Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914
1925-05-07 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1925:33, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
I
Nr 33.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1925 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften.
(l:a avd.)
I en den 20 mars 1925 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 220, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
förordning
om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 3 § och 53 § 2 mom. i förordningen den 19
november 1914 angående stämpelavgiften skola, 3 § i nedan angivna delar,
erhålla följande ändrade lydelse:
3 $.
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 saml. 25 höft. (Nr 33—34.)
1
2
Bevillning sutskottets betänkande Nr 33.
Bevis —--bryggeri ....................................
» rörande tillstånd att utöva detaljhandel med
rusdrycker, pilsnerdricka eller alkoholfria och
därmed jämförliga drycker; lika med Utslag
under rubrik.
* om behörighet såsom elektrisk installatör
dock skall bevis, som avser viss tid, förses med
stämpel till belopp av allenast 6 kronor.
» annat, rörande tillstånd att utöva näring eller
yrke; lika med Tillståndsbrev.
angående fång till fast egendom, där
taxeringsvärdet eller köpesumman för den
egendom, som beviset avser, icke uppgår till
1,000 kronor .........................................
om registrering av elektrisk anläggning:
beträffande till anläggningen hörande ledningar
för varje påbörjad kilometer linjelängd
:
av högspänningsledning .....................
av lågspänningsledning .....................
beträffande till anläggningen hörande understationer
för varje påbörjad kilovoltampere
leveransförmåga, envar understation
räknad för sig ....................................
dock vare lägsta stämpel för varje understation
1 krona.
annat........................................................
; se även Intyg.
Pass, fartygs-:
rese-:
för den, som reser i kronans ärende.........
för annan person:
till inrikes orter....................................
till utrikes orter:
till Uleåborgs län i Finland, för invånare
i Torneå fögderi..............................
till Finland i övrigt, Danmark eller Norge
annat ............................................
Vid förnyelse av resepass utgöres stämpel
såsom för pass är stadgat; vid utsträckning
av giltighetsområdet för resepass utgår
stämpel såsom för bevis, annat.
Resolution,
egendom
eljest innefattande huvudsakligt beslut,
tecknad å företedd handling...............
med rubrik:
angående godkännande av nytt släktnamn:
första
arket .............................
varje av de övriga ....................
annan; lika med Utslag under rubrik.
Se för övrigt 6 §.
1
Avd.
Kr. ö
2
Avd.
Kr. ö
Avd.
Kr. ö.
4
Avd.
Kr. ö
10
5
Avd.
Kr. ö
1 —
fritt
-
75
1-1 2-
-- fritt
-fritt
o
fri
20
40
20
5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 3
53 §>.
2. Har på grund av anmärkning vid den i 36 § omförmälda granskning
högre stämpelbelopp, än vid handlings stämpelbeläggning varit beräknat,
kommit statsverket till godo, utgår anmärkningsarvode å dessa
medel med femton procent till och med ett årligt anmärkt belopp av 12,000
kronor och med fem procent för belopp därutöver. Arvodet tillfaller, i
händelse granskningen verkställts av advokatfiskalen, denne men fördelas
eljest mellan advokatfiskalen och den tjänsteman, som verkställt granskningen,
med hälften till vardera.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1925; dock skola de i 53 §
2 mom. stadgade grunder för anmärkningsarvodes bestämmande icke tilllämpas
å medel, som tillgodokomma statsverket på grund av anmärkning,
framställd före nämnda dag.
Enligt 53 § 2 mom. stämpelförordningen gäller, att, därest på grund av
anmärkning vid den i hovrätterna företagna stämpelgranskningen, varom
stadgas i 36 § av förordningen, högre stämpelbelopp än vid handlings
stämpelbeläggning varit beräknad kommit statsverket till godo, an märk - nigsarvode utgår å dessa medel med femton procent, vilket arvode, i händelse
granskningen verkställts av advokatfiskalen, tillfaller denne men
eljest fördelas mellan advokatfiskalen och den tjänsteman, som verkställt
granskningen.
Efter återgivande härav har t. f. chefen för finansdepartementet till
ovannämnda statsrådsprotokoll erinrat, att vid anmälan i statsråd den
31 december 1924 av frågan om uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster,
som tillhört förutvarande andra normalgraden, chefen för finansdepartementet,
vidkommande ifrågasatt dylik uppflyttning av hovrätternas
advokatfiskaler, upptagit till behandling spörsmålet om eventuell indragning
av det advokatfiskalerna tillkommande anmärkningsarvodet. Departementschefen
hade därvid anfört följande. Med hänsyn tagen till
den indragning av anmärkningsprovision, som under senare tid skett
för tjänstemän inom andra grenar av statsförvaltningen, syntes det hava
legat närmast till hands att även indraga anmärkningsarvodet för advokatfiskalerna
i hovrätterna. Emellertid hade de under hösten 1924 samlade
statsrevisorerna väckt spörsmål om anmärkningsprovisions införande
i riksräkenskapsverket. Det arbete, varför anmärkningsarvode nu utginge
till advokatfiskalerna, syntes departementschefen vara i viss mån
jämförbart med det arbete, riksräkenskapsverkets reviderande personal
hade att utföra. Försiktigheten syntes fördenskull bjuda, att frågan
om anmärkningsarvodets bibehållande eller avskaffande för hovrätternas
advokatfiskaler icke löstes, förrän berörda spörsmål om anmärkningsprovisions
införande i riksräkenskapsverket blivit avgjort. I avvaktan härå
Utskottet.
