Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län.
1925-04-17 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1925:23, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli der. 17 april 1925 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag
till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad
eller med understöd av staten storskiftade delarna
av Kopparbergs län.
I en till lagutskott hänvisad, av andra lagutskottet behandlad proposition,
nr 21, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna
förslag till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller
med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län.
Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får utskottet, i den mån
redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionens innehåll.
Såsom bekant har behovet att åstadkomma bättring i de otillfredsställande Brister i
jorddelningsförhållanden och det orediga fastighetsväsen, som sedan länge äro nuvarande
rådande inom större delen av Kopparbergs län, alltmera gjort sig kännbart, ning sfi rTnom
den avsedda delen av länet, vilken omfattar Ovansiljans och Nedansiljans
domsagor, Nås och Malungs domsaga utom Sävsnäs socken samt vidare hetsväsendet
Säters socken i Hedemora domsaga och Svärdsjö, Envikens, Vika, Torsångs, Erfara»0
St. Tuna, Silvbergs och Gustafs socknar i Falu domsaga (sammanlagt 31 Kopparsocknar),
ligger jorden i allt väsentligt ännu i storskifte. Sådana skiften hava bngS
på bekostnad eller med understöd av statsmedel förrättats under loppet av
1800-talet. Ägosplittringen inom byarna har efter hand fortskridit så långt,
att den numera ej sällan tenderar att utgöra ett allvarligt hinder för drivande av
ett rationellt jordbruk och för en välordnad skogshushållning. Ägoblandning
emellan olika byar och somligstädes även mellan olika socknar förekommer ock i
avsevärd omfattning. Till följd av att hinder förelegat för ägostyckningsinstitutets
användning hava sämjedelningar, i realiteten innebärande ägostyckning,
i stor utsträckning ägt ruin, likasom avsöndringsförfarande i ett synnerligt
stort antal fall tillämpats utan iakttagande av lagens bestämmelser. Av
hindret för ägostyckningsförfarandets användning samt fångeshandlingarnas
avfattning i strid med upplåtelsernas verkliga innebörd har föranletts, att fas
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 9 samt. 2 avd. 19 käft. (Nr 23.)
1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
Kommissionen
för
Dalarnas in
delning i
skifteslag.
Dalautred
ningen.
tiglietsredovisningen är i hög grad otillfredsställande. Det förhållandet slutligen,
att en mycket betydande del av jorden innehaves utan i laga ordning
bekräftad åtkomst, har, frånsett den därav föranledda oredan i fastighetsväsendet,
ock varit ägnad att skapa en viss grad av rättsosäkerhet.
För att söka råda bot å hithörande missförhållanden hava de senare åren
särskilda åtgärder från statsmakternas sida. vidtagits.
Sedan skifteslagstiftningskommittén i en den 13 juni 1911 till Kungl. Maj: t
avlåten skrivelse — med påpekande av den inom ifrågavarande delar av Kopparbergs
län förekommande ägoblandningen mellan olika byar samt den rådande
osäkerheten om vad som där skulle anses såsom ett skifteslag — framhållit,
att en genom statens försorg genomförd reglering i sistnämnda hänseende
vore en oundgänglig förutsättning för åvägabringande i dessa orter av
laga skiften, beviljade 1919 års riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t,
särskilt anslag för utarbetande på statsverkets bekostnad av förslag till indelning
i skifteslag av de ifrågavarande delarna av länet, i den mån vederbörande
kommuner förklarat sig icke hava något att däremot erinra. För verkställande
av utredning angående möjligheten att verkställa dylik indelning såsom förberedande
åtgärd till laga skiften tillkallade Kungl. Maj:t i februari 1920
särskilda sakkunniga. Vid sammanträden, som dessa sedermera hade med ortsbefolkningen,
mötte emellertid från dennas sida ett starkt motstånd mot de
sålunda ifrågasatta åtgärderna. Detta motstånd hade närmast sin grand i farhågor
för att med de nya skiften, till vilka skifteslagsindelningen vore att betrakta
såsom en förberedelse, skulle komma att förknippas ett väsentligt vidgat
vitsord att påkalla dylikt skifte jämte utflyttningstvång samt betydande
förrättningskostnader. Med anledning av berörda obenägenhet till medverkan
från befolkningens sida förklarade Kungl. Maj:t den 30 november 1922, att de
sakkunnigas arbete, till vars fortsättande även 1920 års riksdag beviljat anslag,
men vilket vilat alltsedan juni 1921, icke utan Kungl. Maj:ts särskilda
medgivande skulle ånyo upptagas.
