Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj.t angående astadkommande av en organisation för handläggning av sociala jordärenden.

1925-04-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LJoU 1925:2, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj.t angående astadkommande av en organisation för handläggning av sociala jordärenden.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansätta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

Gällande

statlig orga

nisation fö i

jordfrågor.

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1925 kl. 10 f. m

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.

Maj.t angående astadkommande av en organisation för

handläggning av sociala jordärenden.

Uti en inom första kammaren väckt motion, nr 169, har herr Lindhagen

med instämmande beträffande motionens yrkande av herrar Luterkort, Walles

Asplund, Alexius Björkman, Ström och Carl E. Eriksson hemställt, att riksdagen

ville anhålla hos regeringen om ett övervägande och förslag till en ändamålsenlig

och ekonomiskt överkomlig organisation för sociala jordärenden.

Enahanda yrkande har framställts uti en inom andra kammaren väckt

motion, nr 174, av herrar Pettersson i Hällbacken, Månsson i Hagaström, Jonsson

i Eskilstuna, Pettersson i Köping, Sundström, Brännberg, Hedvall, Olsson i

Rödningsberg, Molander, Englund, Fast, Lindberg, Västberg, Wagnsson Vennerstrom,

Granat, Ward, Hallén, Högström, Andersson i Ealkenberg och

Norling i Lesjöfors.

Motionerna, vilka hänvisats till lagutskott och överlämnats till andra

lagutskottet, hava sedermera enligt överenskommelse mellan sistnämnda utskott

och jordbruksutskottet hänskjutits till behandling i sammansatt andra

lag- och jordbruksutskott.

Centralförvaltningen av statens domäner handhaves av domänstyrelsen,

.under vilkens överinseende skogsstaten utövar den lokala skogsförvaltningen,

däri inbegripet upplåtelser av s. k. odlingslägenheter. Den lokala befattningen

med kronans jordbruksfastigheter jämte bestyren med upplåtelser av

egnahemslägenheter från dessa tillkomma länsstyrelserna med biträde i flertalet

län av domänintendenter. Kolonisationen å kronoparkerna i norra Sverige

har^ hittills handhafts av statens kolonisationsnämnd. I proposition nr

90 till årets riksdag föreslås för denna verksamhet kolonisationsnämnder i

de sex nordligaste, länen. Förvaltningen av den ecklesiastiska jorden handhaves

i vad angår den huvudsakliga skogsmarken av skogsstaten samt i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta andra talj- och jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

13

övrigt av länsstyrelserna och domkapitlen. För den tekniska jordbruksvärden

å enskild jord är lantbruksstyrelsen centralorgan. Förmedlare mellan staten

och länen i flertalet lanthushällningsfrågor äro hushållningssällskapen, under

vilka underavdelningar inrättas inom varje socken eller annat motsvarande

område. För handhavandet av egnahemslåne- och jordförmedlingsverksamhet

utser varje sällskap en egnahemsnämnd, som biträdes av sockenombud. Den

centrala ledningen av egnahemsrörelsen är förlagd till jordbruksdepartementets

egnahemsbyrå. Uppsikt enligt lagen den 25 juni 1909 angående uppsikt

å vissa jordbruk i Norrland, Dalarna och Värmland utövas inom varje län

av en jordbrukskommission, vars ledamöter utses av Konungen. För att biträda

nyttjanderättshavare i frågor, som beröra den s. k. ensittarlagen, förordnar

varje länsstyrelse lämplig person.

Jordkommissionen har i sitt den 11 november 1922 avgivna betänkande

del IV upptagit frågan om en enhetlig organisation för jordfrågan till övervägande

i samband med av kommissionen avgivna tvenne förslag angående

lagstiftning för anskaffande av jord för bildande av nya jordbruk. Det förslag,

som betecknats såsom nr 1, innehåller även ett förslag till lag om en

statsorganisation för sociala jordfrågor.

I motiven till detta lagförslag framhålles, att förslaget om statsåtgärder för

bildande av nya jordbruk förutsätter en särskild organisation samt att flera

andra sociala jordfrågor stode på dagordningen, vilka ställde anspråk på organisation.

