Sök i Ratio Lex

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr C. 1

1925-03-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1925:6, Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr C. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr C. 1

Nr G.

Ankom till riksdagens kansli den ‘21 mars 1925 kl. 9 f. m.

Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande,

nr 6, i anledning av väckt motion angående inskränkning

i fråga om infordrande och avlämnande

av statistiska uppgifter.

Uti en inom andra kammaren av herr Lunden väckt, till kammarens femte

tillfälliga utskott remitterad motion, nr 122, har motionären yrkat, att riksdagen

måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj it hemställa om utredning,

i vad mån en inskränkning måtte kunna göras i fråga om infordrande och

avlämnande av statistiska uppgifter.

Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande: ”Avlämnandet

av statistiska uppgifter, vars infordrande synes mer och mer tilltaga, är

för de kommunala och kyrkliga myndigheterna m. fl. ett obehagligt besvär

och förenat med mycket arbete.

Ärligen ankomma en mängd cirkulär med frågor i de mest skiftande

ämnen, vilka skola besvaras. Inför dessa frågor, vars förnuftiga ändamål

även den frågande synes ha svårt att finna ut, frestas mången adressat att

utan vidare förpassa dessa cirkulärskrivelser i papperskorgen.

Det måste dock erkännas, att insamlande av siffermaterial för belysande

av det samhälleliga livet är icke blott nyttigt utan även nödvändigt, men

hela dess idé förryckes, om den utnyttjas till övermått. Insamlandet är dock

grundat på frivilligt samarbete mellan allmänheten och myndigheterna och

bör därför användas med måtta, att icke även det goda och nyttiga äventyras.

Med bästa vilja är det mången gång omöjligt att giva ett sanningsenligt

svar eller tillförlitliga uppgifter å de i cirkulären framställda frågorna, till

exempel: Årligen utsändas till kommunala myndigheterna cirkulär med

frågan, huru många rovdjur som dödats inom kommunen under året och

huru många husdjur, som dödats av rovdjur under samma tid.

Närmare eftertanke borde säga en var, huru omöjligt det är att besvara

dylika frågor, men för att undvika nya skrivelser och förelägganden av

länsstyrelsen får man .insätta en siffra, gripen ur ”luften”. Att tänka sig,

att dylika uppgifter sedan skola bearbetas av högt avlönade tjänstemän till

statistiska uppgifter för landet, väcker mången gång minst sagt löje.

Bihang till riksdagens protokoll 1925, 13 sand. 5 avd. 6 höft. (Nr 6.) ''■$

Motionen.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens femte tillfäUtga utskotts utlåtande Nr 6.

Jag anser att en inskränkning borde kunna göras oeli därmed en betydlig

besparing i papper, porto och tid.”

1921 års Vid behandling av motionen har utskottet till en början velat erinra

skrivelse, därom, a*t med anledning av motion vid 1921 års riksdag om inskränkning

i rätten för ämbetsverk m. fl. att med frågor hänvända sig till folkvalda

myndigheter i orterna och andra, riksdagen beslutat till Konungen avlåta

en skrivelse, nr 215, däri anförts bland annat följande: ”Riksdagen tilltror

sig icke att i frågans nuvarande läge med bestämdhet kunna avgöra, i

vad mån klagomålen i fråga äro befogade. Otvivelaktigt synes dock vara,

att den ifrågavarande uppgiftsskyldigheten är särskilt för de kommunala

myndigheterna synnerligen betungande, (hiskligt vore därför, att en utredning

komme till stånd rörande möjligheterna att vidtaga åtgärder i av motionären

angivet syfte. Man torde hava anledning förmoda, att av utredningen

skulle framgå, att inskränkningar och förenklingar i fråga om

inhämtandet av uppgifter äro möjliga och lämpliga. I varje fall vore en

sådan utredning säkerligen ägnad att öka insikten om undersökningarnas

betydelse och höja intresset för deras ändamål, varigenom även större garanti

skulle vinnas för uppgifternas noggrannhet och fullständighet. Motvilligheten

i fråga om uppgifternas lämnande skulle minskas och den uppgifterna

infordrande myndighetens utredningsarbete därigenom underlättas.

