Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av på vad sätt staten bör understödja yrkesutbildningen av befäl för den svenska handelsflottan, nämligen antingen genom utrustande av skolskepp eller genom understöd åt enskilda segelfartygsredare för bedrivande av skolskeppsverksamhet, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
1925-04-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 3TU 1925:3, Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av på vad sätt staten bör understödja yrkesutbildningen av befäl för den svenska handelsflottan, nämligen antingen genom utrustande av skolskepp eller genom understöd åt enskilda segelfartygsredare för bedrivande av skolskeppsverksamhet, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Dokumentets text
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1925 kl. 3 e. m.
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 3
i anledning av väckta motioner angående utbildningen
av befäl för den svenska handelsflottan.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 124, som för förberedande be- Motionerna,
handling hänvisats till utskottet, har herr Röing hemställt, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av på vad sätt staten bör
understödja yrkesutbildningen av befäl för den svenska handelsflottan, nämligen
antingen genom utrustande av skolskepp eller genom understöd åt enskilda
segelfartygsredare för bedrivande av skolskeppsverksamhet, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
I en annan inom andra kammaren väckt och likaledes till utskottet hänvisad
motion, nr 258, har herr Pehrsson i Göteborg m. fl. hemställt, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en allsidig utredning av huru
befälsutbildningen för den svenska handelsflottan må kunna lämpligen ordnas
och att Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder utredningen kan visa vara erforderliga.
Då dessa motioner båda ta sikte på befälsutbildningen för handelsflottan,
har utskottet företagit dem till samtidig behandling.
Beträffande motiveringarna får utskottet hänvisa till respektive motioner.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande från kungl. kommers- Yttranden,
kollegium samt dessutom givit »Sveriges fartygsbefäls förening», »Sveriges
redareförening» och »Sveriges allmänna sjöfartsförening» tillfälle att uttala
sig i frågan. Kommerskollegii yttrande bifogas som bilaga.
Enligt gällande bestämmelser (K. E. 29 mars 1912, Sv. F., nr 54) fordras
för erhållande av styrmansbrev och skepparbrev av första klass att ha tjänstgjort
å däck resp. 42 och 36 månader, därav minst 12 månader i Östersjö- eller
vidsträcktare fart å segelfartyg (för styrmansbrev å fartyg med en bruttodräktighet
av minst 100 ton eller däröver). Samma krav ställas för inträde i navigationsskolorna.
I de inhämtade yttrandena framhävas de i motionerna påpekade minskade
möjligheterna för erhållande av den föreskrivna segelfartygstjänsten, varvid
dock Sveriges fartygsbefäls förening som sin mening framhåller, att någon
befälsbrist för närvarande ej föreligger. Sveriges redareförening har redan
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 13 saml. 3 avd. 3 käft. (Nr 3.)
Utskottet.
2 Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr S.
igångsatt en utredning beträffande befälsutbildningen för den svenska handelsflottan.
På grundval av denna utredning har föreningen avlåtit skrivelse till
Kungl. Maj:t om utbildningen av maskinbefäl, och antagligen kommer även
fragan om däcksbefälets utbildning att på samma sätt dragas inför Kungl.
Maj:t. Sveriges allmänna sjöfartsförening redogör för de understöd, som lämnats
skolskeppsverksamheten från enskilt håll, och anser, att erfarenheterna från
denna verksamhet böra avvaktas, innan ytterligare åtgärder i den riktningen
vidtagas. Dessutom påpekas möjligheten att sänka fordringarna i fråga om
segelf artygstj änsten.
Det är obestridligt, att den svenska segelfartygsflottan starkt minskats och
att det ej finnes utsikt till att detta förhållande kommer att ändras. Det torde
även vara riktigt, att det som följd härav i en framtid kan komma att visa
sig svårt för de personer, som önska utbilda sig till fartygsbefäl, att få tillfälle
att förskaffa sig den nödiga praktiska förtjänstgöringen ombord på segelfartyg
av den stipulerade beskaffenheten. liedan under de senare åren har man
i stor utsträckning måst ge dispens från denna tjänstgöring för inträ dessökande
till navigationsskolorna. Examensbrev har dock ej erhållits, förrän tjänstgöringen
fullgjorts.
Utskottet har emellertid ej känt sig övertygat om att de gällande villkoren
för inträde vid navigationsskolorna med nödvändighet för framtiden måste förbli
oförändrade, och anser sig utskottet i detta sammanhang böra påpeka, att
det såväl i England som i Norge numera icke fordras någon segelfartygsutbildning
för personer, som föra befäl å maskindrivna fartyg.
