Sök i Ratio Lex

Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1

1925-02-12 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 6TU 1925:1, Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1925 kl. 11 m.

Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande i

anledning a,v väckta motioner angående sättet för verkställande

av öppen omröstning i riksdagens kamrar m. m.

Till sjätte tillfälliga utskottet har andra kammaren överlämnat motionerna

nr 2G5, av herr Forssell, däri hemställts, »att kammaren, om det vilande

grunda gsändringsförslaget i fråga om öppen omröstning av riksdagen antages,

ville för sin del besluta,

att i reglementariska föreskrifter för riksdagen införes en ny § 11, så

lydande:

Öppen omröstning skall förrättas genom namnupprop. Då votering är

begärd, skola kammarens ledamöter, sedan voteringspropositionen efter given

varsel upplästs och justerats, intaga sina platser och må, medan omröstning

verkställes, ingen bliva stående å gången. Innan namnuppropet företages,

böra fyra ledamöter i första kammaren, två i andra kammaren, vilka talmannen

därom anmodar, taga plats vid talmansbordet för att över omröstningen

föra anteckning, och låter talmannen voteringspropositionen ånyo

tydligt uppläsas. Namnupprop verkställes i den ordning, vari ledamöterna

innehava plats i samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas.

Närvarande ledamot avgiver vid uppropet av hans namn från sin plats i

samlingssalen något av följande svar: Ja, Nej, Avstår. Ledamot, som vid

uppropet ej varit i tillfälle att svara, må omedelbart efter uppropets avslutande

från sin plats anmäla detta och avgiva sitt svar. Omedelbart efter

det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen resultatet för kammaren.

I kammarens protokoll antecknas, huru vid namnuppropet varje ledamot

röstat, samt namnen på de ledamöter, som avstått från att rösta;

att numreringen av de följande paragraferna i reglementariska föreskrifter

för riksdagen ändras; den nuvarande § 11 blir § 12 o. s. v.

samt att den gamla § 11 (= den nya 12) får följande ändrade lydelse:

Då i fråga — —- —• företagas; och må sammanräkning av rösterna icke

i någondera kammaren äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet

i medkammaren avslutats. Över — — — dagen.»

Bihang till riksdagens protokoll 1925. IS samt. 6 avd. 1 höft. (Nr 1).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

nr 266, av herr Forssell, däri hemställts, att kammaren under samma

villkor, som angivits i motionen nr 265, måtte besluta,

»att i arbetsordning för riksdagens andra kammare införes en ny par. 23,

så lydande:

Den punkt i kammarens vid öppen omröstning förda protokoll, som

innehåller uppgift, huru ledamöterna vid namnuppropet röstat, och namnen

på de ledamöter, som avstått från att rösta, må ur kammarens tryckta

protokoll uteslutas, där ej, senast 24 timmar efter det talmannen tillkännagivit

voteringsresultatet, en tiondel av kammarens ledamöter hos sekreteraren

tillkännagivit sin önskan, att även berörda punkt skall i samband med det

övriga protokollet till trycket befordras, i vilket fall punkten i fråga skall

i det tryckta protokollet inflyta. I det fall, att berörda punkt ej inflyter i

kammarens tryckta protokoll, skall det vara en var tillåtet att i kammarens

kansli taga del av och därefter i allmänt tryck utgiva omförmälda del av

protokollet:

att, de följande paragraferna i arbetsordningen omnumreras;

samt att par. 22 1 mom. ändras på sådant sätt, att ordet ''sluten’ insattes

före ordet ''omröstning’ i första raden.»

nr 267, av herr Sävström m. fl., däri hemställts, att, under förutsättning av

definitivt antagande av grundlagsbestämmelserna rörande öppen omröstning,

följande bestämmelser angående sättet för denna omröstning måtte införas

i reglementariska föreskrifter för riksdagen, lämpligen såsom §11:

>•>§ 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens

ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs

och justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.

Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen

därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att

resa sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter,

som vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner

tvekan kunna råda om omröstningens resultat eller någon av kammarens

ledamöter begär rösträkning, verkställes votering medelst namnupprop.

3: o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest

talmannen före omröstningens början så beslutar samt då omröstning skall

ske jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst

ärende sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om namnupprop

framställes av minst Vio av kammarens ledamöter, skall ock detta voteringssätt

omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet

antecknas, huru varje ledamot röstat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 3

4:o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i vardera

kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga

plats vid talmansbordet för att över omröstningen föra anteckning. Vid

uppropet iakttages, att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava

plats i samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande

ledamot avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej,

Avstår. Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen

resultatet för kammaren.»

Tillika har i denna motion föreslagits,

»att numreringen av paragraferna i reglementariska föreskrifter för riksdagen

ändras och därav beroende hänvisningar korrigeras

samt att första delens tredje punkt i nuvarande § 11 ändras på så sätt,

att efter semikolon insättes följande: ''och må sammanräkning av rösterna

icke i någondera kammaren äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet

i medkammaren avslutats’.»

nr 268, av herr Sävström m. fl., däri under enahanda förutsättning, som

omförmälts i motionen nr 267, hemställts,

»att 22 § i arbetsordningen för andra kammaren ändras på så sätt, att

i första raden ordet ''sluten’ insättes före ordet ''omröstning’.»

och nr 272, av herr Holmberg, däri hemställts, att den öppna omröstningen

i riksdagen måtte tillämpas eldigt i motionens motivering angivna

principer. _

Till stöd för dessa yrkanden har av resp. motionärer anförts

i motionen nr 265:

