Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län.

1925-04-17 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1925:23, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli der. 17 april 1925 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag

till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad

eller med understöd av staten storskiftade delarna

av Kopparbergs län.

I en till lagutskott hänvisad, av andra lagutskottet behandlad proposition,

nr 21, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna

förslag till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller

med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län.

Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får utskottet, i den mån

redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionens innehåll.

Såsom bekant har behovet att åstadkomma bättring i de otillfredsställande Brister i

jorddelningsförhållanden och det orediga fastighetsväsen, som sedan länge äro nuvarande

rådande inom större delen av Kopparbergs län, alltmera gjort sig kännbart, ning sfi rTnom

den avsedda delen av länet, vilken omfattar Ovansiljans och Nedansiljans

domsagor, Nås och Malungs domsaga utom Sävsnäs socken samt vidare hetsväsendet

Säters socken i Hedemora domsaga och Svärdsjö, Envikens, Vika, Torsångs, Erfara»0

St. Tuna, Silvbergs och Gustafs socknar i Falu domsaga (sammanlagt 31 Kopparsocknar),

ligger jorden i allt väsentligt ännu i storskifte. Sådana skiften hava bngS

på bekostnad eller med understöd av statsmedel förrättats under loppet av

1800-talet. Ägosplittringen inom byarna har efter hand fortskridit så långt,

att den numera ej sällan tenderar att utgöra ett allvarligt hinder för drivande av

ett rationellt jordbruk och för en välordnad skogshushållning. Ägoblandning

emellan olika byar och somligstädes även mellan olika socknar förekommer ock i

avsevärd omfattning. Till följd av att hinder förelegat för ägostyckningsinstitutets

användning hava sämjedelningar, i realiteten innebärande ägostyckning,

i stor utsträckning ägt ruin, likasom avsöndringsförfarande i ett synnerligt

stort antal fall tillämpats utan iakttagande av lagens bestämmelser. Av

hindret för ägostyckningsförfarandets användning samt fångeshandlingarnas

avfattning i strid med upplåtelsernas verkliga innebörd har föranletts, att fas
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 9 samt. 2 avd. 19 käft. (Nr 23.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

Kommissionen

för

Dalarnas in

delning i

skifteslag.

Dalautred
ningen.

tiglietsredovisningen är i hög grad otillfredsställande. Det förhållandet slutligen,

att en mycket betydande del av jorden innehaves utan i laga ordning

bekräftad åtkomst, har, frånsett den därav föranledda oredan i fastighetsväsendet,

ock varit ägnad att skapa en viss grad av rättsosäkerhet.

För att söka råda bot å hithörande missförhållanden hava de senare åren

särskilda åtgärder från statsmakternas sida. vidtagits.

Sedan skifteslagstiftningskommittén i en den 13 juni 1911 till Kungl. Maj: t

avlåten skrivelse — med påpekande av den inom ifrågavarande delar av Kopparbergs

län förekommande ägoblandningen mellan olika byar samt den rådande

osäkerheten om vad som där skulle anses såsom ett skifteslag — framhållit,

att en genom statens försorg genomförd reglering i sistnämnda hänseende

vore en oundgänglig förutsättning för åvägabringande i dessa orter av

laga skiften, beviljade 1919 års riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t,

särskilt anslag för utarbetande på statsverkets bekostnad av förslag till indelning

i skifteslag av de ifrågavarande delarna av länet, i den mån vederbörande

kommuner förklarat sig icke hava något att däremot erinra. För verkställande

av utredning angående möjligheten att verkställa dylik indelning såsom förberedande

åtgärd till laga skiften tillkallade Kungl. Maj:t i februari 1920

särskilda sakkunniga. Vid sammanträden, som dessa sedermera hade med ortsbefolkningen,

mötte emellertid från dennas sida ett starkt motstånd mot de

sålunda ifrågasatta åtgärderna. Detta motstånd hade närmast sin grand i farhågor

för att med de nya skiften, till vilka skifteslagsindelningen vore att betrakta

såsom en förberedelse, skulle komma att förknippas ett väsentligt vidgat

vitsord att påkalla dylikt skifte jämte utflyttningstvång samt betydande

förrättningskostnader. Med anledning av berörda obenägenhet till medverkan

från befolkningens sida förklarade Kungl. Maj:t den 30 november 1922, att de

sakkunnigas arbete, till vars fortsättande även 1920 års riksdag beviljat anslag,

men vilket vilat alltsedan juni 1921, icke utan Kungl. Maj:ts särskilda

medgivande skulle ånyo upptagas.

