Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 10 och 13 §.§ i sjömanslagen den 15 juni 1922.

1925-02-13 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1925:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 10 och 13 §.§ i sjömanslagen den 15 juni 1922.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lag utskottets utlåtande Nr G.

I

Sr (i.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1925 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av 10 och 13 §.§

i sjömanslagen den 15 juni 1922.

Genom en den 9 januari 1925 dagtecknad proposition, nr 15, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrandet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 10 och 73 §§ i sjömanslagen den

15 juni 1922 (nr 270).

Härigenom förordnas, att 10 och 73 §§ i sjömanslagen den 15 juni 1922

skola, 73 § i nedan angivna del, erhålla följande ändrade lydelse:

10 §.

Minderårig under fjorton år må ej användas i skeppstjänst.

I eldartjänst må ej anviindas den, som icke uppnått sexton års ålder.

A fartyg, som huvudsakligen framdrives medelst ånga, må, då fartyget

nyttjas i annan fart utanför svenskt farvatten än i Öresund eller å Oslofjorden

intill Laurvig, i eldartjänst eller i tjänst såsom kollämpare ej användas den,

som icke uppnått aderton års ålder.

Från vad i nästföregående stycke finnes stadgat äger Konungen för särskilt

fall medgiva undantag.

73 §.

Befälhavare eller den, som är satt i befälhavares ställe, straffes med böter:

1. om han i strid mot stadgande i 10 § använder någon i skeppstjänst;

2. om han vägrar--- — däri omförmäld rapport.

Lika med befälhavare--— vetskap och vilja.

Har i fall---högst femtio kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 9 sand. 2 avd. 4 käft. (Nr 6—7.) 309 85 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Propositionen

föranledd av

ifrågasatt

anslutning till

konventionsförslag

angående

minimiålder

för

eldare och

kollämpare

ombord å

fartyg.

Gällande

bestämmelser

i ämnet m. m.

Internationella

arbetsorganisationen.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr G.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.

Utan hinder av vad i 10 § tredje stycket finnes stadgat må den, som vid

tiden för lagens ikraftträdande användes i eldartjänst eller i tjänst såsom

kollämpare, fortfarande användas i sådan tjänst.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag, får

utskottet, i den män redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till

propositionen.

Lagförslaget står i samband med ifrågasatt anslutning från Sveriges sida

till ett å den internationella arbetsorganisationens konferens i Geneve år

1921 antaget förslag till konvention angående minimiålder för eldare och

kollämpare ombord å fartyg samt innefattar de ändringar av gällande bestämmelser,

som en dylik anslutning anses påkalla. Berörda konventionsförslag,

vilket av Kungl. Maj:t genom proposition nr 17 underställts innevarande

års riksdag för yttrande, innehåller i huvudsak stadgande därom,,

att personer under 18 år icke må utan i vissa angivna undantagsfall användas

såsom eldare eller kollämpare ombord å fartyg, som nyttjas i »sjöfart

till havs» och huvudsakligen framdrivas medelst ånga.

Kravet å viss minimiålder för vinnande av anställning i berörda yrkesgrupper

är för Sveriges del redan så tillvida tillgodosett, att enligt sjömanslagens

10 § i dess nuvarande lydelse i skeppstjänst över huvud icke får användas

minderårig under 14 år och i eldartjänst allenast den, som uppnått

16 års ålder. Dessa bestämmelser, vilka hämtats från sjölagens 70 §, där

de infördes genom lag den 16 oktober 1914, avse omedelbart blott den egentliga

besättningen, men bliva på grund av stadganden i 70—72 §§ i sjömanslagen

tillämpliga även å andra ombord anställda personer samt å sjömän,,

som hemsändas genom konsuls försorg. För överträdande av ifrågavarande

föreskrifter finnas straffbestämmelser inrymda i 73 § i lagen.

I ett av de s. k. skeppstjänstkommitterade den 21 maj 1920 avgivet förslag

till förordning angående fartygs bemanning hava jämväl upptagits vissa

bestämmelser i hithörande ämne. Enligt detta förslag skulle för behörighet

att vara eldare eller motorman erfordras att hava fyllt: i fråga om fartyg i

oceanfart 19 år och i fråga om fartyg i annan fart 18 år, dock att, om i

sistnämnda fall fartygets bruttodräktighet understege 250 ton, en ålder av

16 år skulle vara tillräcklig. För behörighet att vara kollämpare skulle

fordras att hava uppnått i fråga om fartyg i oceanfart 18 år och i fråga

om fartyg i annan fart 17 år.

