Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ''polisväsendet i riket m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1925-05-14 · 45 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 44 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2SärU 1925:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ''polisväsendet i riket m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr J.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1925 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ''polisväsendet i riket m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 20 februari 1925 dagtecknad proposition, nr 58, har Kungl.

Maj:t, med åberopande av ett propositionen bilagt, i statsrådet fört protokoll,

föreslagit riksdagen att dels antaga här nedan intagna förslag till

1) lag om polisväsendet i riket;

2) lag om ändrad lydelse av 1 § i stadgan den 13 juni 1913 (nr 79) om

proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

m. m.; samt

3) förordning med vissa bestämmelser angående befattningshavares vid

polisväsendet rätt till lön och pension m. m.;

dels bemyndiga Kungl. Maj.t att i huvudsaklig överensstämmelse med

ett likaledes här nedan intaget förslag utfärda tillägg till reglementet den

31 december 1919 (nr 878) för statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl.

Yid propositionen finnes därjämte såsom bilaga fogat ett förslag till polisreglemente

för riket, i avseende vara riksdagen lärer hava att framföra

de önskemål, som kunna finnas befogade.

I samband med propositionen, som hänvisats till andra särskilda utskottet,

har utskottet till behandling förehaft följande, med anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 294 av herr Dahl,

nr 295 av herr Clemedtson m. fl.,

nr 296 av herr Booth, och

nr 297 av herrar Andersson, Karl Emil, och Tjäll gren, samt

inom andra kammaren:

nr 391 av herr Pettersson i Köping m. fl.,

nr 392 av herrar Olsson i Kamsta och Schill,

nr 395 av herr Heiding m. fl.

nr 433 av herr Laurén,

nr 434 av herr Bengtsson i Norup m. fl.,

nr 435 av herr Magnusson i Tumhult in. fl.,

nr 436 av herr K. A. Westman m. fl.,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 974 25 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Huvuddragen

av den föreslagna

polisorganisationen.

nr 437 av herr Järte,

nr 438 av herr Hage och

nr 439 av herr Jönsson i Be vinge.

Vissa av motionerna innefatta därjämte yrkanden, avseende en till utskottet

jämväl hänvisad, den 20 februari 1925, nr 59, dagtecknad proposition

angående anslag till polisväsendet i riket m. m. Till dessa yrkanden

kommer utskottet att återkomma i samband med behandlingen av sistberörda

proposition.

Huvuddragen av den polisorganisation, som i först omförmälda proposition,

nr 58, föreslås, äro följande: För polisväsendets upprätthållande skulle

riket vara indelat i polisdistrikt. Stad, liksom köping, som enligt särskild

bestämmelse är pliktig att bekosta för köpingen erforderlig polispersonal,

skulle bilda särskilt polisdistrikt. Å landsbygden i övrigt skulle landsfiskalsdistrikten

vara indelade i polisdistrikt pa sadant sätt, att såsom regel i

varje polisdistrikt åtminstone en polisman kunde antagas erhålla full sysselsättning.

Där på grund av särskild omständighet visst område icke lämpligen

kunde sammanföras'' med annat till ett polisdistrikt, skulle området

kunna bilda eget distrikt utan fullt sysselsatt personal. För den lokala

polisverksamheten, varunder för landsbygdens del inbegrepes ej blott, såsom

i städerna, egentlig polisverksamhet utan även biträde vid åtgärd i utsökningsmål,

vid indrivning av utskylder eller böter samt vid annan handräckning,

skulle polismän anställas i de olika polisdistrikten. För ordningens

upprätthållande å viss ort vid enstaka tillfällen skulle därjämte å landsbygden

ordningsmän kunna tillsättas.

Förstärkning av de lokala polisorganisationerna skulle kunna erhållas på

två sätt. Dels skulle landsting vara berättigat att uppsätta polisavdelningar

för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet inom landstingsområdet.

Dels skulle städer med minst 10,000 invånare ävensom en av

Konungen bestämd stad i län, där stad med minst 10,000 invånare saknades,

vara skyldiga att för varje fullt tal av 10,000 invånare tillhandahålla en

reservpolisman, dock minst tre, för att utom vederbörande stationsort användas

till biträde vid upprätthållande av allmän ordning och säkerhet.

Till förbättring av kriminalpolisen skulle de städer, som skulle tillhandahålla

reservpolismän, enligt 6 § 1 stycket i det under 1) anmärkta lagförslaget

vara pliktiga att hålla i polisskola utbildad kriminalpolispersonal, varjämte

närmast för övriga städers och landsbygdens behov skulle i förstnämnda

städer, efter Konungens förordnande, anställas kriminalpolispersonal

för kriminalpolisverksamhet huvudsakligen utom stationsorten. Dylika för

mindre städer och landsbygdens behov avsedda kriminalpolismän skulle även

kunna stationeras i andra städer än de först nämnda, därest vederbörande

stad frivilligt inrättade egen kriminalpolisavdelning.

Polisverksamhetens upprätthållande skulle vara en kommunal angelägenhet,

som det skulle åligga vederbörande polisdistrikt att ombesörja. Beslutanderätten

skulle tillkomma vederbörande kommunala representation eller, om

dera till ett polisdistrikt sammanförda kommuner jämväl bildade kommunal
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 3

förbund, förbundets direktion. Yid uppenbart åsidosättande av de polisdistrikten

åliggande skyldigheterna skulle statsmyndighet äga att ingripa

och, därest icke rättelse i anledning av framställd erinran vidtoges, genom

för polisdistrikten bindande förordnanden och i sista hand genom vitesföreläggande

framtvinga ett behörigt fullgörande av förpliktelserna.

Polispersonalen skulle i olika avseenden säkerställas. Sålunda skulle

polisdistrikten och landstingen förklaras pliktiga att skäligen avlöna de vid

deras polisväsen anställda befattningshavarna, att med skälig pension förse

ordinarie befattningshavare, att då befattningshavare avlidit i följd av skada,

som åsamkats i tjänsten, till hans änka och barn utgiva skäligt familjeunderstöd

samt att till avliden befattningshavares dödsbo utbetala skälig begravningshjälp.

Beslut angående avlöning, pensionering, familjeunderstöd eller

begravningshjälp skulle underställas länsstyrelsens prövning.

Befogenhet att tillsätta ordinarie befattningshavare, att från tjänsten skilja

icke konstituerade ordinarie befattningshavare och extra befattningshavare

med minst två års sammanhängande anställning ävensom att avgöra vissa

viktigare disciplinfrågor skulle enligt 11 § i det under 1) anmärkta lagförslaget

tillkomma en för Stockholm, liksom för varje län tillsatt polisstyrelse, i varje

säl skilt fall bestående utav två av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter samt av

tre ledamöter, utsedda antingen av stadsfullmäktige i stad, som skulle hava

att tillhandahålla reservpolismän, eller ock av landsting. Av de av Kungl.

Maj:t tillsatta ledamöterna, vilka skulle vara styrelsens ordförande och vice

ordförande, skulle den ene vara ordinarie lagfaren underdomare.

I kommun, som bildade eget polisdistrikt, skulle enligt 12 § i nyssnämnda

lagförslag kommunen äga att tillsätta en av fem personer bestående

polisnämnd, vilken skulle hava att dels upprätta förslag till stat för polisväsendet

samt till erforderliga ändringar i dess polisorganisation, dels besluta

i ärenden angående förvaltningen av de till polisväsendet anslagna

medlen och av de för polisväsendet använda fastigheterna och dels till

vederbörande myndigheter avgiva yttranden och göra framställningar i frågor

av betydelse för polisväsendet.

Den sålunda föreslagna organisationen skulle bekostas av vederbörande

polisdistrikt eller landsting med vissa undantag. Sålunda skulle statsverket

vidkännas hela personalkostnaden för sådana kriminalpolismän, som vid

vissa städers kriminalpolisavdelningar skulle anställas för verksamhet huvudsakligen

utom staden. Vidare skulle statsverket bidraga med en tredjedel

till personalkostnaden för den polispersonal, som skulle anställas för landstingsområde

eller i annat polisdistrikt å landsbygden än köping, som på

grund av särskild bestämmelse är skyldig att bekosta för köpingen erforderlig

personal. Slutligen skulle statsverket hava att utgiva viss gottgörelse till

de städer, som skulle tillhandahålla reservpolismän, ävensom betala de särskilda

kostnader, som kunde föranledas av att polisman användes för verksamhet

utom det område, för vilket han vore anställd.

De föreslagna bestämmelserna skulle träda i kraft i fråga om städer och

därmed jämställda köpingar samt landstings polispersonal den 1 januari

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Väckta

motioner.

1926, medan polisdistrikt å den egentliga landsbygden icke skulle vara

pliktigt att före den 1 januari 1932 hava anordnat sitt polisväsen enligt de

nya reglerna.

Beträffande det tidigare arbetet på en reform av polisväsendet liksom

beträffande motiveringen till det nu refererade förslaget tillåter sig utskottet

att hänvisa till propositionen.

I den av lierr Dahl väckta motionen föreslås,

att riksdagen måtte för sin del antaga sådan lydelse av 11 och 12 §§ i

det under 1) upptagna lagförslaget och av övergångsbestämmelsen till detsamma,

att bl. a. befogenhet att pröva frågor om tillsättning och entledigande

skulle överlämnas i Stockholm åt överståthållarämbetet, i annan stad,

där polismästare funnes, åt denne jämte två ledamöter av magistraten, i

stad, där polismästare ej funnes, åt magistraten eller stadsstyrelsen samt på

landsbygden åt länsstyrelsen, att viktigare frågor rörande disciplinär bestraffning

skulle hänskjutas till en för varje landstingsområde eller stad,

som ej deltoge i landsting, tillsatt polisnämnd, bestående av en av Kungl.

Maj:t tillsatt ordinarie lagfaren underdomare såsom ordförande samt två

ledamöter, utsedda av landstinget eller stadsfullmäktige, samt att Kungl.

Maj:t skulle i vissa fall, då i polisdistrikt å den egentliga landsbygden synnerligt

behov av en förbättring av polisväsendet förelåge, äga att förordna,

att den föreslagna lagen skulle erhålla tillämpning för distriktet från och

med av Konungen bestämd dag före den 1 januari 1932.

I den av herr Clemedtson m. fl. väckta motionen hemställes

att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 58 med förslag

till lag om polisväsendet i riket ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utarbetande snarast möjligt av nytt förslag till lag om polisväsendet

under beaktande av de synpunkter, särskilt i avseende å landsbygdens polisväsen,

som i motionen närmare utvecklats.

I den av herr Booth väckta motionen hemställes,

att de bestämmelser, som innehållas i 11 och 12 §§ i den genom Kungl.

propositionen nr 58 till innevarande års riksdag föreslagna lag om polisväsendet

i riket, samt de övriga föreskrifter i samma lag, som hava avseende

å de i nämnda paragrafer omförmälda polisstyrelser och polisnämnder,

icke måtte av riksdagen antagas.

I den av herrar Andersson, Karl Emil, och Tjällgren väckta motionen anföres

bland annat: Landsfiskalsdistrikts indelning i polisdistrikt borde endast,

där det vore erforderligt för allmän ordning och säkerhet, ske på sådant

sätt, att i varje polisdistrikt åtminstone en polisman kunde antagas erhålla

full sysselsättning. Ordförandeskapet i de föreslagna polisstyrelserna borde

anförtros åt vederbörande landshövding. Den av Kungl. Maj:t förordnade

vice ordföranden i polisstyrelsen borde, med bibehållande av det i propositionen

uppställda kravet på innehav av ordinarie lagfaren domarebefattning,

tillsättas för den tid lian innehade dylik befattning inom länet. Övriga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

5

ledamöter av polisstyrelse borde väljas för en tid av åtta kalenderår. Statsverkets

bidrag till landstingens personalkostnader liksom till personalkostnaderna

i polisdistrikt å den egentliga landsbygden borde bestämmas till

50 %. På grund av det anförda hemställdes,

att utskottet ville dels föreslå riksdagen att antaga i motionen angivna

ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till polisväsen och att utskottet måtte utarbeta

därför erforderlig lagtext, dels vidtaga de övriga ändringar i Kungl.

Maj:ts förslag med avseende å författningstext och anslag, som vore en

konsekvens av de i motionen angivna.

I den av herr Pettersson i Köping m. fl. väckta motionen hemställes,

att 12 § 1 mom. första stycket i Kungl. Maj:ts förslag till lag om polisväsendet

i riket måtte erhålla följande lydelse:

»I kommun, som bildar eget polisdistrikt, må polisnämnd tillsättas; dock

är stad och köping, vars invånarantal uppgår till minst 4,000, skyldig att

tillsätta dylik nämnd».

I den av herrar Olsson i Kamsta och Sehill väckta motionen anföres bland

annat: Inom ramen för den polisorganisation, som Kungl. Maj:ts proposition

avsåge att skapa, ginge det mycket väl för sig att uppbringa det antal polismän,

som på landsbygden fordrades för att upprätthålla allmän ordning och

säkerhet samt verkställa spaning och annan undersökning angående brott

utan att den nyorganisation för landsbygden, som propositionen skisserade,

behövde komma till stånd. Länsstyrelsen borde erhålla befogenhet att i fall

av behov ålägga kommun att anställa polisman. Bestämmelse borde upptagas

om rätt att för landsbygdens behov utnyttja redan befintliga arrestlokaler

i städer och stadsliknande samhällen, därvid gottgörelse borde utgå

av statsmedel. På grund härav hemställdes,

att riksdagen, med förklarande av att Kungl. Maj:ts proposition nr 58 med

förslag till lag om polisväsendet i riket icke kunnat i oförändrat skick bifallas,

måtte för sin del antaga lag om polisväsendet i riket i huvudsaklig

anslutning till Kungl. Maj:ts proposition, nr 58, men med de förändringar

och inskränkningar, som i motionen angivits.

I den av herr Heiding m. fl. väckta motionen hemställes,

att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts propositioner nr 58 och 59

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till polisväsendets

ordnande genom uppsättandet av reservpoliskårer, lydande under

respektive länsstyrelser.

I den av herr Laurén väckta motionen hemställes,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förslaget till lag om polisväsende

i riket, att till polisdistriktskostnader för avlöning och pensionering

av kriminalpolisman, som avses i 6 § första stycket, och för begravningshjälp

till sådan kriminalpolismans dödsbo statsverket skall bidraga med en

fjärdedel och att statsverkets bidrag till personalkostnaden i polisdistrikt å

den egentliga landsbygden bestämmes till en fjärdedel.

I den av herr Bengtsson i Norup m. fl. väckta motionen hemställes,

att riksdagen vid omorganisationen av polisväsendet i riket måtte besluta,

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Andra särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

att statsbidraget till landskommunernas polismäns avlöning måtte utgå med

50 %.

Den av herr Magnusson i Tumhult m. fl. väckta motionen är likalydande

med den av lierr Clemedtson m. 11. väckta.

Den av herr K. A. Westman m. fl. väckta motionen är likalydande med den

av herrar Andersson, Karl Emil, och Tjällgren väckta.

Den av herr Järte väckta motionen är likalydande med den av herr Dahl

väckta.

I den av herr Hage väckta motionen hemställes,

att riksdagen måtte, vid eventuellt bifall i huvudsak till Kungl. Maj:ts

proposition nr 58, göra den ändringen i förslaget till lag om polisväsendet

m. m., att stad med under 30,000 invånare ej genom skyldighet att hålla tre

reservpoliser måtte påläggas en i förhållande till stadens storlek större ekonomisk

förpliktelse än stad med fullt 30,000 invånare och däröver.

