Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1925-05-19 · 53 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 49 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1925:35, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1925 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning

m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 17 april 1925 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 222, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet

förda protokoll,

dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning den 9 december

1910 (nr 141 s. 42),

2) lag om resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat,

3) lag om ändrad lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den 9 december

1910 (nr 141 s. 37), och

4) lag om förskott ur kyrkofonden till bekostande av viss nybyggnad å

ecklesiastika löneboställen,

dels ock hemställt, att riksdagen, därest de under 1), 3) och 4) omförmälda

lagarna bleve av riksdagen antagna, ville bemyndiga Kungl. Maj:t att bestämma

dagen för deras ikraftträdande.

I samband med denna proposition bar utskottet till behandling förehaft

följande inom riksdagen väckta, likaledes till lagutskott hänvisade motioner,

nämligen

inom första kammaren:

nr 299 av herr Wohlin m. fl.,

inom andra kammaren:

nr 452 av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Svensson i Grönvik,

nr 453 av herr Gustafson i Kasenberg, och

nr 454 av herr Pehrsson i Göteborg, i vilken motions syfte instämt herr

Olsson i Berg m. fl.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 9 samt. 1 avd. 30 käft. (Nr 35.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

Beträffande de framlagda lagförslagens närmare innehåll och vad till stöd

för desamma samt för det av Kung! Maj.-t begärda bemyndigandet anförts

torde få hänvisas till propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag

ävensom till nedan omförmälda, till grund för förslagen liggande sakkunnigbetänkande.

Vad motionärerna hemställt återgives här nedan; och tillåter sig utskottet

att i fråga om de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

i huvudsak hänvisa till motionerna.

Genom de författningar angående det ecklesiastika löneväsendet, som utfärdades

den 9 december 1910, och vilka alla avse det territoriella prästerskapet,

vidtogos genomgripande förändringar även beträffande dispositionen

och förvaltningen av den åt detta prästerskap anslagna fasta egendomen.

Denna nya lagstiftning är grundad på, bland andra, den grundsatsen, att

de prästerliga tjänstinnehavarna skola in natura åtnjuta fri bostad och, när

tillgång därtill finnes, ved till husbehov, och att i övrigt lönerna utgå helt i

penningar, vartill kommer till visst belopp fastställd ersättning för skjuts i

tjänstärenden. Prästerna skola sålunda —- med ett oväsentligt, i 7 § boställsordningen

angivet undantag, som här kan förbigås — ej vara hänvisade att

söka utfå någon del av sin lön ur boställets avkastning, utan de bestämda

lönerna skola tillhandahållas tjänstinnehavarna av pastoratsborna genom vederbörande

kyrkoråd. Den fria bostaden beredes kyrkoherde och komminister

sålunda, att tomt med bostadshus och, där hinder ej möter, erforderligt område

till trädgård upplåtes å prästens förutvarande bostadsboställe eller å

annat inom pastoratet beläget boställe eller ock å plats, som av pastoratet

för ändamålet erbjudits. Boställe, som sålunda är avsett till löntagares bostad,

kallas prästgård; annat boställe kallas löneboställe. Löneboställena skola alla

utarrenderas. Enligt meddelade närmare bestämmelser äro boställsarrendena

i regel anvisade åt vederbörande pastorat som bidrag till prästerskapets avlönande,

men vissa arrenden skola ingå till den genom den nya lagstiftningen

tillskapade gemensamma avlöningstillgången, kyrkofonden. Till kyrkofonden

äro kyrkoråden skyldiga att redovisa arrenden, som av dem få användas

till prästerskapets avlöning men ej äro för detta ändamål i stadgad ordning

behövliga.

Genom den förändrade uppgift, prästerskapets boställen erhållit enligt det

nya avlöningssystemet, har även deras betydelse i ekonomiskt hänseende

blivit en helt annan än förr. Tidigare har prästen i sin egenskap av indelningshavare

själv haft intresse av att boställena — med undantag av det

jämförelsevis ringa antal, vars avkomst ingick till prästerskapets löneregleringsfond

— hölles uppe vid hög avkastningsförmåga. Sedan avkomsten

av de s. k. löneboställena enligt de nya bestämmelserna icke uppbäres av

prästen, har intresset av att dessa boställen lämna högsta möjliga avkastning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35. 3

övergått på pastoratet eller, där boställets avkomst skall ingå till kyrkofonden,

på denna fond. Kyrkofondens omförmälda intresse är emellertid i själva

verket ett församlingarnas och kyrkans intresse. Kyrkofonden har nämligen

enligt det nya avlöningssystemet en synnerligen vittgående betydelse för

församlingar och prästerskap.

Rörande förvaltningen av de ecklesiastika boställena gälla den ecklesiastika

boställsordningen av den 9 december 1910 samt den allmänna nyttjanderättslagen

och den av Kungl. Maj:t i administrativ ordning med stöd

av bemyndigande i boställsordningen utfärdade ecklesiastika arrendeförordningen

av den 15 september 1911, vilken sistnämnda författning liksom

den allmänna nyttjanderättslagen emellertid har avseende allenast å löneboställena.

Sedan vid tillämpningen av arrendeförordningen yppat sig åtskilliga brister

i arrendesystemet, tillsattes år 1919 sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet

biträda med revision av sagda förordning. Dessa avgåvo

den 28 februari 1923 betänkande angående det ecklesiastika arrendeväsendet,

innehållande icke blott förslag till ny arrendeförordning utan även förslag

i åtskilliga andra i samband därmed stående frågor. De genom förevarande

proposition framlagda förslagen ansluta sig i huvudsak till de sakkunnigas

förslag. De sakkunnigas förslag till ny arrendeförordning har ej underställts

riksdagens prövning, enär, såsom nyss blivit antytt, Kungl. Maj:t är genom

boställsordningen bemyndigad att meddela de särskilda föreskrifter, enligt

vilka utarrenderingen skall äga rum.

I betänkandet hava de sakkunniga erinrat, hurusom det ganska snart efter

den nya lagstiftningens tillkomst visade sig, att löneboställenas utarrendering

enligt den nya ordningen icke lämnade tillfredsställande resultat.

Beträffande de huvudsakliga bristerna i arrendesystemet och deras orsaker

hava de sakkunniga anfört följande.

Orsakerna till det mindre gynnsamma arrenderesultatet kunna naturligtvis

vara helt och hållet lokala eller tillfälliga. Exempelvis har anledningen till

att utarrendering utfallit ogynnsamt eller omöjliggjorts stundom varit att

söka däri, att arrendeauktionen på grund av särskilda omständigheter kommit

att hållas allt för nära inpå tillträdet. De av kristiden framkallade

abnorma förhållandena hava i mycket skärpt de påtalade olägenheterna och

utgöra måhända i åtskilliga fall så gott som enda eller åtminstone huvudsakliga

förklaringen till dessa. Tillräckligt många omständigheter kvarstå

dock, som hänvisa på att orsakerna äro av mera bestående beskaffenhet och

höra sökas i vissa mera fundamentala brister i själva arrendesystemet, sådant

detta föreligger i gällande författningar.

I överensstämmelse med de erfarenheter, som gjorts av länsstyrelser och

andra, hava de sakkunniga funnit, att bristerna i det nuvarande arrendesystemet,

i vad dessa brister kunna anses som orsaker till de mindre gynnsamma

arrenderesultaten, huvudsakligen äro hänförliga till nedanstående omständigheter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

1. Den nämnd, som har fått sig anförtrott att verkställa arrendeuppskattningen,

äger icke den sammansättning, att en fullt pålitlig arrendevärdering

är att i regel påräkna.

2. Den nybyggnadsskyldighet, som enligt den nya lagstiftningen åligger

arrendatorn och som kommer att i särskilt stor utsträckning tagas i anspråk,

då löneboställe utarrenderas första gången efter det ny lönereglering, fastställd

enligt 1910 års löneregleringslag, trätt i tillämpning, är ofta för arrendatorn

synnerligen betungande med hänsyn framför allt därtill, att arrendatorn

har att förskjuta byggnadskostnaden, vilken först småningom återgäldas

honom. Ofta förekommer härjämte, att löneboställes hus skola på grund

av meddelade bestämmelser byggas större och kostsammare än som är förenligt

med boställets storlek och avkastningsförmåga, något som är beroende

därpå, att bestämmandet av de hus, vilka skola finnas å löneboställe, icke

ingår som ett led i arrendeuppskattningen, utan överlämnats till avgörande

i judiciell-administrativ ordning av särskild myndighet, vilken vid frågans

prövning saknar erforderlig kännedom om betingelserna för boställets utarrendering

och om boställets avkastningsförmåga.

3. Den arrendatorerna på grund av bestämmelsen i arrendeförordningens

13 § i regel ålagda skyldigheten att tillhandahålla tjänstinnehavaren skjuts

och vissa andra tjänstbarheter »mot måttlig ersättning» förorsakar, att arrendebeloppet

måste sättas under vad eljest kunde hava varit att påräkna, samt

verkar återhållande på arrendespekulanter.

4. I nära sammanhang med nu omförmälda brister står ytterligare en,

som väl icke kan hava övat någon inverkan på det nuvarande arrenderesultatet,

men som har stor betydelse för ett gott'' resultat av boställes förnyade

utarrendering därigenom, att den motverkar boställenas hållande i god

hävd och uppehållandet av boställenas avkastningsförmåga. Nu berörda

brist hänför sig till det förhållandet, att den tillsyn, som utövas över att

arrendatorn håller lönebostället i god hävd till hus och jord, icke är tillfredsställande.

De åtgärder, som enligt departementschefens uttalande anses böra vidtagas

för avhjälpande av de framhållna bristerna, gå i huvudsak ut på följande,

nämligen

att arrendeuppskattningen, vilken enligt nu gällande rätt är anförtrodd åt

landsfiskalen i samråd med vissa personer i orten, skulle överlämnas till en

av mera speciellt sakkunniga personer sammansatt nämnd, bestående av tre

ledamöter, samtliga med rösträtt,

att befogenheten att bestämma, huru löneboställe skall vara bebyggt, vilken

befogenhet nu i första hand tillkommer synerätten, skulle, efter utredning

av arrendeuppskattningsnämnden, tillkomma de utarrenderande myndigheterna,

vilka det skulle åligga att tillse, att boställets bebyggande lämpades

efter boställets bärkraft,

att arrendator skulle för bestridande av kostnad för nybyggnad kunna

erhålla förskott ur kyrkofonden, samt

att uppdraget att förrätta av- och tillträdessyn samt ekonomiska besiktningar

skulle överflyttas på omförmälda nämnd, vilken med hänsyn till sin

ställning erhållit beteckningen boställsnämnd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35. 5

Förslag i det i första punkten omförmälda hänseendet är ej framlagt i

propositionen, enär bestämmelse därom tillhör arrendeförordningen, men

frågorna i de övriga punkterna innefattas i de vid propositionen fogade lagförslagen,

vilka emellertid förutsätta, att arrendeuppskattningen överlämnas

till boställsnämnden, vars sammansättning m. m. angivits i förslaget till lag

om ändring i vissa delar av boställsordningen.

Därjämte hava i propositionen föreslagits ändrade bestämmelser i syfte

att åt de ordinarie prästerna bereda en mot den verkliga kostnaden så vitt

möjligt svarande ersättning för ämbetsskjuts. Denna fråga sammanhänger

på det närmaste med en av de sakkunniga förordad ändring i den ecklesiastika

arrendeförordningens 13 §, vilken ändring avser bestämmelsen rörande

skyldighet för arrendatorn att till tjänstinnehavaren utgöra skjuts och andra

tjänstbarheter. Tillika har departementschefen, i överensstämmelse med de

sakkunniga, förklarat sig anse en ovillkorlig förutsättning för denna ändrings

genomförande vara, att frågan om prästernas ämbetsskjuts samtidigt löstes

på ett lämpligt sätt.

I de av herr Wohlin m. fl. samt herrar Olsson i Kullenbergstorp och

Svensson i Grönvik avgivna, likalydande motionerna yrkas avslag på det i

propositionen framlagda förslaget i dess helhet. Till stöd härför hava motionärerna

bl. a. — med framhållande av det sammanhang, som enligt motionärernas

mening förefunnes mellan å ena sidan de i förevarande proposition

upptagna spörsmål och å andra sidan vissa frågor rörande den ecklesiastika

jordens förvaltning och disposition ävensom frågan om revision av de prästerliga

avlöningslagärna, samt med erinran att riksdagen vid flera tillfällen

under de senaste åren fästat Kungl. Maj :ts uppmärksamhet på önskvärdheten

av att i större omfattning än vad som för närvarande vore möjligt kunna

taga den ecklesiastika jorden i anspråk för nybildning av mindre jordbruk —

åberopat, att ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag till ändringar i den ecklesiastika

boställsordningen i väsentlig mån komme att föra utvecklingen i en

riktning, motsatt den som riksdagen i sina förenämnda framställningar

förordat.

Även utskottet anser, att det föreligger ett visst sammanhang mellan

omförmälda frågor, varför de av motionärerna framställda erinringarna

kräva att noggrant beaktas. Utskottet har vid frågans övervägande emellertid

funnit den av motionärerna uttalade farhågan för att genomförandet

helt eller delvis av de nu föreslagna förändringarna skulle föregripa lösningen

av övriga här berörda frågor icke till alla delar äga den bärkraft, som motionärerna

ansett.

Den föreliggande propositionen avser icke någon rubbning av grunderna

för den nuvarande förvaltningen utan åsyftar blott att inom den redan givna

ramen söka åstadkomma större effektivitet åt förvaltningen. Man vill, med

Frågans sammanhang

med andra

spörsmål.

Herr Wohlins

m. fl. samt

herrar Olssons

och

Svenssons

motioner.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

undanröjande av den nuvarande dualismen, som lägger arrendeuppskattningen

och frågan om boställets bebyggande i skilda händer, vinna större

sakkunskap vid dessa frågors handläggning och i övrigt åstadkomma ökade

garantier för ett lämpligt bebyggande och ett gynnsamt arrenderesultat.

Den mest vittgående förändring, som i sådant syfte föreslås — en förändring,

som utskottet emellertid, såsom av det följande närmare framgår,

för sin del endast med väsentliga modifikationer kan tillstyrka — innebär,

att vissa vid förvaltningen biträdande organ, som nu till större delen

utgöras av i statens tjänst anställda personer, utbytas mot enskilda personer,

vilka visserligen skulle utses för vissa korta tidsperioder men dock icke erhålla

fast ställning. En ändring i enlighet med förslaget, framförallt om

detta modifieras så som utskottet ifrågasätter, lärer icke mera än den nuvarande

boställsordningen innebära hinder för genomförandet av sådana förändringar

i förvaltningen av den ecklesiastika jorden eller i dess disposition,

som framdeles må prövas lämpliga.

För övrigt ligger i sakens natur, att ifrågavarande, till ett allmänt ändamål

anslagna fasta egendom måste, så länge den intar denna ställning,

skötas på bästa sätt. Da egendomen har stor betydelse för finansieringen

av det ecklesiastika avlöningsväsendet och den kyrkliga organisationen, sammanfalla

de särskilda församlingarnas och det allmännas intressen av att

egendomen göres så avkomstbringande som möjligt.

Motionärernas huvudskäl mot förslagen synes vara, att deras genomförande

skulle för framtiden väsentligt försvåra verkställigheten av en lagstiftning

om den ecklesiastika jordens styckning. För utskottet synes det emellertid

antagligt, att nedan angivna ändringar i boställsordningen i förening med

de ändringar, de sakkunniga ifrågasatt i arrendeförordningen, så långt ifrån

komme att försvåra ett framtida användande av boställena för styckning

till mindre jordbruk, att ändringarna snarare komme att föra utvecklingen i

den riktning, som riksdagen förordat. Omförmälda författningsändringar

syfta nämligen bl. a. till att jorden ej måtte bebyggas med dyrare hus än

den förmår bära, att jorden måtte i större utsträckning än nu är fallet hållas

obebyggd eller endast delvis bebyggd och att boställes upplåtande i tomter

o. d. måtte påskyndas; jfr förslaget till arrendeförordning 2 § 4 mom. samt

4 § 3 mom. c), d) och e). Visserligen har man här, helt naturligt, tagit

som utgångspunkt befrämjandet av boställets bästa, men samtidigt underlättas

en eventuell styckning. Något fastlåsande av boställena som arrendegårdar

sker ej mera genom de föreslagiia bestämmelserna än genom de nuvarande.

