Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40

1925-05-12 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:40, Bevillningsutskottets betänkande Nr 40

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1925 kl. 3 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning

sänkning av tullen å stärkelse.

av väckt motion om

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 86, hava herrar Lövgren i Nyborg och Hedlund i Östersund

hemställt, »att riksdagen ville besluta att sänka tullen å stärkelse, alla

slag, rubrik nr 83 i gällande tulltaxa, från nuvarande 20 öre till 10 öre».

Beträffande den för förslaget anförda motiveringen får utskottet hänvisa

till motionen.

Vid de senare årens riksdagar har bevillningsutskottet i allmänhet avstyrkt

förslag, som avsett ändring i gällande tullskydd, där icke tulltekniska skäl

varit avgörande, under uttalande av att prövningen av dylika frågor borde

anstå till en förestående revision av tulltaxan. I de fall, då utskottet vid

denna riksdag tillstyrkt och riksdagen beslutat tullförändringar (betänkandena

12, 14, 18, 23, 32), hava, där tullsatsen icke haft finanstulls natur, likaledes

tulltekniska synpunkter varit bestämmande, eller ock har fråga varit

om någon vid tulltaxans tillämpning inträdd, icke beräknad och icke avsedd

följd av vissa rubrikers inbördes avvägning; och i de olika betänkandena

har utskottet uttryckligen framhållit, att utskottet bedömt frågan endast

ur tulltekniska synpunkter eller ock att frågan varit av sådan natur som

nyss sagts. Den föreliggande motionen däremot avser en sänkning av ett

i det gällande tullsystemet ingående tullskydd. Här föreligger följaktligen

en ren tullskyddsfråga.

Utskottet har därför haft att överväga, huruvida utskottet icke bör

intaga enahanda avvisande ståndpunkt som bevillningsutskottet tidigare,

på sätt nämnts, i dylika frågor hävdat. Vid detta övervägande har utskottet

visserligen beaktat, att någon sådan allmän revision av tulltaxan,

som i bevillningsutskottets ovan åsyftade tidigare uttalanden avsetts, icke

pågår eller, såvitt utskottet har sig bekant, omedelbart förestår. Men utskottet

har dock ansett sig höra alltjämt vidhålla den uppfattningen, att

prövningen av förslag om ändringar vid enskilda tullrubriker i regel bör

anstå till den revision av tulltaxan, som torde vara att vänta. Av detta

skäl har utskottet funnit sig böra avstyrka bifall till den föreliggande

motionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 sand. 30 höft. (Nr i0.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen, som, efter därom av utskottet

i grundlagsenlig ordning framställd begäran, gemensamt avgivit

utlåtande i förevarande ämne, hava därvid yttrat sig rörande de övriga

ändringar i tulltaxan, som, därest tullen å potatisstärkelse med viss av

ämbetsverken angiven begränsning sänktes till 10 öre för kilogram, skulle

kunna ifrågasättas. Ämbetsverken hava därvid beträffande flertalet av

de tullsatser, som komme att nämnvärt beröras av tullnedsättningen för

potatisstärkelse, förklarat sig anse någon ändring icke vara påkallad.

I fråga om rubriken 162, druvsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap,

samt rubriken 1245, dextrin i fast eller flytande form, hava ämbetsverken

däremot visserligen stannat vid förklaringen, att enligt ämbetsverkens

mening anledning saknades att för närvarande göra någon ändring, men

uttalat, att eu fullt genomförd avvägning av tullsatserna skulle erfordra

en mera ingående prövning av hithörande industriers produktionsförhållanden

än den begränsade tid, som stått till ämbetsverkens förfogande,

medgivit. Likaså hava ämbetsverken, som även yttrat sig i frågan, huruvida

nedsättningen av tullen för visst slag av stärkelse borde föranleda någon

ändring i den skattesats, som föreskrivits i förordningen den 25 juli 1912

angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och

andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda

vid tillverkning av stärkelse, härom anfört bland annat, att ett allsidigt

bedömande av detta spörsmål krävde jämväl annan sakkunskap än den

som vore företrädd inom ämbetsverken, varför ämbetsverken ej ville framställa

annat yrkande, än att skattesatserna å sådan majs och utländsk

potatis m. m., som vore avsedd att användas vid tillverkning av stärkelse,

sänktes i proportion till nedsättningen i tullen å potatisstärkelse, d. v. s.

till hälften av nu gällande skattesatser.

Den utredning, som föreligger, är sålunda enligt ämbetsverkens egen

förklaring icke i alla hänseenden uttömmande.

Detta förhållande har utskottet ansett sig böra jämväl påpeka.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 86 av herrar Lövgren i

Nyborg och Hedlund i Östersund, om sänkning av

tullen å stärkelse, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 12 maj 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. Reservationer.