Emellertid ansågs det icke kunna vidare anstå med vidtagandet av lagstiftningsåtgärder

i syfte att befordra en lämplig ägosammandragning i ifrågavarande

trakter. Efter av Kungl. Maj:t gjord framställning, däri betonades, att

frågans lösning måste sökas under största möjliga hänsynstagande till de för

länet säregna förhållanden och under beaktande av från ortsbefolkningen framförda

synpunkter, beviljade 1923 års riksdag anslag till bestridande av kostnaderna

för utredning angående jordförhållandena i länet, avseende i första

hand att ernå en plan för vinnande av en lösning av frågan genom åtgärder,

som i största möjliga mån änknöte sig till nuvarande förhållanden. Samtidigt

uttalades av riksdagen, att de i länet rådande egenartade jordförhållandena

gjorde det ofrånkomligt att åtminstone tillsvidare hålla länet utanför den för

landet i övrigt avsedda jorddelningslagstiftningen. Den sålunda avsedda ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

6

redningen (den s. k. Dalautredningen), till vilken anslag fortfarande utgår,

anförtroddes åt dåvarande justitierådet Anshelm Berglöf, vid vars sida såsom

biträden ställdes en lantmätare och en jurist, varförutom Kungl. Maj:t i enlighet

med därom av riksdagen uttalad önskan tillkallade fyra representanter för

den jordbrukande befolkningen i länet att deltaga i utredningsarbetet.

Ett av dettas första resultat var det förslag till särskild lagstiftning om

ägostyckning inom vissa delar av Kopparbergs län, som efter vidtagandet av

vissa jämkningar förelädes 1924 års riksdag och av denna antogs. Genom

denna lagstiftning möjliggjordes ägostyckningsin sti tutets användande jämväl i

de allenast storskiftade delarna av nämnda län.

Jämväl nu förevarande lagförslag är grundat å framställning och förslag

från Dalautredningen. Det avser huvudsakligen att genom anordnande på statens

bekostnad av ett mindre antal försöks- eller provskiften i olika delar av

länet vinna erfarenhet om vilka regler för framtiden böra vinna tillämpning

med avseende å laga skiften till rubbning av inom ifrågavarande delar av

länet verkställda storskiften. Samtidigt räknar man emellertid också med att

genom dessa försöksskiften — vilka äro avsedda att utgöra för framtiden bestående

jorddelningar med samma verkan, som laga skiften eljest lagligen

tillkommer — kunna på ett åskådligt sätt klargöra för befolkningen, huru väsentligt

fördelarna av ett laga skifte, som vederbörligen anpassats efter förhållandena

i det särskilda fallet, överväga med sådant skifte förenade olägenheter,

och såmedelst även i viss män stimulera intresset för laga skiftens genomförande.

I fråga om försöksskiftenas verkställande föreslås avvikelser i vissa hänseenden

från de för laga skiften eljest gällande stadganden. Sålunda skola beträffande

vitsord att påkalla skifte lända till efterrättelse de för närvarande

enligt kungörelsen om förändrade föreskrifter i avseende å besutenhets- och

skiftesväsendet i Stora Kopparbergs län den 18 februari 1859 gällande bestämmelser,

enligt vilka för genomdrivande av laga skifte fordras anslutning från

delägare, som innehava minst halva skattetalet inom skifteslaget. Och vidare

skall utflyttningsskyldighet icke kunna åläggas någon delägare mot hans

bestridande. I övrigt förutsätter förslaget, att Kungl. Maj:t beträffande de

särskilda skiftena skall bestämma, huruvida och i vad mån skogsmark och

i fäbod belägen inrösningsjord skäll uteslutas från delningen, ävensom meddela

särskilda föreskrifter i andra hänseenden, där anledning till avvikelse från de

för laga skiften eljest gällande rättsregler kunna finnas påkallade.

Såsom av förslaget framgår, är det avsett, att av statsmedel skola beträffande

ifrågavarande skiften gäldas kostnaden till förättningsmännen, lösen av

kartor och handlingar samt kostnad för av sådant skifte föranledda väganläggningar

ävensom för därvid beslutad utflyttning, som prövats bereda förmånligare

ägoanordning.

Lagen om

ägostyckning

i vissa

delar av

Kopparbergs

län.

Förevarande

lagförslags

innebörd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Gällande

bestämmelser

om statsbidrag

till

lantmäteriförrättningar

m. m.

Utskottets

yttrande.

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

Något särskilt auslagsäskande för nästkommande budgetår i anledning av

förevarande lagförslag liar icke ansetts nödigt. Redan för - närvarande utgå

statsbidrag i viss omfattning till bestridande av kostnader för skiftesförrättningar.

