Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4
1925-04-24 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 1TU 1925:4, Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4
Dokumentets text
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1925 kl. 1 e. in.
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr i i anledning
av väckt motion angående meddelande vid vissa läroanstalter
av undervisning om den nationalekonomiska
betydelsen av gynnandet av inhemskt arbete och inhemska
varor.
I en inom andra kammaren väckt och till dess första tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 254, hava herr Hedin m. fl. hemställt, att riksdagen ville besluta att
hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för utfärdandet
av sådana anvisningar för undervisningen vid av staten helt eller
delvis bekostande läroanstalter, såsom de allmänna läroverken, folkskolornas
överbyggnader, särskilt fortsättningsskolorna, lärling»- och yrkesskolor m. fl,,
att ökad insikt vinnes om den nationalekonomiska betydelsen av gynnandet av
inhemskt arbete och inhemska varor.
Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas till motionen.
Utskottet har över förevarande motion inhämtat yttrande från kommerskollegium
och skolöverstyrelsen, vilka yttranden som bilagor åtfölja detta utlåtande.
Liksom motionärerna finner utskottet det i hög grad önskvärt, att ökad insikt
vinnes om den nationalekonomiska betydelsen av gynnandet av inhemskt arbete
och inhemska varor. En upplysningsverksamhet, som tar sikte härpå, förtjänar
allt stöd från statsmakternas sida.
Enligt vad som framgår av skolöverstyrelsens yttrande över förevarande
motion (Bil. 1.) förekommer redan nu en sådan upplysningsverksamhet vid de
av motionärerna åsyftade läroanstalterna. Vad undervisningen vid de allmänna
läroverken, kommunala mellanskolorna och statsunderstödda privatläroverken
beträffar, måste hithörande spörsmål ständigt beröras vid genomgången av
Sveriges näringsgeografi och vid framställningen av det svenska näringslivets
utvecklingshistoria. Beträffande folkskoleseminarierna må nämnas, att vid
undervisning i ämnet ekonomilära de av motionärerna åsyftade önskemålen äro
beaktade. Icke heller i folkskolans överbyggnader äro motionärernas synpunkter
förbisedda. Undervisningsplanerna för fortsättningsskolor upptaga bl. a. inom
ämnet arbetskunskap i anslutning till handel rubriken varukännedom, som i sig
innesluter ett moment med beteckningen ”Inhemska varor och importvaror”.
Vid behandlingen av denna punkt erbjuder sig självmant en sådan upplysnings
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 13 samt. 1 avd. 4 käft. (Nr 4.)
Motionen.
Utskottet.
2
Andra kammarers första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
verksamhet, som motionärerna åsyfta, och skolöverstyrelsen vitsordar, att den
icke lämnats obegagnad.
För de högre folkskolorna har skolöverstyrelsen för avsikt att utarbeta nor ■
malundervisningsplaner för olika typer och därvid ämnar överstyrelsen, enligt
vad den i sitt yttrande till utskottet anger, uppmärksamma de i motionen framförda
önskemålen.
Dessa äro icke heller förbisedda i de statliga och statsunderstödda läroanstalterna
på yrkesundervisningens område, vilkas undervisningsplaner i regel upptaga
undervisning i ekonomilära.
Som alltså av skolöverstyrelsens utredning torde framgå, förekommer redan
den av motionärerna begärda upplysningsverksamheten vid flertalet av i motionen
åsyftade läroanstalter. Skolöverstyrelsen har i sitt omnämnda yttrande
jämväl förklarat sig ha för avsikt, att vid en kommande omarbetning av de till
undervisningsplanerna för de allmänna läroverken fogade metodiska anvisningarna
ävensom vid fastställandet av normalundei''visningsplaner för folkskolans
överbyggnader, fortsättningsskolorna och de högre folkskolorna, ägna hithörande
frågor sin uppmärksamhet i syfte, att motionärernas önskemål måtte bliva
än ytterligare beaktade.
Vid sådant förhållande får utskottet, under instämmande i vad kommerskollegiet
anfört i sitt yttrande (Bil. 2), hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon andra kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 24 april 1925.
På utskottets vägnar:
RUBEN \VAGNSSON.
Närvarande: herrar Wagnsson, Lindmark, Öhman, Holmdahl, Lundén, Englund, Andrån,
Mogård, Ahl och Gardell ^Stenstil.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra kam /Hareris första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
inlaga 1.
Till Riksdagens andra kammares första tillfälliga utskott.
