Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om, införande av allmänt rusdrycksförbud.

1925-02-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:3, Betänkande, i anledning av väckt motion om, införande av allmänt rusdrycksförbud.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3. ■■

1

Sr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1925 kl. 1 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om,

införande av allmänt rusdrycksförbud.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 85, vilken hänvisats till

bevillningsutskottet, har herr Bodén föreslagit, »att riksdagen beslutar

införa förbud i landet mot all tillverkning, försäljning, import eller innehav

av alkoholhaltiga drycker, som innehålla mer än 2 XU volymprocent

alkohol, till annat än medicinskt eller tekniskt bruk;

att för den händelse riksdagen bifaller framställningen:

lagen må träda i kraft den 1 januari 1930.

Att riksdagen hemställer hos regeringen om uppsättande av förslag till

lagtext, som i god tid före lagens ikraftträdande skall föreläggas riksdagen;
att

riksdagen hemställer hos regeringen att under tiden intill dess lagen

träder i kraft ordna landets ekonomi så, att staten göres fullt oberoende

av rusdrycksinkomsterna.»

Beträffande den för detta förslag anförda motiveringen får utskottet

hänvisa till motionen.

Frågan om permanent och totalt rusdrycksförbud har varit föremål för Återblick.

utredning av nykterhetskommittén, som jämväl den 5 augusti 1920 avgivit

betänkande och förslag i ämnet. Ett av kommittén utarbetat förslag till

lag om alkoholvaror innefattade sålunda bl. a. förbud mot tillverkning

och försäljning inom riket samt införande till riket av alkoholvaror. I

nämnda betänkande har kommittén rörande folkomröstning om förbud

gjort följande uttalande:

»De omständigheter, som enligt kommitténs mening motivera förbudsfrågans

hänskjutande till folkomröstning, äro i huvudsak följande.

Den viktigaste förutsättningen för att ett genomfört förbud skall kunna

med framgång upprätthållas är förefintligheten av en övertygad folkmajoritet,

som ställer sig såsom garant för förbudsbesiutets förverkligande. För

att denna garant skall bli nog effektiv måste tvänne villkor uppfyllas: dels

måste det på ett otvetydigt sätt utrönas, att en förbudsvänlig majoritet

verkligen existerar, och dels måste denna majoritet göras starkt medveten

om att den påtagit sig ansvaret för den lag, som den godkänt.

För att otvetydigt utröna, huru stor del av folket det är som önskar

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. 3 höft. (Nr 3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

Utskottet.

totalförbud, är det enligt kommitténs mening nödvändigt att anordna en

särskild omröstning, som endast gäller frågan: förbud eller icke förbud.»

Även de ledamöter av nykterhetskommittén, vilka icke förenat sig i dess

förslag om förbudslag eller i fråga om detta framställt olika ändringsyrkanden,

anslöto sig till tanken på en folkomröstning. I denna punkt

förefanns inom kommittén ingen annan meningsskiljaktighet än den, att

vissa ledamöter föredrogo en bekräftande folkomröstning, andra en konsultativ.

I samtliga de motioner, i vilka vid 1921 års riksdag förslag framställdes

om införande av konsultativ folkomröstning, åberopades såsom ett huvudsakligt

skäl härför nykterhetskommitténs ovanberörda uppfattning om att

en förbudslagstiftning bör föregås av folkomröstning.

Sedermera hava, efter samstämmande beslut vid 1921 och 1922 års riksdagar,

grundlagsändringar i syfte att möjliggöra konsultativ folkomröstning

genomförts. I den år 1922 inom andra kammaren av herr Sävström m. fl.

väckta motion, nr 131, vari framlades förslag till lag om folkomröstning

angående rusdrycksförbud — vilken motion angav sig vara ett uttryck för

riksdagens nykterhetsgrupps uppfattning i frågan — uttalades, att motionen

»har närmast föranletts av en önskan att tillmötesgå det från många håll

resta kravet på en förbudsomröstning», vilket uttalande måste fattas såsom

innebärande att även riksdagens nykterhetsgrupp accepterat tanken på att

en folkomröstning måste föregå antagandet av en förbudslagstiftning. Sedan

den 28 april 1922 utfärdats lag om folkomröstning angående rusdrycksförbud,

har under år 1922 folkomröstning verkställts angående införandet av

fullständigt rusdrycksförbud, varvid 925,097 röster avgivits mot antagandet

av en lag om fullständigt rusdrycksförbud i riket, under det att 889,132

röster avgivits för antagandet av en sådan lag.

