Betänkande, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å grammofoner m. m.
1925-03-13 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1925:18, Betänkande, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å grammofoner m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1925 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
sänkning av tullen å grammofoner m. m.
(l:a avd.)
I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 118, har herr Johan Nilsson i Malmö hemställt, »att riksdagen måtte
besluta, att rubriken nr 1278 i tulltaxan måtte erhålla följande lydelse:
grammofoner, fonografer och dylika för återgivande av musik m. m. inrättade
instrument samt delar därtill, såsom plattor och rullar, trattar, ljuddosor
och nålar m. m., 1 kg. 1 kr.»
Den nuvarande tullsatsen vid rubriken 1278 är 2 kronor 50 öre för kilogram.
Till detta belopp höjdes tullsatsen från förut gällande 50 öre för
kilogram vid den år 1921 på Kungl. Maj:ts förslag (prop. nr 366) av riksdagen
beslutade höjningen av åtskilliga finanstullar. Med erinran härom
har motionären i motiveringen till det föreliggande förslaget anfört, att den
av nämnda tullförhöjning föranledda fördyringen av de till rubriken hänförliga
artiklarna hämmat importen av desamma i så hög grad, att statsverkets
av tullförhöjningen beräknade merinkomst vid denna rubrik till
väsentlig del uteblivit.
I fråga om motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
För bedömande av den förhöjda tullsatsens verkningar har utskottet låtit
upprätta efterföljande sammanställning rörande Sveriges införsel av till
rubriken 1278 i tulltaxan hänförliga artiklar under åren 1913 och 1919—1924:
Kvantitet
Tullbelopp
Tullsats
kg.
kr.
kr. per kg.
1913 ...............................................................
222,218
111,109
0.50
1919 ...............................................................
309,573
154,787
0.50
1920 ...............................................................
423,332
211,666
0.50
1921 ''/i—5/o ......................................................
127,246
63,623
0.5 0
e/e—31/l2 ...................................................
96,452
241,130
2.50
hela året...................................................
223,698
304,753
1922 ...............................................................
136,357
340,893
2.50
1923 ..............................................................
143,901
359,753
2.50
1924 (prelim.) ...................................................
151,321
378,303
2.50
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. 12 höft. (Nr 18.)
Utskottet
Motionen.
Statistik.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
Utredningen
till stöd för
1921 års proposition
om
höjning av
visna finanstullar.
1921 års
riksdag sskrivelse.
Utskottets
yttrande.
Den proposition till 1921 års riksdag, i vilken Kungl. Maj:t, såsom ovan
erinrats, framlade förslag om höjning av vissa finanstullar, var byggd å ett av
tull- och traktatkommitténs tullavdelning avgivet förslag, vid vars framläggande
avdelningen beträffande rubriken 1278 framhållit, att till densamma
hänförliga artiklar icke syntes vara föremål för tillverkning inom
landet.
I den skrivelse (nr 263), genom vilken 1921 års riksdag tillkännagav
sitt beslut i anledning av nyssnämnda proposition, gjorde riksdagen, i
överensstämmelse med vad bevillningsutskottet i sitt betänkande anfört,
följande allmänna uttalande:
»För den händelse de av riksdagen beslutade tullförhöjningarna skulle föranleda,
att fråga uppkomme om igångsättande av någon ny tillverkning
inom landet, för vilken betingelse kunde anses föreligga i och med böjningen
av en eller annan tullsats, har riksdagen velat uttryckligen framhålla,
att avsikten med de ifrågavarande tullförhöjningama uteslutande är att bereda
förstärkning åt statskassan under en tid med sinande statsinkomster
samt att en ny industrigren följaktligen icke kan påräkna, att de högre
tullsatserna skola äga giltighet under längre tid än som påkallas av det
skäl, som nu varit för riksdagen ensamt bestämmande.»