Departementschefen har framhållit, dels att ett eventuellt beslut om

att ställa den ecklesiastika jorden till förfogande för styckning och försäljning

till mindre jordbrukslägenheter m. in. ej kan genomföras annat än

successivt, och dels att under ett vart av de närmaste åren vore att påräkna

ett stort antal ecklesiastika boställen, som kunde göras tillgängliga för för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

säljning, om sådan prövades gagnelig. Av eu i statsrådsprotokollet (s. 117)

meddelad uppgift framgår, att antalet arrendelediga boställen för åren 192G

—1932 uppgår till respektive 230, 515, 410, 329, 493, 48 och 56, olika

lotter av ett och samma boställe härvid icke räknade för sig. Av vissa från

länsstyrelserna till de ecklesiastika arrendesakkunniga inkomna uppgifter,

varav utskottet tagit del, inhämtas, att antalet förutvarande bostadsboställen,

vilka, nu upplåtna på 20 års arrende, bliva arrendelediga åren 1934 1940,

utgör respektive 9, 29, 125, 228, 282, 226 och 35. Huru många förutvarande

löningshemman under sistnämnda år bliva arrendelediga framgår ej

av de sakkunnigas handlingar; men torde de emellertid kunna beräknas

till i genomsnitt ett femtiotal årligen. Av de angivna siffrorna framgår, att,

om en lagstiftning i syfte att tillhandahålla den ecklesiastika jorden för bildande

av smärre jordbruk och egna hem under de närmaste åren kommer

till stånd, ett stort antal boställen kunna göras för ändamålet tillgängligt.

Under erinran därom, att riksdagen i skrivelse år 1924, nr 142, anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt föranstalta om utredning rörande beredandet

av större möjligheter för upplåtande av ecklesiastik jord till smärre

jordbruk och egna hem, anser sig utskottet kunna hysa den förvissningen,

att förslag till dylik lagstiftning inom en nära framtid skall föreläggas riksdagen.

Att i avvaktan härpå undanskjuta frågan om ändrade regler för den

ecklesiastika jordens bebyggande och utarrenderande skulle emellertid vara

till skada för dess skötsel.

Med anledning av motionärernas hänvisning till vad kyrkofondskommitténs

den 31 maj 1923 avgivna betänkande innehåller beträffande löneboställenas

förvaltning torde få erinras därom, att kommittén icke ifrågasatt,

att den direkta förvaltningen av de ecklesiastika löneboställena skulle

omhänderhavas av den av kommittén föreslagna s. k. kyrkofondsstyrelsen,

utan ansett förvaltningen böra bibehållas i huvudsakligen oförändrat skick.

Beträffande arrendeförfarandet har kommittén i det väsentliga instämt med

de ecklesiastika arrendesakkunniga. Därjämte har kommittén — efter att

hava kommit till ett negativt resultat beträffande frågan om förvaltningens

hänläggande under domänstyrelsen — uttalat sig till förmån för inrättandet

av ecklesiastika domänintendentsbefattningar. — Kyrkofondskommitténs betänkande

är ännu beroende på Kungl. Maj:ts beslut.

Väl hava vissa myndigheter i yttranden över såväl arrendesakkunnigas

som kyrkofondskommitténs betänkande upptagit frågan om förläggande

under domänstyrelsen av förvaltningen av de ecklesiastika löneboställena,

och likaså har kammarkollegiet — vilket uttalat sig mot en sådan

förändring — angivit en del problem, som framställde sig i sammanhang

med förvaltningsfrågan eller kunde komma att uppstå, då frågan om revision

av det ecklesiastika löneväsendet bleve aktuell; men de sålunda berörda

reformtankarna hava framkastats helt konturlösa, varför möjligheten av

deras realiserande ej kan tillnärmelsevis bedömas. För övrigt har kollegiet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottets

ståndpunkt

till förslagets

huvudgrunder.

8 Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

på sätt av dess yttrande framgår, funnit sig hava anledning att i allt

fall tillstyrka omedelbara lagstiftningsåtgärder i huvudsaklig överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag.

Ej heller ur de förvaltningen berörande synpunkter, som sålunda angivits,

torde kunna åberopas skäl, vilka enligt utskottets mening böra föranleda

ett undanskjutande av arrendefrågan.

På grund av vad sålunda förekommit anser alltså utskottet några betänkligheter

icke böra möta för riksdagen att ingå i realprövning av det förebggande

förslaget.

Vad av motionärerna anförts beträffande önskvärdheten att hålla ecklesiastik

jord tillgänglig för upplåtelse till smärre jordbruk och egna hem

m. m. för det fall att lagstiftning i sådant hänseende kommer till stånd,

synes emellertid utskottet vara av den betydelse, att behörig hänsyn till

möjligheten av en dylik lagstiftning bör tagas vid den fortsatta utarrenderingen

av ecklesiastika löneboställen.

Till denna fråga återkommer utskottet i det följande.

Såsom departementschefen angivit i sitt anförande till statsrådsprotokollet,

hava de myndigheter, vilka yttrat sig över de arrendesakkunnigas betänkande,

praktiskt taget enhälligt instämt i de sakkunnigas uttalanden beträffande

det mindre tillfredsställande resultatet av den utarrendering, som enligt

1911 års ecklesiastika arrendeförordning ägt rum av de ecklesiastika

löneboställena. Jämväl vad som anförts om orsakerna till detta förhållande

och om behovet av förändrade bestämmelser har flertalet biträtt. I stor omfattning

hava myndigheterna likaledes förklarat sin anslutning till de åtgärder,

som de sakkunniga föreslagit i syfte att avhjälpa bristerna.

Genom vad sålunda och i övrigt förekommit har det enligt utskottets

övertygelse blivit ådagalagt, att de för närvarande gällande bestämmelserna

om det ecklesiastika arrendeväsendet icke äro tillräckligt ägnade att

tillgodose de krav, som med hänsyn till pastoratens och det allmännas berättigade

intressen böra ställas på de ecklesiastika löneboställena, nämligen

att de skola — så länge de äro bibehållna för sitt nuvarande ändamål —

på uthålligt sätt lämna den högsta möjliga avkastning till förmån för detta

sitt ändamål, att bereda pastoraten bidrag till prästerskapets avlöning. Orsakerna

till det mindre gynnsamma arrenderesultat, som erkänts ofta

föreligga, kunna väl, såsom även angivits, vara helt eller delvis lokala eller

tillfälliga, men uppenbarligen äro orsakerna i icke ringa utsträckning att

söka i vissa generella brister i de i ämnet gällande författningarna.

Det synes därför utskottet oundgängligt att i anslutning till det genom

propositionen framlagda förslaget vidtaga vissa åtgärder i syfte att undanröja

eller förminska de anmärkta bristerna.

Utskottet går nu att redogöra för sin ställning till förslagets huvudgrunder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35. 9

De i ämnet nu gällande författningarna stadga bland annat följande.

Löneboställena skola vara försedda med de laga hus, som av synerätt

prövas nödiga. Arrendeuppskattningen verkställes på landet av landsfiskal

och i stad av magistratsperson i samråd med kontraktsprosten, tjänstinnehavare,

vars rätt beröres av utarrenderingen, samt ombud för pastoratet

eller domkapitlet, varefter utarrenderingen äger rum genom länsstyrelsen

efter domkapitlets hörande. Ekonomisk besiktning förrättas på landet av

landsfiskalen såsom ordförande jämte två nämndemän och i stad av magistratsperson

såsom ordförande jämte två av magistraten utsedda sakkunniga

män. Av- och tillträdessyn samt laga syn förrättas på landet av domare

jämte minst två, högst fyra nämndemän samt i stad av rådstuvurätt.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för boställenas utarrendering och tillsyn

finnas s. k. boställsnämnder, bestående av tre i lantbruks- och därmed

sammanhängande affärsförhållanden kunniga män, av vilka en, tillika ordförande,

jämte ersättare för honom, för högst tre år åt gången förordnades

av Kungl. Maj:t och två skulle, jämte lika antal ersättare, för tre år åt

gången, utses, den ena av häradsrätten eller i fråga om stad, som ansåges

böra utgöra eget tjänstgöringsområde, av magistraten och den andra av domkapitlet,

dock att Kungl. Maj:t ägde att, där särskilda skäl därtill föranledde,

beträffande sättet för utseendet av sistnämnda två ledamöter och ersättare

för dem annorlunda förordna. Boställsnämndens tjänstgöringsområde skulle

bestämmas av Kungl. Maj:t. Efter departementschefens uttalande borde

nämndsdistrikten i regel sammanfalla med tingslaget. Boställsnämnden skulle

hava att verkställa arrendeuppskattning och i sammanhang därmed uppgöra

förslag i fråga om vilka och hurudana hus borde finnas å löneboställe,

att förrätta ekonomisk besiktning (jämväl å prästgård) samt att å löneboställe

hålla av- och tillträdessyn, varjämte det enligt förslaget till arrendeförordning

avsetts, att nämnden skulle under arrendeperioden tillhandagå

med vissa utredningar och yttranden. Boställsnämndens ledamöter skulle

vara berättigade till resekostnads- och traktamentsersättning, ordföranden

dessutom till arvode, detta senare utgående ur kyrkofonden.

Boställsnämnds inrättande har avstyrkts i de motioner, som avgivits av

herr Wohlin m. fl. samt herrar Olsson och Svensson.

Det i nämnda två motioner framställda avslagsyrkandet, så vitt det hänför

sig till boställsordningen, grundar sig, förutom på de i det föregående berörda

allmänna synpunkterna, även på den uppfattningen, att den föreslagna

ändringen skulle utan motsvarande fördelar medföra en väsentlig stegring

av de nuvarande kostnaderna för förvaltningen av den ecklesiastika jorden.

lioställs
nftmnd.

Herrar

Wohlins, Olssons

och

Svenssons

motioner.

Herr Pehrsson åter yrkar, att bestämmelserna angående boställsnämnd Herr Pehrsoch

vad därmed ägde sammanhang måtte utgå ur lagförslaget och i stål- sons raohon

let där införas vissa av honom föreslagna ändringar. Det syntes honom

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

lämpligast att icke nu inrätta någon »boställsnämnd» i nu föreslagen omfattning,

med en ny klass tjänstemän med därav förorsakade kostnader, utan

att i stället endast vidtaga sådana förändringar i den nuvarande uppskattningsnämnden,

att den utan nämnvärd merkostnad kunde göras mer kvalificerad

för uppgiften. Att berörda nämnds arbetsområde skulle för ordföranden

omfatta länet och för bisittarna distrikt i regel motsvarande härad

komme att medföra stora resekostnader och syntes icke vara av behovet

påkallat. Arrendeuppskattningsnämnden syntes böra bestå av tre i lantbruks-

och därmed sammanhängande affärsförhållanden kunniga män, av

vilka Konungens Befallningshavande ägde att utse en ledamot, som tillika

vore ordförande, domkapitlet en och pastoratet en. Skulle det anses nödigt

att tillföra denna nämnd ytterligare sakkunskap, kunde en fjärde ledamot

med samma kvalifikationer utses från församling i närheten utav domaren

i orten. Man måste, anför motionären vidare, ställa sig i viss mån betänksam

mot att uppskattningsnämnden tillika skulle fungera såsom synenämnd

och sålunda ensam judiciellt avgöra mycket viktiga frågor av vittgående

ekonomiska konsekvenser och med inflytande på boställets arrende

och skötsel under en lång följd av år.

Det centrala i det i propositionen framlagda förslaget till en s. k. boställsnämnd

ligger tydligen i anordningen med en omorganiserad, för sitt uppdrag

mera skickad arrendeuppskattningsnämnd, vilken tillika skulle hava

till åliggande att uppgöra och till de utarrenderande myndigheternas prövning

och godkännande framlägga förslag, huru lönebostället, med erforderlig

hänsyn till boställets bärkraft och övriga omständigheter, skall bebyggas.

Det synes utskottet vara på övertygande sätt ådagalagt, att det för vinnande

av ett gott arrenderesultat är nödigt att dels bereda större sakkunskap

åt den delegation, som skall hava att upprätta förslag rörande boställets

utarrendering, och dels låta frågan om vilka och hurudana hus böra finnas

å löneboställe ingå som ett led i själva arrendeuppskattningen och arrendebedömningen

samt i följd därav överlämna åt uppskattningsmännen att

härutinnan uppgöra förslag och åt de utarrenderande myndigheterna — beträffande

vilka någon ändring ej är ifrågasatt — att därom bestämma och

med arrendatorn träffa avtal.

Vad angår sammansättningen av arrendeuppskattningsnämnden, synes

det icke lämpligt att bibehålla den nuvarande anordningen, enligt vilken

den tjänstförrättande landsfiskalen skall vara förrättningsman med åliggande

att avgiva arrendeförslag i samråd med, bland andra, kontraktsprosten,

tjänstinnehavaren och ett pastoratsombud. Med en efter sådana grunder

sammansatt delegation lärer det allt för ofta inträffa, att erforderlig sakkunskap,

skicklighet och opartiskhet saknas. Vidkommande åter boställets

bebyggande, måste givetvis gälla, att, då 1910 års lagstiftning avsåg, att

de till arrendegårdar förändrade löneboställena icke längre skulle hållas be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

byggda efter några mera allmänna regler, byggnadsfrågan bör behandlas

som ett tekniskt, icke som ett administrativt-judiciellt spörsmål. Den bör så

mycket hellre avlyftas från synerätten och förläggas till de utarrenderande

myndigheterna, som dessa senare ofta nödgas att, på grund av hinder att

erhålla arrendator villig att åtaga sig den av synerätten föreskrivna nybyggnadsskyldigheten,

vid utarrenderingcn jämka på byggnadsskyldigheten eller

alldeles bortse från den.

De betänkligheter, som ur kostnadssynpunkt framställts mot den föreslagna

mera stadigvarande boställsnämnden med dess fast avlönade ordförande,

anser utskottet förtjäna synnerligt avseende, helst svårighet möter

att på förhand bedöma, i vilken mån den av boställsnämndens inrättande

förorsakade ökningen i löneboställenas förvaltningskostnad kunde komma

att motvägas av högre arrenden. Då utskottet är övertygat om att det

skall vara möjligt att, utan att erbjuda arvode, erhålla fullt lämpliga personer

i uppskattningsnämnden, därest man förlänar denna en mera tillfällig

karaktär, har utskottet ansett lösningen av föreliggande spörsmål böra

sökas på sådan väg. Härvid synes uppskattningsnämndens uppdrag lämpligen

böra begränsas till arrendeuppskattningen och vad därmed sammanhänger —

bl. a. uppgörande av förslag rörande boställes bebyggande — och alltså icke

utvidgas till att omfatta uppdragen med ekonomiska besiktningar samt avoch

tillträdessyner, vilka uppdrag medföra befogenheten att i frågor av judiciell

innebörd skilja parter emellan.

Någon erinran mot att ledamöterna i uppskattningsnämnden, i olikhet med

vad nu är förhållandet, erhålla rösträtt synes icke skäligen kunna göras.

I nära anslutning till vad herr Pehrsson föreslagit anser utskottet alltså

bestyret med arrendeuppskattningen och uppdraget att i sammanhang därmed

uppgöra förslag i fråga om vilka och huru beskaffade byggnader skola

finnas å löneboställe böra överlämnas till en nämnd, bestående av tre ojäviga

i orten bosatta, i lantbruks- och därmed sammanhängande affärsförhållanden

kunniga män, av vilka en, tillika ordförande, utses av länsstyrelsen,

en av domkapitlet och en av pastoratet. Då uppskattningsnämnd,

efter vad nyss anförts, icke bör få karaktären av en fortbestående institution

utan torde böra tillsättas för varje förekommande fall, lärer någon

föreskrift angående nämndens tjänstgöringsområde icke vara behövlig. Utskottet

förutsätter, att länsstyrelsen och domkapitlet skola låta sig angeläget

vara att såvitt möjligt tillgodose behovet av enhetlighet och kontinuitet vid

förrättningar av ifrågavarande slag och sålunda var för sig vid val av ledamot

i nämnden tillse, att i största möjliga utsträckning, dock med strängt

beaktande av kostnadssynpunkten, en och samma person anlitas för ändamålet.

Samma syfte kan i övrigt delvis befrämjas genom utfärdande av

lämplig instruktion för nämndsordförandena.

Bestämmelsen om uppskattningsnämndens sammansättning och sättet för

valet av ledamöter bör såsom nu upptagas i arrendeförordningen. I bo
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

ställsordningen bör — i enlighet med vad som skett i 20 § förslaget till

lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning — göras hänvisning

till arrendeförordningen.

