Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition med. förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag och enkla bolag m. m.

1925-02-13 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1925:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition med. förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag och enkla bolag m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1925 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition med. förslag till

lag om ändring i vissa delar av lagen den 28 juni 1895

om handelsbolag och enkla bolag m. m.

Genom en den 31 december 1924 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 9, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

i) Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 28 juni 1895 (nr 61) om handelsbolag

och enkla bolag.

Härigenom förordnas dels att i lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag

och enkla bolag skall införas en ny paragraf av nedan angivet innehåll och

betecknad 35 a §, dels ock att 16, 32, 33 och 52 §§ i samma lag skola, 16 och

52 §§ — den sistnämnda i dess lydelse enligt lagen den 12 augusti 1910

(nr 88 s. 43) — i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

16 §.

En var av bolagsmännen äge, där ej annat avtalats eller följer av vad i

35 a § stadgas, företräda bolaget; dock må bolagsman, som i bolagets angelägenheter

visat trolöshet, kunna på annan bolagsmans yrkande av domstol

skiljas från rätten att företräda bolaget; beslut härom gånge i verkställighet

utan hinder av förd klagan.

Är---skild.

Annan---verkan.

32 §.

I bolagets likvidation äge, där ej annat avtalats eller följer av vad i 35 a §

stadgas, samtliga bolagsmännen att, själva eller genom ombud, deltaga. Äro

dera delägare i boet efter avliden bolagsman, äge å deras vägnar allenast

av dem eller ett gemensamt ombud deltaga i likvidationen.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 9 saml. 1 avd. 3 käft. *(Nr ö.j

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutsleottets utlåtande Nr 5.

33 §.

Är ej sådant fall för handen, varom i 35 a § förmäles, skall vid likvidationen,

om annan överenskommelse ej träffats, jämte vad i 32 § sägs, rörande

bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter, varom i 5, 7, 8, 10, 14

och 15 §§ förmäles, i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i nämnda

paragrafer finnes stadgat eller särskilt varit avtalat.

35 a §.

Finnes sannolikt, att likvidationen'' oskäligt uppehälles eller eljest utföres

på sådant sätt, att bolagsmans rätt därigenom äventyras, äge på ansökning av

honom den domstol, varunder bolaget lyder, förordna, att likvidationen skall

verkställas av en eller flera likvidatorer, som utses av rätten. Till likvidator

må ock bolagsman förordnas.

Ansökning, varom nu sagts, skall åtföljas av uppgift å samtliga bolagsmän.

Å ansökningen teckne rätten eller domaren kallelse å en var av de bolagsmän,

vilka icke deltagit i ansökningen, att däröver avgiva förklaring å viss

dag, då ärendet skall prövas av rätten. Visas å den dag, att bolagsmännen

av kallelsen erhållit del inom tid och på sätt som om delgivning av stämning

är stadgat, utgöre bolagsmans uteblivande ined förklaring ej hinder för ärendets

avgörande.

Sedan likvidator blivit utsedd av rätten, övertage han omedelbart likvidationen

i bolagsmännens ställe. Vid likvidationen skall, jämte vad i 34 och 35 §§

sägs, rörande bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter, varom i

7, 8, 10 och 14 §§ förmäles, i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i

nämnda paragrafer finnes stadgat eller särskilt varit avtalat.

Hava flera likvidatorer blivit utsedda, skola de handhava uppdraget gemensamt,

där ej rätten finner skäligt förordna, att uppdraget må på visst

sätt dem emellan delas.

Vad i 18 kap. handelsbalken är för syssloman stadgat i fråga om ansvarighet

och redovisning, så ock i fråga om arvode och ersättning för kostnader,

skall gälla även för likvidator.

Likvidator kan när som helst av rätten entledigas. Äro bolagsmännen

ense om att återtaga likvidationen, skall förordnande för likvidator av rätten

återkallas.

Beslut om förordnande eller entledigande av likvidator gånge i verkställighet

utan hinder av förd klagan.

52 §.

I fråga----tillämpning.

I övrigt — — — avtalat.