Av ovan intagna statistiska sammanställning rörande Sveriges införsel
av artiklar, hänförliga till rubriken 1278 i tulltaxan, framgår, att införseln
av dessa artiklar efter tullförhöjningen varit betydligt mindre omfattande
än före 1921 års början samt att i följd därav tullförhöjningen icke på
långt när medfört en sådan ökning i tullinkomsten vid rubriken i fråga,
som man med stöd av importsiffrorna för åren närmast före 1921 kunde
haft anledning att vänta.
Då tullförhöjningen vid den ifrågavarande rubriken i tulltaxan, såsom
ovan framhållits, tillkommit uteslutande i statsfinansiellt syfte och då
detta syfte, vad denna rubrik angår, synbarligen icke uppnåtts, hör enligt
utskottets mening den nuvarande höga tullsatsen icke bibehållas.
I det föregående har omnämnts, att den till stöd för 1921 års tullförhöjningar
verkställda utredningen givit vid handen, att de till rubriken
1278 hänförliga artiklarna icke syntes vara föremål för tillverkning inom
landet. I motiveringen till den föreliggande motionen har även uppgivits,
att någon inhemsk tillverkning att räkna med icke förekomme. Emellertid
har tillverkning av vissa hithörande artiklar numera i avsevärd omfattning
kommit till stånd. Härom har utskottet erhållit kännedom genom
en till utskottet i anledning av den förevarande motionen ingiven skrift,
i vilken ett aktiebolag, som inom landet bedriver tillverkning på området,
framställt begäran om bibehållande av det nuvarande tullskyddet.
I skriften, vilken i avtryck såsom bilaga åtföljer detta betänkande, har
meddelats, att företaget, som till en början omfattat endast tillverkning av
grammofonskivor, igångsatts omedelbart efter det 1921 års tullförhöjning
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. 3
tratt i kraft samt att den hojta tullsatsen varit den drivande kraften vid
företagets igångsättande. Tillverkningen hade alltjämt ökats — för närvarande
framställdes omkring 1,000 skivor om dagen — och omfattade numera
även inmontering av apparater. Utvidgning av rörelsen vore förberedd
för den närmaste framtiden. Vidare har i skriften upplysts, att de
för grammofonapparaterna avsedda träomhöljena, benämnda grammofonschatull,
vilka tidigare uteslutande tagits från utlandet, efter den höga
tullens tillkomst börjat tillverkas i Sverige. Två snickerifabriker, som tillverka
dylika schatull, hava i särskilda, vid ovannämnda skrift fogade inlagor
förklarat sig instämma i den i skriften gjorda framställningen.
I betraktande av att 1921 års riksdag vid tillkännagivandet av sitt beslut
om ovan omnämnda tullförhöjningar uttryckligen tillkännagav, att desamma
uteslutande avsågo att tillföra statsverket ökade inkomster, samt lika uttryckligt
varnade för igångsättandet av någon industri med stöd av de höga
tullsatserna, kan den omständigheten, att tillverkning av vissa till nu ifrågavarande
rubrik i tulltaxan hörande artiklar kommit till stånd, uppenbarligen
icke vare sig för tillverkningens utövare grunda något anspråk på fortsatt
åtnjutande av det höga skydd, som den nuvarande tullsatsen vid rubriken
bereder, eller för utskottet innefatta något skäl att frångå dess ovan uttalade
uppfattning därom, att, sedan det statsfinansiella skälet för den nuvarande
tullsatsen visat sig icke vara bärande, densamma icke bör bibehållas. Det
förtjänar även framhållas, att tullsatsen ur skyddssynpunkt är oskäligt hög.
I fråga om det belopp, till vilket ifrågavarande tullsats bör nedsättas,
har utskottet särskilt beaktat den i det föregående återgivna upplysningen,
att ovannämnda företag, som tillverkar grammofonskivor, står i begrepp
att utvidga sin verksamhet. Denna omständighet giver nämligen vid
handen, att man har att räkna med eu ytterligare beskäring av den tullinkomst,
vilkens ökning var det enda syftet med tullförhöjningen. Vid
nu angivna förhållande har utskottet ansett riktigast, att tullskyddet återföres
till dess förutvarande belopp.