Ansatser till splittring på jordfrågans område hade uppkommit,

som äventyrade att icke blott skapa olika villkor för samma ändamål utan

även belasta statsverket med flera organisationer, som arbetade efter olika

grundsatser, oberoende av varandra, och föranledande ökade kostnader.

Enligt förslaget skulle för eu enhetlig och verkningsfull handläggning av

jordfrågor, som vore av social betydelse, finnas en av staten inrattad och

ledd organisation, grundad på en sammanfattning och utbyggnad av redan

tillkomna anstalter. Högsta ledningen skulle utövas av centralstyrelsen för

sociala jordfrågor med uppgift att representera enhetligheten i arbetet, att

taga de ledande initiativen och utöva inspektion över läns- och kommunorganen.

Styrelsen skulle ock utgöra instans för vissa besvärsmål. Inom varje

län skulle finnas en jordkommission, företrädande det praktiska initiativtagandet

på orterna och det omtänksamma verkställande arbetet därstädes samt

med uppgift att lämna allmänheten råd och upplysningar. Inom varje kommun

skulle i mån av behov finnas en jordkommitté med åliggande att uti

frågor, som berörde jord inom dess verksamhetsområde, medverka vid utförandet

av jordkommissionens uppgift. Kommittén skulle med uppmärksamhet

följa de angelägenheter, som berördes av statens ifrågavarande verksamhet,

skyndsamt bereda ingivna eller remitterade framställningar, tillmötesgå

allmänheten med råd och upplysningar samt själv taga initiativ. Om jordkommitté

ej inrättades, skulle kommunalnämnden vara jordkommitté. Till

medlemmar i de olika organen borde endast utses personer, som kunde antagas

äga erforderlig erfarenhet samt håg och förståelse för jordfrågorna.

Vid 1924 års riksdag väcktes två likalydande motioner, nr 98 i första kammaren

av herr Lindhagen m. fl. och nr 179 i andra kammaren av herr Johansson

i Uppmälby m. fl., vari yrkades, att riksdagen måtte i skrivelse

Jordkom
missionen.

1924 års

riksdag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta andra lag- och jordbniksutsTcottets utlåtande nr 2.

hos Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville skyndsamt för riksdagen

framlägga förslag till en för handläggning av de sociala jordärendena lämpad

organisation.

I över motionerna avgivet utlåtande, nr 41, framhöll andra lagutskottet

i huvudsak följande:

För den uppsikt, som en lagstiftning angående vanhävd av jord förutsatte

erfordrades organ i orterna. I samband med spörsmålet om förbättrad arrendelagstiftning

för vissa grupper av nyttjanderättshavare torde frågan om

det praktiska organiserandet av den hjälp, statsmakterna avsåge att skänka

genom lagstiftningen, tränga till sin lösning. Därest en lagstiftning, som

riktade sig mot bulvanförhållanden i fråga om fast egendom, skulle erhålla

önskvärd effektivitet, krävdes givetvis framför allt, att uppsökandet och beivrandet

av bulvanskap, som även borde avse äldre sådana, anförtroddes åt

ep myndighet, som med intresse.för saken förenade god kännedom om fastighetsförhållandena

inom orten. Aven tillämpningen av ensittarlagen krävde

ostridigt icke minst ifall den ytterligare utvidgades, en bättre tillsyn än

som nu komme den till del.

De uppgifter, som sålunda kunde ifrågakomma, syntes stå i det inbördes

samband, att de icke lämpligen kunde anförtros åt olika organ. Följden torde

eljest lätt kunna bliva en splittring, varigenom resultatet äventyrades och

kostnaderna för statsverket ökades. Huru denna organisation borde anordnas,

vore beroende av det resultat en blivande fortsatt utredning av de olika

lagstiftningsspörsmålen kunde giva, vadan riktlinjer icke för det dåvarande

kunde uppdragas. Utskottet ville endast framhålla, att starka skäl talade

för, att jordfrågorna gåves en central ledning, som möjliggjorde enhetlio-het

i deras behandling. °

Erfordrades för omförmälda frågor en enhetlig organisation, borde jämväl

tagas under övervägande, huruvida icke därunder borde i större eller mindre

omfattning hänföras även övriga spörsmål, som innefattades under benämningen

den sociala jordfrågan, såsom statens kolonisationsverksamhet samt

tilläventyrs jämväl jordförmedlingen och egnahemslånerörelsen. Utskottet

ville dock ej taga ståndpunkt till frågan, huruvida jordförmedlino-en och

egnahemslånefrågan borde fortfarande i organisationsavseende avskiljas från

de övriga sociala jordfrågorna, vilket på många håll ansåges tillrådligast.