»För den händelse det vilande grundlagsändringsförslaget om införandet av

öppen omröstning skulle av riksdagen antagas, bliva i fråga om voteringsproceduren

och vissa därmed sammanhängande förhållanden kompletterande

bestämmelser erforderliga i reglementariska föreskrifter för riksdagen. Även

den, som ur principiella och praktiska synpunkter bestämt ogillar, att den

beprövade och i stort sett klanderfritt fungerande omröstningsordningen

inom riksdagen avskaffas, har inför risken, att så dock kan komma att ske,

ett intresse av, att den eventuella öppna omröstningen blir ordnad på ett

sätt, som på en gång är så enkelt och redigt som möjligt och samtidigt i

görligaste mån ansluter sig till de former, med vilka vårt folk blivit förtroget

i de fall, där öppen omröstning förekommit och förekommer inom

svenskt offentligt liv. Namnupprop med protokoiiföring av varje röstandes

namn synes därför, efter mönstret av bruket hos våra stadsfullmäktige
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra Jcammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

korporationer, vara den riktiga omröstningsmetoden, ifall den nu bestående

ordningen skulle ändras. I överensstämmelse med dessa synpunkter är

nedanstående förslag utarbetat.»

i motionen nr 266:

»Förutsättningen för föreliggande motion är densamma som för den

motion jag samtidigt väcker angående eventuell ändring av reglementariska

föreskrifter för riksdagen. Till de synpunkter, som där andragits, vill jag

lägga, att det ej är nödvändigt, att uppgift om, huru varje särskild kammarledamot

röstat eller om han avstått från att rösta, alltid införes jämväl

i det tryckta protokollet. Detta torde blott i visst fall böra ske. Därest

protokollet i denna del icke befordras till trycket, bör det likväl i sin helhet

vara tillgängligt för allmänheten i kammarens kansli. Då enligt R. O. par. 82

kamrarna var för sig bestämma den omfattning, i vilken protokollet skall

tryckas, och då tryckfrihetsförordningen par. 2, mom. 4 kan föranleda till

tvekan om, huruvida del av kammarprotokoll, som ej blivit tryckt, må utan

särskilt tillstånd tillhandahållas allmänheten, förrän 50 år förflutit från

protokollets tillkomst, torde bestämmelser om protokollets tillgänglighet böra

införas i kammarens arbetsordning.»

i motionen nr 267:

hänvisning till konstitutionsutskottets memorial nr 1, med dess i punkt 1

intagna vilande förslag beträffande grundlagsbestämmelser rörande öppen

omröstning jämte därvid fogad anmärkning och bilaga;

i motionen nr 268:

hänvisning till sistberörda motion;

och i motionen nr 272:

»Utan att ingå på kritik av de förslag, som föreligga till lösning av det

tekniska förfarandet vid öppen omröstning, ber jag att mot dem få uppställa

följande förslag till förfaringssätt vid sådan omröstning.

En var ledamot förses med röstsedlar eller rättare sagt röstkort, ungefär

som mindre visitkort. På sådant kort är ledamotens namn, jämte platsnummer

i kammaren tryckt. På somliga kort är dessutom tryckt ja och

på somliga nej. Lämpligt är att ja-korten bliva blå till färgen och nej-korten

gula, för att de lättare skola kunna kännas isär. Dessutom bör ett hål

vara stansat i varje kort liksom i en adresslapp.

Vid röstning tillgår på samma sätt som nu, men i stället för rullad sedel

avlämnas ett röstkort.

För att vinna tid kan uppropet gå fortare genom att t. ex. endast länet

ropas. De, som ej hunnit infinna sig i sin tur vid uppropet, må bilda ko

och givas tillfälle att avlämna sina röster efter uppropet. Detta kan ske,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens sjutte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 5

emedan vid hiir nämnda förfaringssätt kontroll finnes att samma man icke

röstar 2 gånger, alldenstund sådant fusk blir upptäckt vid protokollföringen.

Det ligger även rättvisa uti att stockholmaren, som blir kallad av voteringsklockorna,

kan komma in i kammaren med samma lugn som norrlänningen.

De ledamöter, som önska avstå från att rösta, men ändock vilja visa sin

närvaro, tillåtas lägga ett vitt kort, motsvarande den utåtrullade sedeln, i

urnan.

Sedan röstningen är avslutad, vidtar sammanräkningen. Det bör vara

lättare att räkna här beskrivna kort än rullade sedlar. Det vore lämpligt

att dela rösturnan i ett blått, ett gult och ett vitt fack, ty då vore korten

sorterade med samma de avgåvos. Är det mycket bråttom, kan räkningen

av rösterna begynna, medan röstningen pågår. Alltså, det finnes många

möjligheter till tidvinst. Härefter skola korten samlas på ett snöre jämte

en adresslapp med uppgift om propositionens innehåll etc. Nämnda snöre,

med de påträdda korten, knytes samman och förseglas inför talmannen.

Röstningsresultatets detaljer (d. v. s. hur var och en röstat) protokollföres

i kansliet. Lämpligt formulär användes härför. Detta skall upptaga ledamöternas

namn och platsnummer samt kolumn för införande av röstningen.

Röstkorten förbli sammansatta och protokollet framlägges under viss tid

för att sedermera justeras inför kammaren.

Omröstningsprotokollet, vilket upptar namnen på de röstande, bör ej

tryckas i sammanhang med ärendet som det avser, ty om man gör så, förspilles

mycket papper och tryck i onödan. Lämpligare är det då att sammanföra

omröstningsprotokollen i tabellform, t. ex. i slutet av varje band.

1 kammarens protokoll utsättes ett hänvisningsnummer vid varje voteringsproposition

till viss kolumn i det tabellformade omröstningsprotokollet, vadan

det blir lätt att söka reda på hur en ledamot röstat i viss fråga.

För att minska s. k. okynnesvotering, skall dens namn, som begär votering,

införas i kammarens protokoll, för såvida icke voteringen kommit till

stånd på allmän begäran.

