Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag 1294 i gällande tulltaxa. till ändring av rubriken

1925-05-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:32, Memorial, med förslag 1294 i gällande tulltaxa. till ändring av rubriken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1925 kl. 4 e. in.

Bevillningsutskottets memorial, med förslag

1294 i gällande tulltaxa.

till ändring av rubriken

(l:a avd.)

Inom bevillningsutskottet har framhållits, att avvägningen av de nuvarande

tullsatserna vid rubrikerna 1292 och 1294 i gällande tulltaxa medför,

att import av färdiga vägg- och studsarur i foder främjas samt användning

av svenska urfoder till importerade lösa verk till dylika ur försvåras.

Nämnda ruhriker hava följande lydelse:

Kvantitet

för tullbe- räkningen.

Tullsats.

Ur:

Kr.

Ö.

vägg- och studsar- i foder samt lösa ur- foder :

1292.

av metall, även med spelverk samt av

trä eller andra i nästföregående rubrik

ej nämnda ämnen ............................

1 kg.

1

50

1294.

lösa eller oinfattade verk till vägg- eller

studsarur samt delar, ej särskilt nämnda,

av verk till ur, alla slag, utom tornur;

ävensom tavlor och visare till ur, andra

än tornur ..............................................

1 kg.

3

Intill den 6 juni 1921 utgjorde tullsatsen vid rubriken 1292 80 öre för

kilogram och vid rubriken 1294 1 krona för kilogram. Den till 1921 års

riksdag avgivna propositionen nr 366, i vilken Kungl. Maj:t framlade förslag

i fråga om höjning av åtskilliga finanstullar, avsåg bland annat sistnämnda

två rubrikör, vid vilka tullsatserna föreslogos till respektive 2

kronor 50 öre och 3 kronor. Förslaget i nämnda del blev av riksdagen

bifallet. År 1922 föreslog Kungl. Maj:t på grundval av en inom

tull- och traktatkommitténs tullavdelning verkställd utredning jämkning

i åtskilliga av de 1921 förhöjda finanstullarna. Sistnämnda förslag berörde

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. 24 häft.^ (Nr 32.) 1

Utskottet.

Historik.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets memorial Nr 32.

Utredning.

bland andra rubriken 1292, vid vilken föreslogs en nedsättning av tullsatsen

till 1 krona 50 öre för kilogram. Tullavdelningen hade härom anfort

följande:

»De största importartiklarna under denna rubrik utgöras av väckarur i

foder av metall samt väggur i träfoder. Den nuvarande tullsatsen torde för

de vanligaste typerna motsvara för väckarur 75—-80 procent och för väggur

85—110 procent av det nu gällande- varupriset. Onekligen är tullsatsen sålunda

mycket hög. Visserligen har någon nedgång i importen till följd av

tullförhöjningen ännu icke inträtt, men då från olika håll klagomål anförts

över tullsatsens allt för hårda belastning av denna nödvändighetsartikel, synes

en nedsättning av tullen till 1 krona 50 öre per kilogram böra tillstyrkas.»

Bevillningsutskottet tillstyrkte den föreslagna sänkningen, vilken också

blev av riksdagen beslutad.

Vid 1924 års riksdag framkom i motionsväg förslag om sänkning av tullsatsen

vid rubriken 1294. Till stöd härför erinrades, att inom landet funnes

fabriker för tillverkning av väggursfoder, och framhölls, hurusom dessas

avsättnings- och konkurrensmöjligheter försvårades genom att tullen å kompletta

väggur sänkts utan att motsvarande sänkning ägt rum i fråga om

tullen å lösa urverk. Emellertid utvisade en på bevillningsutskottets föranstaltande

verkställd utredning, som innehöll beräkningar rörande tullskyddet

för urfoder före och efter 1921 och 1922 års tullförändringar, att den inhemska

tillverkningen av urfoder även efter 1922 års tullsänkning vid rubriken

1292 åtnjöt högre tullskydd än före 1921 års tullförhöjningar. Under

åberopande härav förklarade sig utskottet (betänkande nr 9) icke kunna tillstyrka

bifall till förslaget om sänkning av tullsatsen vid rubriken 1294, utan

hemställde utskottet, att detsamma icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Denna hemställan blev av båda kamrarna bifallen.