I enlighet med vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra, i anledning
av den förevarande motionen, föreslå riksdagen att nedsätta den ifrågavarande
tullsatsen till 50 öre för 1 kilogram. Enligt en utskottet meddelad
produktionskalkyl för grammofonskivor motsvarar sistnämnda tullsats mera
än 50 procent av arbetslönerna.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen måtte, i anledning av motionen I: 118
av herr Johan Nilsson i Malmö, om sänkning av tullen
å grammofoner m. m., besluta, att rubriken 1278 i tulltaxan
skall hava följande ändrade lydelse:
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
Kvantitet
för tullbe- räkningen.
Tullsats.
Instrument:
Kronor
öre
musikinstrument:
1278
''
grammofoner, fonografer och
dylika för återgivande av
musik m. m. inrättade in- strument samt delar därtill,
såsom plattor och rullar,
trattar, ljuddosor och nålar
in. m.............................
1 kg.
50
Anm. Avdrag — ■— — — — —
Stockholm den 13 mars 1925.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, Wohlin* Rusta! Nilsson i Kristianstad, örne *, Boman*, Bärg,
Bord! *, Johan Bergman, Månsson i Hagaström *, Lithander, Hedlund i Östersund,
Bengtsson i Kullen, Heyman, Johansson i Hornsberg *, Svensson i Grindstorp,
Nyländer, Olsson i Gävle, Granath, Nilsson i Hörby och Björnberg.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
Reservationer:
av herrar TFoklin, Boman, Borell, Lithander, Bengtsson i Kullen, Heyman,
Nyländer och Nilsson i Hörby, vilka anfört:
»Sedan förevarande motion vid en enligt vår uppfattning mindre lämplig
tidpunkt framkommit, anse vi oss icke böra, med hänsyn till vad i
frågan blivit upplyst, motsätta oss ett bifall till motionen. Då tillräckliga
skäl icke synas oss hava förebragts för en större nedsättning i den
nu gällande tullsatsen än vad i motionen föreslagits och då bevillningsutskottet
synes oss böra begagna sin motionsrätt endast i fall av verkligt
behov, kunna vi icke ansluta oss till utskottsmajoritetens yrkande.
I enlighet härmed hava vi ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till motionen I: 118
av herr Johan Nilsson i Malmö, besluta, att rubriken
1278 i tulltaxan skall hava följande ändrade lydelse:
1
Kvantitet
för tullbe- räkningen
Tullsats
Instrument:
Kronor
.. !
ore
musikinstrument:
grammofoner, fonografer och
dylika för återgivande av
musik m. m. inrättade in- | strument samt delar därtill,
såsom plattor och rullar,
i trattar, ljuddosor och nålar
m. m...................................
1 kg.
i
■ Anm. Avdrag — — — — — —
!— — — — — — — — — omslag.»
av herr Svensson i Grindstorp, som anfört:
»Enär jag ansett, att nedsättningen av tullen på grammofoner m. m. från
nuvarande 2 kronor 50 öre per kilogram till endast 50 öre per kilogram är
för kraftig, har jag ej kunnat biträda utskottets förslag, utan anslutit mig
till dem, som påyrkat en tullavgift av 1 krona per kilogram, detta så mycket
mera som motionären själv ej gjort annat yrkande. Skulle det sedermera
visa sig, att även denna tullsats är för hög, kan man ju göra vidare sank
-
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
ningar, men för närvarande, då å ena sidan fabrikation av vissa hithörande
artiklar har påbörjats inom landet och å andra sidan det statsfinansiella läget
knappast medgiver någon större inkomstminskning, tror jag, trots min frihandelsvänliga
ståndpunkt, att det hade varit riktigast, om utskottet stannat
vid motionärens yrkande.