Jag dristar mig göra ett försök att beräkna den tid som skulle åtgå till

votering enligt de olika systemen. Vid votering medelst elektriska anordningar

behöver man anslå 3 minuter för kammaren att samla sig. Likaså

med försöksvotering, där man reser sig i bänken. Vid det för närvarande

använda systemet brukar'' röstningen börja så snart voteringspropositionen

är författad och justerad, vilket torde taga en tid av 2 minuter. Detta är

för kort tid för dem, som skola börja omröstningen, såvida icke uppropet

göres 2 gånger. Tiden för det nu använda sättet blir först de nämnda

2 minuterna, sedan blir det 4 minuter till sedlarnas avlämnande och 3

minuter till sammanräkning; summa 9 minuter. Med den hastighet, som

votering sker hos Stockholms stadsfullmäktige, skulle samma sorts röstning,

nämligen upprop utan protokollförning, taga en tid av 7 minuter i andra

kammaren. De 3 minuterna för samling äro nödvändiga att räkna med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

och en minut för sammanräkning; summa 11 minuter. Upprop med anteckning

i protokollet kan börja genast, d. y. s. man får räkna 2 minuter,

röstningen tager något längre tid, 8 minuter, och sammanräkningen även

något längre, exempelvis 2 minuter; summa 12 minuter. Med elektricitetoch

försöksvotering 3 minuter för samling och en för räkning, lika med

4 minuter. Det av mig föreslagna systemet, kort och gott kallat »kortsystemet»,

2 minuter för samling, 3 7* minuter för röstning, 21/2 till samman
-

räkning; summa 8 minuter.

Jämförelse.

Nuvarande system....................... 9 minuter

Elektrisk metod................................................ 4 »

Uppresning — försöksvotering.............................. 4 »

Upprop utan anteckning .................................... 11 »

Upprop med anteckning .................................... 12 »

Kortsystem ............................. 8 »

Försöksvotering följt av upprop utan anteckning...... 12 »

Med det av mig föreslagna systemet bör man kunna vinna bl. a. följande

:

Endast en sorts votering kommer till användning.

En minuts tidsbesparing mot nuvarande.

Var och en tvingas att rösta självständigt, så till vida att han ej medelst

röstsystemet får upplysning om huru andra, förut uppropade, kammarledamöter

röstat.

Till skillnad mot kommunala institutioner kan riksdagen icke övervakas

av sina uppdragsgivare, utan den är hänvisad att genom tryckta protokoll

lämna rapport om sitt görande. År det så öppen omröstning, skall den

synas över hela landet och därför måste den protokollföras o. s. v.

Helt naturligt är, att ovanstående förslag icke är fullkomligt, utan måste

ändras på åtskilliga ställen. I sin helhet anser jag det bättre än de hitintills

synliga förslagen, vadan jag anhåller att även detta kommer under

omprövning samt att utskottet formulerar de föreskrifter, som äro erforderliga.

»

Utskottets

yttrande.

Genom det av 1922 års riksdag såsom vilande antagna och nu till slutligt

avgörande framlagda förslaget till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75

riksdagsordningen har innevarande års riksdag att taga slutlig ståndpunkt till

en övergång från den vid voteringar inom kamrarna hittills brukade slutna

formen till användning i regel av öppen omröstning. Om sättet för denna

öppna omröstnings verkställande innehålla de föreslagna nya grundlagsbestämmelserna

så gott som intet. Tvärtom betonades uttryckligen vid

deras första, behandling i riksdagen (konstitutionsutskottets utlåtande nr 17

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens sj titta tillfälliga utskotts utlåtande dir 1. 7

år 1922), titt härom krävdes särskilda anvisningar, vartill riksdagen borde

taga ställning i samband med grundlagsändringens slutliga genomförande.

I utformade förslag till ändringar i reglementariska bestämmelser för

riksdagen och i kamrarnas särskilda ordningsföreskrifter eller genom angivande

av riktlinjerna för omröstningsförfarandet hava nu ovan omförmälda

och tre inom första kammaren väckta motioner bragt frågan om

sättet för den öppna omröstningens verkställande under riksdagens prövning.

I vad dessa förslag ankomma på utskottets handläggning, hava härvid tre

olika lösningar av berörda fråga anvisats. Dessas huvudsakliga innebörd

är i korthet följande.

Enligt motionerna nr 265 och 266 skulle den öppna omröstningen alltid

ske efter namnupprop. Ledamöterna skulle vid detta i tur och ordning

från sina platser i kammaren muntligt avgiva sina röster. Möjlighet skulle

dock även förefinnas för ledamot, som icke varit närvarande vid namnuppropet,

att omedelbart efter dettas avslutande på enahanda sätt framföra

sitt votum. Varje röstandes namn och ståndpunkt vid voteringen skulle

tagas till protokollet.

I motionen nr 272 åter har yrkats på röstning medelst öppna röstsedlar

— eller, enligt motionärens terminologi, medelst »röstkort» —, vilka jämte

vederbörligt votum skulle vara åsätta den röstandes namn och platsnummer.

Röstkorten skulle liksom nu de slutna sedlarna avgivas vid talmansbordet.

Härvid har motionären icke ansett namnupprop erforderligt utan tänkt sig,

att de röstande skulle kallas länsvis till rösturnan. Även enligt detta förslag

skulle ledamot, som försummat sin tur, kunna särskilt avgiva sin röst

vid slutet av voteringen. Likaledes skulle protokollsföring äga rum i

samma omfattning som i förra fallet.

Den tredje lösningen slutligen, föreslagen genom motionerna nr 267 och

268 (som ha sin motsvarighet i motionerna nr 185 och 186 i första kammaren),

innebär, att för avgörande, sedan votering begärts, skulle kunna

ifrågakomma två eller kanske rättare tre olika förfaringssätt. Antingen

skulle avgörandet kunna konstateras genom en ungefärlig uppskattning av

de bägge1 vid omröstningen förefintliga meningsgruppernas styrka, vartill

tillfälle skulle erhållas därigenom, att dessa, den ena först och den andra

sedan, på talmannens anmodan reste sig från sina platser. Eller ock skulle

beslutet fattas genom '' muntligt röstavgivande efter namnupprop verkställt

på alldeles samma sätt som den obligatoriska omröstningsproceduren enligt

det ovan först omförmälda förslaget, varvid dock är att märka, att namnuppropsförfarandet

i detta fall finge tillämpas icke blott omedelbart, när

votering påkallats, utan även efter det att den nyssnämnda resningsmetoden

använts, om denna icke befunnits tillfredsställande för omröstningsresultatets

bedömande. Av dessa tre tillvägagångssätt — enbart resning, först resning

och sedan namnupprop eller enbart namnupprop — skulle blott det sistnämnda

kunna förekomma vid gemensamma voteringar. I övrigt skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

intet val dem emellan förefinnas, däret visst antal, en tiondel, av

kammarens ledamöter påkallade namnuppropsmetodens omedelbara tillgripande.