En närmare granskning av omröstningssiffrorna visar bl. a., att inom

samtliga norrländska län samt inom Kopparbergs, Västmanlands, Örebro,

Värmlands, Skaraborgs, Jönköpings och Östergötlands län majoritet fanns

för förbud, medan övriga län och Stockholms stad visade majoritet emot

förbudet. Majoriteten för förbud växlade mellan 81.5 procent, i Jönköpings

län, och 55 procent, i Skaraborgs län, under det majoriteten emot förbud

var störst i Stockholms stad eller 86.5 procent och minst i Uppsala län

eller 51 procent. Av de mot förbudet avlämnade rösterna hade 580,066

röster avgivits av män och 345,031 röster av kvinnor, av de för förbudet

avlämnade rösterna hade 401,993 röster avgivits av män och 487,139 röster

av kvinnor.

Det måste enligt utskottets uppfattning anses uteslutet att nu, i strid mot

den mening, som så pass nyligen som vid 1922 års folkomröstning kommit till

uttryck i frågan om förbud eller ej, antaga ett förslag i den riktning motionen

avser. Utskottet vill därjämte betona, att enligt dess mening en lag
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3. 3

stiftning om permanent rusdrycksförbud icke bör antagas utan att densamma

befunnits hava stöd hos en klar majoritet bland folket.

Av här anförda skäl har utskottet funnit sig sakna anledning att nu närmare

ingå på eller taga ställning till frågan om lämpligheten av rusdrycksförbud

över huvud taget eller inlåta sig på de skäl av formell natur, som

kunna anföras mot ett bifall till motionen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion II: 85 av herr Bodén, om

införande av allmänt rusdrycksförbud, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 februari 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune*. Boman, Pers, Bärg,

Boren, Johan Bergman, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Lithander, Olsson

i Golvvasta, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, Björnsson, Alexis Björkman,

Björklund, Olsson i Gävle och Elol Ljunggren.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservati oner:

av herr Pers, som ansett, att utskottets betänkande bort hava följande

lydelse:

»Eftersom svenska folket efter förbudsomröstningen 1922 icke tillkännagivit

sådan anslutning till kravet på rusdrycksförbud, att ett sådant har

utsikt att upprätthållas och bliva till avsett gagn, hemställer utskottet,

att ifrågavarande motion II: 85 av herr Bodén, om

införande av allmänt rusdrycksförbud, icke må vinna

riksdagens bifall.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

av herrar Bergman och Elof Ljunggren, som ansett, att utskottets betänkande

bort vara av följande innehåll:

»Den fråga, motionen gäller, är, som bekant, ett av de spörsmål, som under

de senaste generationerna tilldragit sig alltmänt intresse. En väldig folkrörelse,

av större anslutning än någon annan i vårt land, har sedan ett

århundrade tillbaka verkat och verkar alltjämt för dess lösning. Sedan

riksdagens andra kammare år 1910, efter ett minnesvärt anförande av Lunds

universitets nuvarande rektor, juris professorn J. Thyrén, utan votering

uttalat sig för en allsidig utredning av frågan, under vilka förhållanden

ett fullständigt rusdrycksförbud kunde genomföras i riket, uppdrog Kungl.

Maj:t år 1911 åt en kommitté att verkställa denna utredning. Först år

1920 förelåg det slutliga resultatet av detta arbete. Det utmynnade i ett utarbetat

förslag till förbudslag. I sitt betänkande föreslog kommittén även,

för att utröna graden av den anslutning förslaget kunde äga bland vårt

folk, en särskild folkomröstning i förbudsfrågan. Härom yttrade kommittén

bl. a.:

De omständigheter förbud’. (Lika med utskottsmajoriteten.)

I samtliga — — kvinnor. (Lika med utskottsmajoriteten.)