Propositionen.
ITovrättaadvokatfiskaler
tillgodokommande
anmärkningsarvode.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
Stämpelavgiften
för vissa
resepass m. m.
Stämpelavgift
för resolution
angående godkännande
av
nytt släktnamn.
borde advokatflskalerna i hovrätterna bibehållas i innehavande lönegrad.
Däremot ansåge departementschefen skäl föreligga för en begränsning av
det advokatflskalerna tillkommande anmärkningsarvodet, enär detta stundom
uppgått till orimligt höga belopp.
Den i förevarande proposition föreslagna ändrade lydelse av 53 § 2 mom.
stämpelförordningen innehåller förslag om dylik begränsning och avser,
att det belopp, varå anmärkningsarvode må tillgodonjutas med den för
närvarande bestämda procenten, skall begränsas till 12,000 kronor för år
räknat samt att arvodet därefter skall utgå med fem procent å anmärkta,
statsverket tillgodokomna medel.
Stämpelavgiften för resepass till utrikes orter ntgör för närvarande, med
visst undantag, 4 kronor i alla de avdelningar av stämpeltariffen, där denna
rubrik förekommer — första, tredje och femte. Till nämnda belopp
hava stämpelsatserna bestämts genom förordningen den 15 juni 1922 (nr 317),
som trädde i kraft den 1 juli samma år. Dessförinnan utgjorde omförmälda
avgifter 2 kronor, och då desamma genom berörda förordning fördubblades,
skedde detta i sammanhang med en väsentlig förhöjning — i allmänhet
fördubbling — av stämpelavgiften under ett stort antal rubriker i tariffen
för statsmyndigheternas expeditioner.
Propositionen avser en sänkning av stämpelavgiften för resepass till
grannländerna Finland, Danmark och Norge till de belopp, som gällde
före ikraftträdandet av omförmälda förordning den 15 juni 1922. Såsom
skäl för denna ändring har i statsrådsprotokollet åberopats det internationella
önskemålet, att trafiken med främmande länder icke onödigt försvårades,
vilket särskilt borde gälla beträffande grannländerna. Härjämte föreslås
— i förtydligande syfte — bestämmelser om att stämpel skall utgöras
vid förnyelse av resepass såsom för pass samt vid utsträckning av giltighetsområdet
för resepass såsom för bevis, annat.
Enligt förordningen den 5 december 1901 (nr 125 sid. 1) hade länsstyrelserna
att pröva och meddela beslut över ansökan om godkännande av
nytt släktnamn. Genom kungörelse den 19 december 1919 (nr 793), som
trätt i kraft den 1 januari 1920, har bland annat den ändringen i nämnda
förordning vidtagits, att, därest ansökningen icke av länsstyrelsen linnes
böra avslås, den slutliga prövningen av ärendet tillkommer Kungl. Maj:t.
Beslut om godkännande av nytt släktnamn expedieras i form av
resolution och drager samma stämpel som utslag under rubrik. Då
länsstyrelserna meddelade ifrågavarande beslut, utgjorde stämpelavgiften
3 kronor för första arket och 2 kronor för varje av de övriga. Av Kungl.
Maj:t meddelad resolution om bifall till dylik ansökning stämpel belädes intill
den 1 juli 1922 med ett belopp av 20 kronor för första arket och 5 kronor
för varje av de övriga, men stämpelsatserna hava från och med nämnda dag
höjts enligt den nyss omnämnda förordningen den 15 juni 1922 (nr 317)
till 40 kronor respektive 10 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 5
Propositionen vid denna punkt avser en sänkning av stämpelavgifterna
till de belopp, som gällde före 1922 års höjning, och är föranledd av en
framställning från de sakkunniga för upprättande av förslag till lag om
rätt till släktnamn. Skälet till förslaget om sänkning är, att den höga
stämpelavgiften ansetts ägnad att motverka det önskvärda utbytet av
vanligast förekommande släktnamn mot mera egenartade namn.
I en till riksdagen den 6 mars 1925 avlåten proposition (nr 141) har
Kungl. Maj:t framlagt förslag till förordning angående försäljning av
vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker. Enligt denna förordning
fordras i vissa fall länsstyrelses tillstånd till dylik försäljning. För bevis
om sådant tillstånd föreslås i nu förevarande proposition enahanda stämpel,
som är stadgad för bevis rörande tillstånd att utöva detaljhandel med
rusdrycker eller med pilsnerdricka.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 27) har det med
propositionen nr 141 framlagda författningsförslaget numera med vissa
ändringar, vilka dock icke beröra i förslaget innefattade bestämmelser
om tillstånd till försäljning av alkoholfria drycker, blivit av riksdagen
antaget.