Framställdes icke sådant yrkande i nu nämnd omfattning, vore

det talmannen i första hand förbehållet att välja mellan de olika förfaringssätten.

Han skulle kunna å ena sidan omedelbart låta kammaren skrida

till röstavgivning efter namnupprop och å andra sidan söka åvägabringa

avgörandet genom resningsmetoden. Men om han stannat för det senare

alternativet och därvid funne tvekan kunna råda om omröstningens resultat

eller någon av kammarens ledamöter därvid begärde rösträkning, skulle

dock slutligen verkställas votering medelst namnupprop. — I den mån

sistnämnda voteringsform komme till användning, skulle jämväl enligt

detta förslag anteckningar föras, huru varje enskild medlem röstat.

Vid jämförelse mellan de tre nu refererade förslagen har utskottet

funnit sig avgjort mest tilltalat av det förstnämnda och kommit till det

resultatet, att en lösning i huvudsaklig överensstämmelse därmed torde vara

den bästa, som under förhandenvarande omständigheter står till buds. Dess

största förtjänst ligger enligt utskottets mening däri, att det så nära, som

över huvud taget torde vara möjligt vid övergång från hemlig till öppen

omröstning, ansluter sig till den hittills gällande ordningen för votering i

riksdagens kamrar. Det innebär ju, att liksom nu är fallet kammarens

ledamöter, när votering begärts, få efter namnupprop avgiva sina röster;

allenast den skillnaden förefinnes, att rösterna nu representeras av slutna

sedlar men framdeles skulle avgivas muntligen. Den påtagliga och enligt

utskottets mening synnerligen förtjänstfulla enkelhet och reda, som utmärkt

det hittills brukade förfaringssättet kan på grund härav även det nu omförmälda

förslaget räkna sig till godo.

Genom denna sin anslutning till nuvarande ordning motsvarar ifrågavarande

förslag vidare den föreställning, som enligt utskottets uppfattning varit förhärskande

vid den nu förutsatta grundlagsändringens tidigare behandling, nämligen

att med denna blott avsetts den principiella förändringen från sluten till

öppen omröstning, utan tanke på annan rubbning i formerna för beslutens fattande

än som därav ovillkorligen påkallades. Härtill kommer, att röstavgivningen

efter namnupprop i fullaste mått erbjuder, vad som åsyftats

med den öppna omröstningens införande, nämligen tillfälle för valmännen

att få del av sina representanters ståndpunkt i alla de frågor, där röstning

för avgörandet över huvud taget behöver tillgripas. Å ena sidan få ju

därvid pressreferenter och övriga åhörare i kammaren omedelbart kännedom

om varje röstandes votum, och å den andra ger denna metod möjlighet

till röstningens protokollsförande i detalj, varigenom ett oomtvistligt

vittnesbörd för framtiden om den enskilde ledamotens ställningstagande kan

erhållas. Slutligen bör erinras, att denna omröstningsmetod vedertagits

för våra kommunala beslutande församlingars vidkommande, prövad sedan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens sjette tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. i)

länge inom stadsfullmäktigekorporationema och av förra årets riksdag beslutad

att gälla även beträffande landstingen. För den nu föreliggande

frågan kan det icke vara alldeles oväsentligt, att denna namnuppropsmetod

tillämpats och, såvitt utskottet har sig bekant, icke givit anledning till anmärkning

inom exempelvis Stockholms stadsfullmäktige, vars medlemstal

dock är så betydande, att en jämförelse i detta sammanhang med andra

kammaren torde kunna försvaras.

Sistnämnda förhållande gör, att utskottet ej heller anser sig behöva hysa

några farhågor beträffande den praktiska användbarheten av detta omröstningssätt

i kammaren. Det torde visserligen ställa något större anspråk på uppmärksamhet

och noggrannhet vid röstmottagandet och -antecknandet än som

kräves vid den slutna omröstningen. Men härvid kan naturligen kontroll vinnas

därigenom, att någon av de antecknande, lämpligen sekreteraren, repeterar

varje vid uppropet avgivet svar — ett förfaringssätt, vartill ju för närvarande

en motsvarighet kan sägas förefinnas. Vad åter beträffar den ordning och

tystnad i kammaren, som kräves för ifrågavarande röstningsmetods tillämpning,

synes förslagets särskilda föreskrifter, att ledamöterna före voteringen

skola intaga sina platser och därifrån avgiva sina röster samt att

ingen under omröstningen må bliva stående å gången, få betraktas såsom

fullgoda garantier. Det ligger dessutom i sakens natur, att i samma riktning

kommer att verka det intresse för vars och ens genom röstningen

tillkännagivna ståndpunkt, som bör kunna påräknas hos alla i kammaren

närvarande.

Under sådana förhållanden vågar utskottet även utgå ifrån, att det nu

omförmälda omröstningssättet till och med skulle visa sig mindre tidskrävande

än det hittills tillämpade. Det enda, som skulle kunna verka fördröjande,

är uppenbarligen röstavgivningen, men rimligtvis kan icke denna

behöva taga samma tid i anspråk, som för närvarande tillsammans påkallas

för röstavlämnandet och de slutna sedlarnas öppnande och antecknande.

Av ovanstående torde åtskilliga av de erinringar, som utskottet däremot

anser sig böra göra mot de bägge andra genom föreliggande motioner föreslagna

lösningarna, indirekt kunna utläsas. Utskottet vill emellertid i detta

hänseende göra några ytterligare påpekanden.