Såsom i den föreliggande propositionen omförmäles och närmare utvecklats

i propositionen nr 361 till 1921 års riksdag, åligger det enligt bestämmelse

i de fredsfördrag, varigenom världskriget avslutades, regeringen i stat,

som tillhör den till nationernas förbund anknutna internationella arbetsorganisationen,

att inom viss tid efter avslutandet av ett sammanträde av

organisationens beslutande församling, internationella ar betskonferensen,.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6‘. o

underställa vid sammanträdet antagna rekommendationer (beslut avsedda att

underställas vederbörande stater för vidtagande av lagstiftnings- eller andra

åtgärder) ocli konventionsförslag (beslut avsedda att ratificeras av organisationens

medlemmar) den eller de myndigheter, till vilkas kompetensomiåden

resp. frågor höra, för beslutens omgestaltande till lag eller \ idtagande av

andra åtgärder.

I anledning av nu berörda bestämmelse avlät Kungl. Maj:t till 1923 ars ^° 1933''års

riksdag proposition nr 198, däri Kungl. Maj: t underställde riksdagen för riksdagyttrande

de å arbetskonferensens sammanträde i Geneve år 1921 beslutade

rekommendationer och förslag till konventioner, däribland även det nu ifiagavarande

konventionsförslaget.

Propositionen behandlades av andra lagutskottet. I avgivet utlåtande

(nr 14) hemställde utskottet, att riksdagen, såvitt angick nu förevarande konventionsförslag,

måtte meddela, att riksdagen för sin del ej hade något att

erinra mot av chefen för socialdepartementet vid ärendets föredragning i

statsrådet tillstyrkt anslutning från Sveriges sida till samma förslag. Emellertid

fanns till utlåtandet fogad eu reservation av åtskilliga ledamöter i

utskottet, vilka i anslutning till ett av kommerskollegium i ämnet gjort uttalande

förklarade sig anse, att frågan om ändring av hithörande lagbestämmelser

borde efter föregången närmare utredning om den nuvarande användningen

av personer under 18 års ålder till eldare och kollämpare ombord a

fartyg i östersjö-, nordsjö- och oceanfart upptagas till prövning, innan ståndpunkt

toges till spörsmålet om ratificering av konventionen. Utskottets

hemställan bifölls av andra kammaren, medan första kammaren biföll fram

ställt yrkande, att riksdagen på de i reservationen anförda skäl måtte förklara

sig icke kunna för det dåvarande tillstyrka ratificering av konventionen.

Kamrarnas sålunda fattade; sins emellan stridiga beslut funnos icke kunna

sammanjämkas.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning av vad sålunda förekommit uppdragit åt

kommerskollegium att efter samråd med socialstyrelsen och medicinalstyrel. J

sen verkställa utredning rörande de antagliga verkningarna i avseende å rederinäringen

av en eventuell anslutning från Sveriges sida till ifrågavarande

förslag till konvention ävensom med förslag till de lagstiftningsåtgärder, vilka

kunde föranledas av en dylik anslutning, avgav kommerskollegium den IT

november 1924 utlåtande i ärendet med förslag till ändrad lydelse av 10 och

73 §§ i sjömanslagen, i sakligt hänseende överensstämmande med det i propositionen

innefattade lagförslaget.

Kommerskollegii utlåtande åtföljdes av yttranden från bl. a. Sveriges redareförening,

Sveriges fartygsbefälsförening och Svenska maskinbefälsförbundet

ävensom av en å kollegii fartygsinspektionsbyrå i ärendet uppgjord P. M.

Sveriges redareförening gjorde gällande, att, då sjömanslagen nyligen trätt

i kraft och följaktligen ifrågavarande spörsmål för kort tid tillbaka varit föremål

för myndigheternas prövning och sakkunnigas överväganden, anledning

icke torde förefinnas att frångå nuvarande bestämmelser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

Sveriges fartygsbefälsf&rening anförde: En tillämpning av konventionsförslagets

bestämmelser å den omfattande sjöfart, som bedreves runt Sveriges

kuster och i vilken säkerligen ett stort antal personer under 18 år användes

såsom eldare och kollämpare utan, såvitt kunnat fönnärkas, något men för

dem själva eller arbetsgivaren, kunde icke antagas bliva till nytta. Däremot

ansåge föreningen den föreslagna åldersgränsen nödvändig beträffande fartyg

i oceanfart.

Svenska maskinbefälsférbundet förklarade, att enligt dess erfarenhet några

olägenheter av gällande lagstiftning icke förekommit och att åldersförhållandena

i praktiken reglerat sig själva, emedan personer, vilka saknat nödiga

kiaftei för den anställning, som ifrågakomme, i regel icke blivit antagna till

densamma.