I den av herr Jönsson i Bevinge väckta motionen anföres bland annat:

Bättre än att över lag tvinga även den landsbygd, som icke hade behov av

någon särskild ordningspolis, att anskaffa sådan syntes vara att reformera

fjärdingsmansinstitutionen samt låta densamma fortleva i de fall, kommunerna

detta önskade. En lämplig utväg därvidlag syntes vara, att minimilön fastställdes

för fjärdingsman samt minimifolkmängd för fjärdingsmansdistrikt.

Därest den av Kungl. Maj:t föreslagna kriminalpolisen ej kunde anses tillfyllest

för brotts upptäckande och beivrande, syntes en lämplig utväg vara

den av Malmöhus läns landsting beträdda, att organisera en särskild ordnings-

och detektivpolis under ledning av en framstående fackman. På grund

härav hemställdes,

att i Kungl. Maj:ts förslag till lag om polisväsendet i riket måtte vidtagas

den förändringen, att inrättande av polisdistrikt på landsbygden skulle

bero på frivilligt beslut härom av kommunerna; samt

att fjärdingsmansinstitutionen omorganiserades i ungefärlig överensstämmelse

med vad i motionen skisserats i syfte att göras bättre lämpad för sina

uppgifter.

Frågan om en reform av rikets polisväsen har under senare tid vid olika

tillfällen varit föremål för behandling i riksdagen. Motioner i ämnet hava

sålunda väckts vid 1904, 1905, 1906 och 1924 års riksdagar, och en proposition

med förslag till lag om polisväsendet i rikets städer blev år 1918

förelagd riksdagen. Om emellertid dessa förslag icke lett till något positivt

resultat, lärer anledningen härtill ingalunda vara att söka däri, att behov

av en förbättrad lagstiftning icke ansetts förefinnas. Tvärtom är det enligt

utskottets förmenande uppenbart, att polisväsendet i olika avseenden tarvar

en förbättring. Organisationen av den s. k. extrapolisen på landsbygden är

sålunda icke tillfredsställande. Detsamma gäller i vissa avseenden om fjärdingsmansinstitutionen.

Saknaden av skolad detektivpersonal gör sig särskilt

på landsbygden och i mindre städer alltmera kännbar. En lagstadgad ordning

för tillgodoseendet av behovet av reservpolispersonal för upprätthållande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 7

av allmän ordning och säkerhet kan knappast längre undvaras. Och slutligen

måste polispersonalens tjänsteställning underkastas en reglering.

Det nu framlagda förslaget är närmast föranlett av riksdagens skrivelse

den 8 april 1924, nr 83, vari riksdagen anhöll, att Kungl. Maj:t ville ägna

frågan om omorganisation av rikets polisväsen förnyat övervägande och

fortsatt utredning, därvid jämväl borde undersökas, huruvida en allmän

polisförfattning för rikets städer och därmed jämförliga orter, så ock andra

partiella reformer på ifrågavarande område lämpligen kunde genomföras i

avvaktan på en slutlig lösning av polisreformen i dess helhet, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I det förslag, som nu i anledning av riksdagens skrivelse framlagts, har

man sökt åstadkomma ett praktiskt sett fullständigt ordnande av polisväsendet.

Härigenom har enligt utskottets mening möjligheten att nå en bestående

lösning av förefintliga reformspörsmål i hög grad ökats. Angelägenheten

av att redan i år nå en dylik lösning, som på ifrågavarande område

måste anses synnerligen önskvärd, har också för utskottet varit av avgörande

betydelse.

Utskottet har icke några anmärkningar att framställa mot själva den

princip, varpå förslaget är byggt, nämligen att den lokala polisorganisationen

göres till en kommunal angelägenhet, till vars bekostande staten bidrager

allenast i sådana fall, i vilka nyregleringen ålägger kommunerna nya, med

ökade utgifter förenade förpliktelser. Däremot har den närmare utformningen

av organisationen i åtskilliga viktiga avseenden synts utskottet icke kunna

godtagas. Medan utskottet icke haft någon principiell erinran mot förslagets

reserv- och kriminalpolisorganisation, hava de ändringar, som i propositionen

föreslagits i avseende å landsbygdens personalorganisation och beträffande

sättet för polispersonalens tillsättande synts utskottet innefatta allt för stora

och omfattande omläggningar av nu förefintliga anordningar. Men de ändringar

i de framlagda förslagen, som för ett beaktande av de synpunkter, vilka

enligt utskottets förmenande i sistnämnda avseenden måste vara vägledande,

har utskottet funnit sig både kunna och böra vidtaga, och det har i själva

verket visat sig vara för utskottet möjligt att med bibehållande av propositionens

legislativa ram framlägga ett positivt förslag i ämnet.

Vad först angår personalorganisationen å landsbygden har utskottet, såsom

redan antytts, funnit en reform av behovet påkallad, men utskottet har icke

kunnat bliva övertygat om att man därvid bör gå så långt, att man helt avskaffar

den nuvarande fjärdingsman sinstitutionen för att ersätta f järdingsmännen

med polismän, vilka skola hava att helt ägna sig åt sina befattningar.

Utskottet vill visserligen icke bestrida, att å vissa orter den verksamhet,

som enligt förslaget skall å landsbyrgden ombesörjas av polismännen,

lämpligen kan och bör uppdragas åt yrrkesmiin i enlighet med vad förslaget

innehåller. Men i ett synnerligen stort antal fall torde på den egentliga

landsbygden, där polisverksamheten väsentligen måste bestå av indrivningsarbete,

denna polisverksamhet bättre och billigare kunna ombesörjas av befattningshavare

av de nuvarande fjärdingsmannens typ, vilka hava befattningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra särskilda utskottets ''utlåtande Nr 1.

såsom en bisyssla vid sidan av annan verksamhet. De stora tjänstgöringsområden,

som ett genomförande av förslaget skulle medföra, skulle också

sannolikt draga med sig olägenheter i olika avseenden. Utskottet har därför, i

enlighet med vad som förordats i åtskilliga av de i ämnet väckta motionerna,

funnit sig böra föreslå, att fjärdingsmansinstitutionen bibehålies, om ock i

något modifierad form. Då någon principiell arbetsfördelning emellan fjärdingsmän

och extra polismän icke finnes, torde det vara lämpligt, att fjärdingsmansinstitutionen

får omfatta jämväl de extra polismännen. Tillser man,

att kommunerna otvetydigt förpliktas att till kronobetjäningens biträde anställa

all den personal, som är av nöden för ett behörigt ombesörjande av polisverksamheten

i den utvidgade betydelse, vari detta uttryck fattas i förslaget, ger

man vidare länsstyrelserna möjlighet att tillskapa distrikt för fullt sysselsatt

personal i de sannolikt icke alltför vanliga fall, där ett dylikt sammanförande

av kommuner till gemensamma distrikt är av ett särskilt behov påkallat, och

säkerställer man slutligen befattningshavarna med avseende å såväl ekonomiska

förmåner som tjänsteställning, torde man i övrigt sakna anledning

till några väsentligare omläggningar av det nuvarande landsbygdssystemet.

I enlighet med det anförda har utskottet omarbetat förslagets hithörande

bestämmelser. Därvid har utskottet till säkerställande av fjärdingsmännens

ekonomiska ställning bibehållit förslagets bestämmelser om underställning

av beslut, som angår befattningshavare tillkommande förmåner av pekuniär

art. Säkerställandet i avseende å tjänsteställning har genomförts på det sätt,

att beträffande fjärdingsmännen föreslagits; att de icke längre skola tillsättas

på viss bestämd tid och att de icke skola kunna i administrativ ordning

entledigas annat än på grund av bristande lämplighet för tjänsten eller såsom

påföljd av svår försummelse däri. I det förra fallet skulle bestämmanderätten

tillkomma länsstyrelsen, i det senare fallet ett särskilt s. k. poliskollegium,

för vilket närmare skall redogöras i det följande. En ännu säkrare ställning

skulle enligt utskottets förslag tillförsäkras fullt sysselsatta fjärdingsmän.

Dessa skulle nämligen kunna komma i åtnjutande av de rättigheter, som

enligt propositionen tillkomma ordinarie personal, varav skulle följa, att de,

sedan de efter högst fem års tjänstgöring erhållit ständigt förordnande, icke

skulle kunna i förenämnda ordning avsättas annat än genom poliskollegiums

beslut och såsom påföljd av svårt tjänstefel. Att dessa ordinarie befattningshavare

i stort sett komma att motsvaras av de nu i Samhällen med sammanträngd

befolkning anställda polismännen, torde knappast behöva påpekas.

Yad angår sättet för polispersonalens tillsättande hava i vissa motioner

betänkligheter uttalats mot att med förbigående av de för den allmänna

ordningens och säkerhetens upprätthållande ansvariga myndigheterna överlämna

befogenheten att avgöra viktigare frågor om tillsättande och entledigande

av befattningshavare vid polisväsendet åt en delvis av kommunala

representationer tillsatt polisstyrelse. Dessa betänkligheter hava även kommit

till uttryck inom utskottet. Till följd av de meningsskiljaktigheter, som

sålunda förefinnas, och för att kunna uppnå ett positivt resultat, har utskottet

sökt att finna en samlingslinje och har trott sig funnit en sådan i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

9

det förslag, som av utskottet framlägges. Detta förslag innebär, att de myndigheter,

som hava att svara för rättssäkerhetens upprätthållande, bibehållas

vid befogenheten att själva utse dem, som därvid skola vara dom behjälpliga.

Enligt utskottets förslag blir det sålunda vederbörande länsstyrelse, vilken

såväl för städerna som för landsbygden skall utöva ifrågavarande befogenhet.

Genom de föreslagna polisstyrelserna har propositionen velat möjliggöra

ett på en gång statligt och kommunalt inflytande på omförmälda frågors avgörande.

Göres tillsättningsmyndigheten, såsom utskottet föreslagit, rent statlig,

torde i annan ordning böra sörjas för att det nödiga kommunala inflytandet

säkerställes. Detta torde lämpligen kunna ske på det sätt, att de i propositionen

föreslagna polisnämnderna eller, där sådan nämnd icke finnes tillsatt,

vederbörande magistrat, stadsstyrelse, kommunalförbundsdirektion eller

kommunalnämnd alltid erhåller tillfälle att yttra sig över de sökande. Det nu

anförda gäller dock icke tillsättning av fjärdingsmansbefattningarna. Beträffande

dessa har utskottet, såsom redan antytts, icke velat föreslå några

mera genomgripande ändringar i nuvarande tillsättningsordning utan med

några smärre modifikationer bibehållit de kommunala representationernas

rätt att välja fjärdingsmän.

De föreslagna polisstyrelserna skulle enligt propositionen jämväl hava att

handlägga vissa viktigare disciplinmål. Utskottet har kunnat enas om att

för denna uppgift föreslå inrättandet av ett »poliskollegium». Den begränsade

funktion, som den omdanade polisstyrelsen på detta sätt får, har dock föranlett

vissa ändringar i dess organisation. Sålunda har i överensstämmelse

med ett äldre, i propositionen såsom 1924 års förslag betecknat förslag, en

dylik disciplindomstol synts böra inrättas för varje landstingsområde och

för varje stad, som ej deltager i landsting. Antalet medlemmar i denna disciplindomstol,

som lämpligen synts böra benämnas poliskollegium, har funnits

kunna begränsas till fyra, nämligen en ordinarie lagfaren underdomare och

tre ledamöter, utsedda av vederbörande landsting eller stadsfullmäktige.

Av det anförda framgår, att utskottet funnit förslagets polisnämnder

kunna bibehållas. Dessa nämnder, som alltjämt skulle bliva fakultativa,

skulle väsentligen bliva ett organ för den kommunala finansförvaltningen i

avseende å polisväsendet. Att borttaga den yttrande- och petitionsrätt, som

förslaget tillägger polisnämnderna, har icke synts utskottet påkallat, men

utskottet har ansett sig böra i lagtexten uttryckligen fastslå vad som uppenbarligen

även varit i propositionen avsett, nämligen att nämnderna icke

skola äga att taga befattning med frågor, som falla under polischefens befälsmyndiglxet,

eller göra framställningar i andra polisväsendet rörande frågor

än sådana av mera allmän natur.

De ändringar, som utskottet i det föregående föreslagit i avseende å landsbygdens

personalorganisation, torde icke kunna undgå att medföra jämväl vissa

ändringar i fråga om statens bidrag till landsbygdens polisväsen. I den mån

fjärdingsmansorganisationen genom de av utskottet förordade anordningarna

skulle lämnas i huvudsak orubbad, lärer det i propositionen föreslagna

statsbidraget givetvis icke kunna anses motiverat. Å andra sidan synes ett

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

högre statsbidrag än det i propositionen föreslagna påkallat i det fall, att

vederbörande polisdistrikt anställer fullt sysselsatt (ordinarie) personal. Till

den icke obetydliga kostnadsökning, som anställandet av dylik personal

måste medföra, torde statsverket skäligen böra lämna ett vida större bidrag

än som ligger i ett till en tredjedel av personalkostnaden begränsat statsbidrag.

Beaktar man, att den ordinarie personalen i stor utsträckning torde

komma att utgöras av sådana i tätt bebyggda samhällen anställda polismän,

till vilka nu ett statsbidrag av 50 % utgår, synes det rättvist, att bidraget

till ordinarie personal fastställes till detta procenttal. I fråga om den övriga

personalen i landsbygdsdistrikten har utskottet funnit sig böra förorda ett

statsbidrag av 20 %. Att jämväl här ett statsbidrag är motiverat, torde följa

därav, att de nya reglerna om skyldighet att underställa beslut angående

avlöning på många håll äro ägnade att åstadkomma en viss ökning av landsbygdsdistriktens

kostnader. Slutligen har utskottet — som av statsfinansiella

skäl är förhindrat ätt tillstyrka statsbidrag till städernas polisväsen i

vidare mån än i propositionen föreslagits — funnit sig böra förorda, att

statens bidrag till landstingens frivilliga polisväsen bestämmes till 50 % av

personalkostnaderna.

På vad sätt de ändrade regler för statsbidraget, som av utskottet föreslås,

komma att inverka på statens och kommunernas kostnader för polisväsendet,

är givetvis omöjligt att på förhand ens tillnärmelsevis exakt beräkna.

Approximativt synes man emellertid under antagande att omkring 700 befattningshavare

å den egentliga landsbygden komma att bliva fullt sysselsatta

av tjänsten kunna beräkna totalkostnaden för den lokala polisorganisationen

därstädes vid fullt genomförd organisation till omkring 3 milj. kronor, därav

omkring 1.2 milj. kronor skulle komma å staten och omkring 1.8 milj. kronor

å kommunerna. Den totala kostnadsökningen för denna del av polisväsendet

skulle stanna vid omkring 0.4 milj. kronor. Kostnadsökningen skulle komma

att helt drabba statsverket, å vilket jämväl skulle överflyttas 0.1 milj. kronor

av kommunernas nuvarande kostnader. Vid jämförelse med propositionens

förslag skulle i avseende å den lokala polisorganisationen en total årlig

besparing av omkring 1.9 milj. kronor vinnas, därav å statsverket skulle

belöpa omkring 0.4 milj. kronor. Yid denna beräkning har dock ingen som

helst hänsyn tagits till att de nya reglerna kunna komma att medföra ökade

lönekostnader för icke fullt sysselsatta fjärdingsmän, i vilket fall en något

större kostnadsökning inträder och någon del av densamma kan komma att

träffa kommunerna. Den föreslagna ökningen av bidraget till landstingens

kostnader torde icke medföra högre kostnadsökning i förhållande till den i

propositionen beräknade än omkring 22,000 kronor om året.