Finnes sannolikt, att likvidationen oskäligt uppehälles eller eljest utföres

på sådant sätt, att bolagsmans rätt därigenom äventyras, äge på ansökningav

honom allmän underrätt i den ort, där någon av bolagsmännen har sitt

hemvist, förordna, att i bolagsmännens ställe en eller flera likvidatorer, som

utses av rätten, skola verkställa likvidationen. Föreligga sådana ansökningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förda lag utskottets utlåtande Nr ö.

o

vid skilda domstolar, vare den ansökning, som senare inkom till rätten eller

domaren, ej upptagen till prövning. Vid likvidationen skall rörande bolagsmännens

inbördes rättigheter och skyldigheter, varom i 7, 10 och 14 §§ förmäles,

i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i nämnda paragrafer

finnes stadgat eller särskilt varit avtalat. Genom avtal, som slutes av likvidator,

vare bolagsmännen ej bundna i förhållande till den, med vilken avtalats;

dock att inskränkning härigenom ej göres i likvidators behörighet att

i penningar förvandla bolagsmännens gemensamma tillhörigheter. Om förordnande

och entledigande av likvidator, om uppdragets handhavande, där

flera likvidatorer blivit utsedda, så ock om ansvarighet och redovisning, arvode

och ersättning för kostnader, vare lag som i 35 a § finnes i fråga om

handelsbolag föreskrivet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1925 och äga tillämpning jämväl

å då bestående bolag.

2) Lag

om ändrad lydelse av 8 och 21 §§ i lagen den 13 juli 1887 (nr 42 s. 1)

angående handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, att 8 och 21 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura skola, 8 § i dess lydelse enligt lagen den

29 juni 1923 (nr 287) och 21 § i dess lydelse enligt lagen den 28 juni 1895

(nr 67 s.-lO), i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

8 §-

Var---firma.

I handelsbolag åligger det varje bolagsman att ansvara för anmälningsskyldighetens

fullgörande; dock att, där handelsbolag trätt i likvidation och likvidator

blivit utsedd av rätten innan anmälan skett, anmälningsskyldighetens fullgörande

åligger likvidatorn.

Från---sparbanker.

Enkel---föreskrivet.

21 §.

1. Sker ändring i något förhållande, varom inskrivning skett i handelsregistret,

eller inträffar något av de i 15 § omtalade fall, skall anmälan därom

så fort ske kan göras i den ordning, som stadgats för anmälan om firma; dock

att ändring av hemvist icke behöver anmälas. Där handelsbolag trätt i likvidation

och likvidator blivit utsedd av rätten, skall anmälan jämväl innehålla uppgift

å likvidatorns fullständiga namn och hans hemvist.

2. Då rörelse upphör, åligge anmälningsskyldigheten den, som vid den tiden

utövade rörelsen eller var delägare i densamma. Vid enskild näringsidkares

död åligge anmälningsskyldigheten stärbhusdelägarna. Upphör handelsbolag i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 5.

Likvidation

av handelsbolag

och

enkla bolag

enligt gällande

rätt.

följd av delägares död, åligge anmälningsskyldigheten, utom de övrige bolagsmännen,

jämväl den avlidnes stärbhusdelägare. I fråga om annan ändring än

rörelsens upphörande åligge anmälningsskyldigheten en var, som efter ändringen

utövar eller är delägare i rörelsen. Har handelsbolag trätt i likvidation

och har likvidator blivit utsedd av rätten, åligge anmälningsskyldigheten beträffande

sådant bolag likvidatorn.

3. Flyttas---göras.

4. Har -—- --kraft.

5. Inträffar---avslutad.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1925.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande lagförslag, får

utskottet hänvisa till propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag.

De genom propositionen framlagda lagförslagen avse att undanröja vissa

brister i gällande regler rörande likvidation av handelsbolag och enkla bolag.

Enligt lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag och enkla bolag är i handelsbolag,

om annat ej avtalats, varje bolagsman berättigad att vidtaga åtgärd i

förvaltningen av bolagets angelägenheter, där ej förbud däremot inlägges av annan

bolagsman, som ej är utesluten från förvaltningen. Åtgärd, som är främmande

för bolagets ändamål, får ej vidtagas utan samtliga bolagsmäns samtycke. I

fråga om det enkla bolaget gäller, att, där annat ej avtalats, för vidtagande av

åtgärd i förvaltningen erfordras alla bolagsmäns samtycke.