Enligt kungörelsen angående villkor för erhållande av statsbidrag

till lantmäteriförrättningar av den 8 juni 1923 gäller nämligen, att vid laga

skifte sådant bidrag må under vissa angivna förutsättningar utgå dels åt mindre

bemedlade skiftesdelägare med belopp, motsvarande högst hälften av den å

sådan delägare belöpande anpart av lantmätaren tillkommande arvode, däri

inberäknat lösen för kartor och handlingar, och dels för utflyttning och väganläggning,

som beslutats vid skiftet, med hälften av uppskattade kostnaden

för åtgärden. Nu nämnda bidrag utgå av tvänne å rikastaten under nionde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslag, rubricerade det ena såsom bidrag

till skiften, hemmansklyvningar och rågångsförrättningar och det andra

såsom bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang

med skiften och hemmansklyvningar.

I propositionen har nu förutsatts, att de obetydliga kostnader, som kunna

komma att under nästa budgetår föranledas av den med lagförslaget avsedda

skiftesverksamheten, må bestridas av det först berörda anslaget, vilket beslutats

skola för nämnda budgetår uppföras med enahanda belopp som för nu

löpande eller med 50,000 kronor.

I detta sammanhang må ock erinras om, att enligt förordningen angående

distriktslantmätare in. fl. tillkommande resekostnads- och traktamentsersättning

(resereglemente för lantmätare) av den 31 december 1920 sådan ersättning

skall gäldas av statsmedel bl. a. beträffande förrättning, som på grund

av vederbörligt förordnande utföres enligt skiftesstadgan eller annan angående

delning av jord å landet gällande författning.

Det misslyckande, vari statsmakternas tidigare strävande att komma till

lätta med de otillfredsställande jord förhållandena i Dalarna resulterat, och

det alltmera trängande behovet att finna en väg, som kan leda ut ur

det nuvarande tillståndet, utgöra enligt utskottets mening kraftigt talande

skäl för den nu föreslagna anordningen att söka på erfarenhetens väg

nå fram till de regler, vilka såsom mest ändamålsenliga och lämpliga böra upptagas

i den blivande, mera definitiva lagstiftningen å området. Väl kunna, såsom

lagrådet framhållit, betänkligheter möta mot att i den utsträckning, som

beträffande ifrågavarande försöksskiften föreslagits, åt Kungl. Maj: t överlämna

bestämmanderätten i frågor, som eljest regleras huvudsakligen i allmän

lag. Emellertid får å andra sidan syftet med anordningen icke äventyras genom

för snäv ''reglering av densamma. Att enhetlighetens krav skola mera, än nödigt

är, åsidosättas, lärer ej behöva befaras. Med hänsyn till de i propositionen

därutinnan framhållna synpunkterna torde vara nödvändigt att för de med

förslaget avsedda skiftesförrättningarna förbehåll göres såväl om de gamla

skiftesvitsordsreglernas bibehållande som ock därom, att utflyttningsskyldighet

icke må kunna åläggas delägare mot hans bestridande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr Hd.

5

L anledning av förslagets bestämmelse, att kostnaderna beträffande de

ifrågasatta skiftesförrättningarna skola helt vila å statsverket, må påpekas, att,

såsom lantmäteristyrelsen i ett den 12 november 1918 avgivd, utlåtande i

ämnet ej utan fog framhållit den utveckling, förhållandena å området tagit,

icke enbart borde tillskrivas eu inrotad sedvänja och säregna egenskaper hos

befolkningen, utan att den även berodde på den undantagsställning, som Dalarna

från äldre tider intagit i fråga om villkoren för jordens delning, den

osäkerhet, som rått i fråga om de bestämmelser, vilka under särskilda tider

gällt, och bristande uppsikt över bestämmelsernas efterlevnad ävensom, i viss

man, på innehållet i de bestämmelser, som meddelats för alt råda bot för

jordsplittringen. Särskilt förtjänar i detta sammanhang från senare tid erinras

om missgreppet vid tillkomsten av 1896 års lag om hemmansklyvning, ägostyckning

och jordavsöndring, att ägostyckningsinstitutet reglerades på sådant

sätt, att detsamma inom ifrågavarande delar av Kopparbergs län på grund av

där faktiskt rådande förhållanden blev oanvändbart. Då riksdagen, på sätt förut

nämnts, åren 1919 och 1920 beviljade anslag för utarbetande av förslag till

skifteslagsindelning inom hithörande delar av länet, förutsattes ock, att dessa

indelningar skulle verkställas helt och hållet på statsverkets bekostnad. Vidare

må erinras om, att, enligt vad av den förut lämnade redogörelsen framgår, statsbidrag

