Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 40 § 1 mom. i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården.

1925-03-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1925:15, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 40 § 1 mom. i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1925 kl. 8 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

lag angående ändrad lydelse av 40 § 1 mom. i lagen den

14 juni 1918 om fattigvården.

Genom en den 13 mars 1925 dagtecknad proposition, nr 105, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av i statsrådet över

socialärenden fört protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 40 § 1 inom. i lagen den 14 juni 1918 (nr 422)

om fattigvården.

Härigenom förordnas, att 40 § 1 mom. i lagen den 14 juni 1918 om fattig

vården skall erhålla följande ändrade lydelse:

40 §.

1 mom. Har fattigvårdssamhälle---är beläget.

Lag samma vare beträffande avgift för vård, som lämnats å anstalt för

sinnessjuka, sinnesslöa eller fallandesjuka eller för blinda barn under skolåldern,

vilken anstalt tillhör landsting eller stad, som ej deltager i landsting,

eller å enskild anstalt för sinnesslöa eller fallandesjuka eller för blinda barn

under skolåldern, vilken anstalt åtnjuter statsbidrag eller blivit av Konungen

för ändamålet godkänd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag, tillåter

sig utskottet ått, i den man redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa

till propositionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 9 samt. 2 avd. 12 käft. (Nr 15—16.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

Landstin- Enligt första stycket av 1 momentet i 40 § av fattigvårdslagen äger fattig9ninqsskyl-''

vårdssamhälle, därest detsamma för person, vilken är i behov av fattigvård

dyighet för enligt 1 § i lagen, erlagt avgift för vård å statens anstalter för sinnessjuka

enligt°i0—42e^er sinnesslöa och ej kunnat uttaga ersättning för denna avgift hos den

§§ i fattig- vårdade eller för honom försörjningspliktig person samt ersättning för vården

vårdslagen. gj heller skall enligt därom givna bestämmelser lämnas av statsmedel, att

därför utfå gottgörelse av det landsting, inom vars område fattigvårdssamhället

är beläget. 1

Det med nu föreliggande lagförslag avsedda''andra stycket av samma moment

äger i sin nuvarande avfattning följande lydelse:

»Lag samma vare beträffande avgift för vård, som lämnats å anstalt för

sinnessjuka, sinnesslöa eller fallandesjuka, vilken tillhör landsting eller stad,

som ej'' deltager i landsting, eller å''enskild anstalt för sinnesslöa eller fallandesiuka,

vilken åtnjuter statsbidrag eller blivit av Konungen för ändamålet

godkänd.»

Enligt stadganden i 41 § 1 mom. och 42 § gälla enahanda regler beträffande

kostnad för vård dels å anstalt för tuberkulösa eller vanföra, vilken

åtnjuter statsbidrag, och dels å länslasarett eller av landsting underhållen

sjukstuga eller å annan med länslasarett likställd sjukvårdsinrättning.

I vissa andra fall åter, nämligen beträffande vård av sinnessjuk å vederbörligen

godkänd kommunal anstalt samt vård av andra kroniskt eller obotligt

sjuka än tuberkulösa och vanföra å kommunala och andra anstalter av

viss närmare angiven beskaffenhet äger vederbörande fattigvårdssamhälle

enligt stadganden i 40 § 2 mom. och 41 § 2 mom. andra stycket erhålla

gottgörelse av landstinget för halva vårdkostnaden.

Innebörden i Med nu förevarande proposition avses, såsom av den föreslagna lydelsen

förevarande av arKjra stycket av ifrågavarande moment framgår, att medgiva fattigvårdsproposition

g^^älle, gom eriagt avgift för särskild anstaltsvård av blinda barn, vilka

icke uppnått skolåldern, att för denna utgift erhålla full gottgörelse av vederbörande

landsting.

Läro- och Beträffande blinda barn gäller enligt lagen angående blindundervisningen

andra an- (]en 29 maj 1896, att de skola till undervisning inställas i av staten upprättad

stblinda.läroanstalt för blinda, såvida ej vederbörande målsmän sörja för enskild

undervisning av dem. Skolåldern räknas från och med det år, under vilket

barnet fyller 7 år. För meddelande av den föreskrivna undervisningen finnas

upprättade två förskolor, en å Tomteboda och en i Växjö, samt ett institut

å Tomteboda för undervisningens fortsättande och avslutande. Därjämte finnes

i Kristinehamn en av staten inrättad hantverksskola för äldre blinda. Medan

sistnämnda skola är avgiftsfri, upptagas däremot vid de övriga skolorna avgifter

med 400 kronor för år och elev. Dessa avgifter skola erläggas av

vederbörande landsting eller stad, som ej deltager i landsting, med rätt för

landsting resp. stadsfullmäktige att bestämma viss årlig avgift, varmed föräldrar

eller målsmän, i den mån de därtill äga tillgång, skola bidraga till

täckande av kostnaderna för barnets vistelse vid läroanstalten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

3

För blinda med komplicerat lyte linnes en särskild statens vårdanstalt i

Lund. Enligt lag om skyldighet för landstingsområde och stad, som ej i

landsting deltager, att bidraga till kostnaden för vård av blinda med komplicerat

lyte den 7 juli 1921 gälla beträffande kostnaderna för å denna anstalt

intagna blinda enahanda regler som beträffande kostnaderna för blinda barns

undervisning vid statens läroanstalter.