Att i fråga om statens hela verksamhet på detta område vunnes större

ennet, målmedvetenhet och planmässighet, måste emellertid givetvis i hög

grad verka befrämjande för resultatet. Det dubbelarbete, som med frågornas

nuvarande splittring å olika organ vore i viss mån ofrånkomligt, borde

°cif aavudspk undvikas. En inskränkning av de kostnader, som statsverket

för det dåvarande måste vidkännas för de skilda organisationerna, syntes

möjligen också genom ett sammanförande av frågorna kunna förväntas.

. Aven från allmänhetens synpunkt måste det vara välkommet, att de svårigheter

och olägenheter, som frågornas splittring å olika organ medförde för

menige man, undanröjdes genom deras sammanförande i görligaste mån under

en enhetlig organisation.

Slutligen finge icke förbises, att det i varje fall ej kunde undgås, att för

de nya sociala jordlagar, som även enligt utskottets förmenande borde tillkomma,

en organisation krävdes för deras tillämpning. .Möjligheten av dessa

organisationers inpassning i ett enhetligt och planmässigt sj^stem kunde ej

vara annat än ett framstående önskemål. ''

Svntes sålunda stora fördelar i olika avseenden stå att vinna genom ett

dylikt sammanförande av frågorna, torde det emellertid ingalunda böra för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

15

bises, att därmed även vore förenade åtskilliga vanskligheter. Det närmare

bedömandet av de olika synpunkter, som härvid kunde göra sig gällande,

kunde icke äga rum annat än i samband med det eventuella framläggandet

av de lagförslag, som av utskottet förordats till antagande. Utskottet vore

emellertid fullt enigt med jordkommissionen därutinnan, att en nyorganisation

endast borde planläggas såsom en sammanfattning och utbyggning av

de nuvarande organisationerna.

Andra lagutskottet hemställde, att riksdagen måtte i skrivelse hos Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande behovet och

lämpligheten av en för sociala jordärenden lämpad organisation samt för riksdagen

framlägga de förslag, som härutinnan kunde erfordras.

Reservation anmäldes av herrar Bror Petrén, greve Spens, Lundell och

Magnusson i Skövde, vilka ansågo, att utskottet bort hemställa, att motionerna

ej skulle till någon riksdagens åtgärd föranleda.

I första kammaren avslogs utskottets hemställan med 52 röster mot 37,

medan andra kammaren antog skrivelseförslaget med 91 röster mot 84. Frågan

hade alltså förfallit.

Såsom stöd för hemställan i nu förevarande motioner har motionären i

första kammaren anfört följande:

»I jordfrågan är det som bekant ej nog med planer och lagstiftning om

grundsatser. Det kräves också en tillämpning, vilket för mycket förbises.

En god tillämpning förutsätter en besjälad nitälskan, som ej grumlas av en

motstridig intressemiljö, en praktisk arbetsordning och slutligen penningar.

Den förstnämnda förutsättningen är på visst sätt den viktigaste, ty utan den

båta de andra icke så synnerligen mycket.

Egnahemsrörelsen, vilken huvudsakligen sysslar med uppdelning av större

jordegendomar och förmedling av försäljning utav småbruk, har redan en genomförd

organisation, som dock står under konstant revision. Det kan väl

icke bestridas, att även övriga sociala jordfrågor behöva en organisatorisk

omtanke, sedan deras berättigande blivit fastslaget. Ansatser, till en sådan

organisation finnas redan i de norrländska jordbrukskommissionerna jämte

andra förberedande institutioner. De sociala frågor, som för närvarande stå

på regeringens dagordning, såsom ensittarlagen, arrende-, vanhävds- och förbudslag

för hela riket ävensom skifteslagstiftningen, kunna icke träda i tilllämpning

utan vidtagande av särskilda mått och steg för ändamålet. Detsamma

gäller i hög grad om de i---motionerna nr 162—168 ---

berörda jordfrågorna.