Genom lagen den 22 juni 1920 (nr 474) med vissa bestämmelser om registrering
av elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft
m. m. har möjlighet beretts ägare av anläggning för alstrande och tillgodogörande
av elektrisk kraft för belysning, drivkraft eller annat dylikt
ändamål (starkströmsanläggning) att få till anläggningen hörande och av
honom ägda ledningar och understationer registrerade å anläggningens
huvudstation. Huvudsyftet med utfärdandet av ifrågavarande bestämmelser
har varit dels att bereda anläggningsägarna ökade belåningsmöjligheter
beträffande anläggningarna, dels ock att lämna köpare av elektrisk
kraft från vederbörande anläggningar rätt till inteckning av avtal om upplåtelse
av dylik kraft i hela den å huvudstationen registrerade anläggningen.
Prövningen av ansökningar om registrering av elektriska anläggningar
skall verkställas av kommerskollegium. Registreringsbevis av ifrågavarande
slag stämpelbeläggas jämlikt stämpelförordningen i dess lydelse
enligt förordningen den 15 juni 1922 (nr 317) såsom ''Bevis, annat’ med
2 kronor.
Vad propositionen i denna del innehåller avser i första hand en höjning
av ifrågavarande stämpelavgift, vilken höjning motiverats därmed att de,
som anlita statliga organ för viss utredning i syfte att därmed ernå en
särskild förmån av rättslig art, ansetts böra bidraga till täckandet av statsverkets
därmed förenade kostnader. I samband härmed har i förslaget
avgiftens storlek ställts i förhållande till den registrerade anläggningens
omfattning, värde och ekonomiska bärkraft.
Stämpelavgift
för tillstånd
att försälja
vissa alkoholfria
och därmed
jämförliga
drycker.
Stämpelavgift
för registrering
av elektrisk
anläggning.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
stämpelavgift Enligt förordningen den 5 december 1919 (nr 755) får elektriskt installationstörsbehörig-
arbete> varmed förstås införande, förändring eller reparation av elektrisk
hetsbevia. anläggning för belysning eller arbetsöverföring, utföras endast av därtill
behörig installatör eller under kontroll av sådan installatör. Behörighet
såsom installatör meddelas av kommerskollegium. För behörighet kräves
dels viss teoretisk utbildning, dels viss tids praktik. Dock må enligt en i
förordningen meddelad övergångsbestämmelse den, som före den 1 januari
1915 varit och vid förordningens ikraftträdande den 1 maj 1920 fortfarande
var verksam såsom installatör, ändå att han icke uppfyller de i förordningen
stadgade villkor, kunna efter prövning av kommerskollegium förklaras
behörig såsom installatör. — Om behörighet såsom installatör meddelar
kommerskollegium bevis, som för installatör, varom förmäles i berörda
övergångsbestämmelse, lämnas för en tid av två till fyra år men för annan
installatör utan tidsbegränsning. För behörighetsbevis upptages en stämpelavgift
av 3 kronor 50 öre enligt samma bestämmelser, som angivits gälla
i fråga om bevis om registrering av elektriska anläggningar.
Förslag om höjning av ifrågavarande stämpelavgift har framställts av
statens besparingskommitté, som därmed åsyftat, att installatörerna själva
skulle få vidkännas kostnaderna för kompetensprövningen. I propositionen
föreslås avgiftens höjning till 10 kronor, dock att för bevis, som avser
viss tid, stämpeln skall utgå med allenast 6 kronor.
Det med propositionen framlagda författningsförslaget föreslås skola träda
i kraft den 1 juli 1925, dock att de i 53 § 2 mom. stadgade grunderna för
anmärkningsarvodes bestämmande icke skola tillämpas å medel, som tillgodokomma
statsverket på grund av anmärkning, framställd före nämnda dag.
Utskottets
yttrande.
Bevillningsutskottet, som beträffande vad t. f. chefen för finansdepartementet
anfört till stöd för det föreliggande förslaget, i den mån redogörelse
härför icke lämnats här ovan, tillåter sig hänvisa till det vid propositionen
i utdrag fogade statsrådsprotokollet, har icke funnit anledning till erinran
mot förslaget. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 220, antaga det med propositionen
framlagda förslaget till förordning om ändring
i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Stockholm den 7 maj 1925.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.
Närvarande: herrar Höing, Wohlin, Hune, Boman, Boren, Johan Bergman, Jönsson i Boa,
Olsson i Ramsta, Johansson i Kullersta, I,Biländer, Olsson i Golvvasta, Bengtsson
i Kullen, Lövgren i Nyborg, Björnsson, Hcyman, Alexis Björkman, Svensson
i Grindstorp, Wahhnark, Björklund och Ericson i Boxholm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:193 Skrivelse till Kunungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 a1 i texten