Sedan 1915 finnes däijämte vid det s. k. blindhemmet i Nynäshamn, vilket

står under direktionens för blindinstitutet å Tomteboda överinseende och

underhålles med detta instituts fondmedel, en särskild avdelning för blinda

barn, vilka ännu ej uppnått skolåldern. Denna avdelning var vid sin tillkomst

avsedd för 10 barn och kan mottaga högst 15. Antalet på en gång

intagna barn har emellertid aldrig överstigit 8. Genomsnittssiffran för åren

1915—1920 var 5,5. Enligt 1910 års folkräkning skulle antalet blinda barn

i åldern 0—7 år för hela landet irtgöra blott 40. Även om denna siffra är

för låg, synes dock tidtals en ej ringa procent av landets blinda barn nedanom

skolåldern hava intagits å denna avdelning, synnerligast som egentliga spädbarn

där icke mottagas. Årsavgiften utgör 400 kronor.

I det av de s. k. bliudvårdssakkunniga den 10 april 1922 avgivna betän- Till grund

kande med utredning och förslag angående vården av blinda anfördes i fråga^tionen^igom

barn före skolåldern bl. a.:’ gande fram
ställmuQdv
Det

kunde icke ifrågasättas att ålägga föräldrar eller målsmän att insända mcd tiiihöminderåriga

blinda barn till anstalt, så framt ej uppenbar vanvård förelåge. rande yttI

detta fall ägde respektive barnavårdsnämnder att ingripa, varvid de både 5''o»de.

att tillgå utvägen att sända det vårdbehövande barnet till Nynäshamnshemmet.

Ofta hände det, att den uppfostringsmöjlighet, denna anstalt erbjöde,

ej anlitades, ehuru barnet väl skulle behöva att få bättre vård än

hemmet gåve. Då kostnaden måhända ibland kunde verka avskräckande på

kommunen, vore det emellertid för dessa barn önskligt, att 40 § i fattigvårdslagen

vidgades att omfatta även blinda, och att Nynäshamnsanstalten

bleve av Konungen godkänd såsom likställd med de där omnämnda anstalter,

vilka åtnjöte statsbidrag.

De sakkunnigas betänkande har ännu icke föranlett genomförande av några

åtgärder från statsmakternas sida.

Emellertid har direktionen för blindinstitutet å Tomteboda i skrivelse till

Kung!. Maj:t den 14 december 1923 upptagit de sakkunnigas förslag i nu

förevarande avseende samt till stöd för detsamma anfört, att åtskilliga blinda

barn otvivelaktigt funnes, vilka vore i stort behov av vård å Nynäshamnshemmet,

att emellertid vårdkostnaden å hemmet avskräckte vederbörande målsmän

och även fattigare kommuner från dess anlitande, samt att detta vore

till stort men för respektive barn, i det att försumlighet och vanvård under

de tidigaste barnaåren verkade synnerligen hämmande på den blindes

hela liv.

Denna framställning av direktionen för blindinstitutet är det, som närmast

föranlett framläggandet av Kung]. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Emot den i propositionen föreslagna utvidgningen av landstingens ersättningsskyldighet

har styrelsen för Sveriges landstingsförbund, under hänvis
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

Utskottets

yttrande.

ning till innehållet i en av styrelsen den 13 december 1923 till Kung], Maj:t

ingiven framställning angående landstingens ersättning till primärkommunerna

enligt 40—42 §§ i fattigvårdslagen, framhållit, att landstingens ersättningsskyldighet

i nu förevarande hänseende icke borde omfatta mer än

hälften av vårdkostnaden.

I likhet med departementschefen finner utskottet det av den förebragta utredningen

framgå, att åtskilliga blinda barn i de tidigare barnaåren, vilka

äro i stort behov av omvårdnad å anstalt av nu ifrågavarande slag, på grund

av de därmed förknippade kostnaderna bliva i mistning av dylik omvårdnad,

samt att beredande av sådan är av ofta avgörande betydelse för vinnande

av ett gott resultat av den efter uppnådd skolålder följande, å statens och

landstingens föranstaltande ankommande blindundervisningen. Då det nu

sedan åtskilliga år tillbaka hos oss finnes en särskild anstalt av förevarande

slag för beredande av föruppfostran åt blinda barn, vilka ännu icke uppnått

skolåldern, synes varje åtgärd i syfte att underlätta möjligheterna till dylika

barns intagande å denna anstalt vara förtjänt av understöd. Ett genomförande

av det föreliggande förslaget torde vara ägnat att i ej obetydlig

grad vidga dessa möjligheter, medan det å andra sidan med hänsyn till

det fatal barn, varom här är fråga, skulle för vederbörande landstingsområden

spela en synnerligen ringa roll i ekonomiskt hänseende. Ur dessa synpunkter

sjmes det utskottet föreligga giltiga skäl till godtagande av förslaget,

utan att landstingens'' ersättningsskyldighet därvid begränsas till att,

på sätt av styrelsen för Svenska landstingsförbundet påyrkats, gälla allenast

halva vårdkostnaden.

På grund av det anförda och under erinran, att enligt vad i propositionen

uppgivits ett eventuellt bifall till densamma kommer att föranleda framställning

om Konungens godkännande av blindhemmet i Nynäshamn, hemställer

utskottet,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 24 mars 1925.

På andra lagutskottets vägnar:

BROK PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, Sigfrid Hansson, greve Spens, Tjällgren,

Alfred Petrén* och Frändén*, fröken Hesselgren* samt herr Franzén*;

från andra kammaren: herrar Öberg, Hage*, Magnusson i Skövde*, Ödstrom, Johansson

i Kälkebo, Holmström i Stockholm, Svensson i Skönsberg och Olovson i Västerås.

Ej närvarande vid utlåtandets jnstering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.