Sedan, på sätt ovan omnämnts, bevillningsutskottets uppmärksamhet även

vid denna riksdag blivit fäst vid frågan om avvägningen av tullsatserna

vid rubrikerna 1292 och 1294, har utskottet ansett sig böra gå i författning

om ny utredning i ämnet och i sådant syfte i grundlagsenlig ordning anhållit,

att kommerskollegium och generaltullstyrelsen måtte avgiva yttrande

i frågan, huru det påpekade missförhållandet borde undanröjas ävensom

framlägga det förslag, som kunde ur utredningen framgå.

I den skrivelse, genom vilken utskottet framställde denna anhållan, anförde

utskottet, att särskilt två utvägar, vilka båda förutsatte att tullsatsen

för färdiga ur under rubriken 1292 bibehölles oförändrad, synts

böra undersökas, nämligen dels att sänka tullsatsen vid rubriken 1294,

varvid såväl det statsfinansiella intresset som den i frågan intresserade

inhemska sammansättningsindustriens berättigade anspråk borde beaktas,

och dels att ur rubriken 1292 utbryta lösa urfoder och tilldela denna artikel

en lämpligt avvägd skyddstull samt avpassa tullsatsen vid rubriken

1294 med hänsyn till den tullsats, som sålunda åsattes lösa urfoder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 32.

3

I en till bevillningsutskottet ställd, den 18 april 1925 dagtecknad skrivelse

hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen till en början återgivit

ett av ämbetsverken avgivet utlåtande över en av eu svensk snickerifabrik

till Kungl. Maj:t gjord framställning om vidtagande av åtgärder

i syfte att vinna en sådan ändring i tulltaxan, att tullsatserna för å ena

sidan väggur och urfoder och å andra sidan lösa urverk jämte delar därtill

bleve lika. I sistnämnda utlåtande hade ämbetsverken anfört bland annat:

»I föreliggande framställning göres nu gällande, att nuvarande tullsatser

för väggur och urverk icke medförde samma tullskydd för urfoder, som förutvarande

tullsatser lämnat, varför den sedan ett trettiotal år tillbaka framarbetade

inhemska urfodertillverkningen hotades av tillintetgörelse genom

utländsk konkurrens. Såsom stöd för den gjorda hemställan åberopas vissa

framställningen bilagda intyg och beräkningar rörande storleken av det nuvarande

tullskyddet för urfoder.

Sistnämnda beräkningar utvisa ett för den inhemska urfodertillverkningen

mindre gynnsamt resultat än ovanberörda, av bevillningsutskottet åberopade

kalkyler, beroende därpå, att de kompletta uren upptagits med lägre och

urverken med högre vikter än i nämnda kalkyler. Dessa skiljaktigheter

beträffande vikterna hava uppenbarligen sin förklaring i den förändring av

smakriktningen med avseende å urens utseende och urverkens beskaffenhet,

som under de senare åren alltmera gjort sig gällande. Enligt vad som uppgivits

av liera sakkunniga, utgjordes sålunda endast för några år sedan en

stor del av de här i landet sålda vägguren av så kallade 5 3/i regulatorer,

för vilka användes verk med en styckevikt av ungefär 1 kilogram. Emellertid

hade efterfrågan på dylika ur särskilt från år 1920 i högst avsevärd

grad nedgått. För närvarande förekomme i handeln huvudsakligen väggur

med pendylverk. Dessa moderna ur vore såsom helhet betraktade lättare än

regulatorerna men hade tyngre urverk än dessa, det senare beroende, bland

annat, därpå, att de i regel vore försedda med dubbelt slagverk samt större

urtavlor. Vikten av ett sådant urverk kunde uppskattas till omkring 2.4

kilogram. Av vad som inhämtats framgår sålunda, att de viktuppgifter,

som i framställningen åberopas, torde kunna anses vara i stort sett karakteristiska

för numera företrädesvis använda typer av här ifrågavarande slag

av ur.

Sökanden har vidare framhållit, att nu rådande stora skillnad emellan

tullsatserna för ur och lösa verk till ur i hög grad befordrade införseln av

ur i färdigt skick till men för den inhemska tillverkningen av urfoder.»

