Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å grammofoner m. m.

1925-03-13 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:18, Betänkande, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å grammofoner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1925 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

sänkning av tullen å grammofoner m. m.

(l:a avd.)

I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 118, har herr Johan Nilsson i Malmö hemställt, »att riksdagen måtte

besluta, att rubriken nr 1278 i tulltaxan måtte erhålla följande lydelse:

grammofoner, fonografer och dylika för återgivande av musik m. m. inrättade

instrument samt delar därtill, såsom plattor och rullar, trattar, ljuddosor

och nålar m. m., 1 kg. 1 kr.»

Den nuvarande tullsatsen vid rubriken 1278 är 2 kronor 50 öre för kilogram.

Till detta belopp höjdes tullsatsen från förut gällande 50 öre för

kilogram vid den år 1921 på Kungl. Maj:ts förslag (prop. nr 366) av riksdagen

beslutade höjningen av åtskilliga finanstullar. Med erinran härom

har motionären i motiveringen till det föreliggande förslaget anfört, att den

av nämnda tullförhöjning föranledda fördyringen av de till rubriken hänförliga

artiklarna hämmat importen av desamma i så hög grad, att statsverkets

av tullförhöjningen beräknade merinkomst vid denna rubrik till

väsentlig del uteblivit.

I fråga om motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

För bedömande av den förhöjda tullsatsens verkningar har utskottet låtit

upprätta efterföljande sammanställning rörande Sveriges införsel av till

rubriken 1278 i tulltaxan hänförliga artiklar under åren 1913 och 1919—1924:

Kvantitet

Tullbelopp

Tullsats

kg.

kr.

kr. per kg.

1913 ...............................................................

222,218

111,109

0.50

1919 ...............................................................

309,573

154,787

0.50

1920 ...............................................................

423,332

211,666

0.50

1921 ''/i—5/o ......................................................

127,246

63,623

0.5 0

e/e—31/l2 ...................................................

96,452

241,130

2.50

hela året...................................................

223,698

304,753

1922 ...............................................................

136,357

340,893

2.50

1923 ..............................................................

143,901

359,753

2.50

1924 (prelim.) ...................................................

151,321

378,303

2.50

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. 12 höft. (Nr 18.)

Utskottet

Motionen.

Statistik.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Utredningen

till stöd för

1921 års proposition

om

höjning av

visna finanstullar.

1921 års

riksdag sskrivelse.

Utskottets

yttrande.

Den proposition till 1921 års riksdag, i vilken Kungl. Maj:t, såsom ovan

erinrats, framlade förslag om höjning av vissa finanstullar, var byggd å ett av

tull- och traktatkommitténs tullavdelning avgivet förslag, vid vars framläggande

avdelningen beträffande rubriken 1278 framhållit, att till densamma

hänförliga artiklar icke syntes vara föremål för tillverkning inom

landet.

I den skrivelse (nr 263), genom vilken 1921 års riksdag tillkännagav

sitt beslut i anledning av nyssnämnda proposition, gjorde riksdagen, i

överensstämmelse med vad bevillningsutskottet i sitt betänkande anfört,

följande allmänna uttalande:

»För den händelse de av riksdagen beslutade tullförhöjningarna skulle föranleda,

att fråga uppkomme om igångsättande av någon ny tillverkning

inom landet, för vilken betingelse kunde anses föreligga i och med böjningen

av en eller annan tullsats, har riksdagen velat uttryckligen framhålla,

att avsikten med de ifrågavarande tullförhöjningama uteslutande är att bereda

förstärkning åt statskassan under en tid med sinande statsinkomster

samt att en ny industrigren följaktligen icke kan påräkna, att de högre

tullsatserna skola äga giltighet under längre tid än som påkallas av det

skäl, som nu varit för riksdagen ensamt bestämmande.»

Av ovan intagna statistiska sammanställning rörande Sveriges införsel

av artiklar, hänförliga till rubriken 1278 i tulltaxan, framgår, att införseln

av dessa artiklar efter tullförhöjningen varit betydligt mindre omfattande

än före 1921 års början samt att i följd därav tullförhöjningen icke på

långt när medfört en sådan ökning i tullinkomsten vid rubriken i fråga,

som man med stöd av importsiffrorna för åren närmast före 1921 kunde

haft anledning att vänta.

Då tullförhöjningen vid den ifrågavarande rubriken i tulltaxan, såsom

ovan framhållits, tillkommit uteslutande i statsfinansiellt syfte och då

detta syfte, vad denna rubrik angår, synbarligen icke uppnåtts, hör enligt

utskottets mening den nuvarande höga tullsatsen icke bibehållas.