redan för närvarande i ej ringa utsträckning utgår till täckande av i

samband med lagaskiftesförrättningar uppkommande kostnader. Av Dalautredningen

har uppgivits, att utflyttning vid de med lagförslaget avsedda skiftesförrättningar

sannolikt icke kan förväntas förekomma i sådan omfattning,

att bidraget i denna del komme att bliva av någon större betydelse. Under

sådan förutsättning torde kunna antagas, att ett laga skifte i ifrågavarande

trakter, förrättat i enlighet med för närvarande gällande regler, skulle kunna

åsamka statsverket utgifter i form av statsbidrag enligt de därom gällande

bestämmelser till kanske högre belopp än den kostnad, som ett skifte enligt

förevarande lagförslag kan beräknas komma att medföra för statsverket.

Vid övervägande av hithörande förhållanden har utskottet funnit sig icke

kunna utan äventyrande av det syfte, som föreliggande lagförslag avser att

främja, hemställa om någon begränsning beträffande grunderna för statshjälps

utgående till nu ifrågavarande försöksskiften.

Att beräkna, i vilken omfattning statsmedel kunna komma att tagas i anspråk

för förevarande ändamål, låter sig givetvis icke göra, innan ståndpunkt

tagits till frågan om antalet av ifrågavarande skiften. Enligt uttalande i propositionen

är det, under förutsättning att lagförslaget antages, Kungl. Maj: ts

avsikt, att, sedan ansökningar om skiftes verkställande enligt den föreslagna

lagen före utgången av innevarande år inkommit, riksdagen nästkommande år

skall i samband med anslagsäskande för ändamålet sättas i tillfälle att träffa

närmare bestämmelser angående den omfattning, i vilken skiftesförrättningar

enligt lagen må äga rum.

Med hänsyn till det anförda finner sig utskottet böra i princip giva sin till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

styrkan till det nu föreliggande lagförslaget, samtidigt som utskottet emellertid

finner det angeläget uttala, att ett åtagande från statsmakternas sida att

bekosta ifrågavarande försöksskiften till det antal, som framdeles kan varda

bestämt, icke i någon mån prejudicierar i fråga om omfattningen av blivande

statsbidrag till de laga skiften, som i anledning av en mera definitiv lagstiftning

i ifrågavarande trakter sedermera må komma till stånd.

Beträffande detaljerna i det föreliggande lagförslaget har utskottet funnit

anledning till erinran eller uttalande allenast i nedan angivna hänseenden.

2 §•

I punkten 1) uttalas, att angående skiftesvitsord skall lända till efterrättelse

vad i kungörelsen den 18 februari 1859 (nr 11) finnes stadgat. Enligt denna

gäller bland annat, att, därest framställd begäran om laga skifte på grund av

bestridande därav från delägare, som innehava mera än hälften av skifteslagets

skattetal, förfaller, frågan om skifte icke får på nytt väckas inom 10

år därefter, såvida icke minst 2/s av delägarna förena sig i ny ansökning. Med

förevarande lagförslags syftemål torde överensstämma, att ovan återgivna bestämmelse

icke må anses stå hindrande i vägen för tillkomsten av ett skifte i

enlighet med förslagets regler, därest övriga förutsättningar därför äro för

handen. Likaledes torde få förutsättas, att en ansökning om skifte enligt den

föreslagna lagen, som på grund av bristande anslutning från delägarnas sida

förfallit, icke med avseende ä framtida begäran om laga skifte må anses

hava den hämmande inverkan, som för förfallen ansökan i förenämnda kungörelse

föresklivits.

Beträffande punkten 3) har överlantmätaren i Kopparbergs län i avgivet

utlåtande framhållit, att tredskande delägare icke borde få hindra en nyttig

och nödig flyttning inom byområdet av ett eller annat därvarande hus och

därigenom omöjliggöra en behövlig reglering av en tomtgräns. Lantmäteristyrelsen

har i anledning härav uttalat, att förslaget icke synes lägga hinder i

vägen för mindre betydande husflyttningar för lämplig reglering av tomterna,

vilket torde följa därav, att själva byplanen skall ingå i delningsområdet. Departementschefen

har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet givit sin anslutning

till detta styrelsens uttalande. Fall kunna emellertid tänkas förekomma,

då en lämplig tomtanordning skulle ytterligt försvåras, därest ej möjlighet funnes

till flyttning icke blott av ett eller annat hus inom byn utan jämväl av hel

gård till annan obebyggd tomt eller lucka inom det bebyggda området eller till

plats, belägen i omedelbar anslutning till detsamma. För tydliggörande av att

även i sådant fall åläggande till flyttning må i händelse av bestridande från

vederbörande delägares sida kunna meddelas, har utskottet funnit sig böra förorda

den jämkningen i punktens avfattning, att framför ordet »utflytta» inskjutas

orden »ur by».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

C §.