Efter denna redogörelse för de mera principiella lindringar i förslaget,

som xrtskottet funnit sig böra förorda, övergår utskottet till en redogörelse

för de mindre viktiga ändringar av saklig eller redaktionell natur, som av

utskottet föreslås.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

ii

1. Förslaget till lag om polisväsendet i riket.

1 §■ -

I denna paragraf liar utskottet tillagt ett andra moment, vari närmare

angivits vad som i förevarande lag avses med polisverksamhet. Något sakligt

nytt innebär det nya momentet icke; genom angivandet av de ändamål, varför

polismän skulle anställas i de särskilda polisdistrikten, hade i förslagets

2 § enligt dess lydelse i propositionen indirekt fastslagits vad med polisverksamhet

skulle förstås. De ändringar, som av utskottet vidtagits i 9 och

10 §§, hava emellertid nödvändiggjort upptagandet av ett direkt stadgande i

förevarande avseende.

2§-

Då utskottet velat bibehålla fjärdingsmansinstitutionen, ligger det i

sakens natur, att utskottet ansett jämväl det gamla fjärdingsmansnamnet

förtjänt att bevaras. Någon alldeles enhetlig benämning för landsbygden

har utskottet dock ej avsett att genomföra.

De befattningshavare, som erfordras för landsbygden, kunna mera sällan

vara uteslutande egentliga polismän eller uteslutande exekutionsbetjänter.

Såsom regel måste de ägna sig åt båda dessa grenar av polisverksamhet.

Under sådana förhållanden torde det, såsom tidigare antytts, vara naturligt,

att en gemensam beteckning användes för samtliga dessa befattningshavare.

Detta hindrar dock icke, att i orter med mera sammanträngd befolkning, där

befattningshavarna redan benämnas polismän, ett behov kan finnas att låta

dem behålla polisnamnet. För de med städerna jämställda köpingarna kan

någon annan benämning än polisman säkerligen icke komma i fråga. Utskottet

har därför redan i lagtexten betecknat nämnda köpingars personal såsom polismän.

Beträffande andra orter torde man böra lämna vederbörande öppet att

bestämma, att fjärdingsmannen skall benämnas polisman. Detta har utskottet

velat utmärka genom att vid ordet »fjärdingsman» inom parentes utsätta

jämväl ordet »polismän». Betonas må, att enligt utskottets förslag liksom

enligt gällande rätt »fjärdingsman» är en beteckning för vissa polismän och

att följaktligen, då i annan lagstiftning föreskrifter meddelas om polismän,

sådana föreskrifter, där ej annat stadgas, äro att tillämpa å fjärdingsmän.

Denna tankegång har utskottet låtit komma till uttryck vid avfattningen av

7 och 8 §§ i förevarande förslag.

Bibehållandet av fjärdingsmansnamnet har föranlett vissa redaktionella

ändringar på olika ställen i förslaget.

Frånsett den terminologiska ändringen innehåller förevarande paragraf i

utskottets förslag i sak intet nytt. Det andra stycket är sålunda, vad det

sakliga innehållet beträffar, hämtat frän 9 § i Kungl. Maj:ts förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

3§-

Den i förevarande paragraf verkställda ändringen är av terminologisk

natur och föranledd av fjärdingsmansnamnets bibehållande.

6 §•

Jämlikt 16 § i Kungl. Maj:ts förslag (17 § i utskottets förslag) skall Kungl.

Maj:t äga att meddela närmare bestämmelser angående tillsättning av befattningshavare

vid polisväsendet. I enlighet härmed innehåller förslaget

till polisreglemente för riket kompetensbestämmelser för erhållande av kriminalpolisbefattning.

Att inskränka denna Kungl. Maj:ts rätt på sådant

sätt, att Kungl. Maj:t ej ens dispensvis skulle kunna eftergiva kravet på

genomgång av polisskola, synes knappast välbetänkt. Tvärtom lärer ett behov

av en dylik dispensrätt icke kunna förnekas, och särskilt under tiden

närmast efter den nya lagstiftningens genomförande torde en sådan vara

oundgänglig. På grund av det anförda har utskottet här för kriminalpolispersonalen

allenast uppställt krav på att den skall vara för sin verksamhet

siirskilt utbildad. Att en dylik bestämmelse skulle kunna leda till att det

normalt självklara kravet på polisskoleutbildning utan särskilda skäl varder

eftergivet, lärer icke kunna antagas.

7 §•

De i denna paragraf verkställda ändringarna äro av samma art som den

i 3 § företagna.

8§-

En konsekvens av att utskottet bibehållit fjärdingsmansinstitutionen är,

att det icke varit möjligt att medgiva alla innehavare av stadigvarande befattningar

den ställning, som enligt förslaget tillerkännes dem. Att låta befattningshavare,

för vilka tjänsten i större eller mindre utsträckning är en bisyssla,

erhålla ej blott rätt till pension utan även den fasta ställning, som

enligt det vid propositionen fogade förslaget till polisreglemente skulle tillkomma

ordinarie befattningshavare, varmed enligt förslagets 11 § avses just

innehavare av befattning av stadigvarande natur, synes utskottet icke vara

försvarligt. Utskottet har därför vidtagit den ändring i förevarande paragraf,

att de med ordinarie befattning förenade fördelarna förbehållits innehavare

av befattning, som ej blott är av stadigvarande natur utan jämväl kan antagas

giva befattningshavaren full sysselsättning. Ändringen har sin huvudsakliga

betydelse i fråga om landsbygden. I städerna lära regelrätt endast

tillskapas befattningar, som kunna giva befattningshavarna full sysselsättning.

Den i första stycket av paragrafen upptagna bestämmelsen om skyldighet

för polisdistrikten att till avliden befattningshavares dödsbo utbetala begravningshjälp

torde för flertalet av landets kommuner utgöra en lönepolitisk

nyhet, vilken, om den infördes, säkerligen skulle föranleda krav från andra

kommunala befattningshavare än de vid polisväsendet anställda. Då förslaget

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

13

emellertid icke avser att framtvinga ett sådant lönesystem, torde det icke

heller vara lämpligt att undantagslöst föreskriva, att begravningshjälp skall

utgå, utan det torde kunna överlämnas åt polisdistrikten att härutinnan förfara

på sätt å varje särskild ort finnes lämpligast.

I ett fall har dock begravningshjälpen synts böra bibehållas, nämligen

då befattningshavaren avlidit i följd av skada, som åsamkats i tjänsten.

Detta fall är enligt utskottets uppfattning av den art, att det motiverar ökade

skyldigheter gent emot befattningshavaren, och utskottet har så mycket större

skäl att intaga en sådan ståndpunkt, som enligt 7 § i lagen den 17 juni 1916

om försäkring för olycksfall i arbete dödsbo efter befattningshavare, som

avlidit i följd av olycksfall i tjänsten, är berättigat till begravningshjälp.

I andra stycket av förevarande paragraf har utskottet företagit en redaktionell

ändring i avsikt att tydligare utmärka, att de där omhandlade skyldigheterna

icke kunna utkrävas i alla distrikt utan allenast i sådana, där ett

behov av den ena eller andra anordningen verkligen föreligger.

9 och 10 §§.

Det är framför allt genom de ändringar, som vidtagits i förevarande

paragrafer, som utskottet möjliggjort bibehållande av den nuvarande fjärdingsmansinstitution,

vilken ju regelrätt kännetecknas av att befattningshavarna

icke äro fullt sysselsatta av sin tjänst. Men, såsom utskottet redan

påpekat, har utskottet icke förbisett, att fall kunna finnas, då anställandet av

fullt sysselsatt personal är det enda rationella eller åtminstone det lämpligaste.

Utskottet har därför avfattat 10 § på sådant sätt, att frågan om anställandet

av fullt sysselsatt personal alltid blir föremål för överläggning vid de sammanträden,

som landsfiskalerna skola hålla innan de upprätta förslag till

polisdistriktsindelning. Och i 9 § har utskottet, såsom redan omnämnts,

medgivit rätt för länsstyrelse att, då ett särskilt behov av fullt sysselsatt

personal föreligger, framtvinga en härför lämpad distriktsindelning.

I sista stycket av 10 § har en rent redaktionell ändring vidtagits.

§■

Angående skälen till att utskottet icke bibehållit den föreslagna polisstyrelsen

utan åt länsstyrelserna överlämnat den befogenhet att avgöra

viktigare frågor om polispersonals tillsättande och entledigande, som enligt

förslaget tillkommer polisstyrelserna, får utskottet hänvisa till sin allmänna

motivering. Här må endast framhållas, att då utskottet för Stockholm velat

överlämna nämnda befogenhet åt överståthållarämbetet, utskottet förutsatt,

att genom en ändring i instruktionen för nämnda ämbete skall fastslås, att

hithörande frågor skola handläggas av överståthållaren själv.

Det torde knappast behöva påpekas, att under uttrycken »skilja från

.tjänsten» och »entlediga» icke faller ett avsättande såsom påföljd av svårt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

tjänstefel. I den mån sådant avsättande kan ske i administrativ ordning,

är befogenheten att meddela beslut härom i första instans förbehållen det

i nästföljande paragraf omnämnda poliskollegiet. Då den närmare bestämningen

av termen »konstitutorial» enligt förslaget skall meddelas i administrativ

ordning, har det synts utskottet oegentligt att låta nämnda term

förekomma i förevarande lag. I utskottets förslag har därför vid angivandet

av länsstyrelses befogenhet att entlediga befattningshavare vid polisväsendet

— en befogenhet, som enligt utskottets förslag har samma omfattning som

den befogenhet, vilken därutinnan i propositionen uppdragits åt polisstyrelsen

— använts ett annat uttryckssätt än i propositionen.

I fråga om tillsättande av fjärdingsman överensstämmer utskottets förslag

med gällande rätt så tillvida, att val av fjärdingsman regelrätt ankommer på

vederbörande kommun, vilket enligt § 6 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet innebär, att valrätten tillkommer kommunalstämman eller,

om kommunalfullmäktige finnas, dessa. Ny är bestämmelsen om att prövningen

av den valdes lämplighet överlämnas åt länsstyrelsen direkt och att

förordnande för den valde skall utfärdas ej av landsfiskalen utan av länsstyrelsen.

Ny är likaledes bestämmelsen om att landsfiskalen förklarats

skola på förhand yttra sig om de sökandes kompetens, en bestämmelse,

som har till ändamål att såvitt möjligt förebygga val av personer, som icke

kunna av länsstyrelsen godkännas. Länsstyrelsens befogenhet att, då val

fallit på olämplig person, själv tillsätta fjärdingsman torde för övrigt vara

i hög grad ägnad att förmå kommunerna att själva till fjärdingsman utse

den bland de sökande, som bäst lämpar sig för befattningen.

12 §.

Beträffande skälen till inrättandet av en särskild disciplindomstol tilllåter

sig utskottet att hänvisa till vad som tidigare anförts. Detaljbestämmelserna

i paragrafen äro i huvudsak hämtade från 1924 års förslag, dock

har antalet kommunaivalda ledamöter, såsom redan omnämnts, ökats från

två till tre.

Genom att förevarande stadgande måst upptagas i en särskild paragraf,

har numreringen av de följande paragraferna måst ändras. Den paragrafbeteckning,

som i det följande användes, hänför sig till utskottets förslag.

13 §.

Utöver vad utskottet redan yttrat angående förevarande paragraf må påpekas,

att utskottet efter mönstret av 10 § i lagen den 14 juni 1918 om

fattigvården något omredigerat det stadgande, som behandlar polisnämndens

förvaltningsbefogenhet. Genom ändringen torde måhända tydligare än förut

framgå, att polisnämnden har att vid sin medelförvaltning följa fastställd

stat och i samband med statens fastställande eller eljest av vederbörande

anslagsbeviljande representation meddelade föreskrifter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

15

Utskottet har icke funnit anledning att understödja det motionsvis framställda

kravet på införandet av obligatoriska polisnämnder i vissa städer.

Det skulle enligt utskottets förmenande icke vara lyckligt, om man sökte att

påtvinga stadsfullmäktige polisnämnder i fall, där inom stadsfullmäktige icke

alls förefinnes någon önskan att erhålla en sådan nämnd.

14 §.

Då enligt förslaget polisdistrikten själva hava att i första hand besluta

om sin organisation, följer därav, att de jämväl hava att bestämma, huruvida

viss befattning skall vara ordinarie eller icke. Detta har också kommit

till uttryck i 8 § 4 stycket i förevarande lagförslag. Jämväl vad landsbygden

beträffar är det av stor vikt, att det avgörande, varom här är fråga,

träffas under behörigt beaktande av polisväsendets behov, och då inrättandet

av ordinarie befattningar även med den reglering av statsbidraget,

som av utskottet föreslås, måste bliva förenat med ökad kostnad för kommunen

och det därför kan antagas, att man mångenstädes skall draga sig

för att i vederbörlig omfattning inrätta ordinarie befattningar, torde det vara

lämpligt, att beslut i dylik fråga underställes länsstyrelsens prövning. Genom

en sådan anordning blir länsstyrelsen också i stånd att förhindra, att statsverket

i fall, då ordinarie befattning till äventyrs icke behöves, belastas med

kostnader för pensionsbidrag eller ett oproportionerligt högt lönebidrag. I

enlighet med det anförda har utskottet föreslagit, att beslut i sådan fråga,

som avses i 8 § 4 stycket, skall underställas länsstyrelsens prövning.

Det sålunda föreslagna stadgandet torde få sin egentliga betydelse vid

den nya organisationens införande. Sedan denna en gång trätt i tillämpning,

torde värdet av rätten att vägra fastställelse å beslut, varigenom i visst polisdistrikt

vid sidan av en eller flera redan förefintliga extra ordinarie befattningar

ytterligare en sådan inrättas, icke böra överskattas. Erfordras uppenbarligen

i ett på antytt sätt organiserat distrikt, att ordinarie befattning inrättas,

torde länsstyrelsen hava att jämlikt 2 mom. i förevarande paragraf

hos distriktet göra framställning om erforderlig omorganisation. Att länsstyrelsen

därvid särskilt har att taga hänsyn till behovet av ordinarie personal

för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, synes utskottet

uppenbart.

För att underlätta den kontroll, som enligt paragrafen åligger länsstyrelsen,

har i 1 mom. av densamma införts stadgande om skyldighet för

polisdistrikt att hos länsstyrelsen anmäla även sådant, polisorganisationen

rörande beslut, som icke är av beskaffenhet att behöva underställas länsstyrelsens

prövning.

15 §.

Utöver de ändringar, som i avseende å statsbidragets belopp föreslagits

beträffande befattningshavare, som anställts för landstingsområde eller i polis
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

distrikt å den egentliga landsbygden — ändringar, varom utskottet tidigare

ordat — hava i förevarande paragraf endast vidtagits av tidigare ändringar

föranledda jämkningar av redaktionell art.

Om utskottet sålunda icke framställt något förslag i anledning av den av

herr Hage väckta motionen, är anledningen ingalunda den, att utskottet

anser det riktigt, att de mindre av de städer, som skola tillhandahålla reservpolismän,

därför åläggas proportionsvis tyngre bördor än de större. Men

utskottet har kommit till den uppfattningen, att någon ökad polisnumerär

ingenstädes nödvändiggöres av skyldigheten att tillhandahålla reservpolismän

och att följaktligen de mindre av de ifrågavarande städerna, långt ifrån

att obehörigen betungas genom nämnda skyldighet, tvärtom såsom en följd

av densamma komma att erhålla ett förhållandevis högre bidrag till sitt

polisväsen än de större.

16 §.

Utskottet, som icke har någon erinran mot förevarande paragraf, har funnit

det vara på sin plats att påpeka, att å kommunalförbund, om vars bildande

länsstyrelse jämlikt paragrafen förordnat, lagen om kommunalförbund

uppenbarligen är tillämplig i den mån ej annat följer av förevarande paragraf.

Att belasta lagen om kommunalförbund med en uttrycklig erinran

om att i lagen om polisväsendet i riket särskilda bestämmelser om vissa

kommunalförbund införts, synes utskottet icke av behovet påkallat.