Emellertid ansågs det icke kunna vidare anstå med vidtagandet av lagstiftningsåtgärder
i syfte att befordra en lämplig ägosammandragning i ifrågavarande
trakter. Efter av Kungl. Maj:t gjord framställning, däri betonades, att
frågans lösning måste sökas under största möjliga hänsynstagande till de för
länet säregna förhållanden och under beaktande av från ortsbefolkningen framförda
synpunkter, beviljade 1923 års riksdag anslag till bestridande av kostnaderna
för utredning angående jordförhållandena i länet, avseende i första
hand att ernå en plan för vinnande av en lösning av frågan genom åtgärder,
som i största möjliga mån änknöte sig till nuvarande förhållanden. Samtidigt
uttalades av riksdagen, att de i länet rådande egenartade jordförhållandena
gjorde det ofrånkomligt att åtminstone tillsvidare hålla länet utanför den för
landet i övrigt avsedda jorddelningslagstiftningen. Den sålunda avsedda ut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.
6
redningen (den s. k. Dalautredningen), till vilken anslag fortfarande utgår,
anförtroddes åt dåvarande justitierådet Anshelm Berglöf, vid vars sida såsom
biträden ställdes en lantmätare och en jurist, varförutom Kungl. Maj:t i enlighet
med därom av riksdagen uttalad önskan tillkallade fyra representanter för
den jordbrukande befolkningen i länet att deltaga i utredningsarbetet.
Ett av dettas första resultat var det förslag till särskild lagstiftning om
ägostyckning inom vissa delar av Kopparbergs län, som efter vidtagandet av
vissa jämkningar förelädes 1924 års riksdag och av denna antogs. Genom
denna lagstiftning möjliggjordes ägostyckningsin sti tutets användande jämväl i
de allenast storskiftade delarna av nämnda län.
Jämväl nu förevarande lagförslag är grundat å framställning och förslag
från Dalautredningen. Det avser huvudsakligen att genom anordnande på statens
bekostnad av ett mindre antal försöks- eller provskiften i olika delar av
länet vinna erfarenhet om vilka regler för framtiden böra vinna tillämpning
med avseende å laga skiften till rubbning av inom ifrågavarande delar av
länet verkställda storskiften. Samtidigt räknar man emellertid också med att
genom dessa försöksskiften — vilka äro avsedda att utgöra för framtiden bestående
jorddelningar med samma verkan, som laga skiften eljest lagligen
tillkommer — kunna på ett åskådligt sätt klargöra för befolkningen, huru väsentligt
fördelarna av ett laga skifte, som vederbörligen anpassats efter förhållandena
i det särskilda fallet, överväga med sådant skifte förenade olägenheter,
och såmedelst även i viss män stimulera intresset för laga skiftens genomförande.
