där

ej på grund av utmätningsmannens kännedom om gäldenärens förhållanden eller

eljest sådan finnes vara obehövlig eller ej lämpligen eller utan avsevärd tidsutdräkt

kunna äga rum. Härigenom bleve ock med större klarhet än i förslaget

angivet, att — i motsats mot vad enligt 3 § gäller — det även i de fall, där utmätningsman

har att i vad på honom ankommer sörja för meddelande till gäldnären,

icke är en förutsättning för införselåtgärdens behöriga företagande, att underrättelse

verkligen kommit gäldenären till hända.»

Då det synes önskvärt att i lagen skarpare framhäves, att underrättelse ej

må underlåtas utan att särskilda skäl kunna åberopas, har utskottet på det sätt

jämkat bestämmelsens avfattning, att underrättelse skall lämnas, »där ej utmätningsmannens

kännedom om gäldenärens förhållanden gör sådant obehövligt eller

eljest särskilda omständigheter föranleda undantag».

I detta sammanhang vill utskottet betona, att den omständigheten att under
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

11

rättelse, som enligt detta lagrum översänts till gäldenären, icke kommit denne

till hända, ej bör anses utgöra laga hinder för införselns meddelande.

I de av herrar Samuelsson m. fl. och Winberg väckta motionerna har slutligen

föreslagits sådan ändring i 21 § införsellagen, att underrättelse om beslut,

varigenom införsel för utshylder eller allmänna avgifter beviljats eller jämkats,

skulle med posten avsändas till den skattskyldige (motionen 262/11 21 § 4:o).

Enligt herr Molanders motion skulle gäldenären jämväl underrättas om beslut,

varigenom sådan införsel upphävts.

I likhet med departementschefen finner utskottet dylik bestämmelse icke böra

meddelas. Den fördel, gäldenären skulle hava av en sådan bestämmelse, synes

icke kunna uppväga det ökade arbete, som bestämmelsen skulle medföra. Gäldenärens

berättigade intresse lärer vara tillräckligt tillgodosett genom att han,

på sätt föreslagits, erhåller underrättelse om att införselförfarande mot honom

påkallats.

3:o.

Då en fordran indrives genom införsel, lärer enligt gällande rätt fordringen Införselfriiicke

kunna anses gulden i och med det att ett motsvarande belopp av gälde-, sammannärens

lön innehålles av arbetsgivaren, utan först då beloppet av denne redovi- hänga med

sats till fordringsägaren. Kommer arbetsgivaren på obestånd, innan redovis- a\.ggI * * * Soöening

skett, torde följaktligen förlusten gå ut över gäldenären. stånd.

För att förebygga de obilliga resultat, som detta vid införsel för utskylder

eller allmänna avgifter kan medföra, föreslås i propositionen införandet av en

bestämmelse i 21 § införsellagen, att gäldenären ej vidare skall häfta för den

del av utskylderna eller avgifterna, som motsvaras av innehållet belopp, ändå

att på grund av arbetsgivarens obestånd det innehållna icke kan utfås hos denne.

I anslutning härtill föreslås bestämmelse därom, att arbetsgivaren skall vara

pliktig att varje gång avlöning utbetalas lämna gäldenären skriftligt intyg

om vad av avlöningen må hava innehållits (prop. 21 § 5:o och 6:o).

I de av herrar Samuelsson m. fl. och Winberg väckta motionerna föreslås, att

i sistnämnda bestämmelse skall intagas föreskrift därom, att arbetsgivaren utan

särskild begäran skall lämna sådant intyg (motionen 262/IT 21 § 6:o).

Emot de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna har utskottet intet

att erinra. Vad särskilt angår frågan om intyg rörande innehållet belopp,

torde skyldighet för arbetsgivaren att självmant lämna sådant intyg följa redan

av Kungl. Maj:ts förslag.