Vad först angår det i motionen nr 272 förordade voteringssättet med

röstkort, bör det erkännas, att även detta omedelbart anknyter till det nu

tillämpade systemet. Men enligt utskottets mening är det en avgjord svaghet

i detta förfaringssätt, att därvid icke liksom vid namnuppropsförfarandet

varje röstandes ståndpunkt lär kunna omedelbart i och med röstavgivningen

uppfattas och annoteras av den intresserade. Alldeles omöjligt måste

nog i varje fall detta anses bliva, om, såsom denne motionär tänkt sig, röstkorten

icke skulle avlämnas efter namnupprop utan av alla representanterna för

varje län praktiskt taget samtidigt, I betraktande av den strävan, som utan

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Kr 1.

tvivel kommer att yppa sig från pressens sida, att åtminstone i viktigare

frågor skyndsammast möjligt tillkännagiva de röstandes ställningstagande,

måste man vid en dylik ordning räkna med ganska ofta förekommande

misstag i tidningarna. Att sådana, såvitt görligt är, böra undvikas ligger

i sakens natur, helst som vederbörande icke har någon säkerhet att med en

dementi nå dem, vilka av den meddelade uppgiften bibragts en oriktig

uppfattning om hans ståndpunkt, och han således ej ens på denna väg kan

förekomma otillbörliga verkningar därav.

En annan ej alldeles oväsentlig svaghet i detta förslag är, att den däri

anbefallda metoden icke så fullständigt, som önskligt vore, utesluter möjligheter

till förväxlingar av de därvid brukade personliga röstsedlarna.

Gent emot den i motionerna nr 267 och 268 framförda lösningen får utskottet

främst anföra, att densamma skulle, såsom av den ovan givna redogörelsen

torde framgå, införa åtskilliga nya, av övergången till öppen omröstning

icke påkallade moment i omröstningsförfarandet, varigenom detta

skulle kompliceras utan att några däremot svarande fördelar vunnes. Det

torde enligt utskottets uppfattning t. o. m. kunna ifrågasättas, om den i

förstnämnda motion föreslagna uppresningsmetoden kan anses stå i god

överensstämmelse med den grundlagstext, som föranlett de av utskotttet

behandlade motionerna. Yrkandet på införande av denna metod i omröstningsförfarandet

har tydligtvis föranletts av en i och för sig berättigad

önskan att inbespara mesta möjliga tid vid beslutens fattande. Att denna

metod, för så vitt den i större omfattning finge bliva utslagsgivande, också

skulle i ej ringa mån tillgodose sagda önskemål, torde ingen kunna bestrida,

Lika påtagligt lär emellertid vara, att, om resningsproceduren på

grund av talmannens tveksamhet om dess resultat eller enskild ledamots

yrkande om rösträkning i allmänhet icke får fälla utslaget, densamma kommer

att verka i rakt motsatt riktning och alltså utan varje gagn fördröja ärendenas

behandling
Utskottet

anser icke uteslutet, att det senare kan bliva fallet. Då man

har att taga hänsyn till den svårighet, som måste erbjuda sig för talmannen

att bedöma resultatet vid ett dylikt omröstningssätt och hans ömtåliga ställning,

vilken kräver frihet från varje misstanke för partiskhet, tvingas man

att utgå från den förutsättningen, att resningsmetoden ej kommer till användning

utom i fall, då talmannen tror sig kunna räkna med en påtaglig

röstskillnad. Men då resultatet vid sådant förhållande lika väl bör hava

förutsetts av den som begärt votering, kan dennes skäl härför svårligen

hava varit annat än att få upplysning, huru många meningsfränder han i

det förevarande ärendet äger i kammaren eller — något vartill tillfälle just

beredes genom den öppna omröstningens införande — vilka dessa meningsfränder

äro. Vare sig det ena eller det andra varit avsikten, kan resningsmetoden

endast giva honom mycket bristfälliga upplysningar, och att därvid

hinna exakt anteckna dem som rösta i av honom önskad riktning lär vara

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra kammarens sjette tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

uteslutet. Under sådana förhållanden vagar utskottet uttala den förmodan,

att den som i dylikt fall påkallat votering också regelmässigt kommer att

kräva rösträkning, varvid försöket att undvika röstning efter namnupprop

endast skulle resultera i ett förhalande av tiden.

Utskottet anser även, att gent emot resningsförfarandet samma invändning

kan göras, som i avseende å den i motionen nr 272 föreslagna metoden

här ovan framförts beträffande möjligheten till misstag angående de

röstandes ställningstagande.

En annan omständighet, som enligt utskottets uppfattning särskilt skulle

bidraga att inveckla röstningsförfarandet och jämväl^ verka fördröjande,

ligger däri, att ett avgörande om sättet för röstningen skulle bliva beroende

av om namnupprop påyrkas av visst antal ledamöter. Med bortseende

från de anmärkningar, som kunna riktas mot den härvid tydligen

godtyckligt fixerade siffran, 1/10 av kammarens ledamöter, vill utskottet

särskilt fästa uppmärksamheten på, att härigenom ett extra, förberedande

avgörande kan komma att utöka röstningsproceduren, vilket icke lär försiggå

alldeles utan tidsspillan. Att detta avgörande enligt förslaget kombinerats

med beslut, huruvida tryckning av det fullständiga röstningsprotokollet skall

äga rum eller ej, ger utskottet ytterligare anledning till betänkligheter.