I fråga om försöksskiftenas verkställande föreslås avvikelser i vissa hänseenden
från de för laga skiften eljest gällande stadganden. Sålunda skola beträffande
vitsord att påkalla skifte lända till efterrättelse de för närvarande
enligt kungörelsen om förändrade föreskrifter i avseende å besutenhets- och
skiftesväsendet i Stora Kopparbergs län den 18 februari 1859 gällande bestämmelser,
enligt vilka för genomdrivande av laga skifte fordras anslutning från
delägare, som innehava minst halva skattetalet inom skifteslaget. Och vidare
skall utflyttningsskyldighet icke kunna åläggas någon delägare mot hans
bestridande. I övrigt förutsätter förslaget, att Kungl. Maj:t beträffande de
särskilda skiftena skall bestämma, huruvida och i vad mån skogsmark och
i fäbod belägen inrösningsjord skäll uteslutas från delningen, ävensom meddela
särskilda föreskrifter i andra hänseenden, där anledning till avvikelse från de
för laga skiften eljest gällande rättsregler kunna finnas påkallade.
Såsom av förslaget framgår, är det avsett, att av statsmedel skola beträffande
ifrågavarande skiften gäldas kostnaden till förättningsmännen, lösen av
kartor och handlingar samt kostnad för av sådant skifte föranledda väganläggningar
ävensom för därvid beslutad utflyttning, som prövats bereda förmånligare
ägoanordning.
Lagen om
ägostyckning
i vissa
delar av
Kopparbergs
län.
Förevarande
lagförslags
innebörd.
Gällande
bestämmelser
om statsbidrag
till
lantmäteriförrättningar
m. m.
Utskottets
yttrande.
4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
Något särskilt auslagsäskande för nästkommande budgetår i anledning av
förevarande lagförslag liar icke ansetts nödigt. Redan för - närvarande utgå
statsbidrag i viss omfattning till bestridande av kostnader för skiftesförrättningar.
Enligt kungörelsen angående villkor för erhållande av statsbidrag
till lantmäteriförrättningar av den 8 juni 1923 gäller nämligen, att vid laga
skifte sådant bidrag må under vissa angivna förutsättningar utgå dels åt mindre
bemedlade skiftesdelägare med belopp, motsvarande högst hälften av den å
sådan delägare belöpande anpart av lantmätaren tillkommande arvode, däri
inberäknat lösen för kartor och handlingar, och dels för utflyttning och väganläggning,
som beslutats vid skiftet, med hälften av uppskattade kostnaden
för åtgärden. Nu nämnda bidrag utgå av tvänne å rikastaten under nionde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslag, rubricerade det ena såsom bidrag
till skiften, hemmansklyvningar och rågångsförrättningar och det andra
såsom bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang
med skiften och hemmansklyvningar.
I propositionen har nu förutsatts, att de obetydliga kostnader, som kunna
komma att under nästa budgetår föranledas av den med lagförslaget avsedda
skiftesverksamheten, må bestridas av det först berörda anslaget, vilket beslutats
skola för nämnda budgetår uppföras med enahanda belopp som för nu
löpande eller med 50,000 kronor.
I detta sammanhang må ock erinras om, att enligt förordningen angående
distriktslantmätare in. fl. tillkommande resekostnads- och traktamentsersättning
(resereglemente för lantmätare) av den 31 december 1920 sådan ersättning
skall gäldas av statsmedel bl. a. beträffande förrättning, som på grund
av vederbörligt förordnande utföres enligt skiftesstadgan eller annan angående
delning av jord å landet gällande författning.
Det misslyckande, vari statsmakternas tidigare strävande att komma till
lätta med de otillfredsställande jord förhållandena i Dalarna resulterat, och
det alltmera trängande behovet att finna en väg, som kan leda ut ur
det nuvarande tillståndet, utgöra enligt utskottets mening kraftigt talande
skäl för den nu föreslagna anordningen att söka på erfarenhetens väg
nå fram till de regler, vilka såsom mest ändamålsenliga och lämpliga böra upptagas
i den blivande, mera definitiva lagstiftningen å området. Väl kunna, såsom
lagrådet framhållit, betänkligheter möta mot att i den utsträckning, som
beträffande ifrågavarande försöksskiften föreslagits, åt Kungl. Maj: t överlämna
bestämmanderätten i frågor, som eljest regleras huvudsakligen i allmän
lag. Emellertid får å andra sidan syftet med anordningen icke äventyras genom
för snäv ''reglering av densamma. Att enhetlighetens krav skola mera, än nödigt
är, åsidosättas, lärer ej behöva befaras. Med hänsyn till de i propositionen
därutinnan framhållna synpunkterna torde vara nödvändigt att för de med
förslaget avsedda skiftesförrättningarna förbehåll göres såväl om de gamla
skiftesvitsordsreglernas bibehållande som ock därom, att utflyttningsskyldighet
icke må kunna åläggas delägare mot hans bestridande.