Genom nådig remiss den 20 februari 1925 har Kungl. Maj :t anbefallt kung!,
skolöverstyrelsen att skyndsamt till riksdagens andra kammares forsta tillfälliga
utskott avgiva i skrivelse den 13 sagda februari av utskottet begärt yttrande
över en inom andra kammaren väckt och till utskottet för förberedande
behandling överlämnad motion nr 254 av herr Hedin m. fl. angående meddelande
vid vissa läroanstalter av undervisning om den nationalekonomiska betydelsen
av gynnandet av inhemskt arbete och inhemska varor.
I anledning härav får överstyrelsen anföra följande.
Vad undervisningen vid de allmänna läroverken och de kommunala mellanskolorna
samt de statsunderstödda privatläroverken beträffar, torde de önskemål
rörande framhållandet av den nationalekonomiska betydelsen av gynnandet av
inhemskt arbete och inhemska varor, som i förevarande motion framställas, ingalunda
kunna sägas vara obeaktade. Hithörande spörsmål måste nämligen ständigt
beröras såväl vid genomgången av Sveriges näringsgeografi som ock vid
framställningen av det svenska näringslivets utvecklingshistoria, åt vilka båda
kapitel i våra dagar tillmätes en alltmer ökad vikt i nämnda skolor.
För att än ytterligare framhäva de synpunkter i fråga om det nationella arbetets
stödjande, vilka motionärerna framhålla, och till vilka skolöverstyrelsen
ansluter sig, torde lämpligen vid en kommande omarbetning av de till undervisningsplanerna
för de allmänna läroverken fogade metodiska anvisningarna dessa
synpunkter böra särskilt framhållas. En sådan åtgärd torde även bidraga till
att ifrågavarande spörsmål mera beaktas av författare till läroböcker i respektive
ämnen.
Det torde vidare möjligen befinnas praktiskt, att de sammanslutningar, som
ägnat hithörande frågor uppmärksamhet, trädde i direkt förbindelse med författarna
till de vid här ifrågavarande skolor använda läroböckerna i geografi
och historia och meddelade dessa nödiga upplysningar att eventuellt beaktas
A id nya upplagors utgivande.
Beträffande folkskoleseniinarierna må erinras om att dessa läroanstalters
undervisningsplan upptager ett särskilt läroämne, ekonomilära, som i sig innefattar
bland annat sådan upplysning, som i motionen avses. Kursen upptager
sålunda för fjärde klassen en framställning om de allmänna ekonomiska lagarna
med utgångspunkter från Sveriges näringsliv, och enligt givna anvisningar skall
tillbörlig uppmärksamhet ägnas jämväl åt de för den svenska folkhushållningen
mera betydelsefulla ekonomiska förhållandena och problemen. Därvid behandlas
Sveriges naturliga förutsättningar för olika näringar samt den historiska och
nutida utvecklingen av landets resurser, nationalinkomsten och dess fördelning,
enskilda och offentliga åtgärder till främjande av vårt näringslivs utveckling
m. m. Det torde icke behöva särskilt påpekas, att denna undervisning erbjuder
en mängd osökta tillfällen att framhålla betydelsen av att inhemskt arbete och
inhemska varor gynnas; anknytningspunkterna bliva här så naturliga, att de
helt enkelt icke kunna förbigås. Givetvis kommer denna undervisning vid seminarierna
sedermera att indirekt utöva ett visst inflytande även på undervisningen
i folkskolan, där eljest, på grund av lärjungarnas jämförelsevis outvecklade
ståndpunkt, några mera ingående nationalekonomiska framställningar tydligen
icke böra ifrågasättas.
4
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
I fråga om folkskolans överbyggnader och särskilt fort sättning sskolorna torde
likaledes kunna sägas, att motionärernas synpunkter icke äro vid undervisningen
förbisedda. De av överstyrelsen utarbetade exemplen på undervisningsplaner
för fortsättningsskolor upptaga bland annat inom ämnet arbetskunskap i anslutning
till handel rubriken varukännedom, som i sig innesluter ett moment med
beteckningen ”Inhemska varor och importvaror”. Vid behandlingen av denna
punkt erbjuder sig självmant en sådan upplysningsverksamhet, som motionärerna
åsyfta, och, så vitt överstyrelsen känner, torde detta tillfälle till framhållande
av den nationalekonomiska betydelsen av att gynna inhemska varor
icke heller lämnas obegagnat. Då ovannämnda exempel på undervisningsplaner
emellertid endast äro avsedda att tjäna till eu första ledning vid startandet av
fortsättningsskolor i enlighet med 1918 års stadga, äro till dem icke fogade några
närmare anvisningar rörande lärostoffets innehåll, men då överstyrelsen framdeles
ämnat gå i författning om åstadkommandet av fullständiga normalplaner
för fertsättningsskolorna, komma dessa givetvis att åtföljas av dylika anvisningar.