Omfattningen av den förberedande tjänstgöringen ombord på segelfartyg av
viss storlek och de åtgärder, som eventuellt behöva vidtagas från statens sida,
bli givetvis beroende pa de villkor, som uppställas för erhållande av styrmansoch
skepparbrev, och därav följande fordringar för inträde vid navigationsskolorna.
I Kungl. Maj :ts proposition nr 178 till årets riksdag angående anslag
till kommerskollegium föreslås, att vissa frågor rörande navigationsskolorna i
riket närmare utredas. Det synes då utskottet lämpligt, att, försåvitt denna del
av Kungl. Maj:ts proposition vinner riksdagens bifall, även frågan om villkoren
för inträde vid navigationsskolorna och för erhållande av styrmansbrev
och skepparbrev, nämligen i vad mån dessa villkor beträffande segelfartygstjänsten
kunna mildras, måtte upptagas till behandling. För den händelse propositionen
ej skulle vinna riksdagens bifall, lärer Kungl. Maj:t icke sakna utvägar
att i annan ordning lata verkställa den nödiga utredningen i ämnet.
Utskottet får alltså hemställa,
att andra kammaren för sin del måtte i anledning av herr
Pehrssons i Göteborg in. fl. motion, nr 258, besluta, att i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om utredning om och i vilken
mån den segelfartygstjänst, som fordras för inträde vid navigationsskolorna
och för erhållande av styrmansbrev och skeppar
-
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
3
brev, kan minskas utan att därigenom befälets duglighet äventyras,
och, om en minskning skulle befinnas möjlig att genomföra,
vilka åtgärder i så fall böra vidtagas, samt
att herr Röings motion, nr 124, i den mån den icke genom
utskottets förevarande hemställan besvarats, ej må till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 april 1925.
På utskottets vägnar
HELMER LAGERKWIST.
Närvarande: herrar Lagerkwist, Gustafsson i Älvsered*, Eklund, Werner, Liniecreutz.
Olsson i Broddbo*, Andersson i Falkenberg, Andersson i Ovanmyra, Anderson
i Linköping och Mårtensson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bilaga.
Stockholm den 19 mars 1925.
Till
Riksdagens andra kammares tredje tillfälliga utskott.
Genom nådigt beslut den 13 februari 1925 har kungl. kommerskollegium
anbefallts att till Eder inkomma med yttrande över två motioner, nr 124 angående
understödjande av yrkesutbildningen av befäl för den svenska handelsflottan
och nr 258 (l:a kammaren nr 155) angående befälsutbildningen vid den
svenska handelsfottan.
I anledning härav får kollegium anföra följande:
. Kollegium vill först vitsorda riktigheten av i motionen nr 124 lämnade uppgifter
rörande det svenska segelfartygstonnagets minskning. Efter motionens
överlämnande har ytterligare ett av våra få större segelfartyg upphört att vara
svenskt, nämligen »Manhem» om 2,022 ton, som försålts till utlandet.
Den betydande nedgången i segelfartygstonnaget under de senare åren har
givetvis i hög grad ökat svårigheterna för särskilt styrmansaspiranterna att
erhålla den för inträde vid navigationsskola stadgade tjänstetiden av 12 månader
å segelfartyg av över 100 tons bruttodräktighet. Kollegium har också under
senare år, i vad angår inträde vid navigationsskola, i stor utsträckning medgivit
eftergifter från stadgad fordran å segelfartygstjänst. Sålunda har kollegium
under läsåret 1924—1925 medgivit inträde i styrmansklass. därest omkring 33
månader sammanlagd tjänstetid till sjöss blivit fullgjord och därav 9 månader
a segelfartyg av nyss nämnd storlek. Den, som trots bristande sjötjänst vunnit
dylikt inträde, har emellertid att efter examen förskaffa sig den bristande sjötjänsten
för erhållande av styrmansbrev, då kollegium icke medgivit eftergifter
från den härför alltjämt gällande fordran på 42 månaders sjötjänst, därav minst
12 månader å större segelfartyg.
4
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
För att i någon mån bidraga till här nämnda svårigheters avhjälpande hava
under föregående år två rederiaktiebolag Portunus och Pollux erhållit understöd
för bedrivande av skolskeppsverksamhet, varom kollegium får meddela följande.