Andra lagutskottets utlåtande Nr Hd.
5
L anledning av förslagets bestämmelse, att kostnaderna beträffande de
ifrågasatta skiftesförrättningarna skola helt vila å statsverket, må påpekas, att,
såsom lantmäteristyrelsen i ett den 12 november 1918 avgivd, utlåtande i
ämnet ej utan fog framhållit den utveckling, förhållandena å området tagit,
icke enbart borde tillskrivas eu inrotad sedvänja och säregna egenskaper hos
befolkningen, utan att den även berodde på den undantagsställning, som Dalarna
från äldre tider intagit i fråga om villkoren för jordens delning, den
osäkerhet, som rått i fråga om de bestämmelser, vilka under särskilda tider
gällt, och bristande uppsikt över bestämmelsernas efterlevnad ävensom, i viss
man, på innehållet i de bestämmelser, som meddelats för alt råda bot för
jordsplittringen. Särskilt förtjänar i detta sammanhang från senare tid erinras
om missgreppet vid tillkomsten av 1896 års lag om hemmansklyvning, ägostyckning
och jordavsöndring, att ägostyckningsinstitutet reglerades på sådant
sätt, att detsamma inom ifrågavarande delar av Kopparbergs län på grund av
där faktiskt rådande förhållanden blev oanvändbart. Då riksdagen, på sätt förut
nämnts, åren 1919 och 1920 beviljade anslag för utarbetande av förslag till
skifteslagsindelning inom hithörande delar av länet, förutsattes ock, att dessa
indelningar skulle verkställas helt och hållet på statsverkets bekostnad. Vidare
må erinras om, att, enligt vad av den förut lämnade redogörelsen framgår, statsbidrag
redan för närvarande i ej ringa utsträckning utgår till täckande av i
samband med lagaskiftesförrättningar uppkommande kostnader. Av Dalautredningen
har uppgivits, att utflyttning vid de med lagförslaget avsedda skiftesförrättningar
sannolikt icke kan förväntas förekomma i sådan omfattning,
att bidraget i denna del komme att bliva av någon större betydelse. Under
sådan förutsättning torde kunna antagas, att ett laga skifte i ifrågavarande
trakter, förrättat i enlighet med för närvarande gällande regler, skulle kunna
åsamka statsverket utgifter i form av statsbidrag enligt de därom gällande
bestämmelser till kanske högre belopp än den kostnad, som ett skifte enligt
förevarande lagförslag kan beräknas komma att medföra för statsverket.
Vid övervägande av hithörande förhållanden har utskottet funnit sig icke
kunna utan äventyrande av det syfte, som föreliggande lagförslag avser att
främja, hemställa om någon begränsning beträffande grunderna för statshjälps
utgående till nu ifrågavarande försöksskiften.
Att beräkna, i vilken omfattning statsmedel kunna komma att tagas i anspråk
för förevarande ändamål, låter sig givetvis icke göra, innan ståndpunkt
tagits till frågan om antalet av ifrågavarande skiften. Enligt uttalande i propositionen
är det, under förutsättning att lagförslaget antages, Kungl. Maj: ts
avsikt, att, sedan ansökningar om skiftes verkställande enligt den föreslagna
lagen före utgången av innevarande år inkommit, riksdagen nästkommande år
skall i samband med anslagsäskande för ändamålet sättas i tillfälle att träffa
närmare bestämmelser angående den omfattning, i vilken skiftesförrättningar
enligt lagen må äga rum.
