Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av på vad sätt staten bör understödja yrkesutbildningen av befäl för den svenska handelsflottan, nämligen antingen genom utrustande av skolskepp eller genom understöd åt enskilda segelfartygsredare för bedrivande av skolskeppsverksamhet, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

1925-04-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1925:3, Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av på vad sätt staten bör understödja yrkesutbildningen av befäl för den svenska handelsflottan, nämligen antingen genom utrustande av skolskepp eller genom understöd åt enskilda segelfartygsredare för bedrivande av skolskeppsverksamhet, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1925 kl. 3 e. m.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 3

i anledning av väckta motioner angående utbildningen

av befäl för den svenska handelsflottan.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 124, som för förberedande be- Motionerna,

handling hänvisats till utskottet, har herr Röing hemställt, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av på vad sätt staten bör

understödja yrkesutbildningen av befäl för den svenska handelsflottan, nämligen

antingen genom utrustande av skolskepp eller genom understöd åt enskilda

segelfartygsredare för bedrivande av skolskeppsverksamhet, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

I en annan inom andra kammaren väckt och likaledes till utskottet hänvisad

motion, nr 258, har herr Pehrsson i Göteborg m. fl. hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en allsidig utredning av huru

befälsutbildningen för den svenska handelsflottan må kunna lämpligen ordnas

och att Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder utredningen kan visa vara erforderliga.

Då dessa motioner båda ta sikte på befälsutbildningen för handelsflottan,

har utskottet företagit dem till samtidig behandling.

Beträffande motiveringarna får utskottet hänvisa till respektive motioner.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande från kungl. kommers- Yttranden,

kollegium samt dessutom givit »Sveriges fartygsbefäls förening», »Sveriges

redareförening» och »Sveriges allmänna sjöfartsförening» tillfälle att uttala

sig i frågan. Kommerskollegii yttrande bifogas som bilaga.

Enligt gällande bestämmelser (K. E. 29 mars 1912, Sv. F., nr 54) fordras

för erhållande av styrmansbrev och skepparbrev av första klass att ha tjänstgjort

å däck resp. 42 och 36 månader, därav minst 12 månader i Östersjö- eller

vidsträcktare fart å segelfartyg (för styrmansbrev å fartyg med en bruttodräktighet

av minst 100 ton eller däröver). Samma krav ställas för inträde i navigationsskolorna.

I de inhämtade yttrandena framhävas de i motionerna påpekade minskade

möjligheterna för erhållande av den föreskrivna segelfartygstjänsten, varvid

dock Sveriges fartygsbefäls förening som sin mening framhåller, att någon

befälsbrist för närvarande ej föreligger. Sveriges redareförening har redan

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 13 saml. 3 avd. 3 käft. (Nr 3.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr S.

igångsatt en utredning beträffande befälsutbildningen för den svenska handelsflottan.

På grundval av denna utredning har föreningen avlåtit skrivelse till

Kungl. Maj:t om utbildningen av maskinbefäl, och antagligen kommer även

fragan om däcksbefälets utbildning att på samma sätt dragas inför Kungl.

Maj:t. Sveriges allmänna sjöfartsförening redogör för de understöd, som lämnats

skolskeppsverksamheten från enskilt håll, och anser, att erfarenheterna från

denna verksamhet böra avvaktas, innan ytterligare åtgärder i den riktningen

vidtagas. Dessutom påpekas möjligheten att sänka fordringarna i fråga om

segelf artygstj änsten.

Det är obestridligt, att den svenska segelfartygsflottan starkt minskats och

att det ej finnes utsikt till att detta förhållande kommer att ändras. Det torde

även vara riktigt, att det som följd härav i en framtid kan komma att visa

sig svårt för de personer, som önska utbilda sig till fartygsbefäl, att få tillfälle

att förskaffa sig den nödiga praktiska förtjänstgöringen ombord på segelfartyg

av den stipulerade beskaffenheten. liedan under de senare åren har man

i stor utsträckning måst ge dispens från denna tjänstgöring för inträ dessökande

till navigationsskolorna. Examensbrev har dock ej erhållits, förrän tjänstgöringen

fullgjorts.

Utskottet har emellertid ej känt sig övertygat om att de gällande villkoren

för inträde vid navigationsskolorna med nödvändighet för framtiden måste förbli

oförändrade, och anser sig utskottet i detta sammanhang böra påpeka, att

det såväl i England som i Norge numera icke fordras någon segelfartygsutbildning

för personer, som föra befäl å maskindrivna fartyg.