Genom nådigt brev den 6 juni 1924 tilldelade Kung!. Maj :t rederiaktiebolaget
Portunus för bedrivande med bolaget tillhöriga, i fartygsregistret under nr
5834 införda barkskeppet »C. B. Pedersen» av viss skolskeppsverksamhet ett
anslag ur handels- och sjöfartsfonden å 500 kronor för varje elev, som visades
hava tjänstgjort minst 12 månader i Östersjö- eller vidsträcktare fart i tjänst på
däck å ifrågavarande fartyg, dock tillhopa högst 10,000 kronor, under villkor,
bland annat, att bolaget underkastade sig den inspektion av fartyget och elevernas
tjänstgöring därå, som kollegium funne anledning föranstalta, att elever
till det antal, bolaget funne sig böra mottaga, uttoges efter samråd med av kollegium
utsedda representanter för statsverket, därvid under i övrigt lika förhållanden
företräde lämnades åt elevaspirant med god skolunderbyggnad, samt alt
aspirant skulle, för att kunna antagas till elev å fartyget, avlägga en skriftlig
förklaring om sin avsikt att för framtiden ägna sig åt sjötjänst, vilken förklaring,
i förekommande, fall, skulle bestyrkas genom intyg av aspirantens målsman.
Sedermera har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 19 september 1924, i
anledning av framställning av förenämnda bägge bolag, funnit gott, bland annat,
dels förklara, att nyssberörda anslag finge avse jämväl skolskeppsverksamhet,
bedriven med det rederiaktiebolaget Pollux tillhöriga, i fartygsregistret
under nr 4514 införda barkskeppet »Beatrice», dels ock medgiva sådan ändring
i nyssnämnda villkor, att anslag finge utgå jämväl för elev, som visades hava
tjänstgjort sammanlagt minst 9 månader i östersjö- eller vidsträcktare fart i
tjänst på däck å nu ifrågavarande fartyg eller ettdera av dem, samt att anslaget
för varje sådan elev med mindre än 12 månaders tjänstgöringstid skulle utgå
med ett i förhållande till tjänstgöringstidens längd reducerat belopp.
Det förtjänar i detta sammanhang uppmärksammas, att sjömannasällskapet
i Göteborg på vissa villkor ävenledes lämnat rederiaktiebolaget Pollux ett anslag
å 6,500 kronor för bedrivande av skolskeppsverksamhet.
Förutom nu nämnda, av rederiaktiebolaget Portunus och Pollux föregående
år påbörjade skolskeppsverksamhet, bedrives sådan verksamhet endast av Rydbergska
stiftelsen, jämväl understödd av statsmedel. Då denna verksamhet endast
pågår under sommarmånaderna, kan densamma, ehuru icke mindre än 120
elever varje år medtagas å stiftelsens fartyg, icke i större man avhjälpa svårigheterna
för erhållande av sjötjänst å segelfartyg.
Det skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke sådan omläggning av denna
verksamhet skulle kunna ske, att skolskeppets expeditioner kunde pågå under
längre tid, än nu är fallet, exempelvis 5 å 6 månader.
Härför erfordras emellertid betydligt större bidrag till stiftelsen.
Innevarande år hava ytterligare framställningar om understöd för bedrivande
av skolskeppsverksamhet gjorts, nämligen av dels huvudredaren N. J. Idén för
barkskeppet »Virgo», dels huvudredaren A. Lindblom för barkskeppet »Rolf», å
vilka fartyg ett visst antal elever skulle kunna medtagas under förutsättning
av vissa statliga bidrag per elev. Dessa framställningar hava ännu icke slutbehandlats.
Segelfartygens ständiga minskning nödvändiggör enligt kollega mening särskilda
åtgärder från statens sida i händelse nu stadgade fordringar å segelfartygstjänst
skola bibehållas.
Enligt kollega mening bör därför bliva föremål för närmare utredning
dels frågan, om och i vilken mån segelfartygstjänsten kan minskas, utan att
5
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
därigenom befälets duglighet äventyras, och, om en minskning skulle befinnas
böra genomföras, vilken annan kvalificerad sjötjänst eller annan utbildning, som
bör sättas i segelfartygstjänstens ställe,
dels ock frågan, huruvida staten eventuellt själv bör bedriva skolskeppsverksamhet,
avseeende yrkesutbildning för sjöfolk, eller om staten bör understödja
enskilda segelfartygsrederier, som äro villiga att medtaga och utbilda sjöfolk.
Den utredning, som sålunda ifrågasättes, synes kollegium jämväl böra omfatta
andra aktuella frågor angående däcksbefälets utbildning såsom frågan om
beaktande vid undervisningen i navigationsskolorna av radiospörsmålet samt
frågan om ökad undervisning i svenska språket, vilka båda spörsmål i anledning
av framställning i ämnet äro föremål för kollega bedömande.
På grund av vad sålunda anförts tillstyrker kollegium motionärernas hemställan
om utredning.
K. A. FRYXELL.
A. Carell.
C. G. Linse.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.