Ehuru utskottet sålunda i princip anslutit sig till den i herr Forssells

motioner föreslagna lösningen av frågan, har utskottet dock ansett sig böra

förorda några mindre jämkningar i densamma. Av reell betydelse är allenast

en av dessa förändringar. Motionären har, som nämnts, föreslagit, att

omedelbart efter det egentliga röstuppsamlandet i anslutning till namnuppropet,

möjlighet skulle förefinnas för ledamöter, som därvid icke varit i

tillfälle att svara, att från sin plats anmäla detta för talmannen och avgiva

sitt votum. Ehuru en dylik ordning eller — i samma syfte — förnyat

namnupprop av de ledamöter, som ej svarat vid första uppropet, vunnit

tillämpning på sina håll inom stadsfullmäktigeförsamlingar och eljest,

finner utskottet, att vägande erinringar kunna mot förslaget i denna del

framstähas, och vill utskottet påpeka, att om bärande skäl förefunnes för

den nu ifrågasatta ordningen, alldeles samma skäl borde hava talat för

åvägabringande av en motsvarighet därtill redan vid det hittills brukade

voteringssättet i kammaren, men att något dylikt icke visat sig påkallat.

På dessa grunder har utskottet alltså ansett sig icke böra tillstyrka bifall

till motionen nr 265 i nu omförmälda del.

Beträffande övriga jämkningar i de två i huvudsak tillstyrkta motionernas

förslag är en betingad därav, att den av motionären föreslagna § 11 i reglementariska

bestämmelser för riksdagen vid jämförelse med § 22 mom. 1

av andra kammarens arbetsordning, med den lydelse detta moment enligt

förslaget skulle erhålla, möjligen kunde anses utesluta kammarens sekreterare

från deltagande i röstantecknandet vid öppen omröstning. Då detta icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra kammar ens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

torde vara önskvärt och, enligt vad utskottet har sig bekant, ej heller av

motionären avsetts, föreslår utskottet ett mindre förtydligande tillägg i berörda

sammanhang. I fråga om placeringen av de föreslagna nya stadgandena

i resp. reglementariska bestämmelser för riksdagen och arbetsordning

för andra kammaren har utskottet funnit lämpligt, särskilt för undvikande

av ändring i paragrafnumreringen, att jämväl avvika från motionärens

förslag. Eljest äro de av utskottet förordade korrigeringarna av den beskaffenhet,

att någon särskild motivering därför icke torde vara av nöden.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att kammaren i anledning av motionen nr 265 och

under förutsättning, att det vilande förslaget till ändrad

lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen av riksdagen

antages och av konungen gillas, måtte för sin del besluta

följande ändrade lydelse av § 11 i Reglementariska föreskrifter

för riksdagen:

§ 11.

l:o. Öppen omröstning skall förrättas genom namnupprop.

Då votering är begärd, skola kammarens ledamöter, sedan

voteringspropositionen efter given varsel upplästs och justerats,

intaga sina platser och må, medan omröstning verkställes,

ingen bliva stående å gången. Innan namnuppropet

företages, böra fyra ledamöter i första kammaren, två i

andra kammaren, vilka talmannen därom anmodar, taga

plats vid talmansbordet för att, i andra kammaren jämte

sekreteraren, över omröstningen föra anteckning, och låter

talmannen voteringspropositionen ånyo tydligt uppläsas.

Namnupprop verkställes i den ordning, vari ledamöterna

innehava plats i samlingssalen, dock att vice talmännen

först uppropas. Närvarande ledamot avgiver vid upprop

av namnet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår. Omedelbart

efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen

resultatet för kammaren. I kammarens protokoll

antecknas, huru vid namnuppropet varje ledamot röstat,

samt namnen på de ledamöter, som avstått från att rösta.

2:o. Då i fråga,---samtidigt företagas; och må

sammanräkning av rösterna icke i någondera kammaren

äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet i

medkammaren avslutats.

Över var och en---frågan handlagt.

Sådant ärende —--för dagen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1. 13

b) att kammaren i anledning av motionerna nr 266 ocli

2G8 samt under samma förutsättning, som ovan under

punkt a) angivits, måtte besluta följande tillägg till § 15

och ändring av § 22 l:o i Arbetsordning för riksdagens andra

kammare :

§ 15.

7:o. Den punkt i kammarens vid öppen omröstning förda

protokoll, som innehåller uppgift, huru ledamöterna vid

namnuppropet röstat, och namnen på de ledamöter, som

avstått från att rösta, må icke i kammarens tryckta protokoll

införas, där ej, senast 24 timmar efter det talmannen

tillkännagivit voteringsresultatet, en tiondel av kammarens

ledamöter hos sekreteraren tillkännagivit sin önskan, att

även berörda punkt skall i samband med det övriga protokollet

till trycket befordras, i vilket fall punkten i fråga

skall i det tryckta protokollet inflyta. I det fall, att berörda

punkt ej inflyter i kammarens tryckta protokoll, skall det

vara en var tillåtet att i kammarens kansli taga del av

och därefter i allmänt tryck utgiva omförmälda del av

protokollet.

§ 22.

l:o. Då sluten omröstning till beslut eller val — — —

röstsedel avlämnas.

c) att motionen nr 267 icke måtte till någon kammarens

åtgärd föranleda; och

d) att motionen nr 272 icke måtte till någon kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 februari 1925.

På utskottets vägnar:

ARTHUR ENGBERG.

Närvarande: Herrar Engberg, Björkman i Norrköping, Sävström, Venneratröm, Hamrin,

Borg, K. A. Westman och Forssell.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

Reservation

av herrar Engberg, Sävström, Vennerström och Borg, vilka ansett, att utskottets

yttrande bort hava följande lydelse:

»Vid 1922 års riksdag antogs såsom vilande ett förslag om ändrad lydelse

av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen, vilket förslag genom konstitutionsutskottets

memorial nr 1 förelagts innevarande riksdag till slutligt

avgörande. I omförmälda grundlagsändringsförslag stadgas, att omröstning

i riksdagens kamrar i regel skall ske öppet, utan att fullständiga bestämmelser

rörande verkställande av dylik omröstning meddelas. För det fall

att det vilande grundlagsändringsförslaget slutligt antages, är det sålunda

påkallat att fastställa erforderliga bestämmelser rörande tillvägagångssättet

vid öppen omröstning.