Omfattningen av den förberedande tjänstgöringen ombord på segelfartyg av

viss storlek och de åtgärder, som eventuellt behöva vidtagas från statens sida,

bli givetvis beroende pa de villkor, som uppställas för erhållande av styrmansoch

skepparbrev, och därav följande fordringar för inträde vid navigationsskolorna.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 178 till årets riksdag angående anslag

till kommerskollegium föreslås, att vissa frågor rörande navigationsskolorna i

riket närmare utredas. Det synes då utskottet lämpligt, att, försåvitt denna del

av Kungl. Maj:ts proposition vinner riksdagens bifall, även frågan om villkoren

för inträde vid navigationsskolorna och för erhållande av styrmansbrev

och skepparbrev, nämligen i vad mån dessa villkor beträffande segelfartygstjänsten

kunna mildras, måtte upptagas till behandling. För den händelse propositionen

ej skulle vinna riksdagens bifall, lärer Kungl. Maj:t icke sakna utvägar

att i annan ordning lata verkställa den nödiga utredningen i ämnet.

Utskottet får alltså hemställa,

att andra kammaren för sin del måtte i anledning av herr

Pehrssons i Göteborg in. fl. motion, nr 258, besluta, att i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om utredning om och i vilken

mån den segelfartygstjänst, som fordras för inträde vid navigationsskolorna

och för erhållande av styrmansbrev och skeppar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

3

brev, kan minskas utan att därigenom befälets duglighet äventyras,

och, om en minskning skulle befinnas möjlig att genomföra,

vilka åtgärder i så fall böra vidtagas, samt

att herr Röings motion, nr 124, i den mån den icke genom

utskottets förevarande hemställan besvarats, ej må till någon

andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 april 1925.

På utskottets vägnar

HELMER LAGERKWIST.

Närvarande: herrar Lagerkwist, Gustafsson i Älvsered*, Eklund, Werner, Liniecreutz.

Olsson i Broddbo*, Andersson i Falkenberg, Andersson i Ovanmyra, Anderson

i Linköping och Mårtensson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bilaga.

Stockholm den 19 mars 1925.

Till

Riksdagens andra kammares tredje tillfälliga utskott.

Genom nådigt beslut den 13 februari 1925 har kungl. kommerskollegium

anbefallts att till Eder inkomma med yttrande över två motioner, nr 124 angående

understödjande av yrkesutbildningen av befäl för den svenska handelsflottan

och nr 258 (l:a kammaren nr 155) angående befälsutbildningen vid den

svenska handelsfottan.

I anledning härav får kollegium anföra följande:

. Kollegium vill först vitsorda riktigheten av i motionen nr 124 lämnade uppgifter

rörande det svenska segelfartygstonnagets minskning. Efter motionens

överlämnande har ytterligare ett av våra få större segelfartyg upphört att vara

svenskt, nämligen »Manhem» om 2,022 ton, som försålts till utlandet.

Den betydande nedgången i segelfartygstonnaget under de senare åren har

givetvis i hög grad ökat svårigheterna för särskilt styrmansaspiranterna att

erhålla den för inträde vid navigationsskola stadgade tjänstetiden av 12 månader

å segelfartyg av över 100 tons bruttodräktighet. Kollegium har också under

senare år, i vad angår inträde vid navigationsskola, i stor utsträckning medgivit

eftergifter från stadgad fordran å segelfartygstjänst. Sålunda har kollegium

under läsåret 1924—1925 medgivit inträde i styrmansklass. därest omkring 33

månader sammanlagd tjänstetid till sjöss blivit fullgjord och därav 9 månader

a segelfartyg av nyss nämnd storlek. Den, som trots bristande sjötjänst vunnit

dylikt inträde, har emellertid att efter examen förskaffa sig den bristande sjötjänsten

för erhållande av styrmansbrev, då kollegium icke medgivit eftergifter

från den härför alltjämt gällande fordran på 42 månaders sjötjänst, därav minst

12 månader å större segelfartyg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

För att i någon mån bidraga till här nämnda svårigheters avhjälpande hava

under föregående år två rederiaktiebolag Portunus och Pollux erhållit understöd

för bedrivande av skolskeppsverksamhet, varom kollegium får meddela följande.