IT och 20 §§ samt övergångsbestämmelsen.

De ändringar, som här intagits, äro alla direkta konsekvenser av ändringar,

som verkställts i föregående paragrafer.

Utskottet har ansett sig här böra erinra om att den Kungl. Maj:t tillkommande

rätten att meddela bestämmelser angående härads- och stadsfängelsers

byggande .uppenbarligen icke röner inverkan av vad i förslagets 8 § stadgas

om skyldighet för polisdistrikt att hålla arrestlokal.

2. Förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 § i stadgan den 13 juni 1913

(nr 79) om proportionellt valsätt vid vissa val inom

landsting och stadsfullmäktige m. fl.

I förevarande lagförslag har utskottet ej gjort annan ändring än att utskottet

utbytt ordet »polisstyrelse» mot ordet »poliskollegium».

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

17

3. Förslaget till förordning med vissa bestämmelser angående

befattningshavares vid polisväsendet rätt till lön och

pension m. m.

1 och 2 §§.

Här liar utskottet blott vidtagit sådana ändringar, som föranletts av de

ändringar, vilka förordats i avseende å förslaget till lag om polisväsendet

i riket.

5§-

Enligt utskottets uppfattning bör polisdistrikt icke skäligen förpliktas

att i något fall utbetala familj eunderstöd till avliden befattningshavares barn

efter det barnet uppnått 18 års ålder. I enlighet med denna sin uppfattning

har utskottet omarbetat paragrafen.

4. Förslaget till kungörelse angående tillägg till reglementet

den 31 december 1919 (nr 878) för statens anstalt

för pensionering av folkskollärare m. fl.

I detta förslag har utskottet icke föreslagit andra ändringar än sådana,

som föranledas av de i det under 1) upptagna lagförslaget företagna.

5. Förslaget till polisreglemente för riket.

Att de ändringar, som av utskottet föreslagits i det under 1) anmärkta

förslaget, måste draga med sig åtskilliga ändringar i förevarande förslag, är

uppenbart. Härom har utskottet'' utan att närmare ingå på sålrrnda erforderliga

ändringar allenast velat erinra.

I två avseenden synas utskottet sakliga ändringar böra tagas under övervägande.

Den i 5 § upptagna minimiåldern för vinnande av ordinarie anställning

är sålunda enligt utskottets uppfattning för låg. I 14 § torde man

lämpligen kunna med uppbördsborgen av svensk försäkringsanstalt jämställa

realsäkerhet samt borgen av kommun eller polisdistrikt. Därjämte torde

den i vissa paragrafer använda termen »konstitutorial», som synes ägnad att

giva anledning till missuppfattningar, böra utbytas mot en annan, förslagsvis

»ständigt förordnande».

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att ifrågavarande proposition

ej kunnat i oförändrat skick antagas, måtte

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) au 25 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

A) för sin del antaga följande

l:o) Lag om polisväsendet i riket.

1 §•

För polisverksamhetens upprätthållande

i enlighet med vad i denna

lag finnes stadgat skall riket vara indelat

i polisdistrikt.

Stad, så ock köping, som enligt

särskild bestämmelse är pliktig att bekosta

för köpingen erforderlig polispersonal,

skall utgöra särskilt polisdistrikt.

I övrigt skall landsfiskalsdistrikt

eller del därav, bestämd i den ordning,

som i 9 och 10 §§ här nedan sägs,

utgöra polisdisrikt.

2 §•

I stad skola polismän finnas anställda

i den omfattning, det erfordras för att

i staden upprätthålla allmän ordning

och säkerhet, verkställa spaning och annan

undersökning angående brott samt i

övrigt fullgöra den polisverksamhet, som

föranledes av särskilda stadganden eller

hävdvunnet bruk.

I annat polisdistrikt skola i erforder
-

1 §• .

1. För polisverksamhetens upprätthållande

i enlighet med vad i denna

lag finnes stadgat skall riket vara indelat

i polisdistrikt.

Stad, så ock köping, som enligt

särskild bestämmelse är pliktig att bekosta

för köpingen erforderlig polispersonal,

skall utgöra särskilt polisdistrikt.

I övrigt skall landsfiskalsdistrikt

eller del därav, bestämd i den ordning,

som i 9 och 10 §§ här nedan sägs,

utgöra polisdistx-ikt.

2. Med polisverksamhet förstås i

denna lag, vad angår stad, upprätthållande

av allmän ordning och säkerhet,

verkställande av spaning och annan

undersökning angående brott ävensom

den verksamhet i övrigt, som på grund

a v särskilda stadganden eller hävdvunnet

bruk åligger polispersonal i denna dess

egenskap.

Polisverksamheten på landsbygden omfattar

därjämte enligt denna lag biträde

vid åtgärd i utsökningsmål, vid indrivning

av utskylder eller böter och vid

annan handräckning.

2 §■

I stad, så ock i köping, som i 1 §

1 mom. andra stycket sägs, skola polismän,

i övriga polisdistrikt skola fjärdingsmän

(polismän) finnas anställda

i den omfattning, det erfordras för polisverksamhetens

ombesörjande inom vederbörande

polisdistrikt.

Viss polisman i köping eller fjärdingsman

må anställas för allenast så
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

19

(Kanyl. Maj:ts förslag.)

hg omfattning ''polismän finnas anställda

ej mindre för polisverksamhet, som i

första stycket sägs, än även till biträde

vid åtgärd i utsökningsmål, vid indrivning

av utskylder eller böter samt vid

annan handräckning.

Erfordras i övrigt å viss ort å landsbygden

polispersonal för att där upprätthålla

ordningen vid enstaka tillfällen

utan att anledning finnes att

härför anställa polismän, som avses i

andra stycket, varde i vederbörande

polisdistrikt en eller flera ordningsmän

tillsatta.

3 §•

Till förstärkning av den för upprätthållande

av allmän ordning och säkerhet

avsedda polisstyrkan inom visst

landstingsområde må polismän anställas

för landstingsområdet.

4

I de polisdistrikt, Konungen best

behov finnas anställda.

(Utskottets förslag.)

dan verksamhet, som omförmäles i 1 § 2

mom. första stycket, eller för allenast

sådan handräckningsverksamhet, som

avses i samma moments andra stycke.

Erfordras å viss ort å landsbygden

polispersonal för att där upprätthålla

ordningen vid enstaka tillfällen utan

att anledning finnes att härför anställa

fjärdingsmän, varde i vederbörande

polisdistrikt en eller flera ordningsmän

tillsatta.

3 §•

Till förstärkning av den för upprätthållande

av allmän ordning och säkerhet

avsedda polispersonalen inom visst

landstingsområde må polismän anställas

för landstingsområdet.

§•

immer, skola polismän för hela rikets

5 §•

I stad, vars invånarantal uppgår till minst 10,000, skall polisstyrkan vara

så stor, att staden må kunna, efter ty nedan sägs, av den regelbundet använda

polispersonalen tillhandahålla polismän (reservpolismän) för att vid

tillfälligt behov av polisförstärkning å annan ort där biträda vid upprätthållandet

av allmän ordning och säkerhet. Vad sålunda stadgats skall i län, där

stad med minst 10,000 invånare ej finnes, äga tillämpning å den stad inom

länet, Konungen bestämmer.

Stad, som i första stycket sägs, skall tillhandahålla en reservpolisman för

varje fullt tal av 10,000 invånare; uppgår invånarantalet icke till 10,000 eller

skulle enligt nämnda grund numerären understiga tre, skola ändock tre

reservpolismän ställas till förfogande.

Stads skyldighet att tillhandahålla reservpolismän skall för varje år bestämmas

på grundvalen av de befolkningsuppgifter, som under nästföregående

år av vederbörande statsmyndighet offentliggjorts.

Konungen äger bestämma, i vad mån reservpolismännen skola utgöras av

polisbefäl eller vara beridna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra särskilda utskottets utlåtande Ar 1.

(Kungl. Muj-.ts .förslag.) (Utskottets förslag.)

6 §. 6 §.

I stad, som jämlikt 5 § skall till- I stad, som jämlikt 5 § skall tillhandahålla

reservpolismän, skall i er- handahålla reservpolismän, skall i erforderlig

utsträckning finnas i polis- forderlig utsträckning finnas anställd

skola utbildad polispersonal för spa- för spaning och annan undersökning

ning och annan undersökning angå- angående brott särskilt utbildad polisende

brott (kriminalpolisavdelning). personal (kriminalpolisavdelning).

Vid kriminalpolisavdelning, som på grund av stadgandet i första stycket

eller eljest i stad inrättas, skola, om och till det antal Konungen förordnar,

finnas anställda polismän för kriminalpolisverksamhet huvudsakligen utom

staden.

? §■_

Jämväl annan polisman än sådan,

som avses i 5 § eller 6 § andra stycket,

må, därest hans avlöning, efter ty

nedan sägs, helt eller delvis bestrides

av statsmedel, användas för polisverksamhet

utom det område, för vilket

han är anställd.

Närmare bestämmelser angående

polismans användning utom det område,

för vilket han är anställd, meddelas

av Konungen.

8 §•

Polisdistrikt är pliktigt att skäligen

avlöna de polismän, vilka jämlikt 2,

4, 5 och 6 §§ skola finnas anställda i

distriktet, samt de övriga befattningshavare,

som för polisverksamhetens

upprätthållande äro erforderliga, att

med skälig pension förse de befattningshavare,

vilkas verksamhet är av

stadigvarande beskaffenhet, att, då befattningshavare

avlidit i följd av skada,

som åsamkats i tjänsten, till hans

änka och barn utgiva skäligt familjeunderstöd

samt att till avliden befattningshavares

dödsbo utbetala skälig begravningshjälp.

7 §''

Jämväl annan befattningshavare vid

polisväsendet än sådan, som avses i 5 §

eller 6 § andra stycket, må, därest

hans avlöning, efter ty nedan sägs,

helt eller delvis bestrides av statsmedel,

användas för polisverksamhet

utom det område, för vilket han är am

ställd.

Närmare bestämmelser angående

fjärdingsmans och andra polismäns användning

utom det område, för vilket

vederbörande befattningshavare är anställd,

meddelas av Konungen.

8 §•

Polisdistrikt är pliktigt att skäligen

avlöna de fjärdingsman, ordningsmän

eller andra polismän, vilka jämlikt 2,

4, 5 eller 6 § skola finnas anställda i

distriktet, samt de övriga befattningshavare,

som för polisverksamhetens

upprätthållande äro erforderliga, att

med skälig pension förse innehavare av

befattning, som är av stadigvarande beskaffenhet

och av vilken befattningshavaren

kan an tagas bliva helt sysselsatt (ordinarie

befattning) samt att, dåbefattningshavare

avlidit i följd av skada, som

åsamkats i tjänsten, till hans änka

och barn utgiva skäligt familj eunderstöd

ävensom till dödsboet utbetala

skälig begravningshjälp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Ändra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

21

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

Polisdistrikt åligger tillika att draga Polisdistrikt åligger tillika att draga

försorg om uniformering ocli beväp- försorg om föreskriven uniformering

ning av distriktets polispersonal samt och beväpning av distriktets polisom

materiel, byggnader, arrestlokal, personal samt att i erforderlig utsträcktelefon

och övriga för behörig utrust- ning ombesörja materiel, byggnader,

ning av distriktets polisväsen er)order- arrestlokal, telefon och övriga anordliga

anordningar. ning ar för behörig utrustning av distrik
tets

polisväsen.

För särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet är det polisdistrikt,

Konungen bestämmer, skyldigt att draga försorg.

I samband med fastställandet av I samband med fastställandet av

befattningshavares avlöning skall jämväl den med viss befattning förenade lönen

bestämmas, huruvida befattningen skall skall jämväl bestämmas, huruvida bevara

av stadigvarande natur. fattningen skall vara ordinarie.

Har landsting beslutat upprättandet av polisavdelning för ändamål, som

i 3 § sägs, skall vad i första, andra och fjärde styckena stadgats äga motsvarande

tillämpning å landstinget.

Angående polisdistrikts och lands- Angående polisdistrikts och landstings

rätt till bidrag av statsmedel tings rätt till bidrag av statsmedel

stadgas i 14 §. stadgas i 15 §.

. 9f''

Landsfiskalsdistrikts indelning i polisdistrikt

skall såsom regel ske på sådant

sätt, att i varje polisdistrikt åtminstone

en polisman kan antagas erhålla full

sysselsättning.

Skulle på grund av visst områdes avskilda

läge eller annan särskild omständighet

området ieke lämpligen kunna

sammanföras med, annat till ett polisdistrikt,

må områd,et bilda eget polisdistrikt,

ändock att det icke kan gira

full sysselsättning åt en polisman.

Polisdistrikt bör bildas av en eller

flera hela kommuner. Bär så icke lämpligen

kan äga rum, må indelningen ske

utan iakttagande av de, särskilda kommunernas

gränser.

Vid indelnings verkställande skall

hänsyn tagas ej blott till folkmängd,

ytinnehåll, näringar, kommunikationer,

behovet av polispatrullering och övriga

på polisverksamhetens omfattning inver
-

9§.

Landsfiskalsdistrikts indelning i polisdistrikt

skall, såvitt ske kan, verkställas

på sådant sätt, att de särskilda polisdistrikten

komma att bestå av en eller

flera hela kommuner.

Till ett polisdistrikt må ej hänföras

mer än en kommun, där ej vederbörande

kommuner själva sådant påyrka eller

det för polisverksamhetens behöriga upprätthållande

finnes särskilt påkallat.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

kände omständigheter, än även därtill,

att det i visst polisdistrikt kan finnas

lämpligt, att en eller flera polismän sysselsättas

med allenast sådan verksamhet,

som avses i 2 § första stycket, eller med

allenast sådan handräckningsverksamhet,

som omförmäles i samma paragrafs

andra stycke.

10 §.

Då landsfiskalsdistrikt skall indelas

i polisdistrikt, skall landsfiskalen

lämna varje kommun inom landsfiskalsdistriktet

tillfälle att utse två

ombud, med vilka landsfiskalen skall

överlägga om huru indelningen bör ske.

Landsfiskalen åligger därpå att med

iakttagande av de i 9 § angivna grunderna

uppgöra förslag till indelning.

Efter det vederbörande kommuner erhållit

tillfälle att yttra sig angående

förslaget, liar länsstyrelsen att besluta

i ärendet.

Sedan landsfiskalsdistrikt indelats i

polisdistrikt, må länsstyrelse, därest förhållandena

så kräva, förordna om ny

indelning av landfiskalsdistriktet.

11 §•

1. I Stockholm, så ock i varje län

skall finnas en polisstyrelse.

Polisstyrelse tillkommer

att tillsätta innehavare av sådan befattning

vid polisväsendet, som skall vara

av stadigvarande natur (ordinarie befattningshavare)

;

(Utskottets förslag.)

10 §.

Då landsfiskalsdistrikt skall indelas

i polisdistrikt, skall landsfiskalen lämna

varje kommun inom landsfiskalsdistriktet

tillfälle att utse två ombud,

med vilka landsfiskalen skall överlägga

om huru indelningen bör ske.

Vid överläggningen skall särskilt tagas

tinde.r omprövning, om och i vad mån

för polisverksamhetens behöriga upprätthållande

kan erfordras, att till ett

och samma polisdistrikt hänföres mer

än en kommun. Landsfiskalen åligger

därpå att med ledning av vad vid överläggningen

förekommit och med iakttagande

av de i 9 § angivna grunderna

uppgöra förslag till indelning.

Efter det vederbörande kommuner erhållit

tillfälle att yttra sig angående

förslaget, har länsstyrelsen att besluta

i ärendet.

Då förhållandena påkalla ändrad

indelning, må länsstyrelsen därom förordna,

och skall den nya indelningen

ske i den ordning, som ovan sagts.