3

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, .lohan Nilsson i Kristianstad*), Rune*), Boman, Pers,

Boren, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Johansson i KuHcrsta, Lithander,

Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg*), Björnsson, Alexis Björkman, Wahlmark*),

Carlsson i Gävle"), Granath, Kricson i Boxholm *) och Nilsson i Hörby.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

av herrar Röing, Pers, Johansson i Kullersta, Lövgren i Nyborg, Björnsson,

Alexis Björkman, Wahlmark, Granath och Ericson i Boxholm, vilka ansett,

att utskottets motivering bort hava följande avfattning:

»Enligt beslut av 1882 års riksdag sänktes tullen för stärkelse av vete,

potatis eller andra vegetabiliska ämnen från 14 öre till 10 öre för kilogram.

Denna nedsättning hade tillkommit efter framställning från tillverkare

av pressjäst, vilka framhållit det enligt deras mening orimliga

i att pressjäst vore tullfri, under det att stärkelse, som till betydlig del

inginge i jästen, vore belagd med tull av 14 öre för kilogram.

Vid 1888 års riksdag tillstyrkte bevillningsutskottet i betänkande nr 8

(sid. 123—126) en höjning av stärkelsetullen till 17 öre för kilogram. Till

stöd härför anförde utskottet bland annat följande:

Riksdagen hade dåmera åsatt vete en tull av 2 kronor 50 öre för 100

kilogram samt, år 1882, nedsatt tullen å stärkelse i anledning av uttalanden

från tillverkare av pressjäst. Utskottet hade visserligen i betänkandet

föreslagit tull å jäst (20 öre för kilogram), som dittills varit tullfri,

men då stärkelse utgjorde ett viktigt beredningsämne för våra stora

näringar och bland dem väverierna, hade utskottet funnit det betänkligt att

höja tullen å stärkelse så betydligt som till 20 öre eller däröver per kilogram.

Till följd av den redan gällande tullen å vete samt då utskottet i

betänkandet hemställt om tull å risgryn, måste utskottet emellertid föreslå

en höjning i tullen å stärkelse. Denna höjning ansåg likväl utskottet på

nyss anförda grunder icke böra mycket överstiga vad som nödvändiggjordes

av den föreslagna tullen å risgryn, 4 kronor 30 öre för 100 kilogram. Enligt

utskottet meddelade upplysningar erhölles av 100 kilogram risgryn 68 kilogram

stärkelse. För att framställa 100 kilogram risstärkelse erfordrades

sålunda 147 kilogram risgryn, varför i tull skulle betalas 6 kronor 32 öre.

Med bibehållandet av det dåvarande skyddet för stärkelsefabrikationen måste

tullen å stärkelse följaktligen höjas till 16.3 2 öre per kilogram, vilken sistnämnda

siffra utskottet ansåg kunna jämnas till 17 öre. över detta tullbelopp

fann utskottet det icke rådligt att gå.

Bevillningsutskottets förslag om höjning av stärkelsetullen till 17 öre per

kilogram blev av 1888 års riksdag bifallet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. Reservationer.

Enligt beslut av 1892 års riksdag vidtogs i fråga om stärkelsetullen den

förändringen, att avdrag i vikten icke längre medgavs för askar och pappersomslag.

Vid 1895 års riksdag föreslog bevillningsutskottet i betänkande nr 16 (sid.

12 och 13) en höjning av stärkelsetullen till 20 öre för kilogram. Därvid

anförde utskottet följande:

Då tillverkning av risstärkelse ägde rum inom landet, syntes billigheten

fordra att den förhöjda tullen å risgryn (6 kronor 50 öre för 100 kilogram) även

föranledde höjning i tullen å stärkelse. Enligt utskottet meddelade upplysningar

åtginge för framställning av 100 kilogram risstärkelse 143 kilogram

risgryn, för vilken råämneskvantitet tullen dåmera utgjorde 9 kronor 30 öre.

Då tullsatsen 17 öre per kilogram år 1888 bestämts, hade tullen för nyssnämnda

kvantitet risgryn utgjort 6 kronor 15 öre. Med bibehållande av

det dåvarande skyddet för stärkelsefabrikationen — vilket, enligt vad nyss

nämnts, uppgått till 10 kronor 85 öre för 100 kilogram och vilket i det

allra närmaste överensstämde med det skydd, denna industri åtnjöte, medan

risgryn ännu varit tullfria — borde alltså tullen å risstärkelse höjas till 20

öre per kilogram. För potatisstärkelse kunde visserligen någon tullförhöjning

icke erfordras, men då ur tullteknisk synpunkt svårighet mötte att tilllämpa

olika tullsatser för olika slag av stärkelse, och då en förhöjd tull för

potatismjöl näppeligen skulle inverka på priset å detta fabrikat, för vilket

råämnet funnes inom landet, syntes, fortfarande såsom dittills, samma tull,

som funnes nödig för risstärkelse, böra gälla även för övriga slag av stärkelse.

Den av 1895 års bevillningsutskott sålunda tillstyrkta höjningen av stärkelsetullen

till 20 öre för kilogram bifölls av riksdagen.