Med hänsyn till det anförda finner sig utskottet böra i princip giva sin till
-
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
styrkan till det nu föreliggande lagförslaget, samtidigt som utskottet emellertid
finner det angeläget uttala, att ett åtagande från statsmakternas sida att
bekosta ifrågavarande försöksskiften till det antal, som framdeles kan varda
bestämt, icke i någon mån prejudicierar i fråga om omfattningen av blivande
statsbidrag till de laga skiften, som i anledning av en mera definitiv lagstiftning
i ifrågavarande trakter sedermera må komma till stånd.
Beträffande detaljerna i det föreliggande lagförslaget har utskottet funnit
anledning till erinran eller uttalande allenast i nedan angivna hänseenden.
2 §•
I punkten 1) uttalas, att angående skiftesvitsord skall lända till efterrättelse
vad i kungörelsen den 18 februari 1859 (nr 11) finnes stadgat. Enligt denna
gäller bland annat, att, därest framställd begäran om laga skifte på grund av
bestridande därav från delägare, som innehava mera än hälften av skifteslagets
skattetal, förfaller, frågan om skifte icke får på nytt väckas inom 10
år därefter, såvida icke minst 2/s av delägarna förena sig i ny ansökning. Med
förevarande lagförslags syftemål torde överensstämma, att ovan återgivna bestämmelse
icke må anses stå hindrande i vägen för tillkomsten av ett skifte i
enlighet med förslagets regler, därest övriga förutsättningar därför äro för
handen. Likaledes torde få förutsättas, att en ansökning om skifte enligt den
föreslagna lagen, som på grund av bristande anslutning från delägarnas sida
förfallit, icke med avseende ä framtida begäran om laga skifte må anses
hava den hämmande inverkan, som för förfallen ansökan i förenämnda kungörelse
föresklivits.
Beträffande punkten 3) har överlantmätaren i Kopparbergs län i avgivet
utlåtande framhållit, att tredskande delägare icke borde få hindra en nyttig
och nödig flyttning inom byområdet av ett eller annat därvarande hus och
därigenom omöjliggöra en behövlig reglering av en tomtgräns. Lantmäteristyrelsen
har i anledning härav uttalat, att förslaget icke synes lägga hinder i
vägen för mindre betydande husflyttningar för lämplig reglering av tomterna,
vilket torde följa därav, att själva byplanen skall ingå i delningsområdet. Departementschefen
har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet givit sin anslutning
till detta styrelsens uttalande. Fall kunna emellertid tänkas förekomma,
då en lämplig tomtanordning skulle ytterligt försvåras, därest ej möjlighet funnes
till flyttning icke blott av ett eller annat hus inom byn utan jämväl av hel
gård till annan obebyggd tomt eller lucka inom det bebyggda området eller till
plats, belägen i omedelbar anslutning till detsamma. För tydliggörande av att
även i sådant fall åläggande till flyttning må i händelse av bestridande från
vederbörande delägares sida kunna meddelas, har utskottet funnit sig böra förorda
den jämkningen i punktens avfattning, att framför ordet »utflytta» inskjutas
orden »ur by».
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
C §.
I anledning av framkomna uttalanden vill utskottet framhålla, att i §: n
omnämnd lösen av kartor och handlingar givetvis avser lösen allenast av det
exemplar därav, som skiftesmannen jämlikt gällande skiftesbestämmelser är
pliktig att utlämna till delägarna, och att sålunda, därest av någon delägare
för eget behov begäres utdrag av karta eller handling, detta får bekostas av
honom själv.
I anledning av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med förklarande att Kung]. Maj:ts förevarande
förslag icke av riksdagen i oförändrat skick antagits,
måtte för sin del antaga följande
(Kung!. Maj to förslag.) (Utskottets förslag.)