I anledning av framkomna uttalanden vill utskottet framhålla, att i §: n

omnämnd lösen av kartor och handlingar givetvis avser lösen allenast av det

exemplar därav, som skiftesmannen jämlikt gällande skiftesbestämmelser är

pliktig att utlämna till delägarna, och att sålunda, därest av någon delägare

för eget behov begäres utdrag av karta eller handling, detta får bekostas av

honom själv.

I anledning av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kung]. Maj:ts förevarande

förslag icke av riksdagen i oförändrat skick antagits,

måtte för sin del antaga följande

(Kung!. Maj to förslag.) (Utskottets förslag.)

LAG

rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med

understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs

län.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

Kör vinnande av erfarenhet vilka regler böra för framtiden vinna tillämpning

med avseende å laga skifte till rubbning av storskifte, som inom Kopparbergs

län verkställts på bekostnad eller med understöd av staten, må efter

medgivande av Konungen sådant laga skifte verkställas på de villkor och i

den ordning, som i denna lag stadgas. 2

2 §•

I fråga om laga skifte enligt denna lag skall gälla:

1) angående skiftesvitsord skall vad i kungörelsen den 18 februari 1859

(nr 11) finnes stadgat lända till efterrättelse;

2) i fäbod belägen inrösningsjord samt skogsmarken må, även där sådant

eljest icke är enligt lag eller annan författning medgivet, helt eller delvis uteslutas

från delningen, så framt icke sådan marks intagande i skiftet befinnes

komma att, utan någon delägares skada, för delägarna i allmänhet medföra

fördelar, som väsentligen överväga därav följande kostnader och olägenheter;

3) delägare må ej mot sitt bestri- 3) delägare må ej mot sitt bestridande

förpliktas att utflytta; dande förpliktas'' att ur by utflytta;

4) i övrigt verkställes skiftet enligt särskilda föreskrifter, som Konungen

äger meddela, eller, i den mån sådana föreskrifter icke meddelats, med tilllämpning

av vad lag eller annan författning rörande laga skifte innehåller.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 §.

Ansökning om förordnande för lantmätare att verkställa laga skifte enligt

denna lag skall vara inkommen till länsstyrelsen i Kopparbergs län senast

den 31 december 1925. I ansökningen skall uttryckligen angivas att skifte

enligt denna lag avses.

Inkommen ansökning insändes till Konungen, som bestämmer, om lantmätare

skall förordnas i anledning av ansökningen.

4 §•

Sedan jämlikt Konungens beslut förordnande för lantmätare meddelats,

åligger det förrättningsmännen, därest laga hinder mot förättningen icke finnes

möta, att vid sammanträde med delägarna verkställa utredning, huruvida och

i vilken omfattning mark, efter ty i 2 § under 2 sägs, bör uteslutas från delningen,

samt att avgiva yttrande i frågan, varefter handlingarna i ärendet

ofördröjligen skola av lantmätaren insändas till Konungen.

5 §.

Sedan handlingarna inkommit, besluter Konungen, om skifte enligt denna

lag skall komma till stånd eller icke. Bifalles ansökningen, bestämmer Konungen

tillika, huruvida och i vilken omfattning mark, som i 2 § under 2 avses,

skall från delningen uteslutas, samt meddelar, i den män omständigheterna

därtill föranleda, sådana särskilda föreskrifter i övrigt, varom i 2 § under 4

förmäles. Sådana föreskrifter må även under förrättningens fortgång av Konungen

meddelas, därest behov av nya eller ändrade bestämmelser yppas.

6 §.

"Vid förrättning enligt denna lag skola kostnaden till förrättningsmännen,

lösen av kartor och handlingar samt kostnad för väganläggningar, som av

skiftet föranletts, ävensom för utflyttning, som prövats bereda förmånligare

ägoanordning, gäldas av allmänna medel.

Stockholm den 17 april 1925.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, Linder, Sigfrid Hansson, greve

Spens, von Kock*) Martin Svensson, Schedin och Åkerberg*)'',

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Hagman,*) Hage, Magnusson i

Skövde, Ros, Andersson i Rasjön, Lindgren i Dingelvik och Pettersson i Hällbacken.

*) Ej närvarande vid ntlätandets justering.

Stockholm 1925. P. Palmquists Aktiebolag

256359

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av sta s. 21 i texten