Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

1925-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:17, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdngens kansli den 12 mars 1925 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition

med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning

av förordningen den 17 maj 1923 om utgörande av en

särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel

till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Genom en den 6 februari 1925 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 55, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över linansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj

1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Härigenom förordnas, att förordningen den 17 maj 1923 om utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till

riket av pärlor med flera lyxvaror skall äga fortsatt tillämpning till och

med den 30 juni 1926.

På sätt t. f. chefen för finansdepartementet till ovannämnda statsrådsprotokoll

erinrat, antog 1923 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag ny förordning

om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte

eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror. Den nya författningen,

vilken trädde i kraft den 1 januari 1924 och gällde till samma

års slut, skilde sig från den förut gällande huvudsakligen i fråga om

bestämmelserna rörande sättet för stämpelavgiftens utgörande. Enligt de

ursprungliga bestämmelserna gällde, att vid försäljning eller byte av

skatteplikt underkastade varor stämpel skulle åsättas en avräkningsnota,

som det ålåg säljaren att utfärda. I 1923 års förordning uteslötos stadgandena

om avräkningsnota och föreskrevs, att stämplarna skulle av säljaren

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. It höft. (Nr 17.) 1

Utskottet.

Återblick.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

Departements

ehejen.

Utskottets

yttrande.

anbringas i en särskild försäljningsbok, om vars förande även den gamla

författningen innehöll stadgande. På Kungl. Maj:ts förslag erhöll författningen

genom beslut av 1924 års riksdag förlängd giltighet till utgången

av innevarande budgetår.

Beträffande avkastningen av ifrågavarande stämpelskatt har föredragande

departementschefen till ovannämnda statsrådsprotokoll anfört följande.

Under den tid denna stämpelavgift varit i tillämpning och intill 1925 års

början hade lyxstämplar försålts för ett sammanlagt belopp av 571,740 kronor.

Därav folie på åren 1922, 1923 och 1924 respektive 44,235, 47,630 och

54,250 kronor. De senare beloppen utgjorde emellertid icke någon tillförlitlig

utgångspunkt för beräkningen av den stämpelåtgång, som hänförde sig till

dessa års varuförsäljningar, givetvis beroende därpå att överskott av stämplar

funnits från det ena året till det andra. Enligt från nio större firmor

i Stockholm införskaffade, ur försäljningsböckerna hämtade uppgifter hade

sålunda för allenast dessa firmors försäljningar under år 1924 använts stämplar

till ett belopp av ungefär 47,000 kronor. Av inhämtade upplysningar framginge

vidare, att 1924 års stämpelåtgång för dessa firmor företedde i förhållande till

1923 års förbrukning en stegring av omkring 75 procent.

Rörande de med ifrågavarande skatt förenade kostnaderna har departementschefen

lämnat vissa uppgifter, av vilka framgår, att dessa kostnader

huvudsakligen utgöras av arvoden åt tillsyningsmännen, belöpande sig

till sammanlagt 10,725 kronor om året, samt resekostnads- och traktamentsersättningar,

vilka kunde antagas uppgå till jämförelsevis ringa belopp.

Därefter har departementschefen erinrat, att de betänkligheter, som framförts

vid tidigare behandling av frågan om denna stämpelavgift, i allt

väsentligt gällt det ringa utbytet av densamma, och för egen del uttalat

bland annat, att med den till synes nu inträdda ej obetydliga stegringen

i stämpelåtgången betydelsen av dylika invändningar givetvis minskades.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till ovan omnämnda

statsrådsprotokoll.

Avkastningen av ifrågavarande skatt utvisar även för år 1924 ett

synnerligen blygsamt belopp. Vad föredragande departementschefen upplyst

om åtgången av lyxstämplar under sistnämnda år synes emellertid giva

anledning förmoda, att en icke obetydlig stegring ägt rum, sedan 1923

års bestämmelser med ingången av år 1924 trätt i kraft. Icke minst

med hänsyn härtill och till önskvärdheten att erhålla ytterligare någon

tids erfarenhet rörande tillämpningen av sistnämnda bestämmelser har

utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till den föreliggande propositionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 55, antaga det med propositionen

framlagda förslaget till förordning angående

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

3

fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923

(nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i

vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av

pärlor med flera lyxvaror.

Stockholm den 12 mars 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Rune*, Boman, Pers*, Bärg, Boren, Johan Bergman, Jönsson

i Boa, Johansson i Kullersta*, Lithander, Hedlund i Östersund, Bengtsson i

Kullen, Björnsson, Heyman, Alexis Björkman*, Björklund, Olsson i Gävle, Elot

Ljunggren* och Nilsson i Hörby.

*Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation:

av herr Lithander, som anfört följande:

»Stämpelavgiften i fråga tillför statsverket ringa inkomster i förhållande

till de kontrollkostnader, som åsamkas detsamma. Samtidigt är anordningen

ägnad dels att överföra handeln ifrån lojal och kontrollerbar sådan

till okontrollerbar, dels att överföra inköpen härvidlag i icke önskvärd

grad från att äga rum i Sverige till att ske i utlandet.

Vid det förhållande att olägenheterna av förordningen i verkligheten

torde vara större än fördelarna för statsverket, yrkas,

att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts proposition

nr 55.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:84 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. M.aj:ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1928 om a1 i texten