Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 8 mom. 3 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.

1925-03-17 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:19, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 8 mom. 3 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1925 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 8

mom. 3 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.

(2:a avd.)

I en den 20 februari 1925 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 67, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag.

föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 8 mom. 3 i förordningen den 6

augusti 1894 (nr 61) angående mantalsskiivuing.

Härigenom förordnas, att § 8 mom. 3 i förordningen den 6 augusti 1894

angående mantalsskrivning skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 8.

Mom. 3. Av de i nästföregående års mantalslängd upptagna personer må,

utom den, som avlidit, och den, som bosatt sig å utländsk ort, på sätt i § 1

sägs, icke någon annan vid mantalsskrivningen utelämnas än den, som under

årets lopp, efter att hava uttagit flyttningsbetyg, till annat distrikt avflyttat

eller beträffande vilken vid förrättningen styrkes, att han för det kommande

året, enligt de i fråga om behörig mantalsskrivningsort här ovan bestämda

grunder, bör vara mantalsskriven inom annat distrikt; dock att den, som

vid nästföregående års mantalsskrivning saknat stadigt hemvist och till följd

därav jämlikt § 8 mom. 1 sista stycket då blivit efteråt i längden särskilt

upptagen, skall vid årets mantalsskrivning utelämnas, för den händelse upplysning

om vistelseorten fortfarande saknas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1925.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 saml. 13 höft. (Nr 19.J

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot föreliggande förslag,

får, under åberopande av vad t. f. chefen för finansdepartementet till ovannämnda

statsrådsprotokoll anfört, hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 67, antaga ovan införda förslag

till förordning om ändrad lydelse av § 8 mom. 3

i förordningen den 6 augusti 1894 (nr 61) angående mantalsskrivning.

Stockholm den 17 mars 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad, Johan Nilsson i Kristianstad,

Rune, Bärg, Boren, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Hedlund i

Östersund, Olsson i Golwasta, Björnsson, Johansson i Hörnsberg, Svensson i

Grindstorp, Björklund, Granath, Brännström och Ericson i Boxholm.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.