Folkomröstningens resultat blev alltså, att förbudets motståndare befunnos

vara i en svag majoritet bland de röstande (cirka 51 procent mot 49). Ett

stort antal röstberättigade gav emellertid ej sin mening till känna, vadan

någon fullt tillförlitlig kännedom om folkflertalets ställning till förbudstanken

icke kan sägas hava vunnits. Dessutom är det givetvis icke i och för sig

klart, att 1922 års omröstningsresultat i allo motsvarar folkstämningen nu,

på tredje året därefter. Men då det varken genom förnyad folkomröstning

ellei på annat sätt ådagalagts, att meningarna i frågan undergått sådan

förskjutning, att förutsättningar för ett krav på omedelbart beslut om allmänt

och permanent rusdrycksförbud just nu skulle förefinnas, finner utskottet

sig icke kunna tillstyrka bifall till den nu föreliggande motionen.

Det synes utskottet uppenbart, att en förnyad riksdagsaktion för sådant

förbud måste förutsätta en helt annan utgångspunkt än den löst utkastade

plan, som innehålles i förevarande motion. Ett allvarligt menat riksdagsinitiativ

för totalt och permanent rusdrycksförbud synes först och främst

böra äga stödet av ett tydligt krav på sådant initiativ från den svenska

nykterhetsrörelsens samlade styrka, sådan den framträder i sina representativa

organ inom och utom riksdagen. Något sådant krav har, utskottet veterligt,

icke givit sig till känna såsom stående bakom denna motion. Vidare synes

för ifrågavarande aktion böra förutsättas en även utanför nykterhetsorganisationerna

dokumenterad opinion i samma riktning.

Att en sådan opinion i en ej alltför avlägsen framtid kan förväntas, synes

ganska sannolikt. Frågan måste nämligen år efter år vinna allt mer stegrad

aktualitet, sedan numera i världens ekonomiskt ledande stormaktsland,

Amerikas Förenta stater, den 16 januari 1920 ett med stor majoritet grund
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3. 5

lagfäst totalt rusdrycksförbud trätt i kraft och allt mer börjar visa sina

verkningar. I den mån dessa utfalla gynnsamt, kan Amerikas exempel

säkerligen ej undgå att inverka på andra folk. Europas nationer fingo under

kristidens påtvungna alkoholknapphet uppleva en aldrig förr bevittnad nedgång

i fyllerifrekvens och av alkohol förorsakade sjukdomar, en anmärkningsvärd

avfolkning av alkoholistanstaiter m. m. Men Europas flesta folk hava det

oaktat återgått till den friare tillgången till rusdrycker och därmed också

fått igen deras sociala skadeverkningar. Detta gäller även Sverige. Det

nuvarande kontrollsystemet har väl i viss mån nedbringat några av dessa

olycksföljder, men icke i tillnärmelsevis samma grad som 1917 och 1918

års förbudsliknande förhållanden gjorde, oberoende av detta system. Å andra

sidan har detta system bidragit att ånyo popularisera dryckessederna och

därmed ökat svårigheterna att tillbakatränga dem. Amerikas folk har

med sitt sinne för radikala och praktiskt verksamma metoder dragit den

slutsats av vunna erfarenheter, som Europas folk i allmänhet saknat lust

och mod att våga. Aldrig någonsin har Förenta Staternas välstånd varit

större än nu. Amerikas rikedom och framför allt Europas särskilt av

kriget vållade armod bero givetvis på många andra .orsaker än folkens

ställning till alkoholfrågan, men förbudet har enligt Amerikas sakkunniga

myndigheters och dess ledande nationalekonomers uttalanden en anmärkningsvärd

del i det ökade välståndet därstädes.

Nykterhetsfrågan är även för svenska folkets ekonomiska och sociala framåtskridande

samt för dess fysiska och moraliska sundhet av så fundamental

betydelse, att intet bör underlåtas, som kan bidraga till denna frågas rationella

och snara lösning.

Utskottet delar motionärens önskan att främja denna lösning, men kan

av ovan anförda skäl icke anse de nödiga förutsättningarna just nu föreligga

för ett bifall till motionärens yrkanden, vilka till en del även ur formell

synpunkt torde vara oantagliga.

Utskottet får därför hemställa, — — — åtgärd.» (Lika med utskottsmajoriteten.

)

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. 3 höft- (Nr 3.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.