I anledning av den föreslagna bestämmelsen att vid införsel för utskylder

fordringsägaren — staten eller kommunen — skall bära risken av att innehållet

belopp på grund av arbetsgivarens obestånd icke kan utfås hos denne, hemställa

herrar Samuelsson m. fl. och Winberg om skrivelse till Kungl. Maj:t med begä
ran

om framläggande snarast möjligt av sådana ändringar i gällande lagstiftning,

att för av arbetsgivare enligt införsellagen innehållet belopp skall i hän
delse

av arbetsgivarens konkurs åtnjutas förmånsrätt jämlikt 17 kap. 3 § han
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

delsbalken eller annat lagrum i samma kapitel. I 17 kap. 3 § handelsbalken

behandlas den förmånsrätt, som är förbunden med handpant och vissa retentionsiätter.

Vid bedömande av frågan om behovet av en lagändring må till en början anmärkas,

att den förmånsrätt för utskylder, som behandlas i 17 kap. 12 § handelsbalken,

förutsätter, att den skattskyldige själv kommit i konkurs. Den torde

följaktligen icke kunna åberopas i förevarande fall. Men härmed är frågan,

huruvida fordringen enligt gällande rätt över huvud är förbunden med förmånsrätt,

icke avgjord.

I 17 kap. 4 § handelsbalken stadgas förmånsrätt i arbetsgivares konkurs,

bland annat, för betjänters och tjänstehjons lön för sista året och annan arbetares

dagpenning eller avlöning, som ej stått inne längre än tre månader efter förfallodagen.

Där stat eller kommun genom införsel övertar en sådan lönefordran

såsom likvid för oguldna utskylder, kan med skäl ifrågasättas, att jämväl den

med lönefordringen förbundna förmånsrätten övergår på staten eller kommunen.

En sådan uppfattning vinner stöd i åtskilliga uttalanden, som i svensk teori

och praxis förekommit beträffande likartade spörsmål.

Sålunda har lagrådet vid ett tillfälle tagit ståndpunkt till frågan, huruvida

vid frivillig överlåtelse av en lönefordran den i 17 kap. 4 § handelsbalken

stadgade förmånsrätten övergår på den, som övertagit fordringen. I

anledning av en vid 1914 års senare riksdag ifrågasatt provisorisk utsträckning

av giltighetstiden för den i nyssnämnda lagrum stadgade förmånsrätten för

lönefordringar uttalades nämligen inom lagrådet den meningen, att enligt gällande

rätt en fordran på innestående lön även efter överlåtelse från den ursprunglige

fordringsägaren vore förenad med den förmånsrätt, som denne kunnat påfordra,

och denna uppfattning delades även av chefen för justitiedepartementet

(Kungl. Prop. 280/1914 B).

Anmärkas må även, att den besläktade frågan, huruvida den, som gått i borgen

för annans förbindelse, när han nödgas infria densamma, inträder icke blott

i borgenärens fordringsrätt utan även i hans förmånsrätt, numera i praxis besvarats

jakande i mål rörande förmånsrätt enligt 17 kap. 6 § handelsbalken för

oguldna arrendeavgifter med mera.

Anses kronan och kommunerna vid införsel inträda i den förmånsrätt, som

enligt 17 kap. 4 § handelsbalken tillkom arbetaren för hans lönefordran, torde

särskilda bestämmelser till tryggande av det allmännas rätt icke vara erforderliga.

Skulle emellertid behov yppa sig att i lag reglera hithörande frågor, lärer

Kungl. Maj :t icke underlåta att för riksdagen framlägga förslag i det av motionärerna

berörda ämnet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick

godkännas, måtte för sin del antaga följande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 1&.

13

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

Lag

om ändrad lydelse ar 6, 7, 8 och 21 §§ i lagen den 14 juni 1917 (nr 380)

om införsel i avlöning, pension eller livränta.

Härigenom förordnas, att 6, 7, 8 och 21 §§ i lagen den 14 juni 1917 om införsel

i avlöning, pension eller livränta, 8 § i dess lydelse enligt lagen den 27

juni 1924 (nr 370) och 21 § i dess lydelse enligt lagen den 31 december 1918

(nr 1038), skola, 8 och 21 §§ i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade

lydelse:

6 8-

Införsel må ej beviljas till gäldande av bidragsbelopp, som förfallit till betalning

tidigare än ett år, innan beslutet meddelas. Ej heller må bestämmelse givas,

enligt vilken avlöning skulle komma att innehållas för annat bidragsbelopp

än sådant, som är förfallet, då innehållandet skall äga rum, eller som näst därefter

förfaller.