Liksom fallet är nu, böra uppskattningsmännen undfå rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente. Härvid torde ordföranden —

vilken på grund av denna sin ställning torde komma att få vidkännas den

drygare delen av det med uppdraget förenade besväret — böra likställas

med domänintendent och annan ledamot med nämndeman, där han icke

på grund av innehavande befattning är berättigad till högre ersättning. Då

ordföranden torde få att svara för uppskattningsinstrumentets uppsättande

och utskrift, torde kunna ifrågasättas, huruvida ej expeditionsersättning borde

i någon form tillerkännas honom. Omförmälda kostnader böra utgå av

boställets avkastning. Bestämmelser i nu berörda hänseenden torde

kunna förväntas komma att införas i den reviderade arrendeförordningen.

Det sålunda anförda innebär, att enligt utskottets åsikt Kungl. Maj:ts

förslag till lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning bör,

så vitt angår III och V kapitlen, i huvudsak bifallas men i övrigt i huvudsak

avslås, samt att förslaget till lag om ändrad lydelse av 6 § lagen om

kyrkofond bör avslås i vad avser 10 momentet.

Resanslag

åt präster.

Tjänstbarhetsfrågans

ordnande.

I 13 § ecklesiastik arrendeförordning enligt dess nuvarande lydelse stadgas,

att vid utarrendering av löneboställe, som är avsett för jordbruk, skall

under vissa förutsättningar göras förbehåll därom, att arrendatorn skall mot

måttlig ersättning verkställa för tjänstinnehavaren och hans familj erforderlig

skjutsning, avlämna vissa för tjänstinnehavarens hushåll behövliga

förnödenheter samt tillhandahålla vissa andra tjänstbarheter. Sagda bestämmelse

har, enligt vad de sakkunniga sökt visa, inverkat menligt på utarrenderingen,

i synnerhet som bestämmelsen om »måttlig ersättning» ofta missförståtts

därhän, att man genom betingandet av en gynnsam betalningsgrund

för tjänstbarheterna berett tjänstinnehavaren en, efter de sakkunnigas

uppfattning, icke avsedd förmån utöver den reglerade lönen. Efter vad

departementschefen yttrat till statsrådsprotokollet, anser han den ståndpunkt,

som de sakkunniga intagit i föreliggande fråga och vilken närmare utvecklats

sid. 53—56 i deras betänkande och berörts i statsrådsprotokollet sid.

41 och 42, vara riktig. Han har därför uttalat sig för en revidering av

ifrågavarande 13 § i anslutning till de av de sakkunniga angivna, efter

deras mening i överensstämmelse med 1910 års lagstiftning stående grunderna,

nämligen att skyldigheten för arrendatorn att till tjänstinnehavaren

utgöra skjuts och andra tjänstbarheter skulle begränsas till fall, då sådant

vore strängt nödvändigt, därvid arrendatorn skulle för sina prestationer

berättigas till full ersättning. Tillika har departementschefen, i likhet

med de sakkunniga, förklarat sig anse eu ovillkorlig förutsättning för denna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35. 13

förändrings genomförande vara, att frågan om prästernas ämbotsskjuts samtidigt

löstes på ett lämpligt sätt.

Ordinarie präst är på grund av bestämmelsen i 11 § 3 mom. löneregleringslagen

berättigad att ur kyrkofonden uppbära ersättning för skjuts för

resor i tjänstärenden med belopp, som bestämmes av Konungen vid löneregleringens

fastställande men icke får överstiga 250 kronor årligen. På

sätt riksdagen framhöll i skrivelse den 1 juni 1910, har prästens behov av

bidrag till bestridande av kostnaden för sådan skjuts även blivit delvis

beaktat genom de bestämmelser, som meddelats i avseende å sättet för beräknandet

av prästernas löner (jfr statsrådsprotokollet sid. 42 och 43).

Ofta har gjorts gällande, att de verkliga kostnaderna för ämbetsskjutsen

skulle flerstädes och ofta i betydlig mån överstiga det ersättningsbelopp,

prästen åtnjöte. Beträffande en av de sakkunniga härutinnan verkställd utredning

torde få hänvisas till betänkandet sid. 58—61.

Det genom propositionen framlagda förslaget till lag om resanslag åt

vissa präster i nyreglerade pastorat avser att under närmare angivna förutsättningar

bereda sådana präster, som nu sagts, förhöjda skjutsersättningar.

Av förut omförmälda motionärer hava herr Wohlin m. fl. samt herrar

Olsson och Svensson yrkat avslag å förslaget till lag om resanslag. De medgiva

väl, att den ifrågasatta lagen innebär en ur flera synpunkter någorlunda

tillfredsställande lösning av ett mycket komplicerat spörsmål, men

förklara sig emellertid anse detta spörsmål icke vara av så trängande natur,

att det ej kan anstå till en framtida allmän revision av prästerskapets

avlöningsförhållanden.

Herr Pehrsson åter har i den av honom avgivna motionen, så vitt nu är

i fråga, föreslagit, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att 13 § ecklesiastik arrendeförordning måtte bibehållas vid sin nuvarande

lydelse med endast den jämkning, som bestämmelserna om höjning av resanslaget

kunde föranleda.

I motiveringen har herr Pehrsson gjort gällande, att uttrycket »måttlig

ersättning» vore liktydigt med »lindrig ersättning», samt att de svårigheter,

som genom boställenas borttagande uppstått för tjänstinnehavarna, sålunda

ansetts skola i viss mån kompenseras genom tjänstbarheternas utgörande

enligt arrendeförordningens föreskrift. Vidare har han framhållit

som sin mening, att det icke utan kränkning av den rätt till tjänstbarheter,

som förbundits med löneregleringslagarna av 1910, kunde under löpande

regleringsperiod genomföras en omläggning av utgåendet av dessa tjänstbarheter

eller av beräkningen av desamma. Tillika har han erinrat, att, där

kompensation lämnades för mistade eller fördyrade tjänstbarheter, såsom

fallet skulle bliva vid det föreslagna höjda resanslaget, saken ställde sig

väsentligen annorlunda, därvid vid varje särskilt fall rättvisa och billiga be
-

Herrar Wohlins,

Olssons

ochSvenssons

motioner.

Herr Pehrssons

motion.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

14 Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

stämmelser borde träffas, utan att detta ställdes i något samband med utgörandet

av övriga tjänstbarheter, som därav icke berördes.

I samband härmed har herr Pehrsson anfört huvudsakligen följande. Med

frågan om tjänstbarheterna sammanhängde nära frågan om upplåtelse av

jordområde åt tjänsteinnehavaren, i det att behovet av tjänstbarheter genom

sådan upplåtelse kunde reduceras. I nuvarande 2 § i arrendeförordningen

stadgades: »Förekomma synnerliga skäl därtill, att prästerlig tjänsteinne
havare

har nyttjanderätt till visst i prästgårdens närhet beläget område

av löneboställe, vill Kungl. Maj:t i varje särskilt fall förordna, huruvida

och på vilka villkor dylikt område må åt tjänsteinnehavare för hans tjänstetid

eller för viss tid särskilt utarrenderas.» I denna formulering torde ändring

vara önskvärd, så att icke berörda upplåtelse försvårades genom uttrycket:

»Förekomma synnerliga skäl därtill», vilket uttryck icke torde anses

behövligt, då sådant ärende komme att från fall till fall prövas. På grund

härav har herr Pehrsson föreslagit, att riksdagen ville i nyssberörda av

honom ifrågasatta skrivelse till Kungl. Maj:t jämväl hemställa, att vid utfärdande

av ändringar i ecklesiastik boställsordning 2 § 5 stycket måtte så

omformuleras, att ordalagen icke måtte lägga hinder i vägen för ett allmännare

utnyttjande av där gjorda medgivande.

Den av de sakkunniga lämnade redogörelsen för de tjänstbarheter, som

vid utarrendering av löneboställe pläga, med stöd av 13 § arrendeförordningen,

förbehållas till förmån förtjänstinnehavaren, har ådagalagt, att detta

förbehåll, sådant det avfattats i en stor del arrendekontrakt med därvid

betingade villkor om billig betalningsgrund, ofta å ena sidan tillför tjänstinnehavaren

en i penningar uppskattbar och stundom ganska betydande förmån

utöver den reglerade lönen och å den andra nedpressar arrendet, så att, på

sätt de sakkunniga (s. 52) uttrycka förhållandet, en större eller mindre del

av boställets arrendevärde ligger dolt i de prestationer, tjänstinnehavaren

åtnjuter från arrendatorn. Härvid bör givetvis beaktas vad som framhållits

därom, att en gynnsam betalningsgrund beträffande ämbetsskjutsen icke behöver

innebära tillerkännande åt prästen av en löneförbättring utan kan

hava allenast den betydelsen, att hans utgifter i och för tjänsten begränsas.

Tillika synes det utskottet vara tillförlitligen utrett, att ett icke ringa antal

präster, trots den ofta gynnsamma betalningsgrunden, får vidkännas större

utgifter för ämbetsskjutsen än som motsvaras av skjutsbidraget jämte därå

belöpande dyrtidstillägg. Utan tvivel äger det sin riktighet, att ett än större

antal präster än som framgår av de till de sakkunniga inkomna uppgifterna

skulle fått av egna medel vidkännas en del av kostnaden för ämbetsresorna,

om de ej i stor utsträckning tillryggalagt vägarna till fots, på cykel eller

dylikt.

Då fråga nu föreligger om vidtagande av åtgärder för att till förmån för

löneboställenas nuvarande ändamål bättre tillvarataga boställenas arrende
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första lagutskottets utlåtande Nr 55.

värde, synes det finnas starkt fog för att, på sätt i propositionen ägt ruin,

ifrågasätta en höjning av prästernas resersättning och med denna fråga förbinda

spörsmålet om tjänstbarheterna.

Utskottet delar visserligen den av förstnämnda motionärer uttalade meningen,

att förslaget till lag om resanslag icke i och för sig motiverar ett

bifall till propositionen i övriga delar, men biträder däremot icke deras uppfattning

därom, att frågan om rättvisare resersättning till prästerna bör finna

sin lösning först i sammanhang med en förestående allmän revision av

prästerskapets avlöningsförhållanden. Över otillräckligheten av prästernas

resersättning har klagats mycket allmänt, och begäran om ett bättre ordnande

av frågan om prästernas resersättning har framförts bland annat i

skrivelse från kyrkomötet (se statsrådsprotokollet sid. 91). Frågan är enligt

utskottets mening av den beskaffenhet, att den lämpar sig för lösning utan

samband med omförmälda revision, vilken väl, så vitt nu kan bedömas,

synes vara önskvärd, men om vars igångsättande man nu ingenting känner.

Mot förslaget därom, att det nya resanslaget skall utgå av samma medel,

som äro anvisade till prästerskapets avlöning, och i samma ordning , som

dessa har utskottet intet att erinra.

Vad därefter angår sammanhanget mellan frågan om förhöjd resersättning

och spörsmålet om tjänstbarheterna, är detta sammanhang enligt utskottets

mening sådant, att godkännandet av lagen om resanslag bör vara beroende

av att genom en ändring av 13 § ecklesiastik boställsordning boställena

kunna beräknas komma att genom högre arrenden tillföra pastoraten, eventuellt

kyrkofonden, ökade inkomster, bland annat därför att dessa ökade inkomster

skola bidraga till utgörandet av de höjda resersättningarna.

Med hänsyn härtill har utskottet att nu ingå i bedömande och yttrande

huru frågan om tjänstbarheterna bör för framtiden ordnas.

Departementschefen har (sid. 50) anfört, hurusom han vid frågans bedömande

gått ut från följande omständigheter, nämligen: att 1910 års ecklesiastika

lönelagstiftning icke blott vilar på utan även giver direkt stöd för

den uppfattningen, att prästerskapet icke vidare skall vara berättigat att från

boställena uttaga någon del av sin avlöning, frånsett bostad och under viss

förutsättning vedfång, att det emellertid vid lagarnas tillkomst var åsyftat,

att löneboställes arrendator skulle kunna vid arrendeavtalets ingående tillförbindas

att till tjänstinnehavaren mot ersättning utgöra vissa tjänstbarheter,

under förutsättning dels att tjänstinnehavaren eljest icke utan mot oskäligt

pris kunde överkomma prestationerna och förnödenheterna i fråga, och dels

att boställets avkastningsförmåga det medgåve, samt slutligen att man härvid

förutsatt, att den ersättning, tjänstinnehavaren hade att till arrendatorn

erlägga, skulle motsvara vad som skäligen kunde anses böra i orten betingas.

Tillika har departementschefen, enligt vad nyss erinrats, förmält sig biträda

de grunder, som av de sakkunniga angivits för förändrad avfattning av omförmälda

13 §.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första lagutslcottets utlåtande Nr 35.

Av de sakkunnigas förslag till ecklesiastik arrendeförordning (betänkandet

sid. 86) inhämtas, att ingressen till bestämmelserna i 13 § om tjänstbarheterna

skulle lyda som följer: »Där hinder kan antagas möta för tjänstinnehavare

att mot pris, icke överstigande det i orten gängse, förskaffa sig erforderlig

skjuts samt sådana förnödenheter och arbetsprestationer i övrigt, som nedan

sägs, eller ock visst eller vissa slag därav, med mindre förbehåll om förmånernas

utgörande från prästgården närbeläget, för jordbruk avsett löneboställe

göres vid boställets utarrendering, skall, i den män boställets avkastningsförmåga

det medgiver, i arrendekontraktet göras förbehåll därom

att arrendatorn skall mot ersättning, motsvarande i orten vid varje särskild

tid gängse pris, till den omfattning och i enlighet med de närmare bestämmelser,

som i övrigt i arrendekontraktet meddelas ...», varefter följer tjänstbarheternas

uppräkning allenast med en redaktionell ändring i paragrafens

nuvarande lydelse.

Till departementschefens ovan berörda yttrande finner sig utskottet kunna

i huvudsak ansluta sig. Den av de sakkunniga rörande denna fråga åvägabragta

utredningen, varpå departementschefen stöder sitt uttalande, synes

utskottet vara övertygande. Särskilt vill utskottet understryka vad som förekommit

beträffande uttrycket »måttlig ersättning». De av herr Pehrsson i

motionen framförda betänkligheterna mot genomförandet under löpande löneregleringsperiod

av de föreslagna nya bestämmelserna samt hans uppfattning

om en förefintlig rätt för prästerna till kompensation för mistade eller

fördyrade tjänstbarheter kan utskottet, med den åsikt utskottet hyser dels

om syftet med och betydelsen av de vid riksdagen och kyrkomötet år 1910

gjorda uttalandena angående ämbetsskjutsar m. m. samt dels om innebörden

av den nuvarande 13 § arrendeförordningen, icke dela. Erinras bör att någon

ändring under gällande arrendekontrakts bestånd av där meddelade bestämmelser

om tjänstbarheter icke är ifrågasatt och ej heller kan ifrågakomma.

Emot den föreslagna lydelsen har utskottet icke annat att erinra än att

ordet »hinder» skäligen bör utbytas mot »avsevärd svårighet». Det förra uttrycket

måste nämligen vara ägnat att begränsa bestämmelsens tillämplighet

till mera sällsynta undantagsfall. Det senare synes däremot bättre återgiva vad

vid boställsordningens tillkomst uppenbarligen var åsyftat.

Därjämte torde utskottet få tillägga, att utskottet vid förevarande frågas

bedömande icke kunnat undgå att fästa ett visst avseende vid den till orättvisa

ledande ojämnhet, som i nu berört hänseende för närvarande förekommer

mellan olika präster, varför en ändring verkar i utjämnande riktning.

Enligt sakkunnigbetänkandet (sid. 43, not. 1) synas 15—20 % av

samtliga präster kunna antagas icke vara i åtnjutande av tjänstbarheter.

Av de präster, vilka hava fått sådan förmån sig betingad, synes omkring Vs

kunna anses därav icke tillgodonjuta någon pekuniär fördel, under det att

ytterligare omkring V» bär därav en allenast ringa sådan fördel.

Vad vidare angår herr Pehrssons yrkande om skrivelse till Kungl. Maj:t

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

angående ändrad lydelse av 2 § 5 stycket arrendeförordningen torde utskottet

få hänvisa till det uttalande, de ecklesiastika arrendesakkunniga beträffande

detta ämne gjort i sitt betänkande sid. 182—134 och särskilt fästa

uppmärksamheten på de sakkunnigas erinran om att vid 1910 års riksdag

frågan om prästs optionsrätt till arrende av löneboställe föll på en av

lagrådet framställd och av riksdagen godkänd erinran. Motionärens förslag

i nu berörd del åsyftar ett införande av sådan optionsrätt, låt vara till

allenast del av boställe. Detta förslag kan utskottet ej understöda.