I här föreliggande motioner hava skilda förslag om sättet för den öppna

omröstningens verkställande bragts under riksdagens prövning. Enligt motionerna

nr 265 och 266 skulle den öppna omröstningen alltid ske efter

namnupprop, varvid varje röstandes namn och ståndpunkt skulle tagas till

protokollet. I motionen nr 272 åter yrkas på röstning medelst öppna röstsedlar,

vilka jämte vederbörligt votum skulle vara åsätta den röstandes

namn och platsnummer: dessa »röstkort» skulle liksom nu de slutna sedlarna

avgivas vid talmansbordet. I motionerna nr 267 och 268 föreslås

slutligen, att omröstning skall äga rum antingen medelst namnupprop (uppropsmetoden)

eller genom att vederbörande meningsgrupper var i sin tur

resa sig från sina platser (uppresningsmetoden). Den först nämnda metoden,

uppropsmetoden, skulle omedelbart användas, då talmannen före omröstningens

början så beslutar, då omröstning skall ske jämlikt 65 § riksdagsordningen

samt då vid den slutliga voteringen i visst ärende begäran

om namnupprop sist vid voteringspropositionens godkännande framställes

av minst en tiondel av kammarens ledamöter; i detta sistnämnda fall skulle

jämväl i det tryckta protokollet antecknas, huru varje ledamot röstat. I

andra fall än nu sagts skulle uppresningsmetoden komma till användning,

dock att, sedan uppresning ägt rum, namnupprop skulle företagas i de fall,

då talmannen funne tvekan råda om omröstningens resultat eller någon

ledamot begärde rösträkning. Enligt förslaget skulle alltså individuell rösträkning

städse verkställas medelst namnupprop.

Enligt utskottets mening innebär det sist nämnda förslaget påtagliga fördelar

och synes man genom detsamma vinna en såvitt möjligt tillfredsställande

lösning av spörsmålet om sättet för verkställande av öppen omröstning

i riksdagens kamrar. Att rättighet att begära rösträkning städse

hålles öppen för varje kammarens ledamot, synes ligga i omröstningsbegreppets

natur. Likaledes lärer det, såsom i förslaget förutsättes, vara

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra kammarens sjllttc tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

väl motiverat att i vissa fall omedelbart använda uppropsmetoden. En

väsentlig fördel torde emellertid ligga däri, att i regel tillfälle gives att

begagna en metod, uppresningsmetoden, varigenom resultatet av omröstningen,

utan att individuell rösträkning sker, dock avsevärt säkrare kan

bedömas än på grundval av det förberedande acklamationsförfarandet. I

många fall, då detta förfarande icke giver tillräcklig ledning för resultatets

fastställande, men då något behov av rösträkning icke föreligger, lärer enligt

utskottets tanke uppresningsmetoden komma att visa sig tillgodose det

förhandenvarande syftet, varigenom uppenbarligen en avsevärd tidsvinst

ernås. Överhuvud synes den föreslagna anordningen vara ägnad att pa ett

smidigt och praktiskt sätt fylla det behov, som vid flertalet voteringar torde

vara det väsentliga, nämligen att erhålla otvetydig upplysning rörande

majoritetens ståndpunkt, samtidigt som möjlighet gives att i de fall, då

detta kan anses påkallat, skrida till individuell rösträkning och därigenom

utröna varje enskild ledamots ställningstagande. Tjtskottet vill i detta sammanhang

även betona, att det här föreslagna systemet i stor utsträckning

användes i främmande länder och att härvid uppresningsmetoden i regel

kommit att utgöra det ojämförligt vanligaste sättet för omröstnings verkställande.

Vad beträffar utformningen av det i motionerna II: 267 och 268 framställda

förslaget, har utskottet i huvudsak intet att erinra. Det synes ändamålsenligt,

att, såsom man föreslagit, införa ifrågavarande bestämmelser i

§ 11 i reglementariska föreskrifter. Emellertid lärer det vara påkallat att

bibehålla den nuvarande § 11 såsom sista moment i samma paragraf, då

de här givna bestämmelserna om gemensam votering naturligt ansluta sig

till de föreslagna nya stadgandena; härigenom vinnes jämväl den fördelen,

att ändring av paragrafernas numrering och korrigering av därav beroende

hänvisningar bliva överflödiga. Vad slutligen beträffar den i motionerna

föreslagna ändringen i första delens sista punkt i nuvarande § 11, avseende

att bringa denna i överensstämmelse med bestämmelserna rörande det

nya omröstningssättet, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka densamma.

Denna punkt synes nämligen, därest den föreslagna omröstningsmetoden

genomföres, utan olägenhet kunna utgå, då i detta fall något egentligt behov

av densamma icke längre förefinnes.

Då utskottet alltså anser sig böra giva avgjort företräde åt det i motionerna

nr 267 och 268 framförda -förslaget, får utskottet givetvis avstyrka

övriga motioner. Utskottet anser sig emellertid för att ytterligare motivera

sitt ställningstagande böra ingå på de i motionerna 265, 266 och 272 framställda

förslagen och de skäl, som anförts till stöd för desamma.

Vad beträffar motionen nr 265, enligt vilken öppen omröstning obligatoriskt

skulle verkställas medelst namnupprop, vill utskottet framhålla, att

detta förslag icke på något sätt utnyttjar de möjligheter till ett mera smi
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

digt och praktiskt omröstningsförfarande, som vid övergång från sluten till

öppen omröstning inställa sig och som tidigare framställts såsom bidragande

motiv till kravet på den öppna omröstningens införande. Den kombination

av acklamationsförfarande och upprop, som karaktäriserar det nu tillämpade

omröstningssystemet, betingas tydligen av omröstningens slutna natur; vid

införande av öppen omröstning synes däremot synnerligen angeläget, att

man söker tillgodose behovet av snabbhet och effektivitet genom att införa

en mellanform mellan acklamationsförfarandet, som enligt sakens natur är

ägnat att giva föga säker ledning rörande omröstningsresultatet, och namnuppropsmetoden,

som är avsedd att i detalj upplysa om vederbörande ledamöters

ställningstagande och därför endast bör komma till användning, då

dylik upplysning verkligen kan anses erforderlig. Genom att, såsom motionären

föreslår, skrida till namnupprop i varje fall, då votering begäres,

skulle man tydligen åstadkomma onödig tidsutdräkt och på intet sätt tillgodogöra

sig de avsevärda fördelar i praktiskt hänseende, som vid en mera

ändamålsenlig anordning av den öppna omröstningen utan svårighet och

utan eftersättande av några berättigade krav kunna vinnas. Det förtjänar

framhållas, att det av motionären föreslagna tillvägagångssättet icke, såvitt

bekant, tillämpas i någon lagstiftande församling, utan endast kommit till

användning inom mindre korporationer, där kraven på tidsbesparing och

praktisk lämplighet givetvis spelat en relativt underordnad roll.