Av sålunda anförda skäl har jag inom utskottet gjort samma yrkande
som framförts i den av herr Wohlin m. fl. avgivna reservationen.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
lie vill n in f/s ut .sko Hets betänkande Nr 18.
Bilaga
till betänkandet.
Till riksdagens bevillningsutskott, Stockholm.
.Med anledning av herr Johan Nilssons i Malmö motion angående sänkning
av tullen på grammophoner, skivor och tillbehör, bedja vi vördsamt
få anföra följande till beaktande vid ärendets behandling i utskottet.
Motionärens huvudargument för en sänkning av tullen är att denna,
som vid sin tillkomst 1921 betraktades som en finanstull, genom importens
avsevärda nedgång sedan dess icke medfört beräknad inkomst för statsverket,
varför den numera huvudsakligen skulle verka som en skyddstull
och såsom sådan ägnad att fördyra varan. Och motionären dristar sig i
sammanhang härmed, i enlighet med de uppgifter han lyckats inhämta,
påstå att den svenska grammophonmarknaden till allra största delen furneras
med utländska fabrikat, i främsta rummet tyska och engelska. Den
svenska tillverkningen av hithörande artiklar är — enligt motionärens
uppgift — ytterst obetydlig och av undermålig beskaffenhet.
Dessa i motionen lämnade uppgifter tåla en grundlig korrigering.
Omedelbart efter det tullen av 1921 trätt i kraft sattes här i gång ett företag
med ändamål att tillverka grammopkonskivor av svenska märken. Det
var den höga tullsatsen, som var den drivande kraften till detta första
företag — den av motionären omnämnda obetydliga fabriken i Sundbyberg.
Sant är som motionären påstår, att utländskt kapital investerades
i företaget, dock icke mera än att för närvarande över halva aktiekapitalet
är svenskt.
Fabriken lades från början uteslutande på tillverkning av grammophonskivor,
vartill sedermera kommit inmontering av apparater. Och fabrikationen
har undan för undan ökats, så att fabriken för närvarande sysselsätter
16 man, förutom expeditions-, kontors- och lagerpersonal — alla
svenskar — och tillverkar omkring 1,000 skivor per dag, vilket utgör ungefär
hälften av den svenska konsumtionen, en produktion således, som är
långt ifrån så obetydlig som motionären inbillar sig. Och denna produktion
kommer alltfort att ökas, om fabrikationen får ostört utveckla sig
efter de linjer, som från början utstakats. En utvidgning är planerad redan
stundande sommar, men en huvudförutsättning för detta är, att icke
någon ändring nu göres ifråga om tullsatsen. Det torde vara en rimlig
fordran att ett företag, som igångsatts just på grund av den för fyra år
sedan höjda tullen, får tid att utveckla och stabilisera sig och icke utan
vidare stoppas genom en till synes vid denna tidpunkt omotiverad sänkning
av tullsatsen.
Motionären vill med sitt förslag åstadkomma billigare grammophoner
och skivor. Därom behöver blott sägas, att den svenska fabrikationen av
skivor redan bringat ned prisen. Priset på grammophonskivorna var före
kriget tre kronor per styck, men steg sedan till fem kronor. Sedan Sundbybergsfabrikens
tillverkning på allvar kommit i gång, sänktes den 1
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
februari 1924 priset på både svenska och utländska skivor till fyra kronor.
Trots den höga tullen!
Angående skivornas kvalitet, som motionären finner vara underhaltig,
torde det vara tillräckligt att hänvisa till bifogade uttalanden från auktoritativt
håll. I sammanhang härmed må nämnas, att den första tidens
inspelningar tyvärr måste inrikta sig på lättare repertoar, då det dock är
så, att »roliga» skivor och skivor med dansmusik ha den största marknaden.