” Tillika har hemställts, att ärendet skulle överlämnas till de s. k. statistiksakkunniga

för utredning. På grund av det anförda hemställde riksdagen,

att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning, huruvida och i

vad mån inskränkningar och förenklingar i fråga om inhämtandet av uppgifter

i angivet avseende kunde åstadkommas samt därefter vidtaga de

åtgärder, som av utredningen kunde föranledas.

Statistiksak- I enlighet med riksdagens hemställan remitterades skrivelsen till de av

yttrande. statsradet och chefen för finansdepartementet jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 20 februari 1920 tillkallade statistiksakkunniga. De sakkunniga

hava den 29 oktober 1921 avgivit utlåtande samt därefter på särskild

anmodan den 1 juni 1921 avgivit yttrande med plan för den utredning,

som kunde föranledas av omförmälda riksdagsskrivelse.

Kungl. Maj:ts Ärendet föredrogs i konselj den 14 juli 1922, därvid beslöts, att riksdabeslut,

gens skrivelse icke skulle föranleda annan åtgärd än att det i ärendet förda

protokollet skulle tillställas samtliga departement för delgivning med underlydande

ämbetsverk, vilka vore sysselsatta med statistiskt arbete, ävensom

arbetande kommittéer och sakkunniga, i den mån sådant kunde vara erforderligt.

Statens Enligt vad utskottet vidare inhämtat har den av Kungl. Maj:t den 1 sepbkmnmitté

tember 1923 tillsatta statens besparingskommitté sin uppmärksamhet riktad

på frågan om begränsningar i det statistiska arbetet. I skrivelse till Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr (i. 3

Maj:t den 10 december 1923 framlade sålunda kommittén vissa provisoriska

förslag angående inskränkningar i den officiella statistiken, innefattande

bland annat förslag, att utarbetandet av jaktstatistiken — soin i motiveringen

till förevarande motion särskilt beröres — måtte upphöra. I nämnda

del är kommitténs framställning ännu beroende på Kungl. Maj :ts prövning.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 3 oktober 1924 har särskild sakkunnig tillkallats

för att stå till kommitténs förfogande för utredning rörande begränsningar

i det statistiska arbetet och angående den officiella statistikens

organisation.

I ärendet har utskottet fått emottaga en skrivelse från Stockholms han- iVgtock
delskammare,

vilken härtill fogas som bilaga. holma handels
kammare.

Inom utskottet hava meningarna varit ense om det berättigade i niotio- Utskottet.

nens syfte. Utskottet har likväl icke ansett sig kunna tillstyrka motionen,

och detta har varit beroende huvudsakligen på formella skäl. Då riksdagen

så nyligen som år 1921 skrivit till Kungl. Maj:t i denna sak, har det icke

synts utskottet lämpligt att nu återkomma i samma fråga. Visserligen har

den föregående riksdagsskrivelsen icke föranlett några särskilda åtgärder,

men sedermera har frågan om den officiella statistiken i sin helhet upptagits

till behandling och är, såsom av det ovan anförda framgår, beroende

på .besparingskommitténs prövning. Denna kommitté har visserligen icke

att särskilt tillse de i motionen framförda synpunkterna, men insamlandet

av primäruppgifter ingår som ett grundväsentligt moment i hela det statistiska

förfarandet. Utskottet förutsätter därför att besparingskommittén

icke kan underlåta att, särskilt med hänsyn till riksdagsskrivelsen 1921,

ägna sin uppmärksamhet jämväl däråt, att möjliga lättnader genomföras i

kommuner och enskilda åliggande uppgiftsskyldighet.

Ehuru utskottet delar den mening, som kommit till uttryck i motionen,

finner utskottet således frågans nuvarande läge hindrande för ett bifall till

densamma.

Utskottet hemställer,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon andra

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1925.