I det föregående har omnämnts, att den till stöd för 1921 års tullförhöjningar

verkställda utredningen givit vid handen, att de till rubriken

1278 hänförliga artiklarna icke syntes vara föremål för tillverkning inom

landet. I motiveringen till den föreliggande motionen har även uppgivits,

att någon inhemsk tillverkning att räkna med icke förekomme. Emellertid

har tillverkning av vissa hithörande artiklar numera i avsevärd omfattning

kommit till stånd. Härom har utskottet erhållit kännedom genom

en till utskottet i anledning av den förevarande motionen ingiven skrift,

i vilken ett aktiebolag, som inom landet bedriver tillverkning på området,

framställt begäran om bibehållande av det nuvarande tullskyddet.

I skriften, vilken i avtryck såsom bilaga åtföljer detta betänkande, har

meddelats, att företaget, som till en början omfattat endast tillverkning av

grammofonskivor, igångsatts omedelbart efter det 1921 års tullförhöjning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. 3

tratt i kraft samt att den hojta tullsatsen varit den drivande kraften vid

företagets igångsättande. Tillverkningen hade alltjämt ökats — för närvarande

framställdes omkring 1,000 skivor om dagen — och omfattade numera

även inmontering av apparater. Utvidgning av rörelsen vore förberedd

för den närmaste framtiden. Vidare har i skriften upplysts, att de

för grammofonapparaterna avsedda träomhöljena, benämnda grammofonschatull,

vilka tidigare uteslutande tagits från utlandet, efter den höga

tullens tillkomst börjat tillverkas i Sverige. Två snickerifabriker, som tillverka

dylika schatull, hava i särskilda, vid ovannämnda skrift fogade inlagor

förklarat sig instämma i den i skriften gjorda framställningen.

I betraktande av att 1921 års riksdag vid tillkännagivandet av sitt beslut

om ovan omnämnda tullförhöjningar uttryckligen tillkännagav, att desamma

uteslutande avsågo att tillföra statsverket ökade inkomster, samt lika uttryckligt

varnade för igångsättandet av någon industri med stöd av de höga

tullsatserna, kan den omständigheten, att tillverkning av vissa till nu ifrågavarande

rubrik i tulltaxan hörande artiklar kommit till stånd, uppenbarligen

icke vare sig för tillverkningens utövare grunda något anspråk på fortsatt

åtnjutande av det höga skydd, som den nuvarande tullsatsen vid rubriken

bereder, eller för utskottet innefatta något skäl att frångå dess ovan uttalade

uppfattning därom, att, sedan det statsfinansiella skälet för den nuvarande

tullsatsen visat sig icke vara bärande, densamma icke bör bibehållas. Det

förtjänar även framhållas, att tullsatsen ur skyddssynpunkt är oskäligt hög.

I fråga om det belopp, till vilket ifrågavarande tullsats bör nedsättas,

har utskottet särskilt beaktat den i det föregående återgivna upplysningen,

att ovannämnda företag, som tillverkar grammofonskivor, står i begrepp

att utvidga sin verksamhet. Denna omständighet giver nämligen vid

handen, att man har att räkna med eu ytterligare beskäring av den tullinkomst,

vilkens ökning var det enda syftet med tullförhöjningen. Vid

nu angivna förhållande har utskottet ansett riktigast, att tullskyddet återföres

till dess förutvarande belopp.

I enlighet med vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra, i anledning

av den förevarande motionen, föreslå riksdagen att nedsätta den ifrågavarande

tullsatsen till 50 öre för 1 kilogram. Enligt en utskottet meddelad

produktionskalkyl för grammofonskivor motsvarar sistnämnda tullsats mera

än 50 procent av arbetslönerna.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen I: 118

av herr Johan Nilsson i Malmö, om sänkning av tullen

å grammofoner m. m., besluta, att rubriken 1278 i tulltaxan

skall hava följande ändrade lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Kvantitet

för tullbe- räkningen.

Tullsats.

Instrument:

Kronor

öre

musikinstrument:

1278

''

grammofoner, fonografer och

dylika för återgivande av

musik m. m. inrättade in- strument samt delar därtill,

såsom plattor och rullar,

trattar, ljuddosor och nålar

in. m.............................

1 kg.

50

Anm. Avdrag — ■— — — — —

Stockholm den 13 mars 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin* Rusta! Nilsson i Kristianstad, örne *, Boman*, Bärg,

Bord! *, Johan Bergman, Månsson i Hagaström *, Lithander, Hedlund i Östersund,

Bengtsson i Kullen, Heyman, Johansson i Hornsberg *, Svensson i Grindstorp,

Nyländer, Olsson i Gävle, Granath, Nilsson i Hörby och Björnberg.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Reservationer:

av herrar TFoklin, Boman, Borell, Lithander, Bengtsson i Kullen, Heyman,

Nyländer och Nilsson i Hörby, vilka anfört:

»Sedan förevarande motion vid en enligt vår uppfattning mindre lämplig

tidpunkt framkommit, anse vi oss icke böra, med hänsyn till vad i

frågan blivit upplyst, motsätta oss ett bifall till motionen. Då tillräckliga

skäl icke synas oss hava förebragts för en större nedsättning i den

nu gällande tullsatsen än vad i motionen föreslagits och då bevillningsutskottet

synes oss böra begagna sin motionsrätt endast i fall av verkligt

behov, kunna vi icke ansluta oss till utskottsmajoritetens yrkande.