Då utskottet alltså anser riksdagen böra, med avslag å ovanberörda tre

motioner i nu omförmälda delar, i huvudsak ansluta sig till förslaget om

resanslag, synes emellertid riksdagen böra som förutsättning härför uppställa,

att 13 § arrendeförordningen ändras på sätt utskottet här ovan

angivit.

Den ny byggnadsskyldighet, som enligt 1910 års lagstiftning åligger Byggnadsförarrendatorn

och som kommer att i särskilt stor utsträckning tagas i anspråk, kyrkofonden

då löneboställe utarrenderas första gången efter det ny lönereglering, fastställd

enligt samma års löneregleringslag, trätt i tillämpning, är ofta för arrendatorn

synnerligen betungande med hänsyn framför allt därtill, att arrendatorn

har att förskjuta byggnadskostnaden, vilken först småningom återgäldas

honom. Denna omständighet har ofta medfört synnerliga svårigheter för

löneboställens utarrendering. Icke så få boställen hava, till men för hävden,

måst utarrenderas utan åliggande för arrendatorn att verkställa påsynad

nybyggnad eller med skyldighet att allenast delvis fullgöra denna.

Till avhjälpande av berörda svårigheter syftar det med propositionen överlämnade

förslaget till lag om förskott ur kyrkofonden till bekostande av

viss nybyggnad å ecklesiastika löneboställen, vilket förslag, frånsett vissa

huvudsakligen redaktionella ändringar, överensstämmer med ett av de sakkunniga

framlagt förslag.

De sakkunnigas förslag åtföljes av ett förslag till kungörelse med villkor

och bestämmelser rörande erhållande av dylikt förskott, vilken kungörelse

är avsedd att, med stöd av ett i lagförslagets 5 § ifrågasatt bemyndigande,

utfärdas av Kungl. Maj:t i administrativ väg. Kungörelseförslaget är sålunda

ej underställt riksdagens prövning och godkännande; utskottet får

därför beträffande dess innehåll och motiveringen därför allenast hänvisa

till sakkunnigbetänkandet.

Herrar Wohlin m. fl. samt Olsson och Svensson yrka avslag jämväl å detta Herrar

förslag. Som skäl för avslagsyrkandet har anförts, bl. a., att det vore i Wohlinssamt

• i „ i -.o , Olssons och

viss man olämpligt att för närvarande, da den större ecklesiastika förvalt- Svenssons

ningsfrågan ej vore ordnad, investera större kapital i den ecklesiastika jor- motioner.

dens byggnader, ävensom att man genom att taga kyrkofonden i anspråk

komme att i många fall upprätthålla i och för sig oräntabla jordbruks
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 9 sand. 1 avd. 30 käft. (Nr 35.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Korttids
arrenden.

Utskottet.

18 Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

fastigheter och omöjliggöra deras styckning enligt ekonomiskt rationella

grunder.

Enligt utskottets mening hava i propositionen synnerligen starka skäl anförts

till stöd för förevarande förslag. Det har även vunnit stor anslutning

i de över de sakkunnigas motsvarande förslag avgivna yttrandena. Förslaget

åsyftar icke blott att undanröja en av de mera betydelsefulla bland de

orsaker, vilka verka försvårande på utarrenderingen och nedpressande på

arrendena, utan även att genom lånefrågans ordnande vidga kretsen av dem,

som önska uppträda som spekulanter på arrende av ecklesiastikt löneboställe.

De av motionärerna anförda skälen mot bifall till lagförslaget finner utskottet

icke vara bärande. Huru än förvaltningsfrågan må komma att ordnas,

lärer det icke kunna vara annat än till fördel för bostället, om det för

bekostande av boställets bebyggande erforderliga kapitalet ställes till arrendatorns

förfogande. Faran för att boställe göres oräntabelt genom oekonomiskt

bebyggande måste antagas bliva ringa eller ingen genom de föreslagna

förändrade bestämmelserna om huru löneboställe skall vara bebyggt. Med

hänsyn till de i nu ifrågavarande lagförslag om byggnadsförskott upptagna

bestämmelserna och de stadgande!!, som de sakkunniga föreslagit skola intagas

i den ifrågasatta kungörelsen och som blivit av departementschefen i

princip godkända, synes någon risk icke kunna förväntas uppstå för kyrkofonden

i avseende å förskottens återbekommande. Detta senare gäller även

det fall, att bostället skulle försäljas. Genom den anordning utskottet, på

sätt här nedan närmare angives, anser böra tillämpas beträffande sådana

boställen, vilka vid skeende ny utarrendering må förväntas kunna i en nära

framtid ifrågakomma till styckning för beredande av smärre jordbruk eller

egna hem, lärer möjligheten av att byggnadsförskotts beviljande skulle befrämja

uppförande av byggnader, vilka i händelse av boställets styckning

bleve obehövliga, varda förminskad till en obetydlighet.

Utskottet anser sig böra på grund av de till stöd för förslaget anförda

skälen biträda detsamma.

I detta sammanhang torde utskottet få upptaga den i motiveringen till

propositionen berörda frågan om återgång till 20-års arrenden beträffande

de ecklesiastika löneboställena eller om fortsatt uppehållande av systemet

med kortare tider för arrendeupplåtelserna.

Såsom av departementschefen (sid. 24) erinrats, hava genom särskilda av

Kungl. Maj:t utfärdade cirkulär, det första av den 17 oktober 1919, bestämmelserna

i arrendeförordningen så tillvida modifierats, att arrendetiden för

de för jordbruk avsedda ecklesiastika löneboställen, vilka skulle utarrenderas

för tiden från den 14 mars eller den 1 maj ett vart av åren 1920—1925,

skulle begränsas till fem, högst sju, resp. två och tre år, enligt de senare

cirkulären dock med det undantag, att Kungl. Maj:t förklarade sig vilja på

s. 19 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 3.r>.

19

särskild framställning i fall, där utarrendering jämlikt denna bestämmelse

skulle lända boställe till uppenbar olägenhet, meddela de särskilda föreskrifter

angående boställets utarrendering på längre tid, vartill omständigheterna

kunde föranleda.

Nämnda provisoriska föreskrifter angående bestämmande av kortare arrendetider

hava medfört, att, efter vad förut här ovan meddelats, särskilt

under de fem närmaste åren 1926—1930, ett stort antal jordbruksboställen

hliva arrendelediga. Någon föreskrift om fortsatt upplåtelse på korttidsarrenden

av de boställen, som alltså bliva arrendelediga år 1926, har, efter

vad utskottet inhämtat, icke blivit meddelad.

Det ligger i öppen dag, hurusom ett vidmakthållande av omförmälda provisorium

icke, lika litet som dess övergivande, är beroende av huruvida de

av Kungl. Maj:t nu föreslagna ändringarna i den ecklesiastika boställsordningen

och de i sammanhang därmed tänkta ändringarna i den ecklesiastika

arrendeförordningen bliva genomförda eller ej.

För genomförandet av en eventuell lagstiftning, som möjliggör den ecklesiastika

jordens tagande i anspråk för jordpolitiska och sociala ändamål, är

det uppenbarligen önskvärt att upplåtelser under korttidsarrenden måtte

kunna i erforderlig utsträckning fortsätta, därest det kan ske utan något

åsidosättande av de intressen, som skola tillgodoses medelst avkastningen

av det kapital, som boställsjorden representerar. Emellertid kan ej lämnas

obeaktat, att synnerligen starka gensagor från åtskilliga håll, framför allt

från de utarrenderande myndigheterna, framkommit mot korttidsarrendena.

För sin del har riksdagen tidigare bekräftat, att missförhållandena i avseende

å boställenas tillstånd till byggnader och hävd blivit alltmera skärpta

genom de påbjudna korttidsarrendena (jordbruksutskottets i riksdagens skrivelse

år 1924 nr 142 åberopade betänkande nr 23).

Det synes därför vara önskvärt att söka i görligaste mån tillgodose båda

de nu angivna synpunkterna. Detta synes kunna vinnas, om beträffande de

nu provisoriskt utarrenderade boställena meddelas föreskrift, att de vid härnäst

skeende utarrendering skola upplåtas för tid ej överstigande återstående

del av löneregleringsperioden, samt att de boställen, vilka på grund av sin

belägenhet och förhållandena i övrigt kunna väntas ifrågakomma till

styckning för beredande av smärre jordbruk eller egna hem, även härefter

bliva föremål endast för s. k. korttidsupplåtelser, d. v. s. en tid av högst

7 år.

Utskottet har så mycket mera ansett sig kunna förorda nu angivna anordning,

som utskottet, på sätt förut anförts, förutsätter, att sådant förslag

om utredning rörande den ecklesiastika jordens upplåtande till smärre jordbruk

och egna hem, som begärts i riksdagens ovan åberopade skrivelse år

1924 nr 142, inom en nära framtid kommer att föreläggas riksdagen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

Detalj
granskning.

Efter det utskottet sålunda redogjort för sin principiella ställning till de

genom propositionen framlagda lagförslagen och till de i samband med dessa

stående frågorna, torde utskottet få övergå till en detalj granskning av förslagen.

Förslaget till lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning

den 9 december 1910 (nr 141 s. 42).

9 §■

Då utskottet, på sätt förut berörts och av det följande närmare framgår,

i stort sett bibehåller IV kapitlet vid sin nuvarande lydelse och beteckningen

husesyn alltså kommer att enligt utskottets förslag kvarstå, bör förevarande

9 §, i avseende å vilken Kungl. Maj:ts förslag går ut på att ordet husesyn

skall utbytas mot syn, lämnas orubbad vid nuvarande lydelse.

III KAP.

Om löneboställen.

20 och 23 §§.

Dessa paragrafer i det kungl. förslaget inrymma dels stadgandet, att den

utarrenderande myndigheten skall bestämma om byggnadsbehovet å löneboställe,

och dels föreskrifter om de synpunkter, som därvid skola vara avgörande.

Ett avvisande av förslaget om en ständigt fungerande, delvis avlönad

nämnd, vilken i olika avseenden skulle hava befattning med boställena, utgör,

såsom av det föregående framgår, icke hinder för tillgodoseende av

önskemålet, att samma myndighet, som fastställer arrendevillkoren, meddelar

bestämmelse om de byggnader, som skola finnas å löneboställe. Utskottet

har därför ansett sig kunna i oförändrat skick tillstyrka bifall till

förevarande paragrafer i lagförslaget, varigenom avsevärda lättnader i fråga

om bebyggandet skulle möjliggöras och därjämte befrielse vunnes från olägenheten

av den från utarrenderingen fristående proceduren för byggnadsbehovets

fixerande, som enligt gällande boställsordning påvilar synerätten,

innan utarrendering sker.

Såsom en följd härav skall det ankomma på Kungl. Maj:t att i den

ecklesiastika arrendeförordningen föreskriva, huru förslag rörande boställets

bebyggande skall till ledning för den utarrenderande myndigheten uppgöras.

Utskottet förutsätter, att befattningen härmed överlämnas åt samma personer,

som verkställa arrendeuppskattningen. Till den för varje särskilt fall utsedda

uppskattningsnämnden torde sålunda böra hänskjutas beredningen av samtliga

de spörsmål, rörande vilka enligt 4 § i de sakkunnigas förslag till arrendeförordning

boställsnämnden skulle hava att yttra sig före utarrendcr

ringen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35. 21

I gällande arrendeförordnings bestämmelse om uppskattningsnämndens

sammansättning böra, på sätt ovan närmare omförmälts, lämpligen vidtagas

vissa ändringar. Det sålunda ändrade förslaget är uppenbarligen ägnat att

väsentligen tillgodose propositionens syfte utan att träffas av de anmärkningar,

som ur olika synpunkter riktats mot inrättandet av permanenta

boställsnämnder.

Beträffande särskilt 23 § vill utskottet understryka såväl vikten att löneboställe

icke bebygges annorlunda eller dyrare än som är förenligt med dess

beskaffenhet och bärkraft som ock nödvändigheten att i arrendekontrakten

införas fullständiga och klara bestämmelser angående omfattningen av arrendatoms

nybyggnadsskyldighet.

I den av herr Gustafson i Kasenberg avgivna motionen framhålles, bland

annat, att för eu egendoms ändamålsenliga skötsel måste finnas gödselhus

eller åtminstone cementerad gödselstad samt att det kunde ifrågasättas, om

det ej borde stadgas, att tidsenligt ordnad gödselstad borde ingå bland

skyldighetshusen å ecklesiastikt löneboställe, varför motionären hemställer,

att riksdagen måtte besluta sådant tillägg till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, att arrendator av ecklesiastikt boställe må beviljas bidrag med

viss del av kostnaden för uppförande av gödselhus och cementering av

samma.

Vad motionären anfört beträffande vikten att för kreatursgödselns rationella

tillgodogörande å jordbruksegendomar hava gödselhus eller cementerad

gödselstad är givetvis fullt befogat. Då gödselstad är att betrakta som en

tillhörighet till stall och fähus och det sålunda redan med nu gällande stadganden

torde vara synerätt obetaget att, efter ortens sed, vid meddelande

av bestämmelse angående beskaffenheten av stall och fähus lämna föreskrift

om inrättande av cementerad gödselstad, vilken i sådan händelse kommer

att utgöra del av laga hus, och enligt utskottets förslag till ändrad lydelse

av boställsordningen motsvarande befogenhet skulle tillkomma de utarrenderande

myndigheterna, synes motionen icke böra föranleda något vidare

yttrande från utskottets sida.

29 §.

Vissa av de ändringar i förevarande paragraf, som Kungl. Maj:t i anslutning

till de sakkunnigas förslag upptagit, innefatta fullständiganden, som

ansetts lämpliga med hänsyn därtill, att synerätt ej längre skulle enligt förslaget

förrätta av- och tillträdessyn å löneboställe (sakkunnigbetänkandet sid.

107 och 108).

Ehuru enligt utskottets förslag synerätt skall bibehållas i omförmälda

funktion, och det huvudsakliga skälet till berörda ändringar alltså förfallit,

har utskottet dock ansett sig böra bibehålla paragrafen i sin av Kungl.

Maj:t föreslagna lydelse, på grund av dennas mera fullständiga innehåll.

Herr Gustafsons

motion.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

IV KAP.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och syner.

Utskottet har, på sätt i det föregående närmare angivits, funnit sig icke

böra godkänna Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser inrättande av en

ständigt fungerande, delvis avlönad nämnd och överlämnande åt denna

nämnd av bestyren att förrätta ekonomiska besiktningar samt av- och tillträdessyner,

utan anser de förrättningar, varom nu nämnts, böra även för

framtiden äga rum i nu gällande ordning. Då de i förevarande fjärde

kapitel föreslagna ändringarna till övervägande delen hänföra sig till det av

utskottet sålunda underkända förslaget, omfattar alltså utskottets avstyrkande

yttrande de väsentligaste delarna av kapitlet.

Emellertid förekomma beträffande detta kapitel en del ändringsförslag,

vilka icke eller allenast delvis sammanhänga med förslaget om boställsnämnden

och dennas befattning med omförmälda förrättningar. Ehuru

vissa av berörda mera fristående ändringsförslag skulle med fördel kunna

genomföras även med bibehållande av nuvarande ordning för ekonomiska besiktningar

och syner, har utskottet likväl funnit skäligt att med nedannämnda

undantag icke ingå i någon prövning av deras lämplighet utan lämna

bestämmelserna i kapitlet orörda. Där det i vissa till kapitlet hörande paragrafer

förekommer hänvisningar till paragrafer i det enligt utskottets förslagändrade

tredje kapitlet föreslår utskottet emellertid de ändringar, som betingas

av behovet av annan hänvisning. De paragrafer, som beröras av

sådana ändringar, äro 30, 39 och 50 §§.

Utskottet har tillika haft under övervägande frågan om ändring av 39

och 50 §§ jämväl i nedan omförmälda hänseenden, men stannat i den uppfattningen,

att paragraferna böra allenast i ett av dessa hänseenden omredigeras.

Jämlikt nuvarande 39 § 2 mom. och 50 § 3 mom. skall, då fråga uppstår

om, bl. a., nybyggnad av hus å prästgård, meddelas yttrande, huruvida behovet

av nybyggnadsarbete kan anses hava uppkommit genom boställshavarens

vanvård. Motsvarande bestämmelse i fråga om löneboställe förekommer ej.

Enligt Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta förslag har emellertid föreslagits en

särskild paragraf, den 27:de, av innehåll, att arrendator skall själv svara för

kostnaden, när behov av nybyggnad uppstått till följd av hans vanvård.