I förenämnda P. M. från fartygsinspektionsbgrån uppgavs: Enligt tillgängliga

officiella uppgifter i ämnet, avseende år 1911, skulle av 2,289 eldare och

325 kollämpare endast 157 resji. 71 eller 6.8 resp. 21.8 % vara under 18 år.

Dessa siffror inbegrepe emellertid jämväl yrkesmän i inre fart, där genomsnittsåldern

för ifrågavarande yrkeskategorier vore lägre än å kust- eller sjögående

fartyg. Att siffrorna efter 1911 icke förskjutit sig i riktning mot eu

sänkning av genomsnittsåldern framginge av en av Svenska eldarunionen

lämnad uppgift, att av dess 3,000 medlemmar allenast 14 eller knappt 0.5 %

vore under 18 år.

Föi egen del anförde JconunersJcollegium: En anslutning till konventions
förslaget

tprde för Sveriges del icke kunna förväntas i någon större omfattning

medföra mera omedelbara verkningar av ekonomisk art för rederinäringen.

Som emellertid tillgången på behörigt maskinbefäl för närvarande

delvis vore knapp och elevtillgången i 2:a och 3:e maskinistklasserna vid

rikets navigationsskolor under de senaste åren varit otillräcklig, borde beaktas

det inflytande, konventionsförslagets biträdande kunde tänkas hava å

maskinbefälsrekryteringen. I sådant avseende torde kunna antagas, att eu

bestämmelse om minimiålder av 18 år för eldartjänst skulle i tider av god

tillgång på verkstadsarbete påverka nämnda rekrytering i gynnsam riktning,

medan en dylik bestämmelse i tider av dåliga konjunkturer för varv och

verkstäder otvivelaktigt skulle i viss utsträckning hava ett motsatt inflytande.

Den i ärendet numera förebragta utredningen synes giva vid handen, att

å svenska fartyg endast i ringa utsträckning användes personer under 18 år

inom de av konventionsförslaget berörda yrkesgrupper och att den relativt

största användningen förekommer inom den mera inskränkta fart, som enligt

det framlagda lagförslaget skulle falla utanför de nya bestämmelsernas tilllämpningsområde.

Man är sålunda berättigad antaga, att ett biträdande av

konventionsförslaget icke kommer att medföra några större ekonomiska

konsekvenser för den svenska rederinäringen.

Principiellt synas beaktansvärda hygieniska och humanitära skäl tala till

förmån för den föreslagna åldersgränsen; och må i detta sammanhang erinras,

att skeppstjänstkommitterades förslag till bemanningsförordning upptagit i

vissa fall t. o. in. strängare regler.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra, lagutskottets utlåtande Nr 6‘. 5

Enligt vad i propositionen omförmälts, liar låtaventioustorslaget hittills

ratiticerats av ett flertal europeiska stater, däribland Danmark, Estland,

Lettland, Polen, Spanien och Italien, ratificering gillats av parlamentet i

England samt förslag om ratifikation förelagts vederbörande folkrepresentationer

i bland annat Holland och Tyskland, varjämte oberoende av konventionen

lagstiftning av enahanda innebörd gäller i Norge och Finland.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit synes det utskottet föreligga

giltig anledning för Sverige att biträda konventionsförslaget.

På sätt av departementschefen anförts, synes i anledning av en anslutning

till konventionsförslaget icke erfordras andra lagstiftningsåtgärder, som kräva

riksdagens medverkan, än genomförande av vissa ändringar av 10 och 73 §§

i sjömanslagen. I fråga om det av Kung! Maj:t härutinnan framlagda förslaget

har utskottet icke funnit skäl till någon erinran. Enligt den föreslagna

lydelsen av berörda 10 § undantages från de nya reglerna fart inom svenskt

farvatten d. v. s. inom territorialgränsen eller fyra sjömil från öppen kust

eller yttersta skäret ävensom fart i Öresund och å viss del av Oslofjorden.

Detta undantag, som sammanfaller med bl. a. vad i förordningen den

29 mars 1912 angående befäl å svenska handelsfartyg m. m. benämnes inre

fart, omfattar väl ej all trafik, som uteslutande, går mellan svenska kusthamnar.

Enligt i propositionen lämnade upplysningar användas emellertid

i den trafik av antydd art, som skulle komma att träffas av de nya bestämmelserna,

allenast i enstaka undantagsfall personer under 18 år såsom eldare

och kollämpare. Berörda omständighet torde sålunda icke bliva av någon

reell betydelse.

I anledning av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 13 februari 1925.

På andra lagutskottets vägnar:

BBOE PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow*), Linder, Thorberg

och Alfred Petrén*), fröken Hesselgren samt herrar Schedin och Lundell;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Hagman*), Hager

Ödström, Johanson i Stockholm*), Lindgren i Dingelvik*) och Anderson i Storegården.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.