11 §•

1. Befogenhet att tillsätta ordinarie

befattningshavare vid polisväsendet samt

att i fall, då sådant enligt gällande bestämmelser

må ske, från tjänsten på

grund av visad olämplighet skilja ordinarie

befattningshavare eller extra befattningshavare,

som varit, anställd vid.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 23

(Kuwjl. Maj:ts förslag.)

att, då ordinarie befattningshavare,

vilken icke erhållit konstitutorial, eller

extra befattningshavare, som varit anställd

vid polisväsendet i minst två år

i följd, bejinnes för tjänsten olämplig,

skilja honom därifrån; samt

att behandla frågor om disciplinär

bestraffning av befattningshavare vid

polisväsendet.

Fråga om disciplinär bestraffning

skall hänskjutas till polisstyrelse, så

snart vederbörande polischef anser

strängare straff än varning, förlust av

löneförmåner i sju dagar eller mistning

av tjänsten under samma tid böra

tillämpas. Annan fråga om disciplinär

bestraffning må efter klagan behandlas

av polisstyrelse.

2. Av polisstyrelses ledamöter skola

tvä utses av Konungen. Be övriga skola

väljas av länets landsting och av stadsfullmäktige

i den eller de städa'' inom

länet, som enligt 5 § är o skyldiga att

tillhandahålla reservpolismän. Landsting

och stadsfullmäktige, som nyss sagts,

skola utse vardera tre ledamöter. Samtliga

ledamöter skola utses för en tid av

fyra kalenderår i sänder.

Av de av Konungen utsedda ledamöterna

förordnar Konungen den ene

till polisstyrelsens ordförande och den

andre till dess vice ordförande. Val

av övriga ledamöter skall, där det äskas

av minst en fjärdedel av de i valet

deltagande, ske proportionellt på sätt

därom är särskilt stadgat. För varje

ledamot skall utses minst en suppleant

för tid och på sätt, som för ledamoten

föreskrivits.

I polisstyrelses överläggningar och

beslut skola, utom de av Konungen tillsatta

ledamöterna, deltaga, om fråga angående

polispersonal i viss stad, som

enligt 5 § är skyldig att tillhandahålla

(Utskottets förslag.)

polisväsendet i minst två år i följd, tillkommer

i stad länsstyrelsen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungi. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

reservpolismän, skall behandlas, de av,

stadsfullmäktige i nämnda stad valda

ledamöterna, och, om fråga angående

annan polispersonal skall behandlas, de

ledamöter, som valts av vederbörande

landsting.

Polisstyrelse är icke beslutför, om ej

minst fyra ledamöter äro närvarande.

Angående fattande av beslut galle vad

i rättegångsbalken finnes stadgat om

omröstande till dom i annan domstol

än häradsrätt.

En av de av Konungen utsedda ledamöterna

skall vara borgmästare, lagfaren

rådman eller häradshövding. Fråga om

disciplinär bestraffning må ej behandlas,

om ej sistnämnde ledamot är närvarande.

Polischef eller någon, som under

polischef har anställning vid polisväsendet,

må ej vara ledamot eller suppleant

i polisstyrelse.

Ledamot eller suppleant i polisstyrelse

må ej heller den vara, som

icke uppnått 25 års ålder,

är under förmynderskap eller i

konkurstillstånd,

är förklarad ovärdig att vidare nyttjas

i rikets tjänst eller eljest på grund

av honom ådömd straffpåföljd icke må

utöva allmän befattning eller genom

utslag, vilket ännu icke vunnit laga

kraft, är dömd till straffpåföljd, varom

sist förmäles, eller är ställd under

framtiden för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd, eller

är förklarad ovärdig att föra annans

talan inför rätta.

3. Befogenhet att antaga extra befattningshavare

vid polisväsendet samt

att entlediga befattningshavare i fall,

då rätt därtill icke är polisstyrelsen

förbehållen, tillkommer för landsbygden

länsstyrelsen och för stad vederbörande

polischef.

Myndighet, som i första stycket av

2. Befogenhet att i stad tillsätta och

entlediga befattningshavare i andra fall

än som avses i 1 mom., så ock att, där

så erfordras, bestämma den ort, där bebefattningshavare

skall vara bosatt, tillkommer

vederbörande polischef.

3. Bå innehavare av fjärdingsmansbefattning

skall tillsättas, har lands
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

25

(Kungl. Maj:ts förslag.)

detta moment sägs, äger att, där så erfordras,

bestämma den ort, där befattningshavare

skall vara bosatt.

4. Vad i denna paragraf föreskrives

angående tillsättande, entledigande och

disciplinär bestraffning av befattningshavare

vid polisväsendet skall icke äga

tillämpning å de vid polisväsendet

anställda statstjänstemännen, polismästare,

andra ledamöter av poliskammare,

polisdomare, polisintendenter,

stadsfiskaler, polisassessorer, polissekreterare

eller polisnotarier.

(Utskottets förslag.)

fiskalen att avgiva yttrande angående de

sökande med uttryckligt angivande beträffande

varje sökande, huruvida landsfiskalen

anser honom fullt lämplig för

befattningen eller icke. Därefter skall

i polisdistrikt, som består av en kommun

eller del av sådan, kommunen förrätta

val av fjärdingsman. Den sålunda valde

skall av länsstyrelsen förordnas till fjärdingsman,

där icke särskilda skäl annat

föranleda. Består polisdistrikt av mer

än en kommun och har för polisverksamhetens

upprätthållande bildats kommunalförbund,

tillkommer valrätt, som

nyss sagts, förbundets direktion. Har

kommunalförbund icke bildats, skola

samtliga till polisdistriktet hörande

kommuner var för sig företaga val av

fjärdingsman. Fnas kommunerna om

valet, skall vad ovan stadgats om val i

polisdistrikt, som består av en kommun,

äga tillämpning. Falla kommunernas

val å olika personer, skall en av de av

kommunerna välde av länsstyrelsen förordnas

till fjärdingsman, där icke särskilda

skäl annat föranleda.

4. Med den inskränkning, som följer

av stadgandet i 3 mom., utövas de befogenheter,

som avses i 1 och 2 mom.,

för landsbygden av länsstyrelsen.

5. Vad i denna paragraf stadgats

om fjärdingsman och andra befattningshavare

vid polisväsendet skall icke äga

tillämpning å de vid polisväsendet

anställda statstjänstemännen, polismästare,

andra ledamöter av poliskammare,

polisdomare, polisintendenter,

stadsfiskaler, polisassessorer, polissekreterare

eller polisnotarier.

12 §.

1. I varje landstingsområde, så ock

■i stad, som ej deltager i landsting, skall

finnas poliskollegium för behandling av

dit hänskjutna frågor om disciplinär

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Knngl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

bestraffning av de befattningshavare vid

polisväsendet, vilka tillsättas i den ordning,

som i 11 § 1—4 mom. sägs.

Fråga om disciplinär bestraffning

skall hänskjutas till poliskollegium, så

snart vederbörande polischef anser

strängare straff än varning, förlust av

löneförmåner i sju dagar eller mistning

av tjänsten under samma tid

böra tillämpas. Annan fråga om

disciplinär bestraffning må efter klagan

behandlas av poliskollegium.

2. Poliskollegium skall bestå av fyra

ledamöte)'', av vilka ordföranden tillsättes

av Konungen och de övriga av landstinget

eller, vad beträffar stad, som ej

deltager i landsting, av stadsfullmäktige.

Samtliga ledamöter skola utses för en

tid av fyra kalenderår i sänder.

Till ordförande må förordnas allenast

borgmästare, lagfaren rådman eller

häradshövding. Val av de ledamöter, som

icke tillsättas av Konungen, skall, där

det äskas av minst en fjärdedel av de

i valet deltagande, ske proportionellt

på sätt därom är särskilt stadgat.

För varje ledamot skall utses minst

en suppleant för tid och på sätt, som

för ledamoten föreskrivits.

Poliskollegium är icke beslutfört, om

ej ordföranden och två av ledamöterna

äro närvarande. Angående fattande av

beslut gälle vad i rättegångsbalken

finnes stadgat om omröstande till dom

i annan domstol än häradsrätt.

Polischef eller någon, som under

polischef har anställning vid polisväsendet,

må ej vara ledamot eller

suppleant i poliskollegium,

Ledamot eller suppleant i poliskollegium

må ej heller den vara, som

icke uppnått 25 års ålder,

är under förmynderskap eller i

konkurstillstånd,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr I.

27

(Kung!. Maj:ts förslag.)

12 §.

1. I kommun, som bildar eget polisdistrikt,

må polisnämnd tillsättas.

Polisnämnd tillkommer

att upprätta förslag till löne-, omkostnads-

och, i förekommande fall,

pensionsstat för polisväsendet i polisdistriktet

samt till erforderliga ändringar

i dess polisorganisation;

att besluta i ärenden angående förvaltningen

av de till polisväsendet anslagna

medlen och av de för polisväsendet

använda fastigheterna; samt

att till vederbörande myndigheter

avgiva yttranden och göra framställningar

i frågor av betydelse för polisväsendet.

Vad sålunda stadgats skall icke utgöra

hinder för kommun att besluta,

att polisnämnd skall utöva allenast

viss eller vissa av de ovan angivna

befogenheterna.

2. Då ordinarie befattningshavare

skall tillsättas i polisdistrikt, som icke

enligt 5 § är skyldigt att tillhandahålla

reservpolismän, skall, om polisnämnd där

finnes, åt nämnden lämnas tillfälle att,

efter det polischefen avgivit yttrande

angående de sökande, till polisstyrelsen

avgiva sådant yttrande. Finnes i polisdistrikt,

som nyss sagts, polisnämnd icke

(Utskottets förslag.)

är förklarad ovärdig att vidare

nyttjas i rikets tjänst eller eljest på

grund av honom ådömd straffpåföljd

icke må utöva allmän befattning eller

genom utslag, vilket ännu icke vunnit

laga kraft, är dömd till straffpåföljd,

varom sist förmäles, eller är ställd

under framtiden för brott, vilket kan

medföra sådan påföljd, eller

är förklarad ovärdig att föra annans

talan inför rätta.

13 §.

1. I kommun, som bildar eget polisdistrikt,

må polisnämnd tillsättas.

Polisnämnd, som icke äger taga befattning

med fråga, som faller under

polischefens befälsmyndighet, tillkommer

att upprätta förslag till löne-, omkostnads-

och, i förekommande fall,

pensionsstat för polisväsendet i polisdistriktet

samt till erforderliga ändringar

i dess polisorganisation,

att förvalta tillpolisväsendet anslagna

medel och för polisväsendet använda

fastigheter och annan egendom, samt

att till vederbörande myndigheter

avgiva yttranden och göra framställningar

i- frågor av mera allmän betydelse

för polisväsendet.

Vad sålunda stadgats skall icke ut

göra hinder för kommun att besluta,

att polisnämnd skall utöva allenast

viss eller vissa av de ovan angivna

befogenheterna.

2. Innan annan ordinarie befattningshavare

än ordinarie fjärdingsman tillsättes

i polisdistrikt, där polisnämnd

finnes tillsatt, skall nämnden hava erhållit

tillfälle att, efter det polischefen

avgivit yttrande angående de sökande,

till länsstyrelsen avgiva sådant yttrande.

Finnes polisnämnd icke tillsatt,

skall tillfälle att avgiva yttrande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

tillsatt, skall yttrande angående de sö- angående de sökande i stället lämnas

kande i stället avgivas av vederbörande vederbörande magistrat, stadsstyrelse,

magistrat, stadsstyrelse, kommunalförbundsdirektion

eller kommunalnämnd.

3. Tillsättandet av polisnämnd an
-

kommer ä

Polisnämnd

vederbörande kommun,

skall bestå av fem leda
-

kommunalförbundsdirektion eller kommunalnämnd.

3. Tillsättandet av polisnämnd ankommer

å vederbörande kommun.

Polisnämnd skall bestå av fem leda
-

möter, varjämte för varje ledamot skall möter, varjämte för varje ledamot skall

finnas minst en suppleant. Val av

ledamöter sker för en tid av fyra kalenderår

i sänder ocli skall, där det

äskas av minst en sjättedel av de väl

jande, ske proportionellt på sätt därom

finnes särskilt stadgat. Polisnämnd

utser inom sig ordförande och

vice ordförande.

Vad i 11 § stadgas om hinder för

att vara ledamot eller suppleant i

polisstyrelse skall gälla jämväl i avseende

å ledamöter och suppleanter i

polisnämnd.

4. Utöver vad

finnas minst en suppleant. Val av

ledamöter sker för en tid av fyra kalenderår

i sänder och skall, där det

äskas av minst en sjättedel av de väljande,

ske proportionellt på sätt därom

finnes särskilt stadgat. Polisnämnd

utser inom sig ordförande och vice

ordförande.

Vad i 12 § stadgas om hinder för

att vara ledamot eller suppleant i

poliskollegium skall gälla jämväl i avseende

å ledamöter och suppleanter

i polisnämnd.

i denna paragraf finnes stadgat skola föreskrifterna i 45,

i förordningen den 21 mars 18(52 om kommunalstyrelse

46, 48—53 och 56 ot> _ _ . „

på landet i tillämpliga delar lända till efterrättelse i avseende å polisnämnd.

5. För Stockholm skall vad som stadgas i 3 inom. första stycket och 4

inom. lända till efterrättelse allenast i den mån icke Konungen genom särskilt

utfärdade bestämmelser annorlunda förordnar.

13 §.

1. Varder i polisdistrikt eller av

landsting i avseende å befattningshavare

vid polisväsendet beslut fattat

angående avlöning, pensionering, familjeunderstöd

eller begravningshjälp,

skall beslutet underställas länsstyrelsens

prövning.

Beslut, som sålunda underställes,

skall antingen oförändrat fastställas

eller ogillas. Vägras fastställelse, skall

skäl därtill uppgivas.

14 §.

1. Varder i polisdistrikt eller av

landsting i avseende å befattningshavare

vid polisväsendet beslut fattat

angående avlöning, pensionering, familjeunderstöd

eller begravningshjälp

eller i fråga, som avses i 8 § 4 stycket,

skall beslutet underställas länsstyrelsens

prövning.

Beslut, som sålunda underställes,

skall antingen oförändrat fastställas

eller ogillas. Vägras fastställelse, skall

skäl därtill uppgivas.

Om beslut, som eljest fattas angående

polisväsendets organisation, skall

anmälan göras hos länsstyrelsen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

29

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2. Finner länsstyrelse, att avlöning, pension, familjeunderstöd eller begravningshjälp

av polisdistrikt eller landsting bestämts till lägre belopp än

som kan anses skäligt eller att polisdistrikt eller landsting eljest uppenbarligen

åsidosätter sina åligganden enligt denna lag, skall länsstyrelsen lios

polisdistriktet eller landstinget göra framställning om rättelse.

Yidtages ej i anledning av länsstyrelsens framställning erforderlig åtgärd,

äger länsstyrelsen därom förordna. Finnes det vara av nöden, må länsstyrelsen

förelägga lämpligt vite och till sådant vite fälla.

14 §.

1. Polisdistrikts kostnader för polispersonal,

som i distriktet tinnes anställd

för hela rikets behov, för avlöning

och pensionering av kriminalpolisman,

som avses i 6 § andra

stycket, för begravningshjälp till sådan

kriminalpolismans dödsbo samt för

särskilda anordningar för polisväsendet

i dess helhet skola gottgöras polisdistriktet

av statsmedel.

Kostnaden lör ''polisstyrelsernas verksamhet

bestrides av statsmedel.