Genom nådigt brev den 6 juni 1924 tilldelade Kung!. Maj :t rederiaktiebolaget

Portunus för bedrivande med bolaget tillhöriga, i fartygsregistret under nr

5834 införda barkskeppet »C. B. Pedersen» av viss skolskeppsverksamhet ett

anslag ur handels- och sjöfartsfonden å 500 kronor för varje elev, som visades

hava tjänstgjort minst 12 månader i Östersjö- eller vidsträcktare fart i tjänst på

däck å ifrågavarande fartyg, dock tillhopa högst 10,000 kronor, under villkor,

bland annat, att bolaget underkastade sig den inspektion av fartyget och elevernas

tjänstgöring därå, som kollegium funne anledning föranstalta, att elever

till det antal, bolaget funne sig böra mottaga, uttoges efter samråd med av kollegium

utsedda representanter för statsverket, därvid under i övrigt lika förhållanden

företräde lämnades åt elevaspirant med god skolunderbyggnad, samt alt

aspirant skulle, för att kunna antagas till elev å fartyget, avlägga en skriftlig

förklaring om sin avsikt att för framtiden ägna sig åt sjötjänst, vilken förklaring,

i förekommande, fall, skulle bestyrkas genom intyg av aspirantens målsman.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 19 september 1924, i

anledning av framställning av förenämnda bägge bolag, funnit gott, bland annat,

dels förklara, att nyssberörda anslag finge avse jämväl skolskeppsverksamhet,

bedriven med det rederiaktiebolaget Pollux tillhöriga, i fartygsregistret

under nr 4514 införda barkskeppet »Beatrice», dels ock medgiva sådan ändring

i nyssnämnda villkor, att anslag finge utgå jämväl för elev, som visades hava

tjänstgjort sammanlagt minst 9 månader i östersjö- eller vidsträcktare fart i

tjänst på däck å nu ifrågavarande fartyg eller ettdera av dem, samt att anslaget

för varje sådan elev med mindre än 12 månaders tjänstgöringstid skulle utgå

med ett i förhållande till tjänstgöringstidens längd reducerat belopp.

Det förtjänar i detta sammanhang uppmärksammas, att sjömannasällskapet

i Göteborg på vissa villkor ävenledes lämnat rederiaktiebolaget Pollux ett anslag

å 6,500 kronor för bedrivande av skolskeppsverksamhet.

Förutom nu nämnda, av rederiaktiebolaget Portunus och Pollux föregående

år påbörjade skolskeppsverksamhet, bedrives sådan verksamhet endast av Rydbergska

stiftelsen, jämväl understödd av statsmedel. Då denna verksamhet endast

pågår under sommarmånaderna, kan densamma, ehuru icke mindre än 120

elever varje år medtagas å stiftelsens fartyg, icke i större man avhjälpa svårigheterna

för erhållande av sjötjänst å segelfartyg.

Det skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke sådan omläggning av denna

verksamhet skulle kunna ske, att skolskeppets expeditioner kunde pågå under

längre tid, än nu är fallet, exempelvis 5 å 6 månader.

Härför erfordras emellertid betydligt större bidrag till stiftelsen.

Innevarande år hava ytterligare framställningar om understöd för bedrivande

av skolskeppsverksamhet gjorts, nämligen av dels huvudredaren N. J. Idén för

barkskeppet »Virgo», dels huvudredaren A. Lindblom för barkskeppet »Rolf», å

vilka fartyg ett visst antal elever skulle kunna medtagas under förutsättning

av vissa statliga bidrag per elev. Dessa framställningar hava ännu icke slutbehandlats.

Segelfartygens ständiga minskning nödvändiggör enligt kollega mening särskilda

åtgärder från statens sida i händelse nu stadgade fordringar å segelfartygstjänst

skola bibehållas.

Enligt kollega mening bör därför bliva föremål för närmare utredning

dels frågan, om och i vilken mån segelfartygstjänsten kan minskas, utan att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

därigenom befälets duglighet äventyras, och, om en minskning skulle befinnas

böra genomföras, vilken annan kvalificerad sjötjänst eller annan utbildning, som

bör sättas i segelfartygstjänstens ställe,

dels ock frågan, huruvida staten eventuellt själv bör bedriva skolskeppsverksamhet,

avseeende yrkesutbildning för sjöfolk, eller om staten bör understödja

enskilda segelfartygsrederier, som äro villiga att medtaga och utbilda sjöfolk.

Den utredning, som sålunda ifrågasättes, synes kollegium jämväl böra omfatta

andra aktuella frågor angående däcksbefälets utbildning såsom frågan om

beaktande vid undervisningen i navigationsskolorna av radiospörsmålet samt

frågan om ökad undervisning i svenska språket, vilka båda spörsmål i anledning

av framställning i ämnet äro föremål för kollega bedömande.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker kollegium motionärernas hemställan

om utredning.

K. A. FRYXELL.

A. Carell.

C. G. Linse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.