På utskottets vägnar:

ERIK LAURÉN.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Laurén, Blomquist, Olsson i Hov,

Eriksson i Västbro, Alströmer, Norsell, Lundkvist, Johansson i Väbv och Lundgren.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

Reservation

har anmälts av herrar Olsson i Hov, Alsirömer, Johansson i Väby och Lundgren,

vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

”Inom utskottet hava meningarna varit ense om det berättigade i motionens

syfte. Denna avser ett missförhållande, som redan tagit sig uttryck i

ovanberörda riksdagsskrivelse av år 1921. Denna skrivelse har visserligen

på Kung!. Maj :ts ''föranstaltande delgivits de statistiska ämbetsverken, men

något resultat därav för allmänheten har ännu icke försports. Utskottet

kan förstå de betänkligheter mot en särskild utredning i saken, som

få antagas hava föranlett Kungl. Maj :ts beslut, men då frågan om inskränkningar

i den officiella statistiken nu är under behandling av statens

bepsaringskommitté, synes ett lämpligt tillfälle erbjuda sig att ånyo upptaga

det av riksdagen framförda önskemålet. Besparingskommittén bär

att behandla de statistiska ämbetsverkens organisation och arbetsmetoder

med hänsyn till statens egna synpunkter om möjliga besparingar. Då

samma kommitté i övrigt har så många och krävande uppgifter sig förelagda,

kan det befaras att de synpunkter, som föranlett ovanberörda riksdagsskrivelse

och vunnit uttryck i motionen, icke utan särskild framställning

bliva tillbörligen beaktade vid kommitténs arbete. Ur dessa synpunkter

torde en särskild framställning i saken vara väl motiverad.

Utskottet hemställer,

att andra kammaren måtte för sin del besluta, det riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att vid den

inom statens besparingskommitté pågående utredningen

angående inskränkningar i det statistiska arbetet jämväl

måtte tagas i övervägande, huruvida och i vad mån inskränkningar

måtte kunna ske i fråga om infordrande av

statistiska uppgifter från kommunala myndigheter ooh enskilda.

”

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr fl.

Bilaga.

Till Riksdagens Andra Kammares femte tillfälliga utskott.

Genom eu i andra kammaren väckt motion nr 122 har herr A. W.

Lunden hemställt, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kuugl.

Maj:t hemställa om utredning, i vad mån en inskränkning må kunna göras

i fråga om infordrande och avlämnande av statistiska uppgifter.

Motionen avser närmast de uppgifter, som begäras hos kommunala och

kyrkliga myndigheter. Då emellertid även till enskilda företag riktas förfrågningar

av likartad innebörd har Stockholms handelskammare härmed

velat framhålla, att även inom näringslivet klagomål försports över det besvär

och arbete, som förorsakas genom avlämnandet av uppgifter för statistiska

redogörelser.

Enskilda näringsidkare anlitas huvudsakligen för uppgifter till handels-,

bergverks-, industri- och sjöfartsstatistiken samt till vissa delar av socialstatistiken.

För handelsstatistiken lämna importörer och exportörer till

tullmyndigheterna deklarationer å vissa varors värde, varjämte direkt till

kommerskollegium för en vart femte år förekommande utredning vissa

uppgifter skola avlämnas av handlande inom riket. Industri- och bergverksföretag

samt rederier besvara årligen vissa av kommerskollegium uppsatta

frågeformulär angående deras rörelser, varjämte mera specificerade

uppgifter vid vissa tillfällen infordras för produktionsstatistiska specialundersökningar.

De uppgifter, som socialstyrelsen regelbundet begär av arbetsgivare, beröra

ställningen på arbetsmarknaden och arlxdslönerna. Engångsuppgifter

hava också införskaffats för särskilda undersökningar, av vilka den för

näringsidkarne mest betungande torde ha varit den, som år 1920 företogs

rörande affärsanställdas arbets- och levnadsförhållanden. Dessutom lämna

näringsidkarne material till prisstatistiken, både den hos kommerskollegium

utarbetade prisindex och de fortlöpande översikter, som publiceras av

socialstyrelsen, vare sig de tillfrågas direkt av ämbetsverket eller av dess

ombud i orterna.

För speciella näringsgrenar lämnas också från de enskilda företagen uppgifter

i statistiskt syfte till andra ämbetsverk, såsom bank- och fondinspektionen,

kontrollstyrelsen och järnvägsstyrelsen.