7 §•

Varder införsel beviljad, förordne

utmätningsmannen, huru stort belopp

av avlöningen skall, i den mån densamma

förfaller, innehållas till gäldande

av underhållsbidraget, med föreskrift

tillika, att det vid varje avlöningstillfallé

innehållna beloppet dock ej må

överstiga viss angiven procent av då

förfallande avlöning.

Det belopp, som skall innehållas, må

ej sättas så högt, att den underhållsskyldige

kommer att sakna medel till

underhåll för sig själv eller för make

och oförsörjda barn eller adoptivbarn,

som icke av honom åtnjuta underhållsbidrag.

Med hänsyn till den underhållsskyldige

åliggande hyresbetalning

eller andra särskilda omständigheter

må vad av avlöningen skall innehållas

kunna bestämmas till olika belopp för

särskilda avlöningstillfällen inom viss

tidsperiod.

7 §•

Varder införsel beviljad, förordne

utmätningsmannen, huru stort belopp

av avlöningen skall, i den mån densamma

förfaller, innehållas till gäldande

av underhållsbidraget, med föreskrift

tillika att vid varje avlöningstillfälle

visst angivet belopp, motsvarande

vad den underhållsskyldige kan

anses behöva till underhåll för sig

själv och för make och oförsörjda

barn eller adoptivbarn, som icke av

honom åtnjuta underhållsbidrag, skall

förbehållas den underhållsskyldige,

samt att förty innehållande må ske

endast i den mån avlöningen överskjuter

sistnämnda belopp. Vad av berörda

överskott sålunda skall innehållas

må, med hänsyn till den underhållsskyldige

åliggande hyresbetalning

eller andra särskilda omständigheter,

kunna bestämmas till olika belopp för

särskilda avlöningstillfällen inom viss

tidsperiod.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Beviljas införsel till gäldande av bidrag åt flera underhållsberättigade, och

förslår ej därtill det belopp, som må innehållas, varde detta belopp fördelat mellan

de underhållsberättigade i förhållande till bidragens storlek.

8§.

Yppas, efter det förordnande om införsel givits, anledning till jämkning i de

därvid meddelade bestämmelser, äge utmätningsmannen utan hinder av det förra

beslutet förordna om sådan jämkning.

Hava — — -— — — upphävt.

Sedan------underhållsbidrag.

21 §.

Häftar någon för oguldna utskylder eller allmänna avgifter, skola beträffande

sådana utskylder eller avgifter jämte stadgad indrivningsavgift eller uppbördsprovision

denna lags bestämmelser om införsel för underhållsbidrag i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse med följande tillägg och undantag:

1) Vad i 3 § stadgas skall ej gälla,

men varde, där ej på grund av utmätningsmannens

kännedom om gäldenärens

förhållanden eller eljest sådant

finnes vara obehövligt eller ej lämpligen

eller utan avsevärd tidsutdrägt

kunna äga rum, genom tjänstebrev eller

annorledes underrättelse gäldenären

meddelad om att indrivning påkallats

och att han, där han har något att invända

mot införsel eller att andraga

beträffande de bestämmelser, som vid

beviljande av införsel böra meddelas,

äger att inom viss kort tid muntligen

1) Vad i 3 § stadgas skall ej gälla,

men varde, där ej utmätningsmannens

kännedom om gäldenärens förhållanden

gör sådant obehövligt eller eljest

särskilda omständigheter föranleda undantag,

genom tjänstebrev eller annorledes

underrättelse gäldenären meddelad

om att indrivning påkallats och

att han, där han har något att invända

mot införsel eller att andraga beträffande

de bestämmelser, som vid beviljande

av införsel böra meddelas, äger

att inom viss kort tid muntligen eller

skriftligen avgiva yttrande.

eller skriftligen avgiva yttrande.

2) Sedan---------—- ------tillämpning.