I allmänhet kan sägas, att de svenska organisationsformerna i jord- och

skogsangelägenheter äro mer eller mindre byggda på den principen, att det

skall finnas en centralledning, att därunder för varje län inrättas en förmedlande

underledning för länet och att slutligen inom socknarna anlitas redan

befintliga eller organiserade nya organ, vilka stå såsom de närmaste målsmännen

för behoven uti orterna och de verkliga förhållandena. Alla förslag

av skilda kommittéer under senare tider sedan långt tillbaka, officiella såväl

som enskilda, uttala sig i samma riktning, många av övertygelse förmodligen,

andra kanske företrädesvis av tradition. Aven riksdagen bär vid skilda tillfällen

mer eller mindre genom uttalanden och beslut bidragit till utstakandet

av en sådan utveckling.

Motiveringen

till

förevarande

motioner.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Utskottets

yttrande.

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

Jordkommissionen har icke heller kunnat undgå att inlåta sig på denna

huvudfråga. Denna har efter närmare undersökning förordat en organisation

ingå i huvudsak efter de traditionella riktlinjerna, och den har sökt °iva ett

uttryck för sina tankar genom att sammanföra dem i form av ett utkast till

lag om en stabsorganisation för sociala jordfrågor. Detta utkast vidfonas

härvid upplysningsvis såsom bilaga.

Det är lätt att framställa anspråk på en organisation för sociala jordfrånor

Den bör naturligtvis vara effektiv, enhetlig, praktisk och smidig, folkliv och

välvillig samt på samma gång och icke minst så billig som möjligt. Svårare

ar att förverkliga ett sådant ideal. Jordkommissionen trodde, att man skulle

kunna organisera och påbygga de nuvarande framskridna eller famlande orgam>ationsformerna

och. på det sättet komma längst mot det nyss angivna

önskemålet. Mgot hinder finns ju å andra sidan icke att experimentera

med olika organisationer. Egnahemsrörelsen kan ju således, om man så vill,

xör&öksvis bibehålla .sin nuvarande läggning och övriga angelägenheter organiseras

för . sig och helst i enhetligt samband, ty en mängd splittrade former

kan väl ej innebära en god lösning.

En sak, som kan vara att tänka pa såsom förenklande och förbilligande av

apparaten, är Einlands föredöme. Där finnes en stark överorganisation för

koiomsationsverksamheten och vad därmed äger sammanhang uti huvudstaden.

Denna samverkar direkt med socknarna och deras organisationer utan förmedling

av några länsorganisationer.

Man må nu ha vilka intressen, meningar och förhoppningar som helst,

håken maste ändå upptagas till övervägande och leda till något förståndigt.»

Utskottet kan ansluta sig till vad andra lagutskottet hemställde i förenämnda

yttrande nr 41 vid 1924 års riksdag. Det torde nämligen vara

önskvärt, att ett övervägande kommer till stånd om behovet liksom om lämpligheten

av en för de sociala jordärendena lämpad organisation. I den mån

lagstiftningen beträffande dessa frågor utvidgas, torde det vara ofrånkomligt,

att uppmärksamhet även ägnas spörsmålet om den organisation, som må erfordras

för åtgärdernas ändamålsenliga genomförande och beredande av effektivitet

åt lagarna. Till innevarande års riksdag hava flera nya förslag framlagts

berörande den sociala jordfrågan, varjämte ytterligare utredningar pågå

eller av riksdagen begärts. Bland annat må erinras om Ivungl. Maj:ts förslag

i propositionen nr 90 angående kolonisation å kronoparker i Norrland

och Dalarna, vari ifrågasattes införande av en helt ny organisationsform

genom särskilda kolonisationsnärander i de sex nordligaste länen. Därest

den av utskottet i särskilt utlåtande nr 1 ifrågasatta utredningen rörande

rikets kolonisation må komma att leda till resultat, torde ytterligare anledning

uppstå att nogsamt överväga sammanhanget mellan hithörande och närbesläktade

organisationsanordningar.