I enlighet härmed hava vi ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till motionen I: 118

av herr Johan Nilsson i Malmö, besluta, att rubriken

1278 i tulltaxan skall hava följande ändrade lydelse:

1

Kvantitet

för tullbe- räkningen

Tullsats

Instrument:

Kronor

.. !

ore

musikinstrument:

grammofoner, fonografer och

dylika för återgivande av

musik m. m. inrättade in- | strument samt delar därtill,

såsom plattor och rullar,

i trattar, ljuddosor och nålar

m. m...................................

1 kg.

i

■ Anm. Avdrag — — — — — —

!— — — — — — — — — omslag.»

av herr Svensson i Grindstorp, som anfört:

»Enär jag ansett, att nedsättningen av tullen på grammofoner m. m. från

nuvarande 2 kronor 50 öre per kilogram till endast 50 öre per kilogram är

för kraftig, har jag ej kunnat biträda utskottets förslag, utan anslutit mig

till dem, som påyrkat en tullavgift av 1 krona per kilogram, detta så mycket

mera som motionären själv ej gjort annat yrkande. Skulle det sedermera

visa sig, att även denna tullsats är för hög, kan man ju göra vidare sank
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

ningar, men för närvarande, då å ena sidan fabrikation av vissa hithörande

artiklar har påbörjats inom landet och å andra sidan det statsfinansiella läget

knappast medgiver någon större inkomstminskning, tror jag, trots min frihandelsvänliga

ståndpunkt, att det hade varit riktigast, om utskottet stannat

vid motionärens yrkande.

Av sålunda anförda skäl har jag inom utskottet gjort samma yrkande

som framförts i den av herr Wohlin m. fl. avgivna reservationen.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

lie vill n in f/s ut .sko Hets betänkande Nr 18.

Bilaga

till betänkandet.

Till riksdagens bevillningsutskott, Stockholm.

.Med anledning av herr Johan Nilssons i Malmö motion angående sänkning

av tullen på grammophoner, skivor och tillbehör, bedja vi vördsamt

få anföra följande till beaktande vid ärendets behandling i utskottet.

Motionärens huvudargument för en sänkning av tullen är att denna,

som vid sin tillkomst 1921 betraktades som en finanstull, genom importens

avsevärda nedgång sedan dess icke medfört beräknad inkomst för statsverket,

varför den numera huvudsakligen skulle verka som en skyddstull

och såsom sådan ägnad att fördyra varan. Och motionären dristar sig i

sammanhang härmed, i enlighet med de uppgifter han lyckats inhämta,

påstå att den svenska grammophonmarknaden till allra största delen furneras

med utländska fabrikat, i främsta rummet tyska och engelska. Den

svenska tillverkningen av hithörande artiklar är — enligt motionärens

uppgift — ytterst obetydlig och av undermålig beskaffenhet.

Dessa i motionen lämnade uppgifter tåla en grundlig korrigering.

Omedelbart efter det tullen av 1921 trätt i kraft sattes här i gång ett företag

med ändamål att tillverka grammopkonskivor av svenska märken. Det

var den höga tullsatsen, som var den drivande kraften till detta första

företag — den av motionären omnämnda obetydliga fabriken i Sundbyberg.

Sant är som motionären påstår, att utländskt kapital investerades

i företaget, dock icke mera än att för närvarande över halva aktiekapitalet

är svenskt.

Fabriken lades från början uteslutande på tillverkning av grammophonskivor,

vartill sedermera kommit inmontering av apparater. Och fabrikationen

har undan för undan ökats, så att fabriken för närvarande sysselsätter

16 man, förutom expeditions-, kontors- och lagerpersonal — alla

svenskar — och tillverkar omkring 1,000 skivor per dag, vilket utgör ungefär

hälften av den svenska konsumtionen, en produktion således, som är

långt ifrån så obetydlig som motionären inbillar sig. Och denna produktion

kommer alltfort att ökas, om fabrikationen får ostört utveckla sig

efter de linjer, som från början utstakats. En utvidgning är planerad redan

stundande sommar, men en huvudförutsättning för detta är, att icke

någon ändring nu göres ifråga om tullsatsen. Det torde vara en rimlig

fordran att ett företag, som igångsatts just på grund av den för fyra år

sedan höjda tullen, får tid att utveckla och stabilisera sig och icke utan

vidare stoppas genom en till synes vid denna tidpunkt omotiverad sänkning

av tullsatsen.