3) Beviljas------------— — betalning.

4) Vad i 10 § andra punkten och 17 § är föreskrivet skall ej äga tillämp
-

ning.

5) För den del av utskylderna eller avgifterna, som motsvaras av innehållet

belopp, skall gäldenären ej vidare häfta, ändå att på grund av arbetsgivarens

obestånd det innehållna icke kan utfås hos denne.

6) Arbetsgivaren vare pliktig att varje gång avlöning utbetalas lämna gäldenären

skriftligt intyg om vad av avlöningen må hava innehållits.

7) I fråga om redovisning för influtna medel skola tillämpas de i sådant av
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Forsta lagutskottets utlåtande Nr 12.

15

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

seende i gällande författningar angående uppbörd och indrivning av utsk^lder

och allmänna avgifter meddelade bestämmelser.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1925.

2) att de i anledning av propositionen väckta motionerna,

i vad de icke kunna anses besvarade genom utskottets hemställan

under 1) här ovan, ej måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 26 februari 1925.

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKERMAN.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Hederstierna, Jacob Larsson, Högberg,

Lyberg, Klefbeck, P. E. A. Jonsson* och Ernst Svensson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, Lindley*, Leo*, Jansson i

Edsbäcken*, Söderberg, Johansson i Brånalt, Nilsson i Antnäs och Christenson i

Södertälje.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

1) av herr Högberg, som yttrat:

»Jämlikt de i propositionen omnämnda undersökningarna synes det endast

vara utmätningsmännen i vissa distrikt å landsbygden, emot vilka anmärkningar

beträffande deras förfarande vid införsel kunnat riktas. I verkligheten är det

således endast emot enskifta missbruk, som åtgärder av riksdagen ifrågasatts;

men enskifta missbruk å förevarande område lära icke förhindras genom ändringar

i lagen. För övrigt kan varken utskottets förslag eller Kungl. Maj:ts

förslag anses giva den omskrivna, av riksdagen önskade större tryggheten mot

onödig stränghet i lagtillämpningen. Däremot är det sannolikt, att lagens effektivitet

nedsättes, och det antingen utmätningsmannen ålägges vid införsel göra

förbehåll för vad den underhållsskyldige kan anses behöva för sig och sin familj,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

eller lian förpliktas bestämma det innehållna beloppet i angiven procent på

förfallande avlöning. Huru betungande det nya förfarandet blir för alla utmätningsman,

därom kan upplysning hämtas från propositionen, och den ökade

arbetsbördan för utmätningsmännen uppväges ej av någon motsvarande vinst

för de skattskyldige.

Till undanröjande av den obillighet, som i enskilt fall uppkommit antingen

av allt för stort nit hos utmätningsmannen eller av brister i hans utredning,

kunde föreskrivas åläggande för utmätningsmännen att, fullständigare än hittills

i allmänhet torde hava skett, i sammanhang med beslut om införsel lämna

skriftlig erinran om möjligheten att erhålla jämkning i införselbeslutet eller

ändring i detsamma. Om vidare till förmån för gäldenär stadgades stämpelfrihet

i införselmål med därav säkerligen följande ökad prövning hos överexekutor

av utmätningsmännens åtgärder och beslut i dylika mål, skulle man sannolikt

i stor omfattning nå vad som egentligen behövs, nämligen att i ett och

annat enskilt fall den ene utmätningsmannen beflitar sig om mera mildhet i

öeslutet och den andre om större omsorg vid utredningen före beslutet. De

härutinnan erforderliga föreskrifterna torde, åtminstone till en del, kunna givas

genom instruktion av Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda har jag inom utskottet hemställt, att utskottet

måtte föreslå,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition och de i ärendet

väckta motionerna icke måtte av riksdagen bifallas.»

2) av herr Christenson i Södertälje, som, med instämmande av herrar Bogberg

och Nilsson i Antnäs, anfört:

»Enligt nu gällande lag får vid meddelande av beslut om införsel det belopp,

som må innehållas, »ej sättas så högt, att den underhållsskyldige (resp. skattskyldige)

kommer att sakna medel till underhåll för sig själv eller för make

och oförsörjda barn eller adoptivbarn, som icke av honom åtnjuta underhållsbidrag».