2. Till kostnaden för avlöning av

befattningshavare vid polisväsendet,

vilka anställts för landstingsområde

eller i polisdistrikt, som avses i 1 §

tredje stycket, bidrager statsverket med

en tredjedel. Efter enahanda grund

utgiver statsverket bidrag till landstings

eller dylikt polisdistrikts kostnad

för familjeunderstöd och begravningshjälp

samt för sjukvård, som må tillkomma

för landstingsområdet eller i

polisdistriktet anställd befattningshavare

vid skada, som i tjänsten åsamkats

honom.

3. Befattningshavare, vilken anställts

för landstingsområde eller i

15 §.

1. Polisdistrikts kostnader för polispersonal,

som i distriktet finnes anställd

för hela rikets behov, för avlöning

och pensionering av kriminalpolisman,

som avses i 6§ andrastycket,

för begravningshjälp till sådan kriminalpolismans

dödsbo samt för särskilda

anordningar för polisväsendet

i dess helhet skola gottgöras polisdistriktet

av statsmedel.

Kostnaden löv poliskollegiernas verksamhet

bestrides av statsmedel.

2. Till kostnaden för avlöning av

befattningshavare vid polisväsendet,

vilken anställts för landstingsområde,

så ock till kostnaden för avlöning av

den, som i polisdistrikt, varom i 1 § 1

mom. tredje stycket förmäles, innehar

eller uppehåller ordinarie befattning,

bidrager statsverket med hälften. Efter

enahanda grund utgiver statsverket

bidrag till landstings eller dylikt polisdistrikts

kostnad för familjeunderstöd

och begravningshjälp samt för sjukvård,

som må tillkomma för landstingsområdet

eller i polisdistriktet anställd

befattningshavare vid skada,

som i tjänsten åsamkats honom.

Till kostnaden för avlöning av den,

som i polisdistrikt, varom i 1 § 1 mom.

tredje stycket förmäles, innehar eller

uppehåller icke ordinarie befattning, bidrager

statsverket med en femtedel.

3. Ordinarie befattningshavare, vilken

anställts för landstingsområde

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

polisdistrikt, som avses i 1 § tredje

stycket, må pensionsförsäkras i statsanstalt

enligt vad därom tinnes särskilt

stadgat. Vill landsting eller polisdistrikt

på annat sätt ombesörja pensionering

av sådan befattningshavare,

bidrager staten med två niondelar av

den utgående pensionen.

(Utskottets förslag.)

eller i polisdistrikt, som avses i 1 §

1 mom. tredje stycket, må pensionsförsäkras

i statsanstalt enligt vad därom

tinnes särskilt stadgat. Vill landsting

eller polisdistrikt på annat sätt ombesörja

pensionering av sådan befattningshavare,

bidrager statsverket med

en tredjedel av den utgående pensionen.

4. Till polisdistrikt, som skall tillhandahålla reservpolismän, utgår statsbidrag

för varje reservpolisman, som skall tillhandahållas, med en tredjedel

av de sammanlagda löneförmåner, som årligen tillkomma i distriktet anställd

polisman med lägsta lön inom den tjänstegrad, reservpolismannen skall tillhöra.

Har polisdistrikt tillhandahållit reservpolispersonal, bestrider statsverket

ej mindre vad av vederbörande polismans lön belöper å tid, som han tjänstgjort

utom distriktet, ävensom reservpolispersonalens transport till och från

tjänstgöringsorten, personalens bostad och kost under tjänstgöringstiden samt

särskilda kostnader för hästar och fordon, än även dagarvode till varje polisman.

5. Om polisman i annat fall än

som avses i 4 mom. på grund av föreskrift

i denna lag tjänstgör utom det

område, för vilket han är anställd,

bestridas därigenom uppkommande

särskilda kostnader av statsverket.

Därest polismannens lön endast delvis

bekostas av statsverket, skall jämväl

vad av lönen belöper å tid, som

han sålunda tjänstgör, helt bestridas

av statsmedel.

6. Har polisman skadats i tjänsten,

medan han på grund av stadgande i

denna lag tjänstgjort utom det område,

för vilket han är anställd, skola

av statsmedel gäldas alla de kostnader,

som på grund av skadan må åvila

vederbörande landsting eller polisdistrikt.

5. Om befattningshavare vid polisväsendet

i annat fall än som avses i

4 mom. på grund av föreskrift i denna

lag tjänstgör utom det område, för

vilket han är anställd, bestridas därigenom

uppkommande särskilda kostnader

av statsverket. Därest befattningshavarens

lön endast delvis bekostas

av statsverket, skall jämväl vad

av lönen belöper å tid, som han sålunda

tjänstgör, helt bestridas av

statsmedel.

6. Har befattningshavare vid polisväsendet

skadats i tjänsten, medan han

på grund av stadgande i denna lag

tjänstgjort utom det område, för vilket

han är anställd, skola av statsmedel

gäldas alla de kostnader, som på

grund av skadan må åvila vederbörande

landsting eller polisdistrikt.

7. Angående statsbidrag till telefonkostnader, så ock angående ersättning

till polisman för skada å kläder är särskilt stadgat.

15 §. 16 §.

Skall polisdistrikt bestå av kommun Skall polisdistrikt bestå av kommun

eller del av kommun, skola polis- eller del av kommun, skola polisdistriktets

rättigheter tillkomma och distriktets rättigheter tillkomma och

dess skyldigheter åvila kommunen. dess skyldigheter åvila kommunen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

31

(Kungl. Maj:ts forslar/.) (Utskottets förslag.)

Om polisdistrikt skall bestå av område från mer än en kommun, äger

länsstyrelsen, där det linnes erforderligt, förordna, att de kommuner, som

helt eller delvis ingå i distriktet, skola för polisverksamhetens upprätthållande

bilda kommunalförbund. Kan enighet icke uppnås angående förbundsordningen,

äger länsstyrelsen att därom förordna. Sedan kommunalförbund

enligt länsstyrelsens förordnande kommit till stånd, må länsstyrelsen, på

ansökan av förbundsmedlem, förordna om ändring av förbundsordningen.

Ej må utan länsstyrelsens medgivande kommunalförbund, som nu sagts,

upplösas eller förbundsmedlem vinna utträde. Meddelas ej förordnande,

varom i detta stycke förmäles, och överenskomma ej ändock kommunerna

att bilda kommunalförbund, ankomme på dem att träffa de avtal, som i följd

av gemenskapen må erfordras.

För polisverksamhetens upprätthållande bildat kommunalförbund utövar

polisdistriktets rättigheter och fullgör dess skyldigheter.

Då polisdistrikt består av område från mer än en kommun, skola polisdistriktets

kostnader för polisväsendet fördelas emellan de olika kommunerna

efter polispersonalens sannolika användning i de särskilda delarna av polisdistriktet.

Kan överenskommelse härom icke träffas, ankommer tvistens

avgörande på länsstyrelsen.

I avseende å polisväsendet skall vad som stadgas angående kommun äga

motsvarande tillämpning beträffande köping, som icke utgör egen kommun,

så ock beträffande municipalsamhälle, såvida ordningsstadgan för rikets

städer äger tillämpning i köpingen eller municipalsamhället.

16 §.

Konungen äger meddela närmare

bestämmelser angående

1) chefskapet över polispersonal;

2) polisskola;

3) tillsättning och entledigande av

befattningshavare vid polisväsendet;

4) polispersonalens tjänstedräkt,

tjänstetecken och beväpning;

5) befattningshavares skyldigheter;

6) befattningshavares disciplinära

bestraffning;

7) polisstyrelses tjänstgöring och

förfarandet inför polisstyrelse; samt

8) utbetalning av statsbidrag till

polisdistrikt och landsting.

17 §.

Yad i denna lag finnes stadgat utgör

ej hinder för att polisbevakning

på statens bekostnad ombesörjes i

17 §.

Konungen äger meddela närmare

bestämmelser angående

1) chefskapet över polispersonal;

2) polisskola;

3) tillsättning och entledigande av

befattningshavare vid polisväsendet;

4) polispersonalens tjänstedräkt,

tjänstetecken och beväpning;

5) befattningshavares skyldigheter;

6) befattningshavares disciplinära

bestraffning;

7) polislcollegiims tjänstgöring och

förfarandet inför ''poliskollegium; samt

8) utbetalning av statsbidrag till

polisdistrikt och landsting.

18 §.

Yad i denna lag finnes stadgat utgör

ej hinder för att polisbevakning

på statens bekostnad ombesörjes i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

annan ordning än i denna lag sägs, ej

heller för att dylik bevakning anordnas

på enskild bekostnad vid visst

företag, vid viss tillställning eller eljest

i särskilt fall.

18 §.

Vite, som utdömes enligt denna

lag, tillfaller kronan.

19 £.

Klagan över beslut, som enligt

denna lag meddelas av annan polischef

än polismästaren i Stockholm, må

föras hos länsstyrelse i den ordning,

som för överklagande av förvaltande

myndigheters och ämbetsverks beslut

är bestämd.

Klagan över beslut, som enligt

denna lag meddelas av länsstyrelse

eller polismästaren i Stockholm eller

•polisstyrelse, må föras hos Konungen

i vederbörande statsdepartement i den

ordning, som nyss sagts.

Över vägrad fastställelse av beslut,

som avses i 13 § 1 inom., må klagan

föras jämväl av den, som fattat beslutet.

Denna lag träder, såvitt den avser

stad, köping, som omförmäles i 1 §

andra stycket, eller landsting, i kraft

den 1 januari 1926, från och med vilken

dag hittills gällande bestämmelser om

bidrag till polispersonal, som anställts

för landstingsområde, ävensom

övriga, för polisdistrikt, som nu sagts,

eller för landstingsområde meddelade,

mot denna lag stridande föreskrifter

skola upphöra att gälla.

Fattas före nämnda dag, men efter

det lagen utkommit av trycket, i polis
-

(Utskottets förslag.)

annan ordning än i denna lag sägs, ej

heller för att dylik bevakning anordnas

på enskild bekostnad vid visst

företag, vid viss tillställning eller eljest

i särskilt fall.

19 §.

Vite, som utdömes enligt denna

lag, tillfaller kronan.

20 §.

Klagan över beslut, som enligt

denna lag meddelas av annan polischef

än polismästaren i Stockholm, må föras

hos länsstyrelse i den ordning, som

för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är

bestämd.

Klagan över beslut, '' som enligt

denna lag meddelas av länsstyrelse

eller polismästaren i Stockholm eller

poliskollegium, må föras hos Konungen

i vederbörande statsdepartement i den

ordning, som nyss sagts.

Över vägrad fastställelse av beslut,

som avses i 14 § 1 mom. första stycket,

må klagan föras jämväl av den, som

fattat beslutet.

Denna lag träder, såvitt den avser

stad, köping, som omförmäles i 1 §

1 mom. andra stycket, eller landsting,

i kraft den 1 januari 1926, från och

med vilken dag hittills gällande bestämmelser

om bidrag till polispersonal,

som anställts för landstingsområde,

ävensom övriga, för polisdistrikt,

som nu sagts, eller för landstingsområde

meddelade, mot denna

lag stridande föreskrifter skola upphöra

att gälla.

Fattas före nämnda dag, men efter

det lagen utkommit av trycket, i polis
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

33

(Kungl. Maj:ts förslag.)

distrikt, som ovan sagts, eller av landsting

beslut, som avses i 13 § 1 mom.

och som skall lända till efterrättelse

jämväl efter det lagen trätt i kraft,

skall å beslutet i vad det rör sistberörda

tid tillämpas vad i denna la:

finnes stadgat om

dylikt beslut.

Polisstyrelserna skola tillsättas så

tidigt, att de i fråga om polispersonal,

som är anställd i polisdistrikt, vara

underställning

O

av

denna lag skall

aga

pnmg

från

och med år 1926, eller för landstingsområde,

må kunna träda i verksamhet

från och med nämnda år.

(Utskottets förslag.)

distrikt, som ovan sagts, eller av landsting

beslut, som avses i 14 § 1 mom.

första stycket och som skall lända till

efterrättelse jämväl efter det lagen

trätt i kraft, skall å beslutet i vad det

rör sistberörda tid tillämpas vad i

denna lag finnes stadgat om underställning

av dylikt beslut.

Poliskollegierna skola tillsättas så

tidigt, att de i fråga om polispersonal,

som är anställd i polisdistrikt, varå

denna lag skall äga tillämpning från

och med år 1926, eller för landstingsområde,

må kunna träda i verksamhet

från och med nämnda år.

Högre kurs vid polisskolan i Stockholm skall under hösten 1925 bekostas

av statsmedel, och skola i följd härav de bestämmelser i denna lag, som

hava avseende å nämnda skola, från och med den 1 augusti 1925 träda i

tillämpning, i den mån Konungen därom förordnar.

Distriktsindelning enligt 9 och 10 §§ bör vara verkställd i god tid före

den 1 januari 1926.

I övrigt skall lagen vara satt i tillämpning senast den 1 januari 1932.

Önskar kommun, som enligt fast
-

Önskar kommun, som enligt fastställd

indelning skall utgöra eget polisdistrikt,

att lagen skall före sistnämnda

dag erhålla tillämpning för kommunen,

må kommunen göra ansökning därom

hos länsstyrelsen. Befinnes, att inom

kommunen tjänstgörande fjärdingsmän

icke äga att kvarstå i tjänsten efter

den tidpunkt, från vilken lagen enligt

ansökningen skall bliva tillämplig

å kommunen, eller kunna uppsägas

till nämnda tidpunkt samt att statsmedel

finnas tillgängliga för bidrag

till de polismän, som skola vara anställda

inom kommunen, varde ansökningen

bifallen. Yad sålunda stadgats

skall äga motsvarande tillämpning, om

de kommuner, som enligt fastställd

indelning helt eller delvis ingå i visst

polisdistrikt, göra ansökan om att

lagen skall bliva tillämplig för di
-

ställd indelning skall utgöra eget polisdistrikt,

att denna lag skall före sistnämnda

dag erhålla tillämpning för

kommunen, må kommunen göra ansökning

därom hos länsstyrelsen. Befinnes,

att inom kommunen tjänstgörande

fjärdingsmän icke äga att kvarstå

i tjänsten efter den tidpunkt, från

vilken lagen enligt ansökningen skall

bliva tillämplig å kommunen, eller

kunna uppsägas till nämnda tidpunkt

samt att statsmedel finnas tillgängliga

för bidrag till de fjärdingsmän,

som enligt denna lag skola vara anställda

inom kommunen, varde ansökningen

bifallen. Yad sålunda stadgats

skall äga motsvarande tillämpning,

om de kommuner, som enligt

fastställd indelning helt eller delvis

ingå i visst polisdistrikt, göra ansökan

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 97425 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

striktet. Vad ovan stadgats angående

sådant före den 1 januari 1926 fattat

beslut, som avses i 13§ 1 mom., skall äga

motsvarande tillämpningå dylikt beslut,

som efter det denna lag utkommit av

trycket i polisdistrikt, varom i detta

stycke förmäles, fattats innan lagen erhållit

tillämpning för distriktet.

Efter det lagen utkommit av trycket,

må fjärdingsman tillsättas allenast tills

vidare men med rätt för fjärdingsmannen

att åtnjuta tre månaders uppsägningstid.

Fjärdingsman må ej uppsägas

utan landsfiskalens samtycke.

Beslut, som efter det lagen utkommit

av trycket fattas angående fjärdingsmans

avlöning, skall underställas länsstyrelsens

prövning.

Då lagen trätt i tillämpning med

avseende å visst polisdistrikt å landsbygden,

skall lagen den 29 september

1899 angående fjärdingsmansbestyrets

utgörande jämte övriga mot denna

lag stridande bestämmelser angående

polisväsendet upphöra att där gälla.