Motionären vill med sitt förslag åstadkomma billigare grammophoner

och skivor. Därom behöver blott sägas, att den svenska fabrikationen av

skivor redan bringat ned prisen. Priset på grammophonskivorna var före

kriget tre kronor per styck, men steg sedan till fem kronor. Sedan Sundbybergsfabrikens

tillverkning på allvar kommit i gång, sänktes den 1

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

februari 1924 priset på både svenska och utländska skivor till fyra kronor.

Trots den höga tullen!

Angående skivornas kvalitet, som motionären finner vara underhaltig,

torde det vara tillräckligt att hänvisa till bifogade uttalanden från auktoritativt

håll. I sammanhang härmed må nämnas, att den första tidens

inspelningar tyvärr måste inrikta sig på lättare repertoar, då det dock är

så, att »roliga» skivor och skivor med dansmusik ha den största marknaden.

Men i och med att verksamheten mer och mer säkerställts ur ekonomisk

synpunkt, har fabriken låtit sig angeläget vara att träda i kontrakterad

förbindelse med våra förnämsta artister för att kunna tillfredsställa

den konstälskande allmänhetens berättigade krav på en verkligt god repertoar.

Början har gjorts med operasångaren Torsten Lennartson, Oskar

Ralf, Olle Strandberg, Knut Öhrström m. fl.

Det torde måhända intressera utskottet att veta, att även utländska

konstnärers produktion kan och kommer att utsändas från Sundbybergsfabriken.

Detta tillgår så, att i resp. konstnärs hemland sjunges eller spelas

in eu s. k. matris, vilken sändes hit för att här mångfaldigas.

Fabriken i Sundbyberg — A/B Skandia Rekord — tillverkar skivor av

tre märken Ekophon, Odeon och Skandia, av vilka det förstnämnda föres

i marknaden av Nordiska Grammophon Aktiebolaget och de två senare av

Skandinaviska Odeonaktiebolaget.

Gentemot motionärens påstående, att fabriken gått hand ur hand, kan

anföras att dess grundare, en svensk fabrikör och expert, sedan företagets

ombildande till aktiebolag, fortfarande kvarstår som teknisk chef.

Som alla veta äro skivorna försedda med etiketter. Även dessa ha förr

tillverkats i utlandet. Men de svenska skivorna förses nu med svenska

etiketter, vilket inbringar de tryckerier, som leverera desamma, en icke

obetydlig inkomst.

Man kan nu invända, att den svenska fabrikationen endast rör sig om

skivor och ej om apparater och att därigenom den höga tullen fördyrar

åtkomsten av en grammophon. Det är sant, men en sanning med modifikation!

Ett faktum är att även priset på apparater gått ned sedan 1921

och detta kan med största sannolikhet tillskrivas den omständigheten,

att efter den höga tullens tillkomst träomhöljet kring apparaterna, grammophonschatullen,

som förut voro av utländskt ursprung till mycket stor

omfattning tillverkas i Sverige. De firmor, som äro huvudleverantörer av

dessa grammophonschatull, äro A/B Förenade Möbelfabrikerna, Bodafors,

Högberg & Hultner, Mjölby, Janne Fagerströms snickerifabrik, Stockholm,

Johan Sydows snickerifabrik, Stockholm, A. H. Eriksson, Yrena, och

G. F. Carlsson, Motala. Även för dessa firmors vidkommande kan med

visshet sägas detsamma som om A/B Skandia Rekords fabrikation, att den

blir nödsakad att nedläggas om en tullsänkning nu vidtages.

Av det anförda framgår, att motionärens önskemål om prissänkning genom

den svenska fabrikationen av skivor och schatull redan blivit realiserad

i en icke ringa grad trots befintligheten av den höga tullsatsen. Och

vidare att eu tullsänkning i den av motionären angivna riktningen nu

skulle medföra ett nedläggande eller en högst betydande inskränkning av

den inhemska fabrikationen av grammophonskivor och grammophonschatull.

Vi tillåta oss därför hysa den säkra förvissningen om att utskottet

skall beakta ovan anförda synpunkter och fakta och lämna motionen utan

avseende för att giva den inhemska produktionen av grammophonskivor

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

och grammophonschatull tid och tillfälle till utveckling och stabilisering,

vilket ju endast är en svensk närings rimliga och berättigade fordran. Att

denna motion nu ej vinner statsmakternas beaktande står ju för övrigt i

bästa samklang med den igångsatta utredningen om revision av tulltaxan.

Stockholm den 17 februari 1925.

Högaktningsfullt

AKTIEBOLAGET SKANDIA RECORI)

John Hallerdt.

.1. Reeén.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. 12 höft. (Nr 1R.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:116 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å grammofoner m. m. s. 1 i texten