Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om tullfrihet för konstgjorda gödningsmedel.

1925-03-02 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:14, Betänkande, i anledning av väckta motioner om tullfrihet för konstgjorda gödningsmedel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1925 kl. ‘/3 2 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om

tullfrihet för konstgjorda gödningsmedel.

(l:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, väckta

den ena i första kammaren, nr 22, av herr Dahl och den andra i andra

kammaren, nr 29, av herrar Winkler och Lindskog har hemställts, att

rubriken 1242 i gällande tulltaxa måtte erhålla följande ändrade lydelse:

»Nr 1242. Vegetabiliska garvämnen, såsom ekbark, garvskidor (myrohalaner)

och kuehrachoträ, hela eller i stycken, raspade, malna eller på

annat sätt sönderdelade, garvämnesextrakter, flytande eller fasta, samt

konstgjorda garvnings- och pyrningsmedel; ävensom galläpplen, fria.»

Till stöd för förslaget har anförts följande.

»Vegetabiliska garvningsämnen samt extrakter därav äro enligt tull- Motionerna.

taxerubrik 1242 tullfria, och tullfrihet för garvämnen torde innefatta en av

förutsättningarna för att tillverkningen av bottenläder skall kunna, vid

nu gällande, kort före världskriget nedsatta tullsatser, upprätthållas inom

landet.

Sedan konstgjorda så kallade syntetiska garvämnen år 1913 kommo i

marknaden, har bruket av dem i de flesta länder alltmer vunnit utbredning.

Den svenska läderindustrien har även funnit med sin fördel förenligt

att i kombination med de vegetabiliska garvämnena till en viss omfattning

använda sig av denna nya art av garvämnen, som besitta vissa för

garvningen förmånliga egenskaper, vilka de vegetabiliska garvextrakterna

sakna.

Vid införsel hit till landet av dessa konstgjorda garvningsmedel har,

efter vad är bekant, olika tullbehandling kommit varan till del, i det att

dessa dels hänförts under tulltaxerubrik nr 1242: ''Vegetabiliska garvningsämnen,

såsom ekbark, etc..... garvämnesextrakter, flytande eller fasta,

samt konstgjorda pyrningsmedel etc.....’, vilka ämnen ej undergå någon

tullbeskattning, dels under rubrik nr 1259: ''Kemiskt-tekniska preparat, ej

särskilt nämnda’, med en tullsats av 15 procent av värdet, vilket senare

förfarande fastställts av kungl. generaltullstyrelsen den 19 november 1924.

Tillverkningen av syntetiska garvämnen upptogs först i Tyskland, och

den först saluförda produkten benämndes Nerodol. En mängd nya syntetiska

garvämnen hava sedan dess kommit i marknaden, och de i Sverige

företrädesvis förekommande torde vara Maxyntan, Ordoval, Gerbstoff F„

Chresyntan m. fl.

Dessa syntetiska garvämnen skilja sig till sin framställning från varandra.

Om också deras sammansättningar ej äro i detalj kända, då fabri
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utlåtande av

generaltullstyrelsen.

Utskottets

yttrande.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

kationen hålles strängt hemlig, kan man säga, att produkten i stort sett

framställes genom kondensation av Fenoler (Karbolsyra) med Formaldehyd.

Då de syntetiska garvämnena innehålla en hög’ procent garvande ämnen

och således höra betraktas som garvämnesextrakter, och då de framställas

ur Fenoler (Karbolsyra), som är tullfritt, torde härav framgå, att en tullbehandling

enligt rubrik nr 1242 även ur taxeteknisk synpunkt bär skäl

för sig.

Tillverkningen av syntetiska garvämnen förekommer ej i Sverige, varför

vår läderindustri är helt hänvisad till import av dessa garvämnen, och då

ej heller utsikt förefinnes, att sådan tillverkning upptages, kommer en tullfrihet

för dessa ämnen ej att verka intrång i svensk näring.»