Överstyrelsen finner det helt naturligt, att bland annat motionärernas
önskemål därvid böra vinna beaktande.
Jämväl för de högre folkskolorna har överstyrelsen för avsikt att utarbeta och
fastställa normalundervisningsplaner för olika typer, och synes även därvid
uppmärksamhet böra ägnas åt de i motionen framställda önskemålen.
Vid undervisningen i de statliga och statsunderstödda läroanstalterna på yrkesundervisningens
område måste den ekonomiska undervisningen främst inriktas
på ett klargörande av de förutsättningar och villkor, som måste vara uppfyllda
för att produktionen inom lärjungarnas egen yrkesgren skall vara tillräckligt
konkurrenskraftig icke blott i förhållande till landets övriga företagare
inom yrkesgrenen utan även i förhållande till den utländska produktionen.
Därvid måste undervisningen även komma i beröring med det förhållandet, att
ett utnyttjande av alla möjligheter för avsättningen, därvid även på den inhemska
marknaden, för varje yrke måste medföra ökad produktion, vilket i sin
tur i regel åstadkommer ett förbilligande av produktionskostnaderna, varigenom
den inhemska produktionens konkurrenskraft stärkes. I samband med denna producent-
och säljaresynpunkt kan man givetvis icke undgå att upptaga frågan
om den nationalekonomiska betydelsen av att den inhemska produktionen så
ordnas, att onödig import i största möjliga mån inskränkes. Bestämmelser angående
undervisning i ekonomilära finnas redan intagna i de flesta undervisningsplaner
vid hithörande läroanstalter. T anslutning till den ekonomiska
undervisningens nu angivna huvudriktning finnas stora möjligheter att för lärjungarna
utvidga den för deras eget. yrke vunna insikten till att avse jämväl andra
yrkens produktion, gent emot vilken de i sitt arbete eller eljes hava att uppträda
som köpare. Skolöverstyrelsen har också vid sina inspektioner låtit sig
angeläget vara, att för vederbörande lärare framhålla vikten av att vid undervisningen
nu angivna synpunkter vinna vederbörligt beaktande.
Beträffande läroböcker i ämnet ekonomilära eller nationalekonomi är det naturligt,
att författarna behandlat sitt ämne helt ur objektiv synpunkt. Något
allmängiltigt uttalande, om vad denna objektivitet bör innebära, torde icke
kunna göras. Men det synes likväl, som om intet hinder borde föreligga, att,
framställningen utsträckes till att även framhålla fördelen ur både nationell
och världsekonomisk synpunkt av att varje nation främst bygger sin hushållning
på den egna produktionen, Vad som i det föregående sagts om lämpligheten
av att sammanslutningar, som ägnat hithörande frågor uppmärksamhet, trädde
i direkt förbindelse med läroboksförfattarna, torde även bär äga sin giltighet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. T>
och gäller detta du i främsta rummet författare till läroböcker i ämnena nationalekonomi
eller ekonomilära och ekonomisk geografi.
Stockholm den 12 mars 1925.
Allt;. FALK.
A. Grad c <>■ Sellgren.
föredragande.
KUNGL. MAJ:TS OCH RIKETS
KOMMERSKOLLEGIUM.
inlaga 2.
INDUSTRIBYRÅN
Angående meddelande vid vissa
läroanstalter av undervisning om
den nationalekonomiska betydelsen
av gynnandet av inhemskt
arbete och inhemska varor.
Stockholm den 6 april 1925.
Till Riksdagens andra kammares första tillfälliga utskott.
Genom remiss den 20 februari 1925 har Kungl. Maj :t anbefallt kungl. kommerskollegium
att till riksdagens andra kammares första tillfälliga utskott avgiva
yttrande över en inom andra kammaren vackt, till utskottet för förberedande
behandling överlämnad motion, nr 254, vari herr Hedin med flera föreslagit,
att riksdagen ville besluta eu anhållan hos Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t
täcktes vidtaga åtgärder för utfärdandet av sådana anvisningar för undervisningen
vid av staten helt eller delvis bekostade läroanstalter, såsom de allmänna
läroverken, folkskolornas överbyggnader, särskilt fortsättningsskolorna, lärlingsoch
yrkesskolor med flera, att ökad insikt vunnes om den nationalekonomiska
betydelsen av gynnandet av inhemskt arbete och inhemska varor.
Kommerskollegium har berett handelskamrama i riket tillfälle att yttra sjg
i ärendet. I anledning därav hava yttranden, vilka här bifogas, inkommit från
samtliga handelskamrar med undantag för Västergötlands och Norra Hallands
handelskammare och handelskammaren för Örebro och Västmanlands län. Kollegium
har vidare haft del av skolöverstyrelsens den 12 mars 1925 över förevarande
motion avgivna yttrande.
Handelskamrama i Stockholm, Jönköping, Visby, Gävle och Sundsvall uttala
sin anslutning till motionens syfte, dock med vissa reservationer beträffande
sättet för förslagets realiserande, under det att handelskamrama i Göteborg.
Karlstad och Luleå visserligen instämma i motionärernas uppfattning angående
betydelsen av en ökad användning av svenska varor, men ställa sig avvisande
gentemot lämpligheten av de föreslagna åtgärderna. A ena sidan har därvid
framhållits, att upplysningsverksamhet på nu ifrågavarande område borde hållas
utanför skolundervisningen, medan å andra sidan påvisats, att undervisning i
av motionärerna åsyftad riktning redan bedrives i vissa skolor. Handelskamrarna
i Norrköping och Malmö hava ej tagit bestämd ställning till den föreliggande
frågan.
I sitt ovanberörda yttrande har handelskammaren i Gävle erinrat därom, att
1920 års riksdag i skrivelse (nr 297) till Kungl. Maj:t anhållit om utredning,
i vad mån och på vad sätt staten kunde medverka till att under och efter skol
-
6
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
stadiet insikter i ekonomiska och näringsorganisatoriska ämnen kunde systematiskt
meddelas i större omfattning, än vad som nu i allmänhet skedde. Handelskammaren
har samtidigt uttalat önskvärdheten av, att de i nu ifrågavarande
motion framförda synpunkterna bleve beaktade vid förverkligandet av berörda
riksdagsinitiativ.
I omförmälda avseende tillåter sig kommerskollegium erinra, att nämnda
riksdagsskrivelse på sin tid remitterades av Kungl. Maj :t till skolöverstyrelsen,
som i ett den 4 februari 1921 avgivet utlåtande förklarade sig hava för avsikt att,
särskilt vad lärlingsskolor och yrkesskolor anginge, taga de framförda önskemålen
under sorgfällig omprövning och söka i den män omständigheterna det
medgåve tillgodose desamma.
De åtgärder, vartill berörda riksdagsskrivelse givit anledning, i vad den avser
bibringandet efter skolstadiet av insikter i förenämnda ämnen, lämnas här
åsido.
Världskrigets efterverkningar i politiskt, ekonomiskt och socialt avseende
hava, såsom väl känt är, föranlett bekymmersamma förhållanden för den svenska
industrien, förhållanden som för vissa industrigrenar gränsat till rent nödläge.
Särskilt från industriens män hava med anledning härav framförts önskemål
om vidtagande av åtgärder för åstadkommande av ökad insikt rörande det ekonomiska
livet och dess lagar, på vilken väg man hoppats komma fram till bättre
ekonomiska och sociala förhallanden i vart land. Den ovanberörda riksdagsskrivelsen
liksom den remitterade motionen torde få anses såsom ett led i dessa
strävanden.
Syftet med den föreliggande motionen anser kommerskollegium synnerligen
beaktansvärt. En vidgad upplysning om vilka varor, landet framställer, samt
önskvärdheten och förmånen av att bidraga till ökad avsättning inom landet av
dylika varor, måste, enligt kollega mening, vara till ostridigt gagn för landet
och därför böra av staten uppmuntras.
En upplysningsverksamhet härom i de av motionärerna angivna skolorna
torde även få anses lämplig. Enligt vad skolöverstyrelsen i sitt ovanberörda,
den 12 nästlidne mars avgivna utlåtande över förevarande motion meddelat, förekommer
emellertid sådan upplysningsverksamhet redan nu i viss utsträckning
vid flertalet i motionen åsyftade läroanstalter.
Skolöverstyrelsen har i sitt omnämnda yttrande jämväl förklarat sig hava
för avsikt att vid en kommande omarbetning av de till undervisningsplanema
för de allmänna läroverken fogade metodiska anvisningarna ävensom vid fastställandet
av normalundervisningsplaner för folkskolans överbyggnader, fortsättningsskolorna
och de högre folkskolorna, ägna hithörande frågor sin uppmärksamhet
i syfte, att motionärernas önskemål måtte bliva än ytterligare
beaktade.
Vid sådant förhållande ocli med hänsyn till den kraftiga propagandaverksamhet,
som bedrives och alltjämt torde komma att bedrivas av för saken närmast
intresserade sammanslutningar för industri och handel, synes åtminstone för närvarande
knappast föreligga tillräcklig anledning till vidtagande av särskilda
åtgärder från statsmakternas sida för tillgodoseende av de i motionen framställda
önskemålen.
Ragnar Sohlman.
K. A. FRYXELL.
Knat Ericsson.
Stockholm, Oskar Eklunds boktr. 1925.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.