Vidare hava ämbetsverken i sitt till bevillningsutskottet avgivna utlåtande

beträffande det i utskottets ovanberörda skrivelse angivna andra

alternativet anfört bland annat, att ämbetsverken icke inom föreskriven

tid kunnat verkställa någon mera ingående utredning, då erforderligt

material härför, särskilt tillverkningskalkyler, icke kunnat av ämbetsverken

införskaffas.

Därefter hava ämbetsverken anfört:

Den såsom önskvärd ansedda utjämningen av nu rådande stora skillnad

mellan tullsatserna för å ena sidan färdiga ur och å andra sidan urverk

syntes endast kunna vinnas genom en sänkning av tullsatsen för urverk.

En sådan sänkning torde kunna anses vara motiverad jämväl ur den syn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets memorial Nr 32.

Utskottets

yttrande.

punkten, att den nuvarande tullen vore jämförelsevis hög, i det att den, enligt

vad av sakkunniga meddelats, i vissa fall uppginge till omkring 75 procent

av varuvärdet. En alltför stor nedsättning av tullen å urverk vore dock

ägnad att väcka betänkligheter ur statsfinansiell synpunkt. Ämbetsverken

ville för sin del föreslå, att tullen å urverk nedbringades till sådant belopp,

att den komme att stå i ungefär samma förhållande till tullen å

färdiga ur som före 1921 års tullförböjning. Enär tullsatserna för ur i

foder av trä och urverk då varit fastställda till respektive 80 öre och 1

krona för kilogram, under det att tullsatsen för de förstnämnda nu uppginge

till 1 krona 50 öre för kilogram, hade det synts ämbetsverken att

tullen å urverken lämpligen kunde sättas till 1 krona 75 öre för kilogram.

Den förevarande frågan befinner sig enligt vad ämbetsverkens utlåtande

utvisar i ett annat läge nu än då utskottet vid 1924 års riksdag hade att

taga ställning till densamma. Den utredning, som nu föreligger, visar

nämligen, att den år 1922 vidtagna sänkningen av tullsatsen vid rubriken

1292 utan motsvarande nedsättning vid rubriken 1294 kommit att få den

icke beräknade följden, att den inhemska tillverkningen av urfoder försatts

i ett ogynnsammare läge än den intog före 1921 års höjning. Utredningen

visar även, att detta missförhållande kan rättas genom en sådan

nedsättning av tullsatsen vid rubrik 1294, att denna tullsats kommer att

stå i ungefär samma förhållande till tullen å färdiga ur som före 1921

års tullförhöjning Vid nu angivna förhållande har utskottet ansett den av

ämbetsverken ifrågasatta ändringen önskvärd. Något hinder ur statsfinansiell

synpunkt torde icke heller kunna anses föreligga. Importen av varor,

hörande till rubriken 1294, har i en bilaga till ämbetsverkens ovan nämnda

utlåtande angivits till för år 1923 20,209 kilogram och, preliminärt, för år

1924 20,915 kilogram. Beräknas årsimporten till 20,000 kilogram, skulle

den av ämbetsverken ifrågasatta tullnedsättningen medföra en minskning i

tullinkomsten av 25,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet, med begagnande

av den befogenhet att väcka förslag i bevillningsfrågor, som jämlikt § 40

riksdagsordningen tillkommer utskottet, hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att rubriken 1294 i tulltaxan

skall erhålla följande ändrade lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 32. 5

Kvantitet

för tullbe- räkningen.

Tullsats.

Ur:

Kr.

öre

1294.

lösa eller oinfattade verk till

vägg- eller studsarur samt

delar, ej särskilt nämnda, av

verk till ur, alla slag, utom

tornur; ävensom tavlor och

visare till ur, andra än torn-

ur .........................................

1 kg.

i

75

Anm. till nr 1291, 1292 och 129i.

Avdrag — — — — — — omslag.

Stockholm den 5 maj 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Rune, Örne, Boman, Pers, Boren, Johan Bergman, Jönsson

i Boa, Johansson i Kullersta, Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson i Golwasta,

Lövgren i Nyborg, Björnsson, Heyman, Alexis Björkman, Granath, Brännström

och Björnberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. ‘ii höft. (Nr 32).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:192 Skrivelse till Konungen, angående ändring av rubriken 1294 i gällande tulltaxa. a1 i texten