Sök i Ratio Lex

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

1925-02-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1925:2, Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1925 kl. 4 e. m.

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2, i

anledning av väckta motioner om utsändande pr radio

av andra kammarens förhandlingar.

Uti en inom andra kammaren väckt motion, nr 125, hava herrar Rydén Motionerna.

och Löfgren i Stockholm föreslagit, att andra kammaren måtte för sin del

medgiva, att telegrafstyrelsen finge i kammarens plenisal uppsätta anordningar,

som skulle möjliggöra återgivande genom s. k. rundradio av kammarens

förhandlingar, ävensom uppdraga åt kammarens presidium att bestämma, när

sådan radioutsändning finge äga rum.

Uti en annan inom kammaren väckt motion, nr 126, har herr Hagman

hemställt, att andra kammaren måtte uttala, att från kammarens sida inga

erinringar vore att göra mot att sådana anordningar vidtoges, att kammarens

överläggningar kunde, då så ansågs lämpligt, åhöras per radio.

Av ovannämnda motioner, som utskottet beslutit gemensamt handlägga, är

den förstnämnda avgiven utan motivering, varemot sistnämnda motion innehåller

motivering, vartill utskottet får hänvisa.

Vid behandlingen av motionerna har utskottet satts i tillfälle att taga del Utskottet.

såväl av aktiebolaget Radiotjänsts utsändningsverksamhet som ock av telegrafverkets

utsändarestation. Utskottet anser sig böra anmärka, att utskottet

i ingen mån vill förringa den stora betydelsen av den utsändning med goda

och omväxlande program, som nu äger rum och vilken särskilt för äldre personer

och andra, vilka av skilda anledningar icke äro i tillfälle att direkt

njuta av föredrag, sång och musik, på nämnda sätt bibringas både nytta och

nöje. Utskottet vill också medgiva, att det för många vore av stort intresse

att genom radio kunna avlyssna riksdagens förhandlingar. I den sistnämnda

motionen har anförts, att några principiella eller praktiska invändningar mot

ett bifall till motionen icke kunde anföras, helst som kammarens förhandlingar

voro offentliga och en utvidgning av åhörarkretsen genom utsändning per

radio endast kunde sägas vara ett steg i grundlagens anda.

Utskottet delar emellertid icke motionärens uppfattning rörande frånvaron

av invändningar mot den föreslagna anordningen. I sådant hänseende får

utskottet till en början framhålla, att det för väckande av allmänhetens intresse

för utsändningen vore nödvändigt, att denna skedde under sådana för
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 13 saml. 5 avd. 2 häft. (Nr 2.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

mer, att under förhandlingarna fällda yttranden kunde klart och tydligt uppfattas

ute i landet. För att en talare skall kunna göra sig »hörd» i radio

erfordras, utom ett lämpligt talorgan, särskild träning för en sådan uppgift.

Även om kammarens ledamöter skulle besitta för angivet ändamål nödiga

röstresurser, torde det därmed icke vara säkert, att de tillägnat sig erforderlig

vana.

För att fylla sitt ändamål borde ett radioprogram, i vilket inginge riksdagsanföranden,

vara sammanhängande, något som endast kunde gå för sig

genom återgivande av en hel debatt. Skulle däremot så anordnas, att tillsammans

med andra föredrag, sång och musik samt delgivning av dagshändelserna

endast stympade riksdagsanföranden skulle instickas, kunde detta

säkerligen icke vara ägnat att svara mot de förväntningar, allmänheten ställt

på avlyssnandet av riksdagsförhandlingarna, utan i stället giva en oriktig bild

av desamma.

Rent tekniskt torde stora olägenheter uppstå därigenom, att sorlet inom

kammaren vid dess förhandlingar komme att verka störande på utsändningen.

Sådana anordningar, som nu äro vidtagna inom utsändningsstationernas lokaler

för att hindra alla störningar, kunna icke gärna utföras inom kammaren, och

det vore att befara, att publikens kritik komme att bli densamma, som man

nu ofta får läsa i pressen i uttalanden såsom: »Talarens anförande drunknade

i det allmänna sorlet».

Utskottet får till sist påpeka det allmänt kända förhållandet, att de i politiskt

hänseende viktigaste debatterna i regel äga rum under förmiddagarna,

samt att utsändningen vid denna tid å dygnet fungerar sämst. Det torde

därför vara välbetänkt, att kammaren i varje fall ställer sig avvaktande till

dess bättre och fullt ändamålsenliga anordningar kunna erhållas, så att ändamålet

med den ifrågasatta radioutsändningen icke förfelas.