En lättnad i bär förevarande hänseende kan emellertid svårligen beredas

näringsidkarne under annan förutsättning än att själva statistiken inskränkes.

Att utan näringsidkarnes medverkan skaffa primärmaterial är

icke tänkbart, då nämligen en statistik inom dessa områden, för att bliva

tillförlitlig, måste bygga på företagens egna uppgifter.

En inskränkning i de statistiska publikationernas omfattning bör däremot

kunna åstadkommas. Såsom handelskammaren redan tidigare framhållit

i en skrivelse till kommerskollegium, är särskilt vår import- och exportstatistik

alltför specificerad. Antalet positioner uppgår till ej mindre

än cirka 2,550, därav ett flertal med ytterst obetydliga summor. Varugrupper

med värde på 10,000 eller 1,000 kronor för hela riket äro icke sällsynta,

och till och med siffror, som äro avsevärt lägre än 100 kronor förekomma.

Intet annat land torde ha en så detaljerad handelsstatistik som

vårt. Genom inskränkning i antalet rubriker i den statistiska varuförteck
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 13 sand. 5 avd. 0 käft. (Nr It.)

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

ningen måste arbetet för de rapporterande firmorna minskas, samtidigt

med att bearbetningen av materialet för ämbetsverken blir mindre tidkrävande.

Måhända kan därigenom värdedeklarationen utsträckas även till

sorteringsgodset, för vars värdesättning för närvarande särskilda åtgärder

måste vidtagas, ägnade att göra resultatet synnerligen svävande. Handelskammaren

vill därför på det bestämdaste uttala sig för en omarbetning av

den statistiska varu förteckningen, i syfte att göra densamma mindre

specificerad.

Även i övriga, här åberopade statistiska redogörelser kunna säkerligen

vissa detaljer uteslutas och frågeformulären sålunda förenklas. Särskilt

bör det vid specialundersökningar noggrant tillses, att icke flera frågor

framställas än de för utredningens praktiska syfte oundgängligen nödvändiga.

En dylik begränsning av formulären synes så mycket mera av behovet

påkallad, som hitintills förekommit frågor, vilka helt enkelt icke kunnat

tillfyllestgörande besvaras. Vid fastställandet av formulären bör därför i

första hand undersökas, om privatföretagens bokföring verkligen lämnar

möjlighet för besvarande av frågorna.

Vid sidan om uppgifterna för statistiken begäras också från vissa ämbetsverk

andra upplysningar, vilkas praktiska värde svårligen kan motsvara

det besvär de förorsaka rapportörerna. Särskilt är ifyllandet av riks''försäkringsanstaltens

formulär i hög grad betungande, med de specifikationer,

som krävas angående personalens sysselsättning och avlöning efter

löneklasser, och med uppgift om dagsverken, skift eller arbetstimmar. De

praktiska yrkesutövarne ha vid besvarandet av dessa formulär svårt att

freda sig från intrycket, att frågorna äro långt mera omfattande än behovet

kräver, och att det arbete, som nedlägges på dessa undersökningar, är till

icke ringa del ändamålslöst. Det synes därför handelskammaren önskvärt,

att vid en eventuell utredning om statistiska uppgifter beaktande ägnas även

åt riksförsäkringsanstaltens här åsyftade frågeformulär ävensom andra

därmed jämförliga förfrågningar från ämbetsverk.

Med det anförda har handelskammaren velat framhålla, att den av motionären

väckta frågan är beaktansvärd också från näringslivets synpunkt,

och att den enligt handelskammarens uppfattning är i hög grad förtjänt

av en utredning, vare sig nu denna bör överlämnas åt den redan arbetande

besparingskommittén eller åt andra på området sakkunniga. Handelskammaren

tillåter sig därför hemställa, att utskottet ville tillstyrka herr

Lundéns ifrågavarande motion under påpekande av att vid en eventuell

utredning uppmärksamhet bör ägnas åt vissa andra uppgifter, som åv ämbetsverken

infordras.

Stockholm den 10 mars 1925.

För Stockholms handelskammare:

K. A. WALLENBERG.

H. Rosnutn.

Stockholm 1925, O. I*. S»vanbäcks Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.