Det synes följaktligen vara av vikt, att frågan om de sociala jordärendenas

offentliga handläggning snarast göres till föremål för utredning i syfte att

förebygga onödig, dyrbar och åtgärdernas effektivitet skadande splittring.

Utan att i övrigt vilja uppdraga några närmare riktlinjer för en dylik utredning,

vill utskottet dock betona, att det icke torda vara önskvärt att för

berörda frågors handläggning få tillskapat något nytt centralt ämbetsverk.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

17

Starka skäl synas också tala för, att egnahemsrörelsen, åtminstone tills

vidare, i huvudsak bibehålies vid sin nuvarande organisation.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 169 och II: 174

mätte i skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte taga under övervägande behovet och lämpligheten av

en för sociala jordärenden lämpad organisation samt för riksdagen

framlägga de förslag, som härutinnan kunna erfordras.

Stockholm den 17 april 1925.

På sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets vägnar:

PAUL HELLSTRÖM.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hellström, Linder, Bror Petrén, greve Spens, Lindhagen,

Sederholm, Andersson* i Fältenborg och Luterkort; ■

från andra kammaren: herrar Hagman, Hage, Magnusson i Skövde, Ödström.

Sjöblom, Hedlund i fläste, Björk och Johansson i Hallagården

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Sederhohn, vilken, med instämmande av herrar Bror Petrén, greve

Spens, Andersson i Fältenborg, Magnusson i Skövde, Ödström, Hedlund i Häste

och Johansson i Hallagården, yrkat, att utskottets yttrande bort erhålla följande

avfattning:

»Det är givet, att i samma mån som lagstiftningsåtgärder vidtagas, avsedda

att påverka eller leda formerna för jordbesittningen och jordens tillgodogörande

i viss riktning, vissa organ äro av nöden för att förläna en sådan

lagstiftning nödig effektivitet. Så hava hushållningssällskapen genom

sina egnahemsnämnder att handhava den av staten understödda egnahemsverksamheten,

ägodelningsrätterna och lantmäterikåren skifteslagstiftningen

o. s. v.

Det synes utskottet likaledes påtagligt, att, i samma män som lagstiftningen

på hithörande områden för sin tillämpning kräver organ utöver redan

befintliga, ett naturligt och ofrånkomligt komplement till en sådan lagstiftning

måste vara att'' tillskapa sådana, eventuellt att omorganisera eller komplettera

redan befintliga. Givetvis måste vid en dylik organisations genomförande

tillses, att — kanske bättre än som nu är fallet — likartade uppgifter

samlas hos samma organ liksom ock att nödig samverkan mellan olika

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 9 saml. 8 avd. 1 höft. (Nr 1—2). 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansätta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

sådana äger rum i fråga om uppgifter, som ligga nära eller ingripa i varandra.

Även dessa synpunkters beaktande sammanhänga direkt med själva

lagstiftningen.

Däremot kan ej utskottet dela motionärernas uppfattning angående lämpligheten

att till ett bestämt stats- resp. ortsorgan sammanföra handhavandet

av alla frågor, som kunna inbegripas under benämningen: sociala jordfrågor.

Själva detta begrepp är åtminstone ännu synnerligen svävande. Det torde

visserligen i sig innesluta alla jordfrågor, som hava en större eller mindre

''social'' innebörd, men är i övrigt-av synnerligen skiftande innehåll, vilket

medför, att dit hänförliga ärenden ofta kräva vitt skilda förutsättningar av

de personer, som skola handhava dem. Att då tillskapa särskilda stats- och

ortsorgan för handläggning av samtliga eller flertalet av dessa ärenden, torde

icke vara ändamålsenligt.

Det är möjligt att, om och i den mån en utvidgad social jordlagstiftning

kommer till stånd, viss om- eller nyorganisation av för dess genomförande

erforderliga organ kan bliva av nöden. Men det synes utskottet riktigast,

att åtgärder härför då organiskt få växa fram ur det vid varje tidpunkt

förefintliga behovet och att icke en organisation tillskapas, innan man ännu

känner, vilka uppgifter den skall hava att fylla.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 169 och II: 174 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.»

Stockholm 1925. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner,

251245

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.