De av utskottet nu anförda erinringarna äro i första hand avsedda för motionen

nr 126, men torde också kunna tillämpas på motionen nr 125, vilken

såsom ovan påpekats, saknar motivering.

Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motioner icke måtte till någon andra

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1925.

På utskottets vägnar:

ERIK LAURÉN.

Närvarande: Herrar Laurén, Hansson i Trollhättan, Rudén, Olsson i Hov*, Väst
berg,

Eriksson i Västbro, Norsell, Spångberg, Svedman och Lundgren.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

3

Reservation

har anmälts dels av herr Spångberg, dels av herr Västberg, vilken sistnämnde

anfört:

»Rundradion är eu viktig faktor i vårt kulturliv. Den omsluter redan minst

hundratusen åhörare inom alla delar av landet. Denna imponerande siffra

kommer helt visst att snabbt och väsentligt stegras. Inom stora lager av

radiolyssnare förefinnes säkerligen en önskan att en och annan gång få åhöra

en riksdagsdebatt i en intressant fråga. A.-B. Radiotjänst är ock berett att

för sin del söka tillmötesgå en så naturlig önskan. Men förutsättningen är

riksdagens medgivande. Då nu tveksamhet råder huruvida detta skall lämnas

är det nödvändigt anföra några synpunkter, varför motionerna böra bifallas.

Från alla håll har man framfört behovet av ökad politisk kultur. Man har

även talat om att anordna för alla politiska partier gemensamma möten. Syftet

i dessa strävanden är gott. Radieringen av viktiga riksdagsdebatter är

det yppersta sättet att förverkliga denna idé. Ty här begränsas meningsutbytet

till en viss aktuell stridsfråga, här kan mobiliseras de bästa talarkrafterna,

här sammandrages den största publiken och här bjudes de angenämaste

formerna för talare och åhörare. Det lär icke kunna bestridas, att

radion under sådana betingelser kan bli av betydelse för medborgarnas politiska

fostran. Och alldeles visst är, att den skulle skapa en bättre politisk

kultur i riksdagen. Det är nämligen föga troligt, att radiolyssnarna skulle

tolerera långa föredrag, störande sorl eller dålig talkultur. Genom pressen

skulle de komma att kräva saklighet, koncentration, snabb replikföring och

värdiga former. Därigenom skulle de ock främja ett effektivare arbetssätt.

Till detta kan läggas synpunkten, att riksdagen skulle medverka till att bereda

stora folklager ett nytt förströelsemedel, enär radieringen av en viss

debatt bör kunna bjuda på åtskilliga trevliga poänger.

Något vägande skäl mot åtgärden kan icke anföras. Grundlagen lägger

som bekant intet hinder i vägen, då förhandlingarna äro offentliga. Och om

Konungen per radio avlyssnar en riksdagsdebatt så lär icke den mest formalistiska

lagtolkning däri kunna finna något grundlagsstridigt. När en riksdagsdebatt

skall radieras, och i vilken ordning kamrarna skola komma ifråga, äro

frågor som man med förtroende torde kunna överlämna till talmanspresidiet.

Bekymren över radions nuvarande tekniska begränsning bör vederbörande verk

och bolag, men ej riksdagen påtaga sig. Men det är och blir ett misstag om

riksdagen genom avslag å motionerna hindrar ett experiment och eu prövning

av saken. Månheten om riksdagens anseende, liksom ock om riksdagens talare,

är visserligen rörande, men verkar icke förty en smula malplacerad, enär det

dock torde bero på ledamöterna själva, huruvida en radierad diskussion skall

efterlämna det ena eller det andra intrycket hos åhörarna. Brister skola avskaffas,

icke döljas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

Med anförande av ovanstående yrkas bifall till den av herrar Rydén och

Löfgren, Stockholm, i ämnet väckta motionen, som innebär,

att andra kammaren för sin del måtte medgiva, att telegrafstyrelsen

må i kammarens plenisal uppsätta anordningar, som

möjliggöra återgivande genom s. k. rundradio av kammarens

förhandlingar, ävensom uppdraga åt kammarens presidium att

bestämma, när sådan radiosändning må äga rum.»

Stockholm. Oskar Eklunds boktryckeri, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.