(Utskottets förslag.)

om att lagen skall bliva tillämplig för

distriktet. Vad ovan stadgats angående

sådant före den 1 januari 1926 fattat

beslut, som avses i 14 § 1 mom.

första stycket, skall äga motsvarande tillämpning

å dylikt beslut, som efter

det denna lag utkommit av trycket i

polisdistrikt, varom i detta stycke förmäles,

fattats innan lagen erhållit tillämpning

för distriktet.

Efter det lagen utkommit av trycket,

må fjärdingsman enligt äldre lag tillsättas

allenast tills vidare men med rätt

för fjärdingsmannen att åtnjuta tre

månaders uppsägningstid. Uppsägning

må ej ske utan landsfiskalens samtycke.

Beslut, som efter det lagen utkommit

av trycket fattas angående fjärdingsmans

avlöning, skall underställas länsstyrelsens

prövning.

Då lagen trätt i tillämpning med

avseende å visst polisdistrikt å landsbygden,

skall lagen den 29 september

1899 angående fjärdingsmansbestyrets

utgörande jämte övriga mot denna

lag stridande bestämmelser angående

polisväsendet upphöra att där gälla.

2) Lag om ändrad lydelse av 1 § i stadgan den 13 juni 1913 (nr 79) om

proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting

och stadsfullmäktige m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § i stadgan den 13 juni 1913 om proportionellt

valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m. skall

i nedan angivna del erhålla följande a

1. Då val av kommunalnämnd, drätselkammare,

kommunalrådmän, ledamöter

i stadsstyrelse, kyrko- och skolråd,

ledamöter i polisstyrelse eller polisnämnd

samt landstings förvaltningsutskott,

så ock val av två eller flera

personer för särskild beredning av

ärenden, som skola företagas till av
-

ndrade lydelse:

1. Då val av kommunalnämnd, drätselkammare,

kommunalrådmän, ledamöter

i stadsstyrelse, kyrko- och skolråd,

ledamöter i poliskollegium eller

polisnämnd samt landstings förvaltningsutskott,

så ock val av två eller

flera personer för särskild beredning

av ärenden, som skola företagas till

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

35

(Kungl. Maj:ts förslag.)

görande å kommunalstämma, inom

kommunalfullmäktige, å allmän rådstuga,

inom stadsfullmäktige, å kyrkostämma

eller inom landsting, äro proportionella,

skall vid valens förrättande

iakttagas vad här nedan i 2—7 §§ är

föreskrivet.

2. Yid —----- efterrättelse.

(Utskottets förslag.)

avgörande å kommunalstämma, inom

kommunalfullmäktige, å allmän rådstuga,

inom stadsfullmäktige, å kyrkostämma

eller inom landsting, äro proportionella,

skall vid valens förrättande

iakttagas vad här nedan i 2—7 §§ är

föreskrivet.

2. Yid —----— efterrättelse.

3) Förordning med vissa bestämmelser angående befattningshavares vid

polisväsendet rätt till lön och pension m. m.

1 §''

1. Har befattningshavare vid polisväsendet utan eget förvållande i tjänsten

åsamkats skada och därigenom blivit hindrad att tjänstgöra, må på grund

därav intill dess skyldighet för befattningshavaren att avgå ur tjänsten inträtt

någon minskning i honom tillkommande löneförmåner icke äga rum,

förrän sex månader förflutit från dagen för skadans inträffande.

2. Har befattningshavare förbjudits att tjänstgöra till förekommande av

smittofara, må på grund därav intill dess skyldighet för befattningshavaren

att avgå ur tjänsten inträtt någon minskning i honom tillkommande löneförmåner

icke äga rum, förrän sex månader förflutit från det förbudet meddelades.

3. Med befattningshavare vid polisväsendet

avses i denna förordning befattningshavare,

vilken tillsättes i den

ordning, som i 11 §7—3 mom. i lagen

om polisväsendet i riket finnes föreskriven.

2 §•

Ordinarie befattningshavare, som har

full sysselsättning av sin tjänst, är berättigad

att utan minskning av honom

tillförsäkrade löneförmåner årligen,

när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester

under en tid av minst fjorton dagar.

3 §.

1. Ordinarie befattningshavare vid polisväsendet skall vara skyldig att

avgå från sin befattning:

a) när han uppnått föreskriven pensionsålder;

b) om han i följd av skada, som avses i 1 § 1 mom., finnes vara för framtiden

oförmögen att behörigen sköta sin befattning;

3. Med befattningshavare vid polisväsendet

avses i denna förordning befattningshavare,

vilken tillsättes i den

ordning, som i 11 § 1—4 mom. i lagen

om polisväsendet i riket finnes föreskriven.

2 §.

Ordinarie befattningshavare är berättigad

att utan minskning av honom

tillförsäkrade löneförmåner årligen, när

det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester

under en tid av minst fjorton dagar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

c) om han i annat fall än som avses under b) i följd av skada eller sjukdom

under fem på varandra följande år varit oförmögen att tjänstgöra under

sammanlagt mer än 4/ä av den tid, som det eljest alegat honom att tjänstgöra,

och finnes vara för framtiden oförmögen att behörigen sköta sin tjänst;

d) om han under fem på varandra följande år varit på grund av smittsam

sjukdom tjänstledig eller från tjänstgöring avstängd under sammanlagt mer

än 4/s av den tid, som det eljest ålegat honom att tjänstgöra, och finnes

vara av samma anledning för framtiden obehörig att tjänstgöra.

2. Vad i 1 mom. stadgats skall ej utgöra hinder för att undantagsvis

meddela befattningshavare, som uppnått pensionsåldern, tillstånd att kvarstå

i befattningen, därest och så länge han prövas kunna på ett tillfredsställande

sätt sköta tjänsten, dock må sådant tillstånd ej meddelas för mer än ett år

i sänder och icke för längre tid än sammanlagt fem år.

Tillstånd, som ovan sägs, må meddelas, om befattningshavaren är anställd

vid polisväsendet i stad, av vederbörande polischef och eljest av länsstyrelsen.

3. Då ordinarie befattningshavare avgår från sin befattning efter att

hava uppnått föreskriven pensionsålder eller entledigas enligt 1 mom. under

b)—d), skall befattningshavaren vara berättigad att genast åtnjuta pension.

4. Befattningshavare är ej pliktig att bidraga till sin pensionering med

högre belopp än som svarar mot en tredjedel av de avgifter, som kunna

erfordras för att bereda honom pension.

4§-

Upphör ordinarie befattningshavares anställning vid polisväsendet i visst

polisdistrikt eller för visst landstingsområde utan att rätt till pension enligt

3 § 3 mom. tillkommer honom, skall han berättigas att senast vid den tidpunkt,

då han uppnått den för befattningen föreskrivna pensionsåldern, åtnjuta

minst så stor pension, som svarar mot den tid, den ordinarie anställningen

varat, dock att pension ej tillkommer honom så länge han innehar

ordinarie anställning vid polisväsendet.

Vad sålunda stadgats skall icke utgöra hinder för polisdistrikt eller landsting

att från pensionsrätt utesluta befattningshavare, som avsatts från sin

tjänst eller på grund av olämplighet blivit därifrån skild.

5 §•

Avlider befattningshavare till följd av skada, som avses i 1 § 1 inom.,

skola hans efterlämnade make och arvsberättigade barn vara berättigade till

pension (familjeunderstöd).

Rätt till familjeunderstöd tillkommer

dock ej efterlevande make, om

äktenskapet, utan att därigenom barn

legitimerades, ingicks efter det skadan

inträffade och anledning finnes till

antagande, att skadans livsfarliga be
-

Bätt till familjeunderstöd tillkommer

dock ej efterlevande make, om

äktenskapet, utan att därigenom barn

legitimerades, ingicks efter det skadan

inträffade och anledning finnes till

antagande, att skadans livsfarliga be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

37

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skaffenliet vid äktenskapets ingående

var bekant för någon av makarna.

Dylik rätt tillkommer ej heller adoptivbarn,

som adopterats efter det skadan

inträffade. Familjeunderstöd skall tillkomma

efterlevande make, så länge

maken lever ogift, och barn, tills det

uppnår 21 års ålder eller dessförinnan

träder i äktenskap. Därest kärn, som

har rätt till familj eunder stöd, vid uppnåendet

av 21 års ålder kefinnes vara

varaktigt oförmöget till arkete, skall det

kikehålla rätt till familj eunder stöd så

länge oförmögenheten till arkete fortfar.

Innehade den avlidne vid dödsfallet befattning, förenad med rätt till

familjepension från anstalt, som helt eller delvis bekostas av vederbörande

kommun eller landsting eller av staten, må med hänsyn därtill familjeunderstödets

belopp skäligen jämkas.

6 §''

Pension, som utgår till förutvarande befattningshavare vid polisväsendet,

må icke tagas i mät. Detsamma skall gälla om familj eunderstöd, som tillkommer

sådan befattningshavares efterlämnade make eller barn, samt om

begravningshjälp, som skall utgå till befattningshavares dödsbo.

skaffenliet vid äktenskapets ingående

var bekant för någon av makarna.

Dylik rätt tillkommer ej heller adoptivbarn,

som adopterats efter det skadan

inträffade. Familjeunderstöd skall tillkomma

efterlevande make, så länge

maken lever ogift, och barn, tills det

uppnår 18 års ålder eller dessförinnan

träder i äktenskap.

1

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1926.

Polis- eller fjärdingsman, som vid polisväsendet har anställning, som kan

betraktas såsom ordinarie, vid den tidpunkt, från vilken lagen om polisväsendet

i riket skall lända till efterrättelse i avseende å det område, för

vilket han är anställd, äger, då fråga uppstår om honom tillkommande rätt

till pension, tillgodoräkna sig hela den tid, som han i en följd innehaft

dylik anställning för området.

B) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda tillägg till reglementet för statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. i huvudsaklig överensstämmelse

med följande förslag till

4) Kungörelse angående tillägg till reglementet den 31 december 1919

(nr 878) för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.

Härigenom förordnas, att till reglementet den 31 december 1919 för statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. skall fogas ett nytt

kapitel av följande lydelse:

Kap. VIII. Särskilda bestämmelser angående befattningshavare vid polisväsendet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 79.

Föreskrifterna i §§ 1—4, 6—11 och

13—31 skola, i den mån ej annat

stadgas i §§ 80—88, äga tillämpning

å pensionering av sådana ordinarie

befattningshavare vid polisväsendet,

som äro anställda i polisdistrikt, till

vars polisväsen statsbidrag utgår jämlikt

14 § 2 mom. i lagen om polisväsendet

i riket, eller för landstingsområde.

(Utskottets förslag.)

§ 79.

Föreskrifterna i §§ 1—4, 6—11 och

13—31 skola, i den mån ej annat

stadgas i §§ 80—88, äga tillämpning

å pensionering av sådana ordinarie

befattningshavare vid polisväsendet,

som äro anställda i polisdistrikt, till

vars polisväsen statsbidrag utgår jämlikt

15 § 2 mom. i lagen om polisväsendet

i riket, eller för landstingsområde.

§ 80. _

Polisdistrikt eller landsting är berättigat att för att bereda befattningshavare,

som i § 79 sägs, pensionsrätt enligt detta reglemente hos pensionsanstalten

anmäla befattningshavaren. Har sådan anmälan skett, skall polisdistriktet

eller landstinget utom i fall, som avses i § 11, § 18 mom. 2 och

§ 21 mom. 2, betraktas såsom huvudman enligt detta reglemente. Vad som

enligt § 11 och § 18 mom. 2 är stadgat i avseende å huvudman, skall tilllämpas

för landsbygden å länsstyrelsen och för stad å vederbörande polischef.

Den skyldighet, som jämlikt § 21 mom. 2 åligger huvudman, skall fullgöras

av vederbörande polischef.

§ 81.

Tjänstepensionsunderlaget skall utgöra två tredjedelar av sammanlagda

beloppet av de löneförmåner, som befattningshavaren enligt gällande bestämmelser

högst må åtnjuta. Om naturaförmåner ingå i avlöningen, skall vid

bestämmandet av tjänstepensionsunderlaget den kontanta avlöningen ökas

med naturaförmånernas av pensionsanstalten uppskattade värde, varvid dock

värdet av bostad och bränsle icke må upptagas högre än till 20 % av

löneinkomsten i övrigt.

§82-

Vid beräkning av tjänstepensionsunderlag i fall, som avses i § 27, skall

någon nedsättning av tjänstepensionsunderlaget icke äga rum på den grund,

att befattningshavares avgång icke föranletts av befattningens indragning.

§ 83.

Vid bestämmandet av genast börjande tjänstepensions belopp skola tjänstår

tillgodoräknas befattningshavaren även för den tid, han efter fyllda 20 år i

en följd innehaft icke ordinarie befattning vid polisväsendet, därest denna

befattning i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot

eller vara jämförbar med den, för vilken pension skall åtnjutas, samt befattningshavaren

icke samtidigt haft annan polisbefattning, som medför rätt till

pension. Det tillkommer pensionsanstalten att bestämma de tjänstår, som

sålunda må tillgodoräknas befattningshavaren.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

39

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Pensionsåldern är 60 år.

§ 84.

§ 85.

För hel tjänstepension erfordras 30 tjänstår.

§ 86.

Tillstånd för befattningshavare, som uppnått pensionsåldern, att kvarstå

i sin befattning må meddelas allenast undantagsvis och för ett år i sänder.

§ 87.

1. Den årliga tjänstepensionsavgift,

som med i § 7 omförmält avdrag skall

erläggas av befattningshavaren, är 4 %

av tjänstepensionsunderlaget.

2. Huvudmannen erlägger en årsavgift

av 51js % av tjänstepensionsunderlaget.

§ 88.

Engångsavgift, som avses i § 9

mom. 1, skall vara lika med sju niondedelar

av den försäkringsfond, som beräknas

svara mot de avgifter, vilka

skulle erlagts enligt § 7, om reglementet

varit gällande under den föregående

tiden. Ar huvudman pliktig att

erlägga engångsavgift, skall staten till

pensionsanstalten erlägga ett belopp,

motsvarande återstoden av nämnda

försäkringsfond.

§87.

1. Den årliga tjänstepensionsavgift,

som med i § 7 omförmält avdrag skall

erläggas av befattningshavaren, är 4 %

av tjänstepensionsunderlaget.

2. Huvudmannen erlägger likaledes

en årsavgift av 4 % av tjänstepensionsunderlaget.

§ 88.

Engångsavgift, som avses i § 9

mom. 1, skall vara lika med två tredjedelar

av den försäkringsfond, som beräknas

svara mot de avgifter, vilka

skulle erlagts enligt § 7, om reglementet

varit gällande under den föregående

tiden. Är huvudman pliktig att

erlägga engångsavgift, skall staten till

pensionsanstalten erlägga ett belopp,

motsvarande återstoden av nämnda

försäkringsfond.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1926.

Har befattningshavare anmälts hos pensionsanstalten och föreligger sådant

fall, som avses i § 6, skall pensionsanstalten även utan framställning från

huvudmannen bestämma tidpunkten, varifrån reglementet skall anses hava

varit gällande för befattningshavaren; och skall därvid befattningshavaren

äga att tillgodoräkna sig tid, som han vid den tidpunkt, då lagen om

polisväsendet i riket blev tillämplig å huvudmannen, i en följd innehaft ordinarie

befattning för vederbörande landstingsområde eller för område, som

helt eller delvis ingår i vederbörande polisdistrikt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

C) att hos Kungi. Maj:t anhålla, att vid utfärdande av

polisreglemente för riket hänsyn måtte tagas till de erinringar,

som av utskottet framställts mot det propositionen bilagda förslaget

till dylikt reglemente;

D) att de i anledning av förevarande proposition och propositionen

nr 59 väckta motionerna, i den mån de hava avseende

å förevarande proposition samt icke kunna anses besvarade

genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 maj 1925.

På andra särskilda utskottets vägnar:

CARL HEDERSTIERNA.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hederstierna, Kvarnzelius, Lindblad, K. G.