LAG
rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med
understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs
län.
Härigenom förordnas som följer:
1 §.
Kör vinnande av erfarenhet vilka regler böra för framtiden vinna tillämpning
med avseende å laga skifte till rubbning av storskifte, som inom Kopparbergs
län verkställts på bekostnad eller med understöd av staten, må efter
medgivande av Konungen sådant laga skifte verkställas på de villkor och i
den ordning, som i denna lag stadgas. 2
2 §•
I fråga om laga skifte enligt denna lag skall gälla:
1) angående skiftesvitsord skall vad i kungörelsen den 18 februari 1859
(nr 11) finnes stadgat lända till efterrättelse;
2) i fäbod belägen inrösningsjord samt skogsmarken må, även där sådant
eljest icke är enligt lag eller annan författning medgivet, helt eller delvis uteslutas
från delningen, så framt icke sådan marks intagande i skiftet befinnes
komma att, utan någon delägares skada, för delägarna i allmänhet medföra
fördelar, som väsentligen överväga därav följande kostnader och olägenheter;
3) delägare må ej mot sitt bestri- 3) delägare må ej mot sitt bestridande
förpliktas att utflytta; dande förpliktas'' att ur by utflytta;
4) i övrigt verkställes skiftet enligt särskilda föreskrifter, som Konungen
äger meddela, eller, i den mån sådana föreskrifter icke meddelats, med tilllämpning
av vad lag eller annan författning rörande laga skifte innehåller.
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.
(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
3 §.
Ansökning om förordnande för lantmätare att verkställa laga skifte enligt
denna lag skall vara inkommen till länsstyrelsen i Kopparbergs län senast
den 31 december 1925. I ansökningen skall uttryckligen angivas att skifte
enligt denna lag avses.
Inkommen ansökning insändes till Konungen, som bestämmer, om lantmätare
skall förordnas i anledning av ansökningen.
4 §•
Sedan jämlikt Konungens beslut förordnande för lantmätare meddelats,
åligger det förrättningsmännen, därest laga hinder mot förättningen icke finnes
möta, att vid sammanträde med delägarna verkställa utredning, huruvida och
i vilken omfattning mark, efter ty i 2 § under 2 sägs, bör uteslutas från delningen,
samt att avgiva yttrande i frågan, varefter handlingarna i ärendet
ofördröjligen skola av lantmätaren insändas till Konungen.
5 §.
Sedan handlingarna inkommit, besluter Konungen, om skifte enligt denna
lag skall komma till stånd eller icke. Bifalles ansökningen, bestämmer Konungen
tillika, huruvida och i vilken omfattning mark, som i 2 § under 2 avses,
skall från delningen uteslutas, samt meddelar, i den män omständigheterna
därtill föranleda, sådana särskilda föreskrifter i övrigt, varom i 2 § under 4
förmäles. Sådana föreskrifter må även under förrättningens fortgång av Konungen
meddelas, därest behov av nya eller ändrade bestämmelser yppas.
6 §.
"Vid förrättning enligt denna lag skola kostnaden till förrättningsmännen,
lösen av kartor och handlingar samt kostnad för väganläggningar, som av
skiftet föranletts, ävensom för utflyttning, som prövats bereda förmånligare
ägoanordning, gäldas av allmänna medel.
Stockholm den 17 april 1925.
På andra lagutskottets vägnar:
BROR PETRÉN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Bror Petrén, Linder, Sigfrid Hansson, greve
Spens, von Kock*) Martin Svensson, Schedin och Åkerberg*)'',
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Hagman,*) Hage, Magnusson i
Skövde, Ros, Andersson i Rasjön, Lindgren i Dingelvik och Pettersson i Hällbacken.
*) Ej närvarande vid ntlätandets justering.
Stockholm 1925. P. Palmquists Aktiebolag
256359
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av sta s. 21 i texten