Utmätningsmannen skall sålunda redan nu vid fastställande av införsel

tillse, att den underhållsskyldige icke blottställes på erforderliga medel

till sitt och sin familjs uppehälle, varvid utmätningsmannen givetvis har att

taga hänsyn till alla de förhållanden, som kunna inverka på saken. Emellertid

kan det ju inträffa, att avlöningen efter införselns fastställande ^sjunker, så att

införselbeloppet blir allt för högt i förhållande till den reducerade avlöningen.

Såsom ett skydd för den underhålls- eller skattskyldige vid en sådan eventualitet

har Kungl. Maj :t i förevarande proposition föreslagit, att det vid fastställande

av införsel skulle föreskrivas, att det vid varje avlöningstillfälle innehållna

beloppet ej må överstiga viss angiven procent av då förfallande avlöning.

Härigenom skulle uttryckligen lagfästas ett förfarande, som beträffande införsel

för utskylder redan nu tillämpas på många håll i vårt land, nämligen att vid

införsel fastställa icke ett visst angivet belopp utan en viss procent av avlöningen.

Denna procent brukar bestämmas olika alltefter den skattskyldiges

olika förhållanden, varvid hänsyn tages bland annat till avlöningens storlek och

till antalet familjemedlemmar, som vederbörande har att försörja. I regel torde

s. 17 Kontrollera mot PDF

Forsla lagutskottets utlåtande Kr 12.

17

ej lägre än 5 procent och ej högre än 20 procent lastställas. Det har visat sig.

att detta procentsystem fungerat mycket tillfredsställande och lämnat göda

resultat. Det innehållna beloppet anpassas vid varje avlöningstil 1 fälle efter den

utfallande avlöningen, och torde detta smidigt verkande förfaringssätt vara till

fördel för såväl fordringsägaren (stat eller kommun) som för gäldenär^! (den

skattskyldige). .

Mot Kungl. Maj :ts förslag har invänts, att fall kunna intratta, da avlöningen

nedgår så mycket, att den underhålls- eller skattskyldige icke kan avstå

något av sin lön. Härvid må erinras, att det i sådana relativt sällan inträffande

fall står öppet för vederbörande att enligt 7 § i intörsellagen (8 § i Kungl.

Maj:ts förslag) hos utmätningsmannen påkalla jämkning av införselbeslutet,

vilken ej torde vägras, där bärande skäl förebragts.

Emellertid har nu utskottet, för att i förevarande avseende bereda större

trygghet åt den underhålls- eller skattskyldige, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som härutinnan yrkats i motioner av herr von Koch samt herrar

Samuelsson m. fl. och ^Vinberg, föreslagit åläggande för utmätningsmannen

att i införselbeslutet såsom vid varje avlöningstillfälle fritt från införsel

fixera ett visst angivet belopp av avlöningen. Ett sadant förfarande är

enligt min uppfattning av flera skäl olämpligt. Det blir en synnerligen grannlaga

och svår uppgift att på sådant sätt fastställa ett visst existensminimum

för var och en av den stora mängd underhålls- och skattskyldiga, som det här

gäller. Många omständigheter äro av beskaffenhet att inverka på ett dylikt

bestämmande, vilka kunna föranleda olika resultat för kanske skenbart likställda.

Olika utmätningsman, kanske boende på samma plats, kunna tillämpa olika

grunder vid fastställande av existensminimum. Härav alstras missnöje och klagomål.

För övrigt är det alldeles omöjligt att, då fråga är om utskylder och

antalet införselbeslut härutinnan för många utmätningsman uppgå till åtskilliga

tusen per år, undvika ett i viss män summariskt förfarande, som ej går väl tillsammans

med utskottets förslag. Detta torde såsom regel förutsätta fastställande

av två belopp, dels det som skall innehållas och dels det som under alla

förhållanden skall vara införselfritt, en synnerligen tungrodd och besvärlig anordning.