För den praktiska tillämpningen av dessa regler måste tydligen förutsättas,

att stridiga meningar icke göra sig gällande bland bolagsmännen i frågor av

betydelse för bolagsverksamhetens- fullföljande. Beträffande såväl handelsbolag

som enkla bolag gäller därför, att, om enighet ej kan upprätthållas, det endast

återstår att låta bolaget upplösas.

Men även den verksamhet, som sammanhänger med upplösningen, skall utföras

av bolagsmännen själva. Beslut om bolagets likvidation och upplösning

medför nämligen ingen annan ändring i reglerna om bolagsmans rätt att deltaga

i handhavandet av bolagets angelägenheter än att, i fråga om handelsbolag, en

i bolagsavtalet eller eljest träffad överenskommelse om att någon eller några

av bolagsmännen skola vara uteslutna från förvaltningen icke längre blir att

tillämpa. Härav följer emellertid, att genom meningsskiljaktigheter mellan

bolagsmännen rörande sättet för likvidationens verkställande bolagets avveckling

kan komma att oskäligt fördröjas och att en bolagsman, som är i besittning

av bolagets tillgångar, kan, ehuru bolaget trätt i likvidation, förfoga över dem

under en lång följd av år till förfång för övriga bolagsmän. Till förekommande

härav stadgas visserligen, att, sedan sådant förhållande inträffat, att bolaget

skall träda i likvidation, dess tillgångar, så snart utan uppenbar skada ske

kan, skola förvandlas i penningar. Men detta stadgande blir givetvis utan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Lagutskottets utlåtande Nr 5.

5

egentlig betydelse mot en tredskande bolagsman, som bär bolagets tillgångar i

sin besittning, så oek vid meningsskiljaktigheter mellan bolagsmännen.

I en vid 1922 års riksdag inom första kammaren vackt motion, nr 29, fäste

herr Lyberg uppmärksamheten på de olägenheter, som sålunda kunna bliva en

följd av den stadgade ordningen för verkställande av likvidation av handelsbolag

och enkla bolag. I anledning av motionen avlät riksdagen, efter tillstyrkan

av första lagutskottet i utlåtande nr 13, till Kungl. Maj:t en skrivelse, nr

117, däri riksdagen anhöll om utredning, under vilka förutsättningar bolagsman

i handelsbolag och enkelt bolag, som trätt i likvidation, skulle kunna beredas

möjlighet att framtvinga slutförande av likvidationen och upprättande av bolagsskifte,

samt om framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

lie föreliggande lagförslagen utgöra resultatet av den av riksdagen begärda

utredningen.

Lagförslagen hava i huvudsak följande innebörd:

Liksom hitintills skall likvidation av handelsbolag och enkla bolag såsom regel

genomföras av bolagsmännen själva. Men finnes det sannolikt, att likvidationen

oskäligt uppehälles eller eljest utföres på sådant sätt, att bolagsmans

rätt därigenom äventyras, skall på ansökan av honom domstol äga förordna, att

likvidationen skall verkställas av en eller flera likvidatorer, som utses av rätten.

Till likvidator må ock bolagsman förordnas.

Innan likvidator förordnas av rätten, skola samtliga bolagsmän beredas tillfälle

att yttra sig över ansökningen.

Sedan likvidator förordnats, skall han omedelbart övertaga likvidationen i

bolagsmännens ställe. För sådant ändamål inträder han i bolagsmännens förvaltningsrätt

över egendomen. I handelsbolag övertager han därjämte behörigheten

att företräda bolaget i förhållande till tredje man. Beträffande enkla

bolag gäller i sistnämnda hänseende, att genom avtal, som slutes av likvidator,

bolagsmännen icke bliva bundna i förhållande till den, med vilken avtalats;

dock att inskränkning härigenom ej göres i likvidators behörighet att i penningar

förvandla bolagsmännens gemensamma tillhörigheter.

Utses ett flertal likvidatorer, skola de handhava uppdraget gemensamt, där

ej rätten finner skäligt förordna, att uppdraget må på visst sätt dem emellan

delas.

Rörande likvidators ansvarighet och redovisning samt hans rätt till arvode

och ersättning för kostnader skall gälla vad i 18 kap. handelsbalken är stadgat

för syssloman.