För erhållande av erforderlig utredning i ämnet har bevillningsutskottet

i grundlagsenlig ordning begärt, att generaltullstyrelsen måtte avgiva det

yttrande ur tulltekniska synpunkter, vartill styrelsen kunde finna motionerna

giva anledning, samt därvid överlämna förslag till de ändringar i

tulltaxan, som styrelsen kunde finna vara ägnade att tillgodose motionernas

syfte; och har utskottet numera från generaltullstyrelsen emottagit en

till utskottet ställd skrivelse jämte en vid densamma fogad, av föreståndaren

för tullverkets huvudlaboratorium i ärendet upprättad promemoria.

Generaltullstyrelsens skrivelse i transumt ävensom nämnda promemoria

åtfölja detta betänkande.

I ett vid 1923 års riksdag avgivet memorial, nr 42, väckte bevillningsutskottet,

med begagnande av sin befogenhet enligt § 40 riksdagsordningen,

förslag om införande av artikeln konstgjorda pyrningsmedel i rubriken

1242 i gällande tulltaxa. Härigenom stadgades tullfrihet för vissa vid

beredning av hudar och skinn såsom pyrningsmedel använda preparat,

vilka efter att tidigare hava förtullats enligt rubriken 238, med en tullsats

av 2 öre för 1 kilogram, under år 1923 på grund av nya tulltekniska

rön av generaltullstyrelsen hänförts till rubriken 1259, kemiskt-tekniska

preparat, ej särskilt nämnda, med tull efter 15 procent av värdet. Såsom

skäl för förslaget anförde utskottet bland annat, att den mycket avsevärda

tullförhöjning, som sålunda inträtt för en inom en viss inhemsk industri

använd artikel, enligt utskottets mening saknade stöd i de grunder, som

varit bestämmande vid avvägningen av de tullsatser, som vore i fråga,

samt att, enligt vad av verkställd utredning framgått, genom tullfrihetens

införande inga berättigade intressen träddes för nära. Utskottets nämnda

förslag vann riksdagens bifall.

De nu förevarande motionerna avse tullfrihet för en artikel, beträffande

vilken, enligt vad i motiveringen till förslaget anförts, tullbehandlingspraxis

varit svävande, i det att artikeln hänförts antingen till sådana

garvämnesextrakter, som jämlikt rubriken 1242 i tulltaxan äro tullfria,

eller ock till rubriken 1259, kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt nämnda,

med tull efter 15 procent av värdet. Enligt beslut av generaltullstyrelsen

bör emellertid artikeln rätteligen tullbehandlas enligt sistnämnda rubrik.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

7

Även i detta fall saknar den sålunda fastställda tullbehandlingen enligt

utskottets mening stöd i de grunder, som varit bestämmande för hithörande

tullsatsers avvägning, och densamma innebär följaktligen en icke

avsedd följd av bestämmelsernas avfattning. Vid sådant förhållande har utskottet,

sedan generaltullstyrelsen förklarat sig icke hava något att ur tullteknisk

synpunkt erinra mot tullfrihetens införande, ansett sig böra framlägga

förslag i motionernas syfte. Emot generaltullstyrelsens ändringsförslag

har utskottet icke haft något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande likalydande

motioner I: 22 av herr Dahl och II: 29 av herrar Winkler

och Lindskog, om tullfrihet för konstgjorda garvningsmedel,

måtte besluta, att rubriken 1242 i tulltaxan

skall hava följande ändrade lydelse:

Kvantitet

för tullbe-

Tullsats.

räkningen.

Kr.

öre

1242.

Vegetabiliska garvningsämnen,

såsom ekbark, garvskidor (myro- balaner) och kvebrachoträ, hela

eller i stycken, raspade, malna

eller på annat sätt sönderdelade,

garvämnesextrakter, flytande

eller fasta, konstgjorda garv- ningsämnen, ej särskilt nämnda,

helt eller delvis organiska, samt

konstgjorda pyrningsmedel;

!

ävensom galläpplen.................

fria.

Stockholm den 2 mars 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Öme, Boman, Pers, Bärg, Johan Bergman, Johansson i

Kullersta, Lithander, Olsson i Golwasta, Bengtsson i Kullen, Johansson i Hornsberg,

Andersson i Hedsta, Åström, Clemedtson, Granath, Brännström, Ericson

i Boxholm, Carlsson i Stockholm och Björnberg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Bilaga.