.... ,

Därtill kommer, att ett stadgande som det nu ifrågasätta är agnat att betänkligt

äventyra lagens effektivitet. Sålunda kan exempelvis framhållas, att

vid det ofta förekommande ackordsarbetet det är vanligt, att arbetaren for varje

vecka uppbär endast timlönen eller därunder för att, när det arbete som utförts

på ackord, blivit färdigt, utfå ett ofta ganska stort ackordsöverskott. Det

kan då lätt inträffa att den avlöning, som uppbäres vid en mangd avloningstillfällen,

icke överstiger fastställt existensminimum och sålunda enligt tors aget

blir fri från införsel. Det är ej säkert, att utmätningsmannen kan erhålla

kännedom om, när ett ackordsöverskott utbetalas och då gar detta^ fritt tran

högre införselbelopp än det, som från början fastställts. Liknande förhållande

kan inträffa vid eljest ojämnt utfallande avlöningsbelopp. Att dylika resultat

bliva särskilt otillfredsställande, då fråga är om underhållsbidrag åt barn inom

eller utom äktenskap ligger i öppen dag. Det må även framhallas, att mango

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 9 saml. 1 avd. 9 käft. (Nr 12.)j 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

arbetare med låga inkomster, kanske föga över det av en utmätningsman fastställda

existensminimum, äro angelägna att i vederbörlig ordning inbetala sina

utskylder och även, ofta med stora svårigheter och umbäranden, skaffa sig

utvägar att fullgöra denna sin skyldighet. Vilket intryck skall det göra på

dém, att deras arbetskamrater med liknande inkomster i stor utsträckning kunna

gå fria från skatt? Säkerligen kommer ett sådant förhållande icke att uppmuntra

men väl i hög grad minska intresset för fullgörande av skyldigheten

att betala utskylder. I detta sammanhang må framhållas, att systemet med ett

på förhand fastställt införselfritt belopp kan tänkas verka i den riktningen, att

den underhålls- eller skattskyldige ej bryr sig om att söka få upp sin avlöning

utöver nämnda belopp, och sålunda föranleda minskning av arbetsintensiteten,

ett förhållande som givetvis vore ur flera synpunkter att beklaga.

\ idare må erinras, att då nuvarande lag, såsom ovan nämnts, stadgar, att

det belopp, som må innehållas, ej må sättas så högt, »att den underhållsskyldige

kommer att sakna medel till underhåll för sig själv» etc., i vilket avseende

Kungl. Maj :t icke ifrågasätter någon ändring, så föreslår nu utskottet, att från

införsel skall undantagas »visst angivet belopp, motsvarande vad den underhållsskyldige

kan anses behöva till underhall för sig själv» etc. Utskottet avser visserligen

härmed icke någon ändring i sak, men torde det ligga nära till hands att antaga,

att många underhållsskyldiga — kanske även utmätningsmän — vilka ej få

del av utskottets betänkande, av den nya formuleringen skola få den uppfattning,

att en verklig ändring är avsedd i den riktning, att införsel hädanefter

icke kan äga rum i samma utsträckning som hittills.

Av vad som nu anförts torde framgå, att, såsom förut framhållits, utskottets

förslag till ändringar i 7 § skulle i hög grad inverka menligt på lagens effektivitet.

Men ett sådant resultat står i strid mot förra årets riksdags skrivelse i

ämnet. I denna skrivelse framhölls nämligen uttryckligen, att lagens effektivitet

icke finge äventyras av dess ifrågasätta omarbetning och komplettering.

Däremot torde Kungl. Maj:ts förslag till formulering av 7 § icke vara av

beskaffenhet att äventyra lagens effektivitet, varför jag, då detta förslag även i

övrigt synes mig tillfredsställande, tillstyrker dess antagande oförändrat.

