Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående särskild utbildning för lärare vid folkskolor av B-, C- och D-formerna.

1925-02-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1925:1, Utlåtande i anledning av väckt motion angående särskild utbildning för lärare vid folkskolor av B-, C- och D-formerna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1925 kl. 2 e. m.

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion angående särskild utbildning för lärare

vid folkskolor av B-, C- och D-formerna.

I en inom andra kammaren väckt och till dess första tillfälliga ut- Motionen.

skott hänvisad motion nr 39 har herr Weijne hemställt,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungi. Maj:t

måtte låta utreda på vad sätt lärare i folkskolor av B-, C- och D-formerna

måtte kunna skickliggöras för de med dessa skolformer förenade speciella

uppgifter och svårigheter samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill

utredningen kan föranleda, i den mån riksdagens medverkan kräves för

desammas genomförande.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

Motionären utgår ifrån, att lärarutbildningen vid folkskoleseminarierna Utskottet.

knappast tager sikte på de lägre skolformernas speciella problem. Dennä

utgångspunkt finner utskottet mindre riktig. Av . årsredogörelserna från

statens femton folkskoleseminarier för läsåret 1923—1924 framgår nämligen,

att seminariernas övningsskolor i två eller flera klassavdelningar äro

organiserade såsom folkskola enligt Bhformen, med undantag av två seminarier,

vilka hava övningsskolan helt igenom ordnad enligt A formen. I

en av dessa förekommer likväl — av läsordningen för läsåret 1924—1925

att döma — Br-anordningen under enstaka timmar. I ett enda fall har,

enligt samma källor under en kortare tid av läsåret försöksvis anordnats

en övningsskoleavdelning enligt Bn-form, den skolform, som motionären

i motiveringen särskilt har tagit i sikte. Lunds seminarium har nämligen

gjort ett dylikt försök, något som i detta sammanhang är av intresse

att kunna konstatera, då det visar att den av motionären upptagna

frågan är föremål för prövning. Men det synes utskottet uppenbart,

att redan den nuvarande BI-anordningen, som i större eller mindre

utsträckning är genomförd vid det alldeles övervägande antalet seminarier,

erbjuder tillfälle att inhämta det viktigaste av den för de s. k. lägre skolformerna

gemensamma, speciella metodiken.

Då folkskoleseminarierna alltså hava inriktat den praktiska lärarutbildningen

även med hänsyn till dessa s. k. lägre skolformers särskilda proBihang

till riksdagens protokoll 1925. 13 samt. 1 avd. 1 käft. (Nr 1.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra hammarens första tillfälliga utsJcotts utlåtande Nr 1.

blem, har enligt utskottets mening huvudskälet för den föreliggande motionen

bortfallit.

Utskottet behjärtar visserligen de svårigheter, som dessa lägre skolformer

innesluta såväl för läraren som barnen, och kan därför väl förstå

motionärens önskan att avhjälpa dessa. Men utskottet anser, att man icke

bör överskatta den praktiska lärarutbildningens möjligheter, då det gäller

att undanröja dessa. Denna må anordnas så grundligt och allsidigt som

möjligt, den skall dock alltid — även i bästa fall — visa sig mycket

ofullständig inför verklighetens skiftande krav och ständigt behöva fortsättas

och fullständigas genom vunna erfarenheter.

Utskottet kan därför icke tillmäta praktiska fortbildningskurser av det

slag motionären föreslår den betydelse, han synes göra, alldeles frånsett

det förhållandet, att det torde erbjuda synnerliga svårigheter att på sätt,

han angiver, anordna dylika. Därtill kommer, att den uppgift, dessa skulle

fylla, helt faller inom seminariernas verksamhetsområde och, som ovan

visats, av dessa ingalunda förbisetts.

Vad slutligen det av motionären framförda önskemålet om detaljerade

handledningar för undervisningen i nämnda skolformer beträffar, torde detta

kunna och böra vinnas på annan och lämpligare väg än genom en riksdagsskrivelse

till Kungl. Maj:t.

Med anledning av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon andra kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 februari 1925.

På utskottets vägnar.

RUBEN WAGNSSON.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Wagnsson, Lindmarlc, Öhman,

Holmdahl, Andrén, Mogård, Mårtensson, Mosesson, Norling och Gardell i Stenstu.

Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.