Beträffande detaljerna i motionärens förslag vill utskottet endast konstatera

det till synes påtagligt olämpliga däri, att uppgifter rörande de röstandes

namn och vota skulle införas i det tryckta protokollet, därest 24 timmar

efter omröstningen en tiondel av kammarens ledamöter så påyrkade.

A ena sidan synes det i hög grad betänkligt, att man vid omröstningens

verkställande skulle sväva i ovisshet om huruvida dylikt införande i det

tryckta protokollet skulle komma till stånd och överhuvud att genom en

underhandsframställning, som officiellt icke komme till kammarens kännedom,

beslut skulle fattas angående den omfattning, i vilken uppgifter

rörande^ ledamöternas ställningstagande skulle föras till det tryckta protokollet.

A andra sidan kan det icke anses rimligt, att rätt att begära vederbörande

uppgifters upptagande i det tryckta protokollet tillkommer en viss

kvot av kammarens ledamöter, utan att man ens fastställer, på vad sätt

denna begäran skall framställas eller om rätt att framställa densamma tillkommer

alla kammarens ledamöter eller endast de ledamöter, som deltagit

i omröstningen.

Vad angår det i motionen nr 272 förordade voteringssättet, vill utskottet

påpeka, att detsamma såsom obligatorisk omröstningsmetod givetvis lider

av samma svagheter som det i motionen nr 265 anbefallda systemet. Icke

heller kan det, enligt utskottets mening, lämpligen anbefallas såsom

ersättning för namnuppropsmetoden i de fall, då individuell rösträkning

skall ske. Särskilt bör betonas, att den här anbefallda metoden icke läm
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra kammarens ajätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.

nar omedelbar upplysning rörande den röstandes ståndpunkt samt att den

torde kunna medföra vissa praktiska svårigheter; särskilt synes man kunna

befara, att förväxlingar av de använda personliga röstsedlarna stundom

skulle förekomma.

Utskottet får alltså hemställa:

a) att kammaren i anledning av motionen nr 267 och under

förutsättning, att det vilande förslaget till ändrad lydelse

av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen av riksdagen antages

och av Konungen gillas, måtte för sin del besluta följande

ändrade lydelse av § 11 i lieglementariska föreskrifter

för riksdagen:

§ 11-

l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet,

skola kammarens ledamöter, sedan voteringsproposition efter

given varsel upplästs och justerats, intaga sina platser,

varefter voteringspropositionen ånyo uppläses. Medan omröstning

verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas,

uppmane talmannen därefter först de ledamöter, som vilja

rösta för ja-propositionen, att resa sig från sina platser,

varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter, som

vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner

tvekan kunna råda om omröstningens resultat eller någon

av kammarens ledamöter begär rösträkning, verkställes

votering medelst namnupprop.

3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart

äga rum, därest talmannen före omröstningens början så

beslutar samt då omröstning skall ske jämlikt 65 § riksdagsordningen.

Om vid den slutliga voteringen i visst

ärende sist vid voteringspropositionens godkännande begäran

om namnupprop framställes av minst Vio av kammarens

ledamöter, skall ock detta voteringssätt omedelbart användas;

i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet

antecknas, huru varje ledamot röstat.

4: o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum,

böra i vardera kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen

därom anmodar, taga plats vid talmansbordet för

att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet iakttages,

att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava

plats i samlingssalen, dock att vice talmännen först

uppropas. Närvarande ledamot avgiver vid uppropet något

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 13 samt. 6 avd. 1 käft. (Nr 1.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Andra kammarens sjätte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1,

av följande svan Ja, Nej, Avstår. Omedelbart efter det omröstningen

avslutats tillkännagiver talmannen resultatet för

kammaren.

5:o. Då i fråga, varom uti 65 § riksdagsordningen förmärs,

kamrarna fattat stridiga beslut, och dessa ej på vederbörande

utskotts förslag blivit samman jämkade, åligger

det utskottet att uppsätta förlag till voteringspropositioner

för den omröstning, som, enligt nämnda §, skall för frågans

avgörande i kamrarna äga rum. Sedan sådant förslag

blivit godkänt, utsatte talmannen efter överenskommelse

dag för omröstning. Vid densamma iakttages, att voteringöver

varje särskild fråga, som blir föremål för omröstning,

bör i båda kamrarna samtidigt företagas.

Över var och en sådan omröstning i första kammaren

skall protokoll genast därefter uppsättas, justeras och avsändas

till andra kammaren, där sammanräkningen av båda

kamrarnas ledamöters röster verkställes, varefter utgången

av omröstningen ofördröjligen meddelas första kammaren och

det utskott, som frågan handlagt.

Sådant ärende skall sättas främst på föredragningslistan

för dagen.

b) att kammaren i anledning av motionerna nr 266 och

268 samt under samma förutsättning, som ovan under punkt

a) angivits, måtte besluta följande ändring av § 22 l:o i

Arbetsordning för riksdagens andra kammare:

§ 22.

l:o. Då sluten omröstning till beslut eller val---

röstsedel avlämnas.

c) att motionen nr 265 icke måtte till någon kammarens

åtgärd föranleda,

d) att motionen nr 272 icke måtte till någon kammarens

åtgärd föranleda.»

Stockholm, Svenska TryckeriaktioboIaget, T32i?.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.