Vad därefter angår det i 21 § 1 inom. enligt förevarande proposition ifrågasatta

förfarandet att underrätta gäldenären »om att indrivning påkallats och att

han, där han har något att invända mot införsel eller att andraga beträffande

de bestämmelser, som vid beviljande av införsel böra meddelas, äger att inom

viss kort tid muntligen eller skriftligen avgiva yttrande», torde ett sådant stadgande

komma att i hög grad bliva betungande för utmätningsmannen samt försena

indrivningsarbetet utan motsvarande nytta. Särskilt kan denna olägenhet

befaras på grund av den stora mängd besök och framställningar hos utmätningsmännen,

som underrättelsens formulering säkerligen kommer att föranleda. Den

skattskyldige vet numera så gott som undantagslöst, att uraktlåtenhet att i behörig

ordning erlägga skatt medför påföljd av utmätning eller införsel, och

behöver han sålunda icke någon underrättelse härom. Har han verkligt skäl att

hos utmätningsmannen göra någon erinran eller framställning, innan införsel

fastställes, kan han mycket väl opåmint göra detta under tiden närmast efter

s. 19 Kontrollera mot PDF

Forsta lagutskottets utlåtande Nr in.

19

uppbördsstämmans avslutande. Det dröjer alltid någon tid, innan restlängden

ankommer till utmätningsmannen och denne efter införskaffande av upplysningar

hinner fastställa införsel. Och även om den skattskyldige icke skulle före

införselbeslutet få tillfälle framställa befogade erinringar, står det honom alltid

fritt att göra det efter beslutets meddelande. Frågan om ett underrättelseförfarande

var uppe även vid 1918 års urtima riksdag, då förslag därom förelåg.

Bestämmelser härom uteslötos emellertid på förslag av det särskilda utskottet,

vilket under framhållande av de praktiska olägenheter och den betydande arbetsbörda

för utmätningsmännen, som förslaget skulle medföra, yttrade bland

annat: »I syfte att åstadkomma en mera effektiv tillämpning av ifrågavarande

institut anser utskottet därför, att föreskriften om utmätningsmannens skyldighet

att underrätta gäldenären om sökt införsel samt om rätt för den senare att på

förhand framställa sina invändningar och önskningar bör ur förslaget utgå.

Möjligen kan det i anledning av en sådan förändring ifrågasättas, att vederbörande

skattskyldiga i kungörelsen om uppbörden eller på annat sätt underrättas

om att uraktlåtenhet att betala utskylderna medför påföljd av införsel.»

Det må även framhållas, att enligt 4 § i restindrivningsförordningen utmätning

för utskylder kan ske utan underrättelse till gäldenären och i hans frånvaro.

Vid sådant förhållande synes en sådan åtgärd som införsel, vilken väl får anses

mindre ingripande mot gäldenären än utmätning, kunna vidtagas utan underrättelse.

Av nu angivna skäl bör enligt min uppfattning någon ändring icke företagas

i § 21 mom. 1) i nu gällande lag, varav följer, att såväl mom. 1) som mom. 4)

i nämnda § enligt Kungl. Maj:ts förslag böra utgå, samt att mom. 5), 6) och

7) i samma § böra erhålla numren 4), 5) och 6).

I övrigt instämmer jag med utskottsmajoriteten.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa,

1) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick

godkännas, måtte för sin del antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 6, 7, 8 och 21 §§ i lagen den 14 juni 1917 (nr 380)

om införsel i avlöning, pension eller livränta.

Härigenom förordnas etc. (se propositionen)-------följande ändrade

lydelse:

6 §.

Lika med propositionen.

7 §. . .

Lika med propositionen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första lagutskottets utlåtande Nr 12.

8 §.

Lika med propositionen.

21 §•

Häftar någon etc. (se propositionen)----- — tillägg och undantag:

1) Vad i 3 §, 10 § andra punkten och 17 § stadgas skall ej gälla (= nu gällande

lag).

2) Sedan —- — ---tillämpning.

3) Beviljas -— — -— --betalning.

4) Lika med mom. 5 i propositionen.

5) Lika med mom. 6 i propositionen.

6) Lika med mom. 7 i propositionen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1925.

• _-

2) att de i anledning av propositionen väckta motionerna, i

vad de icke kunna anses besvarade genom min hemställan

under 1) här ovan, ej måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

»

Stockholm 1925. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

250787

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:69 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 6, 7, 8 och 21 §§ i lagen den 14 juni 1917 om i s. 11 i texten