Likvidator kan när som helst entledigas av rätten. Äro bolagsmännen ense

om att återtaga likvidationen, skall förordnande för likvidator återkallas av

rätten.

De sålunda föreslagna bestämmelserna synas utskottet vara väl avvägda. Å

ena sidan torde de vara ägnade att på ett tillfredsställande sätt tillgodose intresset

av att meningsskiljaktigheter mellan bolagsmännen icke må oskäligt för
-

1922 års

riksdag.

Proposi
tionen.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 5.

dröja slutförandet av bolagets likvidation och upplösning. Å andra sidan torde

i bestämmelsen att det skall finnas sannolikt, att likvidationen oskäligt uppehälles

eller eljest sker på sådant sätt, att bolagsmans rätt därigenom äventyras,

ligga en garanti för att det ingrepp i bolagsförhållandet, som domstols förordnande

av särskild likvidator obestridligen innebär, skall begränsas till sådana

fall, där ett verkligt behov föreligger. Beträffande den bevisning, som i denna

del bör fordras, vill utskottet betona, att, såsom ock av lagtexten framgår, en

sannolikhetsbevisning härutinnan skall vara tillfyllest. Ett ganska summariskt

bedömande av ställningen inom bolaget och av bolagsmännens inbördes

förhållanden torde ofta giva domstolen tillräcklig ledning vid avgörandet.

Slutligen må anmärkas, att i sådana fall, där likvidationen omhänderhaves

av en person, som själv ej är bolagsman, denne likvidator — liksom bolagsmännen

— enligt sakens natur bör erhålla tillfälle att yttra sig, innan domstolen

förordnar annan person att övertaga likvidationen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 13 februari 1925.

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKERMAN.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Hederstierna, Jacob Larsson*, Högberg,

Edw. Larson, Lyberg och Elefbeck;

från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, af Ekenstam, Lindley, Leo,

Jansson i Edsbäcken, Nilsson i Antnäs*, Söderberg och Johansson i Brånalt.

‘) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 5.

7

Reservation

av herr Lyberg, som anfört:

»Den bestämmelse om sannolikhetsbevisning, som 35 a § och 52 § i lagförslaget

innehålla, har jag ansett ägnad att fördyra domstolsförfarandet och

framförallt att giva en tredskande bolagsman tillfälle att framtvinga upprepade

uppskov med ansökningsärendets behandling.

Då såsom skäl för bestämmelsens upptagande anförts, att densamma vore betingad

av nödig hänsyn till den bolagsman, mot vilken ansökningen riktas, och

att fråga vore om ingrepp i ett privaträttsligt bolagsförhållande, må erinras,

att ingripande icke kan i något fall ske, innan bolaget bevisligen trätt i

likvidation och sålunda måste upplösas. Och den omständigheten att en bolagsman

underkastar sig de besvär och kostnader, som äro förbundna med ansökning

om likvidators förordnande, lärer i och för sig berättiga till presumtion,

att hans rätt är äventyrad, eller åtminstone att det förtroende, på vilket bolagsavtalet

var grundat, är försvunnet.

Vid sådant förhållande synes kravet på dylik bevisning böra eftergivas och

lagrummen avfattas i ungefärlig överensstämmelse med motsvarande stadgande

i lagen om samäganderätt.

Jag har därför inom utskottet hemställt,

1) att första stycket i 35 a § skulle erhålla följande ändrade

lydelse:

»Kunna bolagsmän icke enas om sättet för likvidationens utförande,

äge på ansökning av bolagsman den domstol, varunder

bolaget lyder, förordna, att likvidationen skall verkställas av

en eller flera likvidatorer, som utses av rätten. Till likvidator

må ock bolagsman kunna förordnas.»

2) och att tredje stycket i 52 § skulle erhålla följande ändrade

lydelse:

»Kunna bolagsmän icke enas om sättet för likvidationens utförande,

äge på ansökning av bolagsman allmän underrätt i den

ort, där någon av bolagsmännen har sitt hemvist, förordna, att

i bolagsmännens ställe en eller flera likvidatorer, som utses av

rätten, skola verkställa likvidationen. Föreligga sådana — —

(lika med Kungl. Maj:ts förslag)--handelsbolag före
skrivet.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:42 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag och en a1 i texten