Detta stadgande har motiverats bl. a. med att den innefattar en grundsats,

som tvivelsutan är en av de ledande i boställsordningen, och att den jämväl

står i full samklang med allmänna nyttjanderättslagens grunder. Den har

lämnats utan erinran av lagrådet. I anslutning till ovannämnda bestämmelser

i 39 § 2 mom. och 50 § 3 mom., vilka i Kungl. Maj:ts förslag sammanförts

i 37 § 1 mom. d), har i samma förslag upptagits eu motsvarande

föreskrift beträffande löneboställe. Konsekvensen av förslagets 27 § synes

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

böra medföra, att 39 § 2 mom. och 50 § 3 mom. fullständigas genom upptagande

däri av ett stadgande liknande omförmälda i Kungl. Maj:ts förslag

förekommande. Lydelsen av sagda två moment efter införande däri av

nyssnämnda fullständigande stadgande framgår av det liärefteråt intagna

förslaget.

För närvarande gäller, att det tillkommer synerätt att pröva frågan om vilka

hus skola såsom nödiga finnas å löneboställe. Vid såväl ekonomisk besiktning

som syn kan hus utdömas, därvid det tillkommer besiktningsmännen (39 §

4 mom.) resp. synerätten (50 § 4 mom.) att bestämma storleken, inredningen

och övriga beskaffenheten av det hus, som skall uppföras i det utsynades

ställe. Då nu utskottet förordat den ändringen, att det skall tillkomma

de utarrenderande myndigheterna att, efter förslag av uppskattningsmännen,

bestämma vilka och hurudana hus skola finnas å löneboställe, kan

det väl sägas ligga eu viss oformlighet i att för förrättningsmännen vid

ekonomisk besiktning och synerätten vid husesyn bibehålla befogenheten att

i sammanhang med utsynande av hus meddela bestämmelse om det nya

husets storlek och beskaffenhet, och kan ifrågasättas ett förfarande liknande

det, som angivits i det kungl. förslaget i 37 § 1 mom. f) samt 2 mom. första

och andra styckena. Det synes dock knappast kunna sägas ligga något

oegentligt i att för besiktningsmännen och synerätten bibehålla befogenheten

i fråga. Då nämligen enligt de sakkunnigas förslag, vilket utskottet, efter

vad förut berörts, anser vara värt understöd, arrendekontraktet skall lämna

arrendatorn fullständig upplysning rörande omfattningen av hans byggnadsskyldighet

(sakkunnigbetänkandet sid. 119), kommer en vid ekonomisk besiktning

och syn meddelad bestämmelse om det nya husets storlek och beskaffenhet

att bliva beroende icke på eu fristående prövning av boställets

byggnadsbehov utan på ett bedömande, som grundar sig på skyldigheten

att°°tillse att husen befinna sig i kontraktseniigt skick. På grund av vad

sålunda anförts anser utskottet ifrågavarande 39 § 4 mom. och 50 § 4 mom.

böra i nu berörda hänseenden bibehållas oförändrade. Att i dem bör intagas

en förändrad hänvisning till viss paragraf i tredje kapitlet har förut

berörts.

Ifrågavarande fjärde kapitel bör alltså, utan ändring av den nuvarande

rubriken, bibehållas vid nu gällande lydelse allenast med de av utskottet

här ovan angivna jämkningar.

V KAP.

Allmänna bestämmelser och övergångsstadganden.

67 §.

Då de paragrafer, till vilka 67 § hänvisar, enligt utskottets förslag behålla

sin nuvarande nummerbeteckning, bör sistnämnda paragraf kvarstå oförändrad.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Herr Pehrssons

motion.

Utskottet.

24 Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

Tillämpningsbestämmelsen.

Den i Kungl. Maj:ts förslag upptagna senare punkten bör av lätt insedda

skäl bortfalla.

De av utskottet vidtagna ändringarna i lagförslaget medföra, i olikhet

med Kungl. Maj:ts förslag, att, om i arrendekontrakt, i enlighet med nu

gällande stadganden, finnes intagen bestämmelse, att nedsättning i arrende

må beviljas av synerätt, denna bestämmelse kommer att under arrendetiden,

fortfarande bliva gällande.

Förslaget till lag om resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat.

Vid granskningen av lagens innehåll och av bestämmelsernas avfattning

har utskottet icke funnit något att erinra.

I avseende å tillämpningen av ifrågavarande lag har herr Pehrsson i sin

motion haft ett uttalande, som synes bero på missförstånd och därför icke

torde böra lämnas oemotsagt. Han yttrar:

»Där kompensation åter lämnas för mistade eller fördyrade tjänstbarheter,

såsom fallet skulle bliva vid det föreslagna höjda reseanslaget, ställer sig

saken väsentligen annorlunda, och torde därvid vid varje särskilt fall rättvisa

och billiga bestämmelser böra träffas, utan att detta ställes i något samband

med utgörandet av övriga tjänstbarheter, som därav icke beröras.

Detta torde också vara innebörden av det framlagda förslaget i vad det

gäller pastorat, där arrendekontrakt med föreskrift om tjänstbarheter redan

finnas, en princip, som väl självfallet kommer att följas vid upprättandet

av nya arrendekontrakt.»

Gent emot detta uttalande torde få erinras följande. Beträffande lagens

tillämpning å präst, till vilkens förmån gäller ett på nuvarande bestämmelser

grundat arrendekontrakt, hava de sakkunniga, efter framhållande, att

för tillämpningen borde efter noggrann prövning i varje särskilt fall krävas

alldeles särskilt starka skäl, vidare (sid. 64) erinrat om behovet av en undersökning

rörande reskostnådens kompensering genom andra förmåner.

Departementschefen har ej vänt sig mot detta uttalande, vilket alltså synes

hava vunnit hans godkännande. Motionärens yttrande i senare delen av

anförandet synes avse, att man vid förnyad utarrendering av löneboställe

skulle vara förbunden att upptaga det förra kontraktets bestämmelser angående

tjänstbarheter. För en sådan mening finnes intet stöd i motiven för

de nya stadgandena; och en dylik tillämpning skulle tydligen strida mot

grunderna för stadgandena.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den 9

december 1910 (nr 141 s. 37).

På grund av den ställning utskottet intager till frågan om boställsnämnden

bör det i Kungl. Maj:ts förslag upptagna tionde momentet utgå.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35. 25

Förslaget till lag om förskott ur kyrkofonden till bekostande av viss

nybyggnad å ecklesiastika löneboställen.

Beträffande detta lagförslag har utskottet icke funnit anledning till någon

erinran.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förslag

ej kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas,

måtte för sin del antaga följande:

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

1) Förslag till lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning

den 9 december 1910 (nr 141 s. 42).1

Härigenom förordnas, att ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910

skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

§ 9.

Där vid syn eller ekonomisk besiktning

föreskrift meddelas om storleken,

inredningen och övriga beskaffenheten

av laga hus å prästgård,

iakttages, å ena sidan, att byggnadens

varaktighet och boställshavarens

skäliga behov tillgodoses samt, å

andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade

kostnader ej varda mer än nödigt

betungande.

III KAP.

Om löneboställen.

19 §.

1. Löneboställen skola upplåtas på arrende i enlighet med föreskrifter,

som meddelas i en av Konungen utfärdad ecklesiastik arrendeförordning.

2. I fråga om arrende, som nu sagts, skall vad här nedan i denna boställsordning

stadgas lända till efterrättelse. I de delar, varom boställsordningen

ej innehåller bestämmelser, tillämpas allmän lag och den ecklesiastika

arrendeförordningen.

1 Senaste lydelsen: 67 § tillagd på grund av lag den 4 april 1916 (nr 79).

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

20 §.

Löneboställe skall, där det ej på grund av svag beskaffenhet eller av

annat skäl anses kunna med större fördel utarrenderas obebyggt, vara försett

med de byggnader, som i den ordning, varom närmare stadgas i den

ecklesiastika arrendeförordningen, efter behörigt förslag bestämmas av den

utarrenderande myndigheten.

21 §.

A löneboställe skola de byggnader, som omförmälas i 20 §, nybyggas

och underhållas av arrendatom. Sådana byggnader kallas i denna boställsordning

arrendatofns skyldighetshus.

22 §.

Arrendatorns skyldighetshus skola uppföras efter ortens sed och av ändamålsenliga

byggnadsämnen till den storlek och av den beskaffenhet, behovet

i varje särskilt fall fordrar.

23 §.

Då föreskrift meddelas om vilka skyldighetshus skola finnas å löneboställe

samt om storleken, inredningen och övriga beskaffenheten av sådant hus,

skall iakttagas, att löneboställets bebyggande sker på ett i förhållande till

boställets storlek och avkastningsförmåga och med hänsyn till angelägenheten

att för bostället erhålla skäligt arrende så ekonomiskt sätt, som omständigheterna

medgiva.

24 §.

Uppkommande brister å arrendatorns skyldighetshus skola avhjälpas och

nybyggnad av dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrives eller eljest

bliver nödigt.

25 §.

1. I fråga om rätt för tjänstinnehavare och arrendator samt pastorat eller

församling att erhålla virke från löneboställes skog lände till efterrättelse

vad särskilt är stadgat.

2. Andra å löneboställe tillgängliga byggnadsämnen än virke må, där

sådant kan ske utan men för bostället eller förnärmande av arrendators rätt,

användas till nybyggnad, förbättring eller underhåll av prästgård och kyrka.

26 §.

1. Nybyggnadsskyldigheten vid löneboställe skall uppskattas till visst årsbelopp

i penningar och i arrendekontraktet angivas. Angående årsbeloppets

beräknande och huru detsamma skall av arrendatorn genom nybyggnad eller

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

inbetalning i penningar utgöras samt om arrendatorns rätt att för nybyggnadskostnads

bestridande uppbära årsbelopp, som må finnas uppsamlade,

därom stadgas i den ecklesiastika arrendeförordningen.

2. Där arrendator verkställt nybyggnad, som godkänts som skyldighetshus,

och den i behörig ordning beräknade kostnaden för denna nybyggnad

överstiger vad på hans arrendetid belöper efter den i 1 mom. omförmälda

årsberäkning jämte årsbelopp, som må finnas från föregående arrendetid

uppsamlade, njute han gottgörelse för överskjutande beloppet antingen, på

sätt i den ecklesiastika arrendeförordningen närmare stadgas, genom nedsättning

i arrendet för vissa år eller ock, vid boställets avträdande, av den

nya arrendatorn; skolande härvid iakttagas, att nedsättning i arrendet må

beviljas allenast i avseende å ökning i byggnadsskyldighet, som uppstått till

följd av omständigheter, som inträffat under arrendetiden.

Vad ny arrendator sålunda fått utgiva skall anses som av honom förskjuten

nybyggnadskostnad.

27 §.

Har behov av nybyggnad uppstått till följd av arrendatorns vanvård,

svare själv för kostnaden.

28 §.

Skyldighetshusen vare arrendatorn pliktig att brandförsäkra, då arrendet

för bostället uppbäres av vederbörande kyrkoråd, för kyrkorådets räkning,

men eljest för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning uppskattade

värde; och skall sådan försäkring av honom behörigen vidmakthållas.

Arrendator, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla

brandförsäkring, svare själv för brandskada.

29 §.

1. Alla andra byggnader å löneboställe än arrendatorns skyldighetshus äro

överloppshus, vilka tillträdaren äger att från avträdaren lösa till det värde, som,

i brist av åsämjande, bestämmes vid av- och tillträdessynen. Har tillträdaren

vid synen tillkännagivit sin avsikt att ej lösa överloppshus, eller underlåter

han att inom en månad efter synen förklara sig villig därtill, må avträdaren

bortföra huset inom tid, som vid synen föreskrives, eller, där sådan föreskrift

icke lämnats, inom ett år från avträdandet av arrendet; åliggande det

avträdaren, om han bortför huset, att vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras

för återställande av jord eller byggnad i samma skick, vari den

befanns före överloppshusets uppförande; och böra vid synen meddelas härutinnan

erforderliga bestämmelser.

2. Har ej avträdaren inom den bestämda tiden bortfört överloppshus,

som han enligt 1 mom. är berättigad borttaga, tillfälle huset tillträdaren

med den rätt, med vilken avträdaren innehaft detsamma.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35:

28

(Kungl. May.ts förslag.)

IV KAP.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska

besiktningar och syner.

Allmän bestämmelse.

30 §.

1. Domkapitlet bör tillse, att inom

stiftet belägna boställen varda till hus

och ägor behörigen vidmakthållna.

Anser domkapitlet boställes rätt vara

genom något av domstol eller annan

myndighet meddelat beslut förnärmad,

eller att vid sådant beslut icke

iakttagits vad i 9 och 23 §§ föreskrives,

skall domkapitlet i behörig

ordning överklaga beslutet.

2. Över fullgörandet av arrendator

åliggande brandförsäkringsplikt hålle

domkapitlet noggrann tillsyn.

Ekonomisk besiktning.

31 §.

För tillsyn å samtliga boställens

hävd till hus och jord skola hållas

ekonomiska besiktningar, å prästgårdar

inom utgången av tionde året

och å löneboställen, där ej Konungen

för visst boställe eller viss grupp

av boställen annorlunda bestämmer,

inom utgången av femte året efter

det, då syn å hävden eller ekonomisk

besiktning näst förut å bostället för:

rättats; ägande domkapitlet att i händelse

av särskilt behov även å annan

tid förordna om ekonomisk besiktning

å visst boställe.

(Ecklesiastik bo- (Utskottets fw
ställsordning

den 9 slag.)

december 1910.))

IV KAP.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska

besiktningar och husesyner.

30 §. 30 §.

Domkapitlet bör Domkapitlet bör

tillse, att inom tillse, att inom

stiftet belägna bo- stiftet belägna boställen

varda till ställen varda till

hus och ägor be- hus och ägor behörigen

vidmakt- hörigen vidmakthållna.

Anser dom- hållna. Anser domkapitlet

boställes kapitlet boställes

rätt vara genom rätt vara genom

något av domstol något av domstol

eller annan myn- eller annan myndighet

meddelat dighet meddelat

beslut förnärmad, beslut förnärmad,

eller att vid sådant eller att vid sådant

beslut icke iaktta- beslut icke iakttagits

vad i 9 och gits vad i 9 och

22 §§ föreskrives, 23 §§ föreskrives,

skall domkapitlet skall domkapitlet

i behörig ordning i behörig ordning

överklaga beslutet, överklaga beslutet.

Över fullgöran- Över---till
det

av arrendator syn.

åliggande brandförsäkringsplikt

i

de fall, då boställe

skall vara för domkapitlets

räkning

brandförsäkrat,

hålle domkapitlet

noggrann tillsyn.

b Ur nuvarande boställsordning upptagas allenast de paragrafer, vari utskottet föreslår

ändring.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr Så.

29

(Kung/. Maj:ts förslag.)

32 §.

1. Ekonomisk besiktning förrättas,

efter förordnande av domkapitlet, av

en boställsnämnd, bestånde av tre i

lantbruks- och därmed sammanhängande

affärsförhållanden kunniga

män, av vilka eu, tillika ordförande,

jämte ersättare för honom, för högst

tre år åt gången förordnas av Konungen

och två skola, jämte lika antal

ersättare, för tre år åt gången, utses,

den ena av häradsrätten eller i fråga

om stad, som anses böra utgöra eget

tjänstgöringsområde, av magistraten

och den andra av domkapitlet, dock

att Konungen äger att, där särskilda

skäl därtill föranleda, beträffande sättet

för utseendet av sistnämnda två

ledamöter och ersättare för dem annorlunda

förordna. Boställsnämndens

tjänstgöringsområde bestämmes av

Konungen.

Stanna nämndens ledamöter i olika

meningar, galle vad de flesta säga.

Har var sin särskilda mening, galle

ordförandens.

2. Ekonomisk besiktning å löneboställe

må kunna förrättas av ordföranden

ensam, därest domkapitlet

med hänsyn till boställets ringhet eller

andra omständigheter prövar sådant

lämpligen kunna äga rum och arrendatom

därtill lämnar medgivande. I

sådant fall må dock ej vid besiktning

handläggas frågor om utdömande

eller insyning av skyldighetshus.

33 §.

1. Såsom jäv mot ledamot av boställsnämnd

galle: om han är med bo
-

(Ee/clesiastik bo- (Utskottets för
ställsordning

den 9 slag.)

december 1910.)

39 §.

Vid förrättningen hava besiktningsmännen

att iakttaga vad här nedan

sägs:

1. Tillses, — -

2. Boställets hus

och ägor besiktigas,

varvid, när

fråga uppstår om

nybyggnad eller

underhåll av hus

å postgård, efter

noggrann prövning

meddelas yttrande,

huruvida

behovet av nybyggnads-

eller

underhållsarbete

kan anses hava

uppkommit genom

boställshavarens

vanvård.

— — redovisas.

2. Boställets hus

och ägor besiktigas,

varvid, när

fråga uppstår om

nybyggnad eller

underhåll av hus

å prästgård eller

om nybyggnad av

hus å lönébostätte,

efter noggrann

prövning meddelas

yttrande, huruvida

behovet av nybyggnads-

eller underhållsarbete

kan

anses hava uppkommit

genomboställsha

varens

eller, å löneboställe,

arrendatorns vanvård.

3. Om----

4. Föreskrives

enligt 3 mom. byggande

av nytt hus,

utse besiktningsmännen

därtill

plats, vilken, såvida

utan skada

för bostället eller

oskälig tillökning

i byggnadskostnaden

kan ske, lämpas

efter boställs
-

■---nödig.

4. Föreskrives

enligt 3 mom. byggande

av nytt hus,

utse besiktningsmännen

därtill

plats, vilken, såvida

utan skada

för bostället eller

oskälig tillökning

i byggnadkostnaden

kan ske, lämpas

efter boställs
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

ställshavare eller annan part i den

skyldskap eller det svågerlag, som i

13 kap. 1 § rättegångsbalken om jäv

mot domare sägs; eller om ledamot

är boställshavares eller annan parts

vederdeloman eller uppenbara ovän;

eller om ledamot eller den, som står

till honom i sådan skyldskap eller svågerlag,

som nämnt är, äger i målet

del eller eljest kan av förrättningen

vänta synnerlig nytta eller skada, därvid

dock den omständighet, att ledamot

eller hans bemälde skyldeman,

såsom medlem av församlingen, är

pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad

och underhåll å boställe, ej må såsom

jäv räknas. Har ledamot av bostadsnämnd,

som innehar allmän tjänst,

å tjänstens vägnar rättegång med boställshavare

eller arrendator av boställe,

eller söker någon sak med ledamot

eller tillfogar honom något med ord

eller gärning i uppsåt att honom därmed

jävig göra, det må ej heller för

jäv räknas.

2. Vet nämndens ordförande, att

sådant jäv mot honom är, eller är

han av laga förfall hindrad att deltaga

i nämnden, inkalie han i sitt

ställe den av Konungen för honom

förordnade ersättaren. Förekommer

dylikt jäv mot eller förfall för någon

av nämndens övriga ledamöter, göre

denne omedelbart anmälan därom hos

ordföranden, vilken ombesörjer inkallandet

av ersättare.

3. Därest i det fall, att ordförande

eller annan ledamot på grund av

laga förfall eller jäv är hindrad att

deltaga i nämnden, sådant hinder mö
-

(Ecklesiastik boställsordning

den 9

december 1910.)

havarens eller, å

löneboställe, arrendatorns

önskan;

och bestämma besiktningsmännen

storleken, inredningen

och övriga

beskaffenheten av

det nya huset samt

uppgöra kostnadsförslag,

därvid för

virke eller andra

byggnadsämnen,

som erhållas från

det boställe, varå

besiktningen äger

rum, eller jämlikt

26 § från annat

boställe, icke må

beräknas annat

värde än som prövas

motsvara erforderlig

arbetsoch

forslingskost.

nåd jämte andra

utgifter för byggnadsämnenas

beredning.

5. Nödiga--

50

Vad---

3. Varje bostället

i övrigt tillhörande

hus besiktigas,

varvid, när

fråga uppstår om

nybyggnad eller

underhåll av hus

å prästgård, efter

(Utskottets förslag.

)

havarens eller, å

löneboställe, arrendator^

önskan;

och bestämma besiktningsmännen

storleken, inredningen

och övriga

beskaffenheten av

det nya huset samt

uppgöra kostnadsförslag,

därvid för

virke eller andra

byggnadsämnen,

som erhållas från

det boställe, vara

besiktningen äger

rum, eller jämlikt

25 § från annat

boställe, icke må

beräknas annat

värde än som prövas

motsvara erforderlig

arbetsoch

forslingskostnad

jämte andra

utgifter för byggnadsämnenas

beredning.

--verkställda.

§•

--godkännas.

3. Varje bostället

i övrigt tillhörande

hus besiktigas,

varvid, när

fråga uppstår om

nybyggnad eller

underhåll av hus

å prästgård eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

3i

Första lagutskottets utlåtande Nr .9/7.

(Kungl. Maj:ts förslag).

ter jämväl för ersättaren, åligger det

ordföranden att om förhållandet göra

anmälan hos länsstyrelsen, som har

att för ifrågavarande tillfälle förordna

ordförande eller ledamot av nämnden.

34 §.

Nämndens ordförande utsätte tid

för de ekonomiska besiktningar, om

vilka domkapitlet på sätt i 32 § sägs

förordnat, med iakttagande, att de

hållas å tjänlig årstid och att, där så

kan ske, besiktningar i samma ort

förrättas omedelbart efter varandra.

35 §.

1. Minst en månad före besiktningen

skall ordföranden om tiden

därför underrätta domkapitlet, vilket,

där sådant prövas nödigt, förordnar

sakkunnig person att å domkapitlets

vägnar närvara vid besiktningen. Inom

lika tid åligger det ordföranden

att, när församlings rätt ifrågakommer,

hos kyrkostämmans ordförande påkalla

kyrkostämma för utseende av

ombud för församlingen att vid besiktningen

bevaka dess rätt. Om mottagandet

av underrättelse, varom nu

är sagt, skall bevis genast av vederbörande

tillställas ordföranden. Övriga

parter skola minst fjorton dagar före

besiktningen av ordföranden kallas

till densamma.

2. När ordföranden bevisligen iakttagit

vad enligt 1 mom. åligger honom,

må parts eller ombuds uteblivande

ej utgöra hinder för besiktningens

företagande.

(Ecklesiastik bo- (Utskottets för
ställsordning

den 9 slag.)

december 1910.)

noggrann pröv- om nybyggnad av

ning meddelas ytt- hus å löneboställe,

rande, huruvida efter noggrann

behovet av ny- prövning meddelas

byggnads- eller un- yttrande, huruvida

derhållsarbete kan behovet av nyanses

hava upp- byggnads-eller unkommit

genom bo- derhållsarbete kan

ställshavarens van- anses hava uppvård.

Finnas an- kommit genom bomärkta

bristfällig- ställshavarens enheter

sådana, att ler, å löneboställe,

fråga om nybygg- arrendatorns vannad

uppstår, un- vård. Finnas andersöker

synerät- märkta bristfälligten,

huruvida brist- heter sådana, att

fälligheternalämp- fråga om nybyggligen

kunna genom nåd uppstår, unendast

bättrande dersöker synerätavhjälpas

eller ny- ten,huruvidabristbyggnad

skall an- fälligheternalämpses

nödig. ligen kunna genom

endast bättrande

avhjälpas eller nybyggnad

skall anses

nödig.

4. Föreskrives 4. Föreskrives

enligt 3 mom. byg- enligt 3 mom. byggande

av nytt hus, gande av nytt hus,

utser synerätten utser synerätten

därtill plats, vil- därtill plats, vilken,

såvida utan ken, såvida utan

skada för bostället skada för bostället

eller oskälig till- eller oskälig tillökning

i byggnads- ökning i byggnadskostnaden

kan ske, kostnaden kan ske,

lämpas efter till- lämpas efter tillträdarens

önskan; trädarens önskan;

och bestämmer och bestämmer

synerätten storle- synerätten storle
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

32

(Kungl. Maj:ts förslag).

36 §.

Anmäles vid förrättningen jäv mot

ordföranden, och finner nämnden det

vara lagligen grundat, inställes förrättningen

och förfares för inkallande av

annan ordförande så som i 33 § sägs.

Förekommer mot annan ledamot jäv,

som av nämnden godkännes, ombesörje

ordföranden inkallande av ersättare

för honom. Ogillas jävet,

skall förrättningen fortgå; vederbörande

obetaget att i sammanhang med

huvudsaken klaga över beslut, varigenom

jävsanmärkning ogillats.

37 §.

1. Vid ekonomisk besiktning har

nämnden att iakttaga vad här nedan

sägs :

a) Tillses, huruvida instrument över

förut å bostället hållna ekonomiska

besiktningar och syner samt andra

bostället rörande handlingar fortfarande

finnas i behåll, ävensom huruvida

arrendatorns skyldighetshus äro behörigen

brandförsäkrade och försedda

med nödig brandredskap, varjämte redovisning

avfordras ej mindre arrendatorn

för husröte- eller brandskadeersättning

eller andra medel, vilka

böra för boställets räkning redovisas,

än även församlingens ombud för årsbelopp,

som enligt meddelade föreskrifter

skolat inbetalas till kyrkorådet.

b) Efterses och antecknas i vad

mån förut föreskrivna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blivit

verkställda.

c) Är efter senaste ekonomiska besiktning

eller syn hus, som skall fin
-

(Ecklesiastik bo- (Utskottets för
ställsordning

den 9 slag.)

december 1910.)

ken, inredningen ken, inredningen

och övriga beskaf- och övriga beskaffenheten

av det fenheten av det

nya huset samt nya huset samt

uppgör kostnads- uppgör kostnadsförslag,

därvid för förslag, därvid för

virke eller andra virke eller andra

byggnadsämnen, byggnadsämnen,

som erhållas från som erhållas från

det boställe, varå det boställe, varå

synen äger rum, synen äger rum,

eller jämlikt 26 § eller jämlikt 25 §

från annat boställe, från annatboställe,

icke må beräknas icke må beräknas

annat värde än annat värde än

som prövas mot- som prövas motsvara

erforderlig svara erforderlig

arbets- och fors- arbets- och forslin

gskostnad jämte lingskostnadjände

andra utgifter för andra utgifter för

byggnadsämnenas byggnadsämnenas

beredning. beredning.

5. Nödiga---— föreskrift.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr Sb.

(Kungl. Maj ris förslag). (Ecklesiastik bo
ställsordning

den !)

december 1910.)

nas vid bostället, nybyggt, tillses, liu

ruvida det är i överensstämmelse med

givna föreskrifter samt i övrigt ändamålsenligt

och med omsorg uppfört.

Nämnden meddelar därefter beslut,

huruvida huset må, i befintligt skick

eller sedan därå anmärkta felaktigheter

och brister blivit avhulpna, insynas,

eller om det icke kan godkännas,

i vilket senare fall tillika lämnas

föreskrift angående därav påkallade

åtgärder.

d) Boställets hus i övrigt besiktigas,

varvid, när fråga uppstår om nybyggnad

eller underhåll av hus å prästgård

eller om nybyggnad å löneboställe,

efter noggrann prövning meddelas

yttrande, huruvida anmärkta

bristfälligheter kunna anses hava uppkommit

genom boställshavarens eller,

å löneboställe, arrendatorns vanvård,

varjämte prövas, huruvida bristfälligheterna

lämpligen kunna genom endast

bättrande avhjälpas eller nybyggnad

skall anses nödig, dock att, där

bristfälligheterna å sätesbyggning

å prästgård finnas sådana, att de ej

kunna genom endast bättrande avhjälpas,

frågan om nybyggnad skall

jämlikt 11 § hänvisas till handläggning

vid laga syn.

e) Föreskrives enligt stycket d), med

den inskränkning där sägs, byggande

av nytt hus å prästgård, utser

nämnden därtill plats, vilken, såvida

utan skada för bostället eller oskälig

tillökning i byggnadskostnaden kan

ske, lämpas efter boställshavarens önskan.

Vidare bestämmer nämnden

storleken, inredningen och övriga be
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 9 samt. 1 avd. 30 höft. (Nr 35)

33

(Utskottets för
slag.

)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Första lagutskottets utlåtande Nr 3ö.

(Kungl. Maj:ts förslag).

(Ecklesiastik boställsordning

den 9

december 1910.)

(Utskottets förslag.

)

skaffenheter av det nya huset samt

uppgör kostnadsförslag, därvid för

virke eller andra byggnadsämnen,

som, efter vad i 25 § sägs, erhållas

från boställe, icke må beräknas annat

värde än som prövas motsvara erforderlig

arbets- och forslingskostnad

jämte andra utgifter för byggnadsämnenas

beredning.

f) Varder enligt stycket d) hus å

löneboställe utsynat, meddelas tilllika

åläggande för arrendatom att, i

enlighet med den föreskrift, som må

komma att meddelas av den utarrenderande

myndigheten, i det utsynades

ställe uppföra nytt hus.

g) Nödiga förbättringar å hus, som

anses böra bibehållas, föreskrivas, med

utsättande av därför erforderlig kostnad.

h) Boställets ägor besiktigas. De

brister, som förefinnas å prästgård

i avseende å vården av prästgårdsområdet

med tillhörande trädgård samt

å löneboställe i avseende på åkerns

hävdande, övriga ägors skötsel och

vård, hägnaders och dikens anbringande

och underhåll samt torvmosses

begagnande, allt efter vad för varje

fall är stadgat, antecknas, de åtgärder

och förbättringar, som i följd

därav erfordras, föreskrivas och kostnaden

för desamma utsättes. Finnes

å löneboställe antaget brukningssätt

uppenbart leda till skada för bostället,

föreskrives nödig rättelse.

i) Tid utsättes, inom vilken föreskriven

nybyggnad, förbättring eller

annan åtgärd bör genom vederbörande

vara verkställd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kung/. Maj:ts förslag.) (Ecklesiastik bo
ställsordning

den 9

december 1910.)

j) I övrigt anställes undersökning

och meddelas föreskrift i alla de frågor,

som enligt denna boställsordning

eller annan författning skola vid ekonomisk

besiktning handläggas.

k) Vid förrättningens avslutande

tillkännagives och i instrumentet antecknas,

att den med förrättningen

missnöjde äger att, vid förlust av rätt

till vidare talan, inom trettio dagar

efter förrättningens avslutande anmäla

sig å landet hos domaren och i stad

hos rådstuvurättens ordförande med

begäran om laga syn.

2. I fall, som avses i 1 mom. f),

skall nämnden efter undersökning upprätta

ej mindre förslag rörande platsen

för det nya huset samt rörande

storleken, inredningen och övriga beskaffenheten

därav än även, med iakttagande

av vad i 1 mom. e) sägs,

kostnadsförslag.

Dessa förslag skall ordföranden

omedelbart efter förrättningens avslutande

insända till den utarrenderande

myndigheten med anmälan av frågan

om närmare föreskrifter rörande det

nya husets uppförande.

Ordföranden åligge ock att ofördröjligen

meddela kontraktsprosten skriftlig

underrättelse om tiden, inom vilken

vid förrättningen föreskrivna arbeten

skola vara verkställda.

Av- och tillträdessyn.

38 §.

Av- och tillträdessyn å prästgård

förrättas å tjänlig årstid, på landet

av domare jämte minst två, högst

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kungi. Mqj.ts förslag.) (Ecklesiastik bo
ställsordning

den 9

december 1910.)

fyra nämndemän, allt efter som domaren

prövar nödigt, samt i stad av

rådstuvurätt; ägande å landet domaren

och i stad rådstuvurätten att till

rättens biträde vid synen, där så finnes

behövligt, tillkalla byggnadskunnig

person.

39 §.

1. Av- och tillträdessyn å prästgård

hålles, på begäran av domkapitlet,

vid ombyte av boställshavare, därest

boställshavare eller vederbörande byggnadsskyldig

senast en månad efter

avträdesdagen bos domkapitlet äskar

sådan syn eller domkapitlet eljest finner

syn böra hållas. Mottager boställshavare

prästgård utan av- och tillträdessyn,

svare sedan för allt vad företrädaren

under dennes besittningstid

i avseende å boställets vård ålegat.

2. Av- och tillträdessyn å prästgård,

då sådan syn ifrågakommer, skall,

sedan avträde ägt rum, hållas inom

sex månader därefter.

40 §.

Av- och tillträdessyn å prästgård

begäres å landet hos domaren samt

i stad hos rådstuvurättens ordförande;

och skola därvid insändas instrument

över senaste av- och tillträdessyn och

därefter hållna laga syner ävensom

senaste ekonomiska besiktning, om

sådan hållits senare än av- och tillträdessyn.

41 §.

1. Då av- och tillträdessyn å prästgård

är begärd, skall domaren eller

(Utskottets för
slag.

)

s. 37 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 3.r>.

37

(Kungl. Maj ds förslag.)

(Ecklesiastik bo- (Utskottets JÖr
ställsordning

den g slag. )

december 1910.)

rätten utsätta tid för densamma och

därom minst en månad förut underrätta

domkapitlet, vilket förordnar vederbörande

kontraktsprost eller, vid

förfall för denne, annat ombud att å

dess vägnar vid synen bevaka boställets

rätt och bästa. Inom lika tid

åligger domaren eller rätten att hos

kyrkostämmans ordförande påkalla

kyrkostämma för utväljande av ombud

till bevakande av församlingens

talan. Om mottagandet av underrättelse,

varom nu är sagt, skall bevis

genast av vederbörande översändas

till domaren eller rätten. Domaren

eller rätten föranstalte ock, att övriga

parter varda minst fjorton dagar, om

de bo inom pastoratet, eljest en månad

före synen till densamma kallade;

skolande domaren till synen kalla

nämnd.

2. Skall vid avträdandet boställe

övertagas av domkapitlet för allmän

kassas räkning, och är den löntagare

utnämnd, som efter domkapitlet kommer

att tillträda bostället, då skall

jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg kallas till synen och

bevis därom insändas till domaren

eller rätten.

42 §.

När domaren eller rätten bevisligen

iakttagit, vad enligt nästföregående §

åligger dem, må parts eller ombuds

uteblivande ej utgöra hinder för synens

företagande.

43 §.

1. Av- och tillträdessyn å löneboställe

hålles, efter förordnande

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Ecklesiastik bo
ställsordning

den 9

december 1910.)

av domkapitlet, av den i 32 § omförmälda

nämnd i anledning av ombyte

av arrendator. Nämndens ordförande

äger att till biträde vid synen,

där så finnes behövligt, tillkalla byggnads-

eller eljest sakkunnig person.

2. Sådan syn må ej hållas tidigare

än sex månader före fardagen eller

senare än sex månader efter samma

dag.

44 §.

Då av- och tillträdessyn å löneboställe

påkallas, skola till nämndens

ordförande insändas instrument över

senaste av- och tillträdessyn samt därefter

hållna laga syner och ekonomiska

besiktningar ävensom gällande

arrendekontrakt.

45 §.

I avseende å av- och tillträdessyn

å löneboställe skola i tillämpliga delar

gälla de i 32 § 1 mom. andra stycket

samt 33—36 §§ för ekonomisk besiktning

givna bestämmelser.

46 §.

Vad i 37 § stadgas för ekonomisk

besiktning galle i tillämpliga delar

för av- och tillträdessyn å såväl prästgård

som löneboställe. Därjämte

skall iakttagas, vid av- och tillträdessyn

å prästgård: att, där synerätten

finner sätesbyggning böra nybyggas,

härutinnan erforderliga bestämmelser

meddelas; samt vid av- och tillträdessyn

å löneboställe: att bestämmelse

meddelas angående beloppet av den

gottgörelse för verkställd nybyggnad,

(Uiskottets för
slag.

)

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Utskottets förslag.

)

avträdande arrendator jämlikt 26 §

må vara berättigad att av ny arrendator

uppbära.

47 §.

1. På grund av vad vid av- och

tillträdessyn ålöneboställeav nämnden

blivit bestämt, skall, där så erfordras,

mellan avträdare och tillträdare

upprättas och i nämndens utslag

införas likvid, fullständigt upptagande

å ena sidan alla de belopp, vilka påförts

avträdaren, och å andra sidan

allt vad honom tillgodoförts.

Likviden, som inrättas efter vad

behovet i varje fall fordrar, skall tydligt

utvisa vad avträdaren eller tillträdaren

bliver skyldig eller får till

godo.

2. Har av- och tillträdessyn å löneboställe

hållits före avträdet, må avträdaren

vid uppgörelse med tillträdaren

tillgodoräkna sig kostnaden för

de avträdaren ålagda arbeten, som

han före avträdandet verkställt.

första lagutskottets utlåtande Ur 35.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

(Ecklesiastik bo

ställsordning den 3

december 1310.)

48 §.

Sedan boställe avträtts, må avträdaren

ej befatta sig med några arbeten

å bostället, utan skall vad då

brister av det, varför han enligt föreskrift

vid av- och tillträdessyn har

att svara, mot rätt till därför upptaget

kostnadsbelopp verkställas, å prästgård

av pastoratet och å löneboställe

av tillträdaren.

49 §.

I det fall, som i 41 § 2 mom. avses,

äge den domkapitlet efterträdande

löntagaren att vid synen göra de an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Ecklesiastik bo
ställsordning

den 9

december 1910.)

märkningar i avseende å befintliga

brister, vartill han finner anledning.

Rättsförhållandet mellan domkapitlet

och honom må vid denna syn komma

under bedömande allenast där båda

därom åsämjas, och vare efterträdande

löntagaren endast i sådant fall

behörig att fullfölja talan mot synerättens

beslut.

(Utskottets för
slag.

)

Laga syn.

50 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot

ekonomisk besiktning å prästgård

eller löneboställe eller mot av- och

tillträdessyn å löneboställe blivit

anmält, ävensom eljest då laga syn

av domkapitlet eller byggnadsskyldig

begäres.

51 §.

1. Vid laga syn behandlas de ämnen,

som blivit enligt denna boställsordning

eller annan författning till

sådan syn hänskjutna.

2. År, då missnöje mot ekonomisk

besiktning å prästgård eller löneboställe

eller mot av- och tillträdessyn

å löneboställe blivit anmält,

klagan tillika förd över beslut, varigenom

mot ledamot av boställsnämnd

gjort jäv ogillats, och finner synerätten

jävsanmärkningen vara lagligen

grundad, skall ny besiktning verkställas

av synerätten, som därvid meddelar

de föreskrifter, vilka av omständigheterna

finnas påkallade.

52 §.

I fråga om laga syn skola de i 38

samt 40—42 §§ för av- och tillträ
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

( Utskottets förslag.

)

dessyn å prästgård meddelade föreskrifter

i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Ecklesiastik boställsordning

den 9

december 1910.)

För ekonomiska besiktningar och syner

gemensamma bestämmelser.

53 §.

Där ej inom stadgad tid anmälan

om missnöje mot ekonomisk besiktning

å prästgård eller löneboställe

eller mot av- och tillträdessyn å löneboställe

blivit gjord med begäran

om laga syn, gånge det vid förrättningen

meddelade beslutet i verkställighet

såsom laga kraft ägande

dom.

54 §.

1. Ledamöter av boställsnämnd och

synerätt samt konsistorieombud skola

för sitt uppdrag åtnjuta resekostnadsoch

traktamentsersättning enligt bestämmelserna

i gällande resereglemente,

därvid ordförande i boställsnämnd

skall likställas med domänintendent

och annan med nämndeman,

där han icke på grund av innehavande

befattning är berättigad till

högre ersättning.

2. Biträdande sakkunnig erhåller

gottgörelse efter bestämmande av boställsnämnd

eller synerätt.

55 §.

1. Kostnaden för ekonomisk besiktning

skall gäldas för prästgård,

där icke på grund av särskilt stadgande

för visst fall annorlunda medgives,

av pastoratet och för löneboställe

av arrendatorn; dock att, där

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

(Ecklesiastik boställsordning

den 9

december 1910.)

(Utskottets för

slag.)

besiktningiföljd av någons tredska eller

försummelse särskilt påkallats, den

tredskande eller försumlige skall vara

skyldig att enligt boställsnämndens

bestämmande gottgöra pastoratet eller

annan vad för sådan besiktning bör

utgivas.

2. Kostnaden för av- och tillträdes - syn skall gäldas för prästgård av

pastoratet, avträdare och tillträdare

till en tredjedel var samt för 1 onerös

fälle av avträdare och tillträdare

till hälften vardera.

3. Kostnaden för laga syn skall

gäldas för prästgård av pastoratet

och för löneboställe av arrendator^

eller, där sådan syn hålles på

grund av klagan mot av- och tillträdessyn,

av avträdare och tillträdare

till hälften vardera, dock att, där

synerätten finner, att synen blivit

utan giltig orsak påkallad eller att,

när synen ägt rum efter anmälan om

vanvård, anmärkningen varit befogad,

den skyldige skall vara pliktig att, i

den mån synerätten prövar skäligt,

gottgöra pastoratet eller annan vad

för sådan laga syn bör utgivas.

4. Till kostnad för av- och tillträdessyn

å prästgård samt laga syn

å prästgård eller löneboställe räknas

jämväl lösen för det exemplar

av syneinstrumentet, som i 57 § omförmäles.

Vederbörande nybyggnads- och unfierhållsskyldig

skall inom en månad

efter förloppet av den tid, då, enligt

meddelad föreskrift, anmärkta brister

56 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr So. 4i

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Ecklesiastik bo- (Utskottets JÖr
ställsordning

den 9 slag.)

december 1910.)

och felaktigheter bort vara avhulpna

eller föreskriven nybyggnad verkställd,

till kontraktsprosten ingiva an

mälan om fullgörandet eller ock, där

underhålls- eller nybyggnadsarbetet

blivit honom ålagt vid ekonomisk besiktning

eller syn, visa att förrättningen

överklagats. Sådan anmälan

skall vara vitsordad, beträffande pastoratet

ålagda arbeten, av boställshavaren

och, beträffande andra arbeten,

av två av pastoratet för sådant

ändamål å kyrkostämma utsedda ombud.

Har anmälan ej inom bestämd

tid inkommit, men förrättning, varom

här är sagt, vunnit laga kraft, anmäla

kontraktsprosten genast förhållandet

hos domkapitlet, som har att

ofördröjligen vidtaga åtgärder till bevarande

av boställets och efterträdares

bästa antingen medelst begäran

hos överexekutor, att vad den för

sumlige eftersatt må genom överexekutors

ämbetsåtgärd varda för lega

på den försumliges bekostnad verkställt,

eller, där fråga är om ekonomisk

besiktning, genom beredande averforderlig

säkerhet hos honom för

husrötebeloppet. Skulle vad domkapitlet

såsom boställshavarc blivit

ålagt ej fullgöras, äger pastoratet eller

efterträdande boställshavare hos överexekutor

påkalla verkställighet.

57 §.

Instrument över ekonomiska besiktningar

och syner samt andra bostället

rörande handlingar skola, jämte

förteckning å desamma, av boställs
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

havare eller arrendator väl vårdas och

förvaras, vid besiktningar och syner

tillhandahållas samt vid avträdandet

till efterträdaren överlämnas.

(Ecklesiastik boställsordning

den 9

december 1910.)

( Utskottets förslag.

)

(Kung]. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

V KAP.

Allmänna bestämmelser och övergångsstadganden.

59 §.

Utan hinder av beslut, som meddelats i fråga om vilka hus skola finnas å

prästgård, må synerätt, på grund av sedermera inträffade förändrade förhållanden,

i detta avseende annorlunda förordna.

64 §.

1. När lönereglering------

2. Skall prästgård -------

Synerätten meddele-------

il. I fråga om boställe-----

4. Därest enligt lönereglering —- — —

67 §.

Har beträffande stad, som är delad

i flera pastorat, Konungen meddelat,

förordnande, varom i 27 § 1 mom.

lagen om reglering av prästerskapets

avlöning sägs, skall vad i denna boställsordning

stadgas om pastorat i

tillämpliga delar gälla om staden i

dess helhet eller den del därav, där

utgifterna till prästerskapet utgöras

samfällt.

I fall, som nu nämnts, skall vad

i 35, 41 och 56 §§ denna boställsordning

stadgas om kyrkostämma

gälla om kyrkofullmäktige, där sådana

finnas.

. — —----sådan.

-----anläggas.

----- pastoratet.

- gällande stadganden.

--bestämmelser.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr do.

(Kiingl. Maj. ts forslat).)

Denna lag träder i kraft å dag,

som Konungen äger bestämma, men

skall icke verka rubbning i bestämmelserna

i dessförinnan upprättade

arrendekontrakt. Bär i sådant arrendekontrakt

viss fråga hänvisats till beslut

av synerätt eller ekonomisk besiktning,

skall i stället gälla beslut av den

myndighet, som enligt föreskrift i denna

lag har att pröva fråga av motsvarande

beskaffenhet.

45

(Utskottets förslag.)

Denna lag träder i kraft h dag,

som Konungen äger bestämma, men

skall icke verka rubbning i bestäm

melserna i dessförinnan upprättade

arrendekontrakt.

2) Förslag till lag om resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

1. Varje tjänstgörande kyrkoherde och komminister, som avses i lagen

om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910, skall, i den

mån sådant prövas erforderligt, såsom ersättning för skjuts för resor i tjänstärenden

erhålla ett fast resanslag.

2. Kyrkoherde och komminister, för vilken lönereglering enligt lagen

om reglering av prästerskapets avlöning blivit före denna dag fastställd,

äger, därest han fått sig tillerkänd skjutsersättning jämlikt 11 § 3 mom.

samma lag, med frånträdande av denna skjutsersättning, under tiden för löneregleringens

giltighet såsom fast resanslag bekomma ett årligt belopp, motsvarande

dubbla beloppet av nämnda skjutsersättning.

För tiden efter det förnyad lönereglering enligt sagda lag bliver gällande

bestämmer Konungen vid sådan lönereglerings fastställande, i enlighet med

de i pastoratet rådande förhållanden, det fasta resanslaget, som dock icke

må överstiga 500 kronor för år.

3. För annan än i 2 mom. omförmäld kyrkoherde och komminister bestämmes,

med iakttagande av vad i 2 mom. andra stycket stadgas, det fasta

resanslaget av Konungen vid löneregleringens fastställande.

2 §•

Fast resanslag, varom i 1 § förmäles, skall för varje pastorat, så vitt angår

dess prästerskap, bestridas medelst församlingsavgifter och, i den mån

sådant erfordras, medelst övriga till prästerskapet anslagna avlöningstillgångar

på sätt och i den ordning, 11 § 1 mom. samt 19 och 20 §§ lagen om reglering

av prästerskapets avlöning stadga. Har för bestridande av avlöning

och fast resanslag såsom församlingsavgifter inom pastoratet utdebiterats

s. 46 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

46

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

sammanlagt större belopp, än som motsvarar sex öre för varje helt eller

påbörjat tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp, beräknat som i

19 § 1 mom. nämnda lag sägs, skall ersättning av kyrkofondens medel

beredas pastoratet för det överskjutande beloppet, i den ordning 21 § samma

lag stadgar.

3 §■

Kyrkoherde eller komminister, vilkens skäliga utgifter under visst år för

skjuts för resor i tjänstärenden överstiga det till honom utgående fasta resanslaget,

må, enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen, kunna som

bidrag till dessa utgifters bestridande ur kyrkofonden erhålla ett tillfälligt

resanslag.

För nu omförmält ändamål må icke något år användas mer än sammanlagt

200,000 kronor av kyrkofondens medel.

Denna lag skall träda i kraft

beträffande varje i 1 § 2 mom. omförmäld präst, till vilkens förmån förbehåll

om tjänstbarhet enligt 13 § förordningen den 15 september 1911

angående utarrendering av prästerskapets löneboställen icke finnes gjort: den

1 maj 1927,

beträffande varje i 1 § 2 mom. omförmäld präst, till vilkens förmån förbehåll,

som nyss sagts, finnes gjort: den 1 maj näst efter det arrendekontrakt,

som innefattar nämnda förbehåll, upphört att gälla, dock tidigast den

1 maj 1927, Konungen obetaget att i avseende å sådan präst förordna, att

lagen skall träda i tillämpning den 1 maj näst efter förordnandet, därest

pastoratet sådant medgiver och Konungen prövar särskilda skäl därtill föreligga,

samt

beträffande varje präst, som avses i 1 § 3 inom.: samtidigt därmed att

lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets avlöning först börjar

tillämpas inom pastoratet;

skolande för varje pastorat bestämmelsen i 2 § träda i kraft samtidigt

därmed, att lagen erhåller tillämpning å någon av pastoratets präster.

I den mån denna lag träder i kraft beträffande prästerliga tjänstinneliavare,

upphör 11 § 3 mom. lagen om reglering av prästerskapets avlöning att äga

tillämpning.

De ytterligare föreskrifter, som för tillämpning av bestämmelserna i denna

lag kunna finnas erforderliga, meddelas av Konungen.

3) Förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den

9 december 1910 (nr 141 s. 37).''

Härmed lbrordnas, att 6 § lagen om kyrkofond den 9 december 1910

skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse: 1

1 Senaste lydelsen: lag den 19 juni 1917 (nr 398) samt beträffande 8 inom.: lag den 16

maj 1924 (ur 196).

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Första lagutskottets utlåtande Nr 33.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

6 §•

Av kyrkofonden skola utgöras:

1. ersättning för församlingsavgifter enligt stadgandena i 21 § lagen om

reglering av prästerskapets avlöning samt 2 § lagen om resanslag åt vissa

präster i nyreglerade pastorat;

7. ålderstillägg, arvoden och kostnadsersättningar, som jämlikt lagen om

reglering av prästerskapets avlöning samt lagen om resanslag åt vissa

präster i nyreglerade pastorat skola av kyrkofonden gäldas, så ock emeritilöner,

vilka i enlighet med lagen om sådana löner blivit präster tilldelade;

10. arvode åt ordförande i boställsnämnd,

varom förmäles i 32 § ecklesiastik

boställsordning, med belopp, som

av Konungen bestämmes.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen äger bestämma.

4) Förslag till lag om förskott ur kyrkofonden till bekostande av viss

nybyggnad å ecklesiastika löneboställen.

Härmed förordnas som följer:

1 §•

1. Där arrendator av med jordbruk förenat löneboställe, vara syn enligt

64 § ecklesiastik boställsordning hållits, genom arrendekontrakt, upprättat i

enlighet med de förändrade bestämmelser angående utarrendering av prästerskapets

löneboställen, som av Konungen utfärdas, får sig ålagt verkställande

av nybyggnad, som ansetts nödig för boställets iståndsättande med anledning

av ecklesiastik boställsordnings trädande i tillämpning beträffande bostället

(första bebyggandet), må förskott ur kyrkofonden utbetalas för bestridande

av kostnaden för sådan nybyggnads utförande.

2. Som nybyggnadskostnad, varom i 1 mom. stadgas, anses jämväl dels

kostnad för lösen av överloppshus, vilka skola bibehållas som arrendatorns

skyldighetshus, samt för sådana förbättringsarbeten å befintliga skyldighetshus,

som icke kunnat åläggas avträdande byggnads- eller underhållsskyldig,

dels ock gottgörelse, som tillträdande arrendator jämlikt 26 § ecklesiastik

boställsordning förpliktas utgiva till avträdaren för av denne utlagd kostnad

för första bebyggandet.

2 §.

Förskott, som omförmäles i 1 §, jämte ränta därå gottgöres kyrkofonden

ur avkomsten från bostället.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 §•

1. Där, jämlikt föreskrifterna i 62 § ecklesiastik boställsordning eller eljest,

löneboställe, för vars första bebyggande förskott utbetalats, eller del av sådant

boställe utbytes mot annan fastighet eller försäljes, äger kyrkofonden att av

därvid betingad mellangift eller köpeskilling, så långt densamma räcker,

återbekomma förskottet, i vad det återstår oguldet, jämte ränta.

2. Varder genom mellangift, som nyss sagts, kyrkofondens fordran ej till

fullo gulden, njuter kyrkofonden för sin återstående fordran jämte ränta

betalning ur avkomsten av den fastighet, som erhållits i utbyte mot lftnebostället.

4 §•

För beredande av tillgång till medel för utlämnande av förskott, som i

denna lag avses, må lån upptagas för kyrkofonden.

5 §•

De ytterligare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna lag,

utfärdas av Konungen.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen äger bestämma.

B) att de i anledning av förevarande proposition väckta

motionerna, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet hemställt under A) här ovan, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) att riksdagen ville bemyndiga Kungl. Maj:t att bestämma

dagen för ikraftträdande av de ovan under 1), 3)

och 4) intagna lagarna.

Stockholm den 19 maj 1925.

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKERMAN.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Hcderstierna, Högberg*, Edu\ Larson, Lyberg,

K. G. Westman, Klefbeck och Sandegdrd;

från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, af Ekenstam, Lindley*, Jansson i

Edsbäcken, Söderberg*, Sjögren, Olsson i Kalmar och Persson i Tr&ngen.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

Reservationer:

I.

Beträffande propositionen i dess helhet

av herr Åkerman, som förklarat sig icke vara beredd att i vidare mån

bifalla propositionen än att han — i syfte att åt de myndigheter, som för

närvarande hava att handlägga frågor om löneboställens bebyggande, giva

mera fria händer i berörda hänseende och sålunda öppna möjlighet för ett

mera ekonomiskt bebyggande av boställena — hemställde:

A) att riksdagen, med avslag i övrigt å ifrågavarande

proposition, måtte för sin del antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 20 och 22 §§ ecklesiastik boställsordning

den 9 december 1910 (nr 141 s. 42).

Härigenom förordnas, att 20 och 22 §§ ecklesiastik boställsordning den

9 december 1910 skola hava följande ändrade lydelse:

20 §.

Löneboställe skall, där det ej på grund av svag beskaffenhet eller av

annat skäl anses kunna med större fördel utarrenderas obebyggt eller endast

delvis bebyggt eller, såsom icke avsett för jordbruk, erfordrar hus av särskild

beskaffenhet, vara försett med de laga hus, som av synerätt prövas

nödiga.

Till laga hus----------brunn.

22 §.

Då föreskrift meddelas om vilka laga hus skola finnas å löneboställe

samt om storleken, inredningen och övriga beskaffenheten av sådant hus,

skall iakttagas att löneboställets bebyggande sker på ett i förhållande till

boställets storlek och avkastningsförmåga och med hänsyn till angelägenheten

att för bostället erhålla skäligt arrende så ekonomiskt sätt, som omständigheterna

medgiva.

B) att de i anledning av förevarande proposition väckta

motionerna, i den mån de icke kunna anses besvarade

genom vad som hemställts under A) här ovan, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) att riksdagen ville bemyndiga Kungl. Maj:t att bestämma

dagen för ikraftträdandet av den ovan under A) angivna lagen.

II.

Beträffande förslaget till lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik

boställsordning den 9 december 1910.

av herrar Hederstierna, Klefheck, Sandegård, Lindqvist i Halmstad, Lindley,

Söderberg och Sjögren, som anfört:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 9 samt. 1 avd. 30 käft. (Nr 35.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

Beslutet att tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändring

i vissa delar av ecklesiastik boställsordning, i vad detta förslag avser att

befogenheten att bestämma vilka och hurudana hus skola finnas på ecklesiastikt

löneboställe skall överflyttas från synerätten till de myndigheter,

som omhänderhava utarrenderingen, och att den utredning och det förslag,

som föregå detta bestämmande, skola verkställas i samband med arrendeuppskattningen,

likasom beslutet att uttala sig för att genom ändrade bestämmelser

tillförsäkra uppskattningsnämnden större sakkunskap och skicklighet

hava tillkommit under vår medverkan.

Den lösning av arrendefrågan, som utskottet sålunda och genom sina övriga,

även av oss biträdda, beslut tillstyrkt, synes oss visserligen komma

att medföra stora förbättringar i det ecklesiastika arrendeväsendet, men efter

vår mening hade utskottet bort i större utsträckning än som skett förorda

Kungl. Maj:ts förslag.

Sålunda anse vi utskottet hava bort bättre tillvarataga möjligheterna att

stärka uppskattningsnämnden, något som ej kan ske utan att giva den en

viss grad av permanens och ett icke allt för obetydligt verksamhetsområde.

Tanken på inrättande av en 6osfn7fenämnd finna vi sålunda hava bort av

utskottet'' godkännas. Vissa modifikationer i Kungl. Maj:ts förslag synas

emellertid vara påkallade på grund av kostnadsskäl. För ordföranden,

vilken torde böra utses av länsstyrelsen, torde tjänstgöringsområdet böra

något begränsas. Det synes i regel kunna sammanfalla med tingslaget.

Lämpligen bör den av domkapitlet utsedda bisittaren få sig samma tjänstgöringsområde

anvisat. Den tredje ledamoten åter torde, jämväl för tillgodoseende

av behovet av ortskännedom, kunna vara en närboende person.

Det synes lämpligen kunna ordnas så, att varje pastorat utser en person till

tjänstgöring i boställsnämnden, därvid i varje särskilt fall inkallas den närmast

boende, som ej tillhör det av förrättningen berörda pastoratet. I övrigt

hänvisas till efterföljande förslag till ändrad lydelse av 32 § jämte därav

föranledda ändringar i 33 §.

Till en sålunda sammansatt nämnd lärer kunna anförtros uppdragen att

förrätta ekonomiska besiktningar samt av- och tillträdessyner, varigenom

vinnes ytterligare en av de fördelar, Kungl. Maj:ts förslag erbjuder.

Något fast arvode till nämndsordföranden synes ej vara påkallat.

På grund härav och då vi, utöver vad nu nämnts, icke haft något att

erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa vi, så vitt angår förslaget till

lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning den 9 december

1910,

att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts härutinnan

framlagda förslag allenast med de ändringar beträffande 32

och 33 §§, som framgå av efterföljande förslag:

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

32 §.

1. Ekonomisk besiktning förrättas, efter förordnande av domkapitlet, av

en bostadsnämnd, bestående av tre i orten boende, i lantbruks- och därmed

sammanhängande affärsförhållanden kunniga män.

Boställsnämnd skall finnas, en för varje tingslag på landet jämte de städer,

som ligga därinom eller som enligt Konungens förordnande skola därmed

förenas till ett tjänstgöringsområde, samt en för Stockholms stad.

Av boställsnämndens ledamöter skola två jämte lika antal ersättare utses

för tre år åt gången, den ena, tillika ordförande, av länsstyrelsen samt den

andra av domkapitlet. Som tredje ledamot i boställsnämnden inträder en

av dem, som, till ett antal av en för varje till tjänstgöringsområdet hänfört

pastorat, skola pastoratsvis, likaledes för tre år, utses för tjänstgöring i boställsnämnden,

därvid vad om valbarhet till nämndeman finnes stadgat skall

äga motsvarande tillämpning; skolande i varje särskilt fall bland de sålunda

valda inkallas den närmast boende, som ej tillhör det av förrättningen berörda

pastoratet.

Konungen äger, där särskilda skäl sådant föranleda, rörande nämndens

tjänstgöringsområde och sättet huru ledamöterna skola utses förordna annorlunda

än nu sagts.

Stanna nämndens ledamöter i olika meningar, galle vad de flesta säga.

Har var sin särskilda mening, galle ordförandens.

2. Ekonomisk besiktning å löneboställe må ock kunna förrättas av

ordföranden ensam, därest domkapitlet med hänsyn till boställets ringhet

eller andra omständigheter prövar sådant lämpligen kunna äga rum och

arrendatorn därtill lämnar medgivande. • Vid sådan besiktning må dock ej

handläggas frågor om utdömande eller insyning av skyldighetshus.

33 §.

1. Såsom jäv---------räknas.

2. Vet nämndens ordförande, att sådant jäv mot honom är, eller är han

av laga förfall hindrad att deltaga i nämnden, inkalie han i sitt ställe den

för honom utsedda ersättaren. Förekommer dylikt jäv mot eller förfall för

någon av nämndens övriga ledamöter, göre denne omedelbart anmälan därom

hos ordföranden, vilken ombesörjer inkallandet av ersättare.

3. Därest i det fall, att ordföranden eller av domkapitel utsedd ledamot

på grund av laga förfall eller jäv är hindrad att deltaga i nämnden, sådant

hinder möter jämväl för ersättaren, åligger det ordföranden att om förhål1

landet göra anmälan hos länsstyrelsen, som har att för ifrågavarande tillfälle

förordna ordförande eller ledamot av nämnden.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

in.

Beträffande förslaget till lag om förskott ur kyrkofonden till bekostande

av viss nybyggnad å ecklesiastika löneboställen

av herrar Lyberg, K. G. Westman och Persson i Trången, som yrkat,

att ifrågavarande lagförslag måtte av riksdagen avslås.

IV.

Utan angivet yrkande

dels av herr Edw. Larson,

dels av herr Jansson i Edsbäcken,

dels av herr af Ekenstam,

dels ock av herr Olsson i Kalmar.

Härjämte har följande särskilda yttrande avgivits av herrar Lyberg, K. G.

Westman och Persson i Trången:

»Då vi reserverat oss mot viss del av utskottets hemställan, framträder

häri en skiljaktighet från utskottets majoritet, som medfört, att vi

ansett oss böra särskilt anföra och sammanfatta de skäl, som för oss varit

bestämmande, när vi i övriga delar anslutit oss till vad utskottet hemställt.

De anmärkningar, som i väckta motioner om avslag å propositionen blivit

framförda, finna vi i vissa avseenden befogade. En del av dem har, såsom

i propositionen omförmälts, närmare preciserats i kammarkollegii yttrande

över det i ämnet avgivna sakkunnigbetänkandet och föranlett kollegium

— som likväl ansett sig kunna tillstyrka den nya lagstiftningen — uttala

»ganska stor tvekan» om lämpligheten av att nu genom en mindre omfattande

revision befästa det nuvarande systemet och därigenom på sätt och

vis föregripa den kommande större revision, som med avseende å den ecklesiastika

jordens förvaltning och disposition bebådats.

Vi kunna emellertid icke finna, att någon av de gjorda anmärkningarna

träffar de huvudpunkter av förslaget, som röra bestämmandet av byggnadsskyldigheten

å utarrenderat boställe, samt arrendators skyldighet att utgöra

s. k. tjänstbarheter till vederbörande tjänsteinnehavare och den härmed sammanhängande

frågan om höjt resanslag åt prästerna.

De ändringar, som i nämnda huvudpunkter ifrågasatts, behöva icke på något

sätt beröra spörsmålet om en eventuell fullständig omläggning av den ecklesiastika

jordens förvaltning för dess nuvarande ändamål, eftersom ändringarna kunna

genomföras utan någon som. helst rubbning av det nuvarande förvaltningssystemet

och de förutsättningar, på vilka det är byggt. Frågan om resanslag

s. 53 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 35. 53

till prästerna berör visserligen deras löneförmåner, men i sådant avseende

föreslagen ändring utgör blott en jämkning av gällande bestämmelser i syfte

att utjämna uppenbara missförhållanden vid deras tillämpning och måste

i detta sammanhang genomföras, om man vill vinna behövliga rättelser i

bestämmelserna om utgörande av tjänstbarheter. Ett föregripande av en

blivande lönereglering för prästerskapet kan alltså icke härigenom anses äga

rum. Icke heller kan ett framtida tillgodoseende av önskemålet att för bildande

av smärre ''jordbruk och egna hem disponera löneboställena tänkas bliva

försvårat genom antagande av förslaget i nu angivna delar. Tvärtom lära

ett minskat bebyggande av boställena och sådan lättnad i arrendators skyldighet

att utgöra tjänstbarheter, att prästerskapets ekonomiska intressen bliva

i ännu mindre grad än för närvarande bundna vid boställena, underlätta

möjligheterna att framdeles utverka deras styckning för sagda ändamål.

Däremot hava vi ansett, att vissa av de skäl, som blivit i motionerna

anförda för avslag å propositionen, och som föranlett kammarkollegium

att uttala sin tvekan om lämpligheten att nu genomföra den ifrågasatta

nya lagstiftningen, hava sitt berättigande dels beträffande frågan om

förskott från kyrkofonden och dels i vad angår förslaget om inrättande

av stadigvarande, delvis avlönade boställsnämnder. Vad särskilt angår dessa

senare, torde med fog kunna sägas, att skapandet av dylika förvaltningsorgan

skulle vara ägnat att försvåra och fördröja det slutliga genomförandet av

ett lämpligare förvaltningssystem över huvud taget. Betydligt ökade kostnader

— sannolikt ganska snart uppgående till högre belopp än de i propositionen

beräknade — skulle bliva därmed förbundna. Från principiell

synpunkt måste därjämte betecknas såsom oegentligt, att en på föreslaget

sätt sammansatt nämnd även skulle hava att å boställena förrätta av- och

tillträdessyn, därvid ofta invecklade rättsliga spörsmål kräva avgörande. Vi

hava därför funnit så mycket större skäl att avstyrka förslaget om boställsnämnder,

som de fördelar, vilka ansetts därmed vara att vinna, i allt väsentligt

stå att erhålla genom den förändrade procedur i fråga om arrendeuppskattning

m. m., som utskottet förordat.

När vi sålunda stannat för att i vissa delar tillstyrka bifall till propositionen,

har det skett under förvissning, att Kungl. Maj:t snarast möjligt

igångsätter den utredning om den ecklesiastika jordens användning för bildande

av smärre jordbruk och egna hem, varom riksdagen senast nästlidet år avlåtit

skrivelse till Kungl. Maj:t, samt att Kungl. Maj:t vid utfärdande av ny ecklesiastik

arrendeförordning beaktar de önskemål, särskilt angående kortare

arrendetider i vissa fall, vilka utskottet uttalat.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.