Men i och med att verksamheten mer och mer säkerställts ur ekonomisk
synpunkt, har fabriken låtit sig angeläget vara att träda i kontrakterad
förbindelse med våra förnämsta artister för att kunna tillfredsställa
den konstälskande allmänhetens berättigade krav på en verkligt god repertoar.
Början har gjorts med operasångaren Torsten Lennartson, Oskar
Ralf, Olle Strandberg, Knut Öhrström m. fl.
Det torde måhända intressera utskottet att veta, att även utländska
konstnärers produktion kan och kommer att utsändas från Sundbybergsfabriken.
Detta tillgår så, att i resp. konstnärs hemland sjunges eller spelas
in eu s. k. matris, vilken sändes hit för att här mångfaldigas.
Fabriken i Sundbyberg — A/B Skandia Rekord — tillverkar skivor av
tre märken Ekophon, Odeon och Skandia, av vilka det förstnämnda föres
i marknaden av Nordiska Grammophon Aktiebolaget och de två senare av
Skandinaviska Odeonaktiebolaget.
Gentemot motionärens påstående, att fabriken gått hand ur hand, kan
anföras att dess grundare, en svensk fabrikör och expert, sedan företagets
ombildande till aktiebolag, fortfarande kvarstår som teknisk chef.
Som alla veta äro skivorna försedda med etiketter. Även dessa ha förr
tillverkats i utlandet. Men de svenska skivorna förses nu med svenska
etiketter, vilket inbringar de tryckerier, som leverera desamma, en icke
obetydlig inkomst.
Man kan nu invända, att den svenska fabrikationen endast rör sig om
skivor och ej om apparater och att därigenom den höga tullen fördyrar
åtkomsten av en grammophon. Det är sant, men en sanning med modifikation!
Ett faktum är att även priset på apparater gått ned sedan 1921
och detta kan med största sannolikhet tillskrivas den omständigheten,
att efter den höga tullens tillkomst träomhöljet kring apparaterna, grammophonschatullen,
som förut voro av utländskt ursprung till mycket stor
omfattning tillverkas i Sverige. De firmor, som äro huvudleverantörer av
dessa grammophonschatull, äro A/B Förenade Möbelfabrikerna, Bodafors,
Högberg & Hultner, Mjölby, Janne Fagerströms snickerifabrik, Stockholm,
Johan Sydows snickerifabrik, Stockholm, A. H. Eriksson, Yrena, och
G. F. Carlsson, Motala. Även för dessa firmors vidkommande kan med
visshet sägas detsamma som om A/B Skandia Rekords fabrikation, att den
blir nödsakad att nedläggas om en tullsänkning nu vidtages.
Av det anförda framgår, att motionärens önskemål om prissänkning genom
den svenska fabrikationen av skivor och schatull redan blivit realiserad
i en icke ringa grad trots befintligheten av den höga tullsatsen. Och
vidare att eu tullsänkning i den av motionären angivna riktningen nu
skulle medföra ett nedläggande eller en högst betydande inskränkning av
den inhemska fabrikationen av grammophonskivor och grammophonschatull.
Vi tillåta oss därför hysa den säkra förvissningen om att utskottet
skall beakta ovan anförda synpunkter och fakta och lämna motionen utan
avseende för att giva den inhemska produktionen av grammophonskivor
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.
och grammophonschatull tid och tillfälle till utveckling och stabilisering,
vilket ju endast är en svensk närings rimliga och berättigade fordran. Att
denna motion nu ej vinner statsmakternas beaktande står ju för övrigt i
bästa samklang med den igångsatta utredningen om revision av tulltaxan.
Stockholm den 17 februari 1925.
Högaktningsfullt
AKTIEBOLAGET SKANDIA RECORI)
John Hallerdt.
.1. Reeén.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. 12 höft. (Nr 1R.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:116 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å grammofoner m. m. s. 1 i texten