Westman, von Sneidern, Tengdahl, Frändén*), Edw. Larson, John Karlsson och Carl

Eriksson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, Johanson i Huskvarna,

Hedlund i Östersund, Olsson i Gävle, Bengtsson i Norup, Persson i Fritorp, Törnkvist

i Bjuv, Olsson i Kullenbergstorp, Björkman och Västberg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

vid 8 § av herrar von Sneidern, Persson i Eritorp och Olsson i Kullenbergstorp,

vilka anfört:

»Utskottet uttalar å sid. 8 som sin uppfattning, att de ordinarie befattningshavarna

i stort sett komma att motsvaras av de nu i samhällen med sammanträngd

befolkning anställda polismännen. Är denna utskottets uppfattning

riktig, synes det icke böra väcka större betänkligheter att i lagen föreskriva,

att ordinarie befattningshavare endast skola förekomma i distrikt av

huvudsakligen den karaktär som de kommuner, i vilka behov av extra polismän

hittills yppat sig. Befattningar av nuvarande fjärdingsmannatyp skulle

därför icke bli ordinarie.

Denna fråga sammanhänger med frågan om statsbidragets storlek. Detta

är föreslaget bli 50 % till ordinarie befattningshavare och 20 % till andra.

De 50 % äro motiverade med att statsbidraget till extra polis nu utgår med

detta belopp. Att bidrag åter lämnas till icke ordinarie personal förklaras,

dels därmed att, på grund av den blivande strängare kontrollen över kommunernas

sätt att avlöna sina fjärdingsmän, ökade kostnader för kommunerna

äro att förvänta, dels därmed att vid behov kommunernas fjärdings
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

män skola kunna för polisverksamhet användas även utanför det område,

för vilket de äro anställda. Beloppet 20 % är godtyckligt valt.

Kommer nu det högre statsbidraget att göras beroende av fjärdingsmannens

ställning av ordinarie och denna ställning åter att vara beroende endast av

arbetets omfattning och stadigvarande natur, blir följden, att staten kommer

att lämna ett ökat bidrag utan att därmed tjäna något sitt intresse. Statens

intiesse är upprätthållandet av ordning och säkerhet, och när kommunens

utgifter för detta ändamål ökas, kan vara befogat, att staten verksammare

bidrager till dessa kostnader. Däremot är för staten skäligen likgiltigt, om

fjärdingsmannen av indrivningsverksamhet har full eller endast delvis sysselsättning.

Staten har visserligen intresse av en god indrivning av kronoskatterestantiema,

men det är ingalunda visst, att en bättre indrivning verkställes

av en fjärdingsman med full sysselsättning. För att få full sysselsättning

är en förutsättning större distrikt, men med större distrikt följer

mindre lokal- och personalkännedom hos befattningshavaren, vilket ej kan

verka i riktning av ökad effektivitet vid indrivningen.

Från kommunens sida blir det på grund av statsbidragets olika storlek

ofta en vansklig fråga att träffa val emellan fullt eller endast delvis sysselsatta

fjärdingsmän. Blir det högre bidraget, trots därmed förenade skyldighetei,

lockande, blir det i varje fall en förmån för de större kommunerna

och de kommuner, som pa grund av sitt geografiska läge lämpligen kunna

förena sig i distrikt. Skäl tala därför för att till alla fjärdingsmän av

nuvarande typ ge lika stort statsbidrag. Det kan då vara motiverat att

något höja det av utskottet föreslagna bidraget till icke ordinarie, och vilja

vi föreslå, att bidraget skall utgå med halva det belopp, som lämnas till de

ordinarie, eller 25 %.

Från fjärdingsmännens sida skulle den invändning kunna göras, att vissa

av dem genom detta förslag skulle gå miste om förmånen att bli ordinarie.

Denna invändning är riktig, men man bör ej förbise, att förslaget ändå bereder

fjärdingsmannen en betydligt förbättrad ställning mot den, som de

för närvarande inneha. De komma hädanefter att tillsättas på obestämd

tid, och över såväl deras tillsättning och entledigande som deras avlöning

blir hädanefter en betydligt strängare kontroll än den nuvarande. Ävenledes

är från den nuvarande fjärdingsmannakårens sida att beakta, att resultatet

av utskottets förslag kan bli ett så småningom skeende undanskjutande av nuvarande

innehavare till förmån för yrkesmän, vilkas överlägsenhet som indrivningsmän

kan vara tvivelaktig och på vilkas kompetens som ordningspolis

man näppeligen kan eller kommer att ställa höga krav.

De ordinarie befattningarna och det högre statsanslaget skulle därför förbehållas

de distrikt, där behov av ordningspolis gjort sig i någon större

omfattning kännbart. Enligt lagförslaget skall kommunens beslut att anställa

ordinarie befattningshavare underställas länsstyrelsens prövning. Någon

ökad svårighet för länsstyrelsen att låta denna prövning även omfatta distriktets

behov av ordningspolis kan ej föreligga. Samma prövning åligger

redan nu länsstyrelsen, da länsstyrelsen har att fatta beslut, huruvida statsanslag

skall begäras för anställande av extra polis.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 974 25 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Emellertid förutsattes icke, att högre statsbidrag endast lämnas för sådan

befattningshavare, som har full sysselsättning som ordningspolis. I många

av de distrikt, där en mer kvalificerad ordningspolis är av nöden, kan denne

ej lämpligen beredas full sysselsättning med sådan verksamhet. Det synes

då obilligt att beröva en sådan kommun av denna anledning det högre

statsbidraget, liksom det vore dålig ekonomi att ej utnyttja befattninghavarens

arbetstid med indrivningsverksamhet. Men medgiver man blandad verksamhet,

synes ej heller skäl vara att motsätta sig sådan uppdelning av polisgöromålen,

som i 2 § 2 st. sägs. Bestämmelsen bör därför bli den, att i

distrikt, där behov finnes av mer kvalificerad personal för ordningens'' och

säkerhetens upprätthållande, ordinarie personal anställes för befattningar,

som äro av stadigvarande beskaffenhet och ge sina innehavare full sysselsättning.

Vi föreslå därför, att 8 § första stycket får följande lydelse:

Polisdistrikt är pliktigt att skäligen avlöna de fjärdingsman, ordningsmän

eller andra polismän, vilka jämlikt 2, 4, 5 eller 6 § skola finnas anställda i

distriktet, samt de övriga befattningshavare, som för polisverksamhetens

upprätthållande äro erforderliga, att med skälig pension förse innehavare av

befattning, som i polisdistrikt med mera omfattande polisverksamhet av beskaffenhet,

som i 1 § 2 mom. första stycket sägs, är av stadigvarande beskaffenhet

och av vilken befattningshavaren kan antagas bliva helt sysselsatt (ordinarie

befattning) samt---(se utskottets förslag)--- — begravningshjälp.»

vid 11 § dels av herr Björkman, som med instämmande av herrar K. G.

Westman, von Sneidern, John Karlsson och Johanson i Huskvarna anfört:

»I likhet med utskottet har jag funnit, att tillsättningsmyndigheten icke

är i behov av det kommunala inslag, som polisstyrelsen avsåg att utgöra.

Jag anser emellertid, att, vad städerna vidkommer, de tillsättningsmyndigheter,

som i 1924 års förslag angåvos (polismästare jämte två magistratsledamöter,

magistrat, stadsstyrelse), uppfylla alla rimliga krav på förmåga av ett fullt

objektivt, sakkunnigt avgörande. Därför synes det mig icke erforderligt att

betunga länsstyrelserna med detta vad beträffar de större städerna ingalunda

ringa åliggande utan att detta bör kunna anförtros åt lokala myndigheter.

Jag hemställer därför, att 11 § 1 mom., 13 § 2 mom. och 20 § första stycket

måtte erhålla följande lydelse.

11 § 1 mom.

Befogenhet att tillsätta----(se utskottets förslag) — —--till
kommer

i Stockholm överståthållarämbetet, i annan stad, där polismästare finnes,

denne jämte två ledamöter av magistraten och i stad, där polismästare ej finnes,

magistraten eller stadsstyrelsen.

13 § 2 mom.

Innan annan — — — — (se utskottets förslag) de sökande,

till tillsättningsmyndigheten avgiva sådant yttrande. Finnes polisnämnd

icke tillsatt, skall, vad landsbygden vidkommer, tillfälle att avgiva yttrande

s. 43 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 43

angående de sökande i stället lämnas vederbörande kommun alförbundsdirektion

eller kommunalnämnd.

20 § första stycket.

Klagan över beslut, som enligt denna lag meddelas av magistrat eller

stadsstyrelse eller av polismästare jämte ledamöter av magistrat eller av annan

--— — (se iitskottets förslag)-----bestämd.*

dels av herrar K. G. Westman och Johanson i Huskvarna, som yrkat:

»l:o) att utskottets förslag till lagtext i 11 § 3 mom. bort erhålla följande,

i vissa delar ändrade lydelse:

11 §’

3. Då---(se utskottets förslag)---honom lämplig--— val av

fjärdingsman. Den valde skall av länsstyrelsen förordnas till fjärdingsman, därest

länsstyrelsen finner honom lämplig för befattningen. Prövas han av länsstyrelsen icke

vara lämplig, skall länsstyrelsen förordna om nytt val, vilket skall förrättas i den

ordning, som ovan föreskrivits. Den sålunda valde skall av länsstyrelsen förordnas

till fjärdingsman, därest länsstyrelsen finner honom lämplig för befattningen.

Anser länsstyrelsen honom icke lämplig, skall länsstyrelsen förordna

annan lämplig person. Består--- ---- fjärdingsman, med mindre samtliga

välde av länsstyrelsen anses icke lämpliga för befattningen.

2:o) att i samband därmed följande ändringar bort vidtagas i utskottets

motivering:

Första stycket s. 14 erhåller följande lydelse:

I fråga---länsstyrelsen godkännas. Då det emellertid kan före
komma,

att en kommun i god tro till fjärdingsman utser person, som länsstyrelsen

anser olämplig, synes den omständigheten, att länsstyrelsen underkänner

den valde, ej böra föranleda, att kommunens rättighet att utöva inflytande

på tillsättningen omedelbart går förlorad. För det fall, varom här

är fråga, synes i stället — i anslutning till nu gällande regler — böra föreskrivas,

attj länsstyrelsen skall föranstalta om nytt tillsättningsförfarande.

Först i den händelse, att även vid det andra val, som till följd härav hålles,

till fjärdingsman utses person, som icke är lämplig för uppdraget, bör länsstyrelsen

äga befogenhet att, utan avseende å kommunens val, förordna den,

som länsstyrelsen anser lämplig, till befattningens innehavare.»

dels ock av herrar von Sneidern, Persson i Fritorp och Olsson i Kullenbergstorp,

vilka anfört:

»Enligt utskottets förslag skall, innan kommun väljer fjärdingsman, landsfiskalen

yttra sig över de sökande, varefter länsstyrelsen antingen förordnar

den valde eller också omedelbart utser annan person.

Enligt vårt förmenande är lämpligare, att den administrativa myndigheten

officiellt framträder först efter valet och kontrollerar det val, som kommunen

förrättat. Skulle resultatet av detta val icke kunna godkännas, anse vi

även lämpligt, att, som nu, kommunen beredes tillfälle att vidtaga rättelse.

Först sedan detta försök misslyckats, bör länsstyrelsen tillsätta sådan person,

som styrelsen finner för uppdraget kompetent.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Yi föreslå därför följande lydelse av 11 § 3 mom.

Då innehavare av fjärdingsmansbefattning skall tillsättas i polisdistrikt,

som består av en kommun eller del av sådan, väljer kommunen fjärdingsman. Det

åligger välförrättaren att om valet ofördröjligen underrätta landsfiskalen, som

med sitt yttrande insänder anmälan till länsstyrelsen. Finner länsstyrelsen den

valde för uppdraget lämplig, skall länsstyrelsen meddela honom förordnande. I

annat fall skall länsstyrelsen förordna om nytt val. Finner länsstyrelsen ej heller

den nu valde lämplig, skall länsstyrelsen lämna förordnande till annan för uppdraget

lämplig person. Består--— (se utskottets förslag) ----för
anleda.

»

vid 12 § dels av herrar K. G. Westman, von Éneidern, John Karlsson,

Johanson i Huskvarna, Persson i Fri torp och Björkman, som hemställt:

»l:o) att utskottets förslag till lagtext bort erhålla följande, i vissa delar

ändrade lydelse:

12 §.

1,1 — — — (se utskottets förslag)---poliskollegium.

2. Poliskollegium skall bestå av tre ledamöter av--— — i sänder.

Till ordförande må--- — minst en tredjedel av---stadgat.

För —---föreskrivits.

Poliskollegium är icke beslutfört, om ej samtliga ledamöter äro närvarande.

Angående------häradsrätt.

Polischef —----- rätta.

2:o) att i samband därmed följande ändringar bort vidtagas i utskottets

motivering. Andra stycket s. 9 erhåller följande avfattning:

De föreslagna----landsting. Antalet medlemmar i denna disci
plindomstol,

som lämpligen synts böra benämnas poliskollegium, torde kunna

begränsas till tre, nämligen en ordinarie lagfaren underdomare och två ledamöter

utsedda av vederbörande landsting eller stadsfullmäktige. En dylik

begränsning, som även iakttogs i 1924 års inom departementet utarbetade

förslag, synes icke kunna menligt inverka på poliskollegiets förmåga att

fullgöra sin uppgift. Ett starkt skäl för här angivna begränsning ligger däri,

att, när man medger polisman framför andra den särskilda förmånen att i

disciplinmål dömas av en specialdomstol, vars sammanträdande kan påkallas

för ett rent bagatellmål, domstolens organisation bör göras så enkel som

möjligt för att undvika onödiga kostnader för det allmänna.

Därjämte erhåller den speciella motiveringen till 12 §s. 14 följande lydelse:

Beträffande---- äro i huvudsak hämtade från 1924 års förslag.

Genom------förslag».

dels ock av herr Olsson i Kullenbergstorp;

samt vid 15 § dels av herrar von Sneidern, Persson i Fritorp och Olsson i

Kullenbergstorp, som anfört:

»Under åberopande av motiveringen vid 8 § föreslå vi, att 15 § 2 mom.

2 st. får följande ändrade lydelse:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

45

Till kostnaden för avlöning av den, som i polisdistrikt, varom i 1 § 1 mom.

tredje stycket förmäles, innehar eller uppehåller icke ordinarie befattning,

bidrager statsverket med en fjärdedel.»

dels av herr Johanson i Huskvarna, som anslutit sig till det av herrar

von Sneidern m. fl. framställda förslaget till ändrad lydelse av 2 mom. 2 st.

i förevarande paragraf;

dels ock av herrar Lindblad, John Karlsson och Björkman, vilka anfört:

»Utskottet har av statsfinansiella skäl förklarat sig förhindrat att förorda

statsbidrag till städernas polisväsen i vidare mån än i ltungl. propositionen

föreslagits. Då emellertid utskottet funnit sig böra förorda en förhöjning av

statens bidrag till landsbygdens polisväsen, synes oss, att den ersättning,

som skall utgå till städer, som skola tillhandahålla reservpolismän, rättvisligen

bör höjas till 50 %. Härom hemställde sakkunniga av november 1924,

och i den kungl. propositionen förklarades, att detta förslag icke borde följas

annat än i samband med en höjning av landsbygdens personalkostnader.

Yi hava därför i utskottet även förordat en höjning av statsbidraget till

städer, som skola tillhandahålla reservpolis, till hälften av personalkostnaden,

så beräknad som 15 § 4 mom. 1 stycket angiver.»

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.)

974 25

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:262 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungt. Maj:ts proposition med förslag till tag om polisväsendet i riket, dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten