Sök i Ratio Lex

Andra kammarens andra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr d. I

1925-05-08 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1925:3, Andra kammarens andra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr d. I

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr d. I

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1925 kl. 3 e. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande

nr 3 i anledning av väckt motion angående vidtagande

av åtgärder för nedbringande av gällande

bostadshyror.

I en inom andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 257, har herr Hage hemställt, att riksdagen måtte i

skrivelse i till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte, med hänsynstagande

till vad i motionen anförts, låta verkställa en utredning, huruvida,

i vilken utsträckning och på vilket sätt åtgärder kunna vidtagas för åstadkommande

av ett förbilligande av bostadshyrorna särskilt i smålägenheter.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Yttranden över motionen hava av utskottet införskaffats från Kungl.

Byggnadsstyrelsen, Svenska Industriens Standardiseringskommission och

Stockholms Byggnadsingenjörers Förening, varjämte utskottet genom

Svenska Stadsförbundet erhållit en redogörelse över i Norge vidtagna åtgärder

i motionens syfte.

Kungl. Byggnadsstyrelsen förklarar sig fästa mycket stor vikt vid de rent

vetenskapliga utredningar, som ingenjörsvetenskapsakademien med statsunderstöd

bedrivit rörande olika byggnadsmaterialiers och byggnadskonstruktioners

egenskaper. Till vilket resultat dessa utredningar kunna

komma att leda, torde emellertid ännu vara för tidigt att yttra sig om.

Sedan styrelsen erinrat om det arbete för standardisering av byggnadsmaterialier

och byggnadskonstruktioner, som för närvarande bedrives, samt

påpekat, att de senare årens livliga intresse för bostadsfrågan huvudsakligen

inriktat sig på socialt sett mera tillfredsställande bostäder än de nu gängse,

övergår styrelsen till att framhålla betydelsen av ett rationellt ordnande av

fastighetskrediten. På grund av dennas stora betydelse kan styrelsen ej

underlåta att påpeka, hurusom låneräntan är den faktor, som i synnerligen

hög grad inverkar på hyressättning.

Styrelsen varnar mot att söka ernå billigare byggnadskostnader genom

avstående från en del bekvämligheter, som numera ingå i gängse bostadsstandard.

Härigenom skulle, oavsett de hygieniska olägenheterna, följa ett

så ökat arbete för hemmets skötsel, att den ytterst obetydliga hyresbesparingen

säkerligen skulle få betalas med väsentligen stegrade levnadsomkostnader

i övrigt.

Styrelsen anser det tvivelaktigt, huruvida en sänkning av den tekniska

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 13 sand. 2 avd. 3 höft. (Nr 3).

Motionen.

Yttranden.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

standarden är tillrådlig, då minskad soliditet medför ökade underhållskostnader,

vilka måste täckas genom de från fastigheten inflytande hyrorna.

Frågan kan dock vara värd ibeaktande vid utarbetande av ny byggnadsstadga

för rikets städer, då även må tagas under övervägande, om icke

en allmän minskning av bostädernas volym skulle kunna vidtagas genom

minskning av rumshöjden. Besparingarna härigenom kunna dock inte

väntas bli avsevärda.

Byggnadsstyrelsen slutar med att såsom önskemål sammanfattningsvis

framhålla, att åtgärder för byggnadskreditens ordnande vidtagas, att ingenjörsvetenskapsakademien

beredes tillfälle att fortsätta sina undersökningar

rörande byggnadsmaterialier, att vid utarbetande av ny byggnadsstadga för

rikets städer de ekonomiska synpunkterna vinna allvarligt beaktande, samt

att frågan om byggnadsföretagens organisation — t. ex. kooperativa föreningar

— upplages till undersökning.

Svenska Industriens Standardiseringskommission, som uppgjort sitt yttrande

i samråd med ingenjörsvetenskapsakademien, erinrar om att kärnan

i det av motionären berörda spörsmålet är nedpressning av själva produktionskostnaderna

vid bostadsbyggandet. Ur teknisk synpunkt kan detta

ske efter två olika, jämsides med varandra löpande linjer: dels kan man söka

åstadkomma" förenkling av lägenheten och koncentration av dess utrymmen;

dels kan man vid byggandet söka i möjligaste mån tillämpa sådan

konstruktion och använda sådana materialier, som äro ägnade att förenkla

hygget och förkorta uppföringstiden.

Det första förfaringssättet är väsentligen beroende av härför lämpade

bestämmelser i byggnadsstadgan för rikets städer. Vid omarbetningen av

den nu gällande stadgan bör uppmärksamheten därför särskilt inriktas

härpå. Vidare synes vissa möjligheter att påverka utvecklingen på detta

område föreligga för statens hyggnadsbyrå vid utformandet av villkoren för

erhållande av statslån ur bostadslånefonden. Det synes ytterst osannolikt,

att något ytterligare i här avsedd riktning skulle kunna vinnas genom åtgärder

från det allmännas sida. Intet hinder möter dock att särskilt på

landsbygden uppföra bostadshus till så låg kostnad, som den av motionären

angivna, under förutsättning av låga eller, om bygget utföres av självbyggare,

så gott som inga arbetslöner samt avstående från en utrustning av bostaden

enligt även blygsamma moderna krav. Man hör dock härvid taga

hänsyn till, att ett bostadshus av alltför primitiv art kan utgöra en avgjord

risk ur kapitalplaceringssynpunkt och att såväl sociala hänsyn som allmänhetens

stegrade krav på bostadens kvalitet komma, så länge konjunkturerna

det tillåta, att motverka ett allmännare byggande av bostäder av enklaste

slag.

Försök att nedbringa byggnadskostnaderna genom tillämpning av kostnadsbesparande

konstruktioner och byggnadsmaterial ha på senare åren

gjorts i betydande utsträckning och en livlig enskild uppfinnarverksamhet

på detta område har kunnat iakttagas. Emellertid kan man knappast säga,

att i regel några nämnvärda resultat enbart härigenom uppnåtts, måhända

beroende på att strävandena huvudsakligen synas ha varit inriktade på att

åstadkomma nya material — vilka representera endast en ringa del av

byggnadskostnaderna — varjämte framkomna uppslag i allmänhet enhart

avsett material för ytterväggen. Numera torde uppfattningen bland de

sakkunniga hava stadgats därom, att problemet ”billigare byggnadskostnader”

icke är en materialfråga i egentlig mening utan fastmera — oavsett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande. Nr H. .’>

spörsmålcl om timlönerna och ackordsprisen -— eu teknisk organisationsifråga.

Ytterst synes spörsmålet gälla möjligheten all åstadkomma eu

längre genomförd industrialisering av hyggnadshantverket.

Beträffande byggnadsmaterialet är det i första hand nödvändigt att söka

i möjligaste mån ernå eu standardisering. Vidare bör ett tekniskt-veten■skapligt

undersökningsarbete rörande byggnadsmaterialier och byggnadskonstruktioner

jämväl i fortsättningen oförtrutet bedrivas och upplysning

om härvid ernådda resultat på ett effektivt sätt spridas bland materialtillverkare

och byggnadsföretagare.

Men man måste även söka åstadkomma kostnadsminskning vid själva

byggandet. Detta betingas av den betydande arbetskostnad, som byggnadens

uppförande drager och som vid ett mindre bostadsbygge kan anses

representera drygt en tredjedel av totalkostnaden. De erforderliga åtgärderna

bestå i eu fabriksmässig förarbetning av byggnadskonstruktionsmaterialet

därhän, att uppförandet förenklas till ett montage av standardiserade,

likformiga byggnadselement av så stora dimensioner, som en montering

för hand tillåter och med enklast möjliga sammansättning. Det är

uppenbart, alt uppföringskostnaderna härigenom kunna nedbringas i betydande

utsträckning. Dessutom uppnås den fördelen, att man med god

effekt och under erforderlig trygghet kan, åtminstone i viss utsträckning,

utnyttja oskolad arbetskraft (eventuellt s. k. självbyggare).

I fortsättningen av yttrandet redogöres för det omfattande förenklingsoch

reformarbete inom byggnadsfacket, som pågår enligt ovan angivna riktlinjer.

Kommissionen slutar med att såsom en sammanfattning uttala, att

något statligt ingripande i lösningen av bostadsfrågans tekniska problem i

annan form än genom beredande av ekonomiskt stöd åt de organ, som redan

arbeta på detta område, icke synes vara av behovet påkallat. Någon

omedelbart verkande ”lösning” av revolutionerande natur kan överhuvud

icke åstadkommas. Det erfordras ett planmässigt och systematiskt reformarbete

i intim kontakt med den tekniska utvecklingen och i nära samarbete

med den affärsmässigt bedrivna bostadsproduktionen och tillverkningen

av byggnadsmaterial. Beviljandet av anslag för ändamålet åt de

organ, som äro verksamma på området ifråga, skulle naturligen vara ägnat

att kraftigt befrämja och påskynda arbetets utveckling såväl i fråga om

standardiseringen och typiseringen som av det tekniskt-vetenskapliga

forsknings- och undersökningsarbetet.

Stockholms Byggnadsingenjörers Förening framhåller inledningsvis, att

bostadsbrist! icke enbart berott på kriget och karaktäriserar utvecklingen

sålunda:

Under 1914 inträdde på grund av eu femårig högspekulativ bostadsproduktion

en fullt naturlig stagnation, då ett märkbart bostadsöverskott gjorde

sig gällande, och en del fallisemang inom byggnadsbransch^ förtog spekulationslusten.

Kapitalet sökte sig andra objekt, kriget kom och möjliggjorde

de vildaste spekulationer i aktier och andra valutor. Även arbetskraften

och de flesta materialier sökte sig nya verksamhetsfält huvudsakligen

inom industrien.

Byggnadsyrket blev med andra ord övergivet, spekulativa kalkyler hämmades

i någon mån av kylslagen, och eu nästan fullständig stagnation

inträdde.

Då man vet att ett samhälles bostadsproduktion i normal utveckling bör

vara lika permanent som produktionen av kläder och andra nödvändighets
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens andra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

artiklar, är det självklart att denna stagnation först skulle alstra en absolut

bostadsbrist, även räknat efter låg standard.

Kommer sedan till, att höjda inkomster och förbättrad levnadsstandard

an mer ökade behovet, är det lätt förstå, att krisen blev så svårartad som

den blev.

(ienom offentligt ingripande av stat och kommun började man efter ett

par år i någon mån inskrida, men det enskilda initiativet höll sig i (huvudsak

borta till 1921, för att under de senaste åren stegras, och i närvarande

stund torde överträffa alla tidigare perioder.

I fortsättningen framhålles, att det nu råder brist på yrkeskunnig arbetskraft,

vai jämte det visat sig svårt att framställa vissa byggnadsmaterialier

till förmånliga pris. Av flera skäl är det skadligt att i forcerat tempo

framställa bostäder i stor skala. Ett samhälle bör växa lugnt och stadiet

framåt, såvida ej rent exceptionella skid föreligga.

En omedelbar ökning av bostadsproduktionen möter stora praktiska svårigheter.

Framför allt bör den ej ske på bekostnad av soliditet och trevnad.

Provisoriska bostäder eller baracker höra ej anordnas, annat än då rent

nödläge föreligger. Vad bostadsproduktionen -framför allt kräver är en

ordnad kredit. Föreningen förklarar sig till slut se den riktiga och sunda

utvecklingen av bostadsproduktionen i en ”noga och permanent verksamhet”.

Av redogörelsen för bostadsåtgärderna i Norge inhämtas bland annat, att

statsmakterna anslagit sammanlagt över 50 miljoner kr. för bostadsändamål

under terminerna 1919—1922. EU anslag på 17 miljoner har väsentligen

anvants som nedskrivningsbidrag för under kristiden uppförda byggnader.

Till praktiska försök med byggnadsmaterial och standardisering

har använts 120,000 kr. Dessutom ha vederbörande kommuner, främst

Oslo, offrat synnerligen betydande belopp för bostadsändamål.

Utskottet. Utskottet, som till fullo beaktar bostadsfrågans stora sociala betydelse,

Vill till en början erinra därom, att riksdagen under de senaste åren anslagit

stora belopp för stödjande av bostadsproduktionen. Det avsedda

sjftet hai emellertid detta oaktat endast i ringa grad kunnat -förverkligas,

och utskottet delar också därför till fullo motionärens uppfattning att frambringandet

av goda och billiga bostäder alltjämt kräver den allra största

uppmärksamhet och intresse från det allmännas sida. Utskottet kan däremot

icke förorda de av honom anvisade vägarna, i den mån de icke redan

prövats. Motionären har sammanfattat de tänkbara åtgärderna i följande

punkter:

1) en hyreslagstiftning, som innehåller effektiva bestämmelser mot oskäliga

hyror,

2) anslag från stat och kommun för avskrivande av vissa kristidsbyggnadskostnader,

sa att husägaren, främst kommunerna, ej behöva avkräva

en högre hyra för att använda till förräntning och amortering av denna

kristidskostnad,

3) byggande av bostäder av enklare beskaffenhet (med avprutning i viss

män på kravet på bekvämligheter in. in.) med tillämpning av de erfaren
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

heter, som vunnits på håll, där man sysslat med att ^experimentera billiga

bostäder,

4) stimulerande genom stats- och kommunalanslag av bostadsbyggande

till en sådan omfattning, alt god bostadstillgång med cn mindre bostadsreserv

uppstår som regulator av hyrespriserna.

Beträffande dessa punkter kan erinras, att den under 1) berörda åtgärden

är under utredning. Motionären säger också själv, alt det ej finns

någon anledning att nu upptaga denna fråga till behandling. Detsamma

gäller även om de frågor, som hava sammanhang med punkt 4), då en proposition,

nr 202, är framlagd rörande avsättning av medel till bostadslånefonden

och frågan i samband därmed kommer under riksdagens behandling.

Utskottet har sålunda kunnat inskränka sin prövning till de utvägar,

som omnämnas under 2) och 3), samt vad i övrigt under utskottsbehandlingen

framkommit.

Vad då beträffar en eventuell avskrivning genom stats- och kommunalanslag

av vissa kristidsbyggnadskostnader, så är utskottet övertygat om, att

en dylik avskrivning, som givetvis skulle ådraga det allmänna synnerligen

betydande utgifter, icke skulle hava någon inverkan på den allmänna hyresnivån.

Denna är i stället helt beroende av tillgång och efterfrågan samt

de pris, som nyuppförda bostäder betinga. Därest genom en livlig byggnadsverksamhet

under ekonomiskt sunda betingelser en riklig bostadstillgång

kunde framskapas, bleve den ofelbara följden, att hyrorna i under kristiden

uppförda hus måste sänkas till en efter de nya byggnadsförhållandena

lämpad nivå. Givetvis kunde detta föra med sig, att hyresinkomsterna av

dessa byggnader icke längre utgjorde skälig avkastning på det nominella

anläggningskapitalet, varigenom krav på statsmakternas ingripande kunde

komma att framställas. Men det bleve då en ren billighetsfråga, huruvida

det allmänna borde uppträda stödjande. Då följaktligen anslag i av motionären

antytt syfte, enligt utskottets bestämda mening, icke kunna hava inverkan

på hyrorna i andra hus, än de härav berörda, och det till och med

torde vara svårt att skaffa säkerhet för att hyrorna i dylika hus sänktes i

förhållande till avskrivningen, kan utskottet icke förorda en utredning i

denna del av motionen.

I fråga om byggande av bostäder av enklare beskaffenhet och med avprutande

i viss mån av kraven på bekvämlighet vill utskottet framhålla, att

bekvämligheterna ofta äro även ur ekonomisk synpunkt fördelaktiga. Så

torde t. ex. vara fallet med gas för mattillredning, elektriskt ljus samt vatten-

och avloppsledningar. De kostnader, som ledningar för dessa ändamål

föra med sig vid en byggnads uppförande, återfås i besparing på ljus

och bränsle samt arbetskraft. Ofta gör ett väl inrett hem, att husmodern

kan sköta sina göromål utan hjälp av hushållsbiträde. I andra fall ger det

henne möjlighet att ägna sig åt förvärvsarbete. Det torde ej annat än i

rena undantagsfall vara tillrådligt att göra avprutningar i här nämnt av
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 13 samt. 2 avd. 3 höft. (Nr 3).

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

seende. Detsamma gäller om förbilligande av byggnader genom att göra

dessa mindre gedigna. Den besparing, som vinnes härmed, kan komma

att åtgå för ökade underhållskostnader.

Däremot håller utskottet före, att besparingar kunna vinnas genom en’

allt mera utvecklad standardisering av byggnadsmaterial. Som framgår av

ovan återgivna yttranden pågår emellertid i nämnda avseende en livlig

verksamhet, delvis med understöd av statsmedel. Några ytterligare åtgärder

från det allmänna torde ej vara erforderliga.

Utskottet får i övrigt hänvisa till de yttranden, som i utskottets utlåtande

refererats.

Slutligen vill utskottet erinra om, att genom socialiseringsnämndens försorg

en utredning rörande bostadskooperationen numera blivit slutförd.

Med stöd av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon andra kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 maj 1925.

Å utskottets vägnar:

NILS HOLMSTRÖM.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Herrar Holmström i Gevle, Petersson i Broaryd

och Brännberg, Fru Timring, Herr Holmberg, Fröken Wellin samt Herrar Wikström,

Högström, Bernström och Weijne.

Stockholm 1925, O, F. Svanbäcks Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.