Enligt styrelsens uppfattning linnes ur tullteknisk synpunkt intet att erinra

mot tillstyrkande av bifall till ifrågavarande motioner. På grund av i

nämnda promemoria anförda omständigheter torde emellertid kunna ifrågasättas,

huruvida icke efter »konstgjorda garvningsämnen» bör insättas »ej

särskilt nämnda, helt eller delvis organiska». Beträffande i promemorian

ifrågasatt viss försäkran synes styrelsen en sådan anordning mindre lämplig.

Det må nämnas, att motionären i första kammaren beretts tillfälle uttala

sig rörande den sålunda ifrågasatta omformuleringen och därvid förklarat

sig icke hava någonting att invända mot densamma.

Rubrik 1242 skulle då komma att erhålla följande ändrade lydelse:

»Vegetabiliska garvningsämnen, såsom ekbark, garvskidor

(myrobalaner) och kvebrachoträ, hela eller i stycken, raspade,

malna eller på annat sätt sönderdelade, garvämnesextrakter, flytande

eller fasta, konstgjorda garvningsämnen, ej särskilt

nämnda, helt eller delvis organiska, samt konstgjorda pyrningsmedel;

ävensom galläpplen................................................................... — fria».

Stockholm den 11 februari 1925.

Kungl. generaltullstyrelsen.

A. E. M. Ericsson.

Sven Nordquist.

P. M.

med anledning av motion nr 22 i första och nr 29 i andra kammaren år

1925 om tullfrihet för konstgjorda garvningsmedel. Dnr B 314.

Enär vissa för garvning lämpliga konstprodukter redan finnas nämnda

på olika ställen i tulltaxan, exempelvis några kromsalter i rubrik nr 1173,

alunarter i nrs 1148—1149, kaliumbikromat i nr 1159 o. s. v., torde det

icke låta sig göra att utan vidare insätta endast »konstgjorda garvningsämnen»

i rubrik nr 1242.

De nu uppräknade preparaten äro visserligen alla oorganiska, under det

att den typ som avsetts ju är kondensationsprodukterna mellan fenol- eller

naftalinderivat och formaldehyd, d. v. s. organiska föreningar. Stundom

hava dock dessa senare visat sig vara försatta med oorganiska beståndsdelar.

Sålunda har i vissa av dem påvisats krom, och meningen har då tydligen

varit att åstadkomma en kombinerad garvningsverkan av dessa båda beståndsdelar.

Det kan sålunda tänkas lämpligt, att man efter »konstgjorda garvningsämnen»

insätter »ej särskilt nämnda» eller dylikt, möjligen med tillägg av

»helt eller delvis organiska».

Urtypen för dessa garvningsmedel torde vara »Badische Anilin- und Soda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14. 9

fabrikant» patenterade garvningsmedel »Neradol» (ej Nerodol, som i motionen

uppgives), men att nämna detta preparat såsom exempel på den typ man

avser att träffa med tillägget i taxan är måhända ej lämpligt, men borde

kanske tagas i övervägande. Det kan nämligen icke frånkommas, att en

formulering som exempelvis »konstgjorda garvningsmedel, ej s. n.» utan

vidare tillägg är ganska rymlig och till sina konsekvenser svåröverskådlig.

Eventuellt kan tänkas såsom lämpligt, att chefen för det garveri, för vilket

preparatet hr avsett, till tullverket avlämnar försäkran om den tillämnade

användningen såsom garvmedel.

Om man vill lämna möjlighet för inrangering under nr 1242 av eventuella

ytterligare uppfinningar på området, torde dock den rymligare formuleringen

»konstgjorda garvningsämnen, ej särskilt nämnda» bliva, med eller

utan tillägg av »helt eller delvis organiska», den lämpligaste, möjligen med

skyldighet för importören att avlämna förut omnämnd försäkran.

Stockholm den 7 februari 1925.

G. Rengman

Byråinspektör.

bihang till riksdagens protokoll 1925.

7 samt.

8 häfl. (Nr 13—U.)

•J

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:71 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om tullfrihet för konstgjorda garvningsmedel. a1 i texten