Sedermera har tullsatsen för stärkelse icke undergått förändring. 1906

års tulltaxekommitté framhöll emellertid i sitt år 1909 avgivna betänkande

(sid. 352 och 353), att den dåvarande lydelsen av rubriken för stärkelse hade

synts mindre lämplig, då stärkelse av andra än vegetabiliska ämnen icke

syntes förekomma, varjämte angivandet av vissa slag av stärkelse hade ansetts

överflödigt. Den av kommittén förordade avfattningen av rubriken

upptogs i 1910 års tulltaxa och återfinnes även oförändrad i 1911 års nu

gällande tulltaxa, i vilken rubriken för stärkelse har följande lydelse: I

Kvantitet

för tullbe- räkningen.

Tullsats.

1 •

Kronor

ö.

83. ! Stärkelse, alla slag, vikten av askar, papper

och dylikt omslag inberäknad

1 kg.

1

20

I en vid 1921 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 191,

framställdes förslag om rätt till tullrestitution för utländsk stärkelse, använd

vid tillverkning av sirap. Förslag om dylik restitutionsrätt för tillverkare

av glykos, druvsocker och dextrin föreslogs även vid 1924 års

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. Reservationer. 5

riksdag i en inom andra kammaren väckt motion, nr 255. På hemställan

av bevillningsutskottet, betänkande nr 49 år 1921 och nr 14 år 1924, föranledde

nämnda motioner icke någon riksdagens åtgärd.

Till stöd för det nu föreliggande förslaget hava motionärerna till en

början erinrat om nyssnämnda, vid 1924 års riksdag väckta motion samt

därefter anfört följande.

’Uti tull- och traktatkommitténs betänkande1 tinnes införd en utredning,

sid. 125, varav framgår, att i genomsnitt 5 öre eller alltså 25 procent av

tullen utnyttjats. Under de senaste åren har emellertid tullen utnyttjats i

hela sin utsträckning vid vissa tillfällen. Priset på potatismjöl t. ex. under

fjolåret har varit uppe i 55 öre pr kilogram eller det pris, vartill utländskt

potatismjöl inklusive tull kunnat importeras. Import lär till och med ha

ägt rum av potatismjöl. Men det höga priset har medfört att den svenska

glykosindustrien numera ligger fullständigt stilla.

Då vi anse, att det icke kan vara något önskemål ur den konsumerande

allmänhetens synpunkt, att en vara sådan som stärkelse är belagd med en

så orimligt hög tull, tillåta vi oss att föreslå riksdagen en sänkning av densamma.

Om det är riktigt, det som uppgivits uti tull- och traktatkommitténs

utredning, att tullen i genomsnitt icke utnyttjats till mer än en fjärdedel,

så borde det ju för övrigt icke möta några hinder ur de svenska fabrikanternas

synpunkt att sänka tullen till fem öre, ty därigenom skulle man

ju endast råda bot mot en osund spekulation på området. För att vinna

anslutning i så stor utsträckning som möjligt till kravet om sänkning, vilja

vi emellertid nöja oss med att föreslå tullen sänkt till halva sitt nuvarande

belopp.’

Den lämnade redogörelsen visar, att orsakerna till de höjningar av

stärkelsetullen, som förekommit, äro att söka i företagna höjningar av tullsatserna

för vete och risgryn. Att dessa höjningar icke i och för sig inneburit

skäl för någon höjning av tullen å sådan stärkelse, som tillverkas

av potatis, är uppenbart och framhölls också vid den senaste höjningen av

tullen å stärkelse, därvid beträffande potatisstärkelse anfördes det tulltekniska

skälet, att svårighet mötte att tillämpa olika tullsatser för olika

slag av stärkelse.

Att den gällande stärkelsetullen är oskäligt hög beträffande potatisstärkelse

framgår av en till utskottets förfogande ställd produktionskalkyl

för potatismjöl, vilken utvisar, att för 100 kilogram prima potatismjöl

produktionskostnaderna uppgå till följande belopp, nämligen för

arbetslön .............................................................................. kronor 1: so

bränsle (kraft och värme)..................................................... » 2: —

ränta och amortering å fabrikens anläggningskostnad ••• » 1:75

reparationskostnader m. m................................................... » 1: i o

kronor 6: 35. 1

1 Statens offentliga utredningar 1924:38.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. Reservationer.

Av clenna kalkyl framgår, att eu tullsats av 6 kronor 35 öre för 100 kilogram

skulle vara tillräcklig att täcka samtliga produktionskostnader.

Även det kända förhållandet, att tullen å potatisstärkelse under normala

förhållanden icke har utnyttjats till mera än omkring en fjärdedel, visar,

att densamma icke är väl avvägd. Om denna tull sålunda i allmänhet icke

oskäligt höjt priset på potatisstärkelse, så verkar den däremot under år med

dålig potatisskörd vida kraftigare, varigenom de inhemska industrigrenar,

som använda potatisstärkelse såsom halvfabrikat, hindras att för skäligt pris

fylla sitt behov med utländsk stärkelse. Sistnämnda industrigrenar bliva

således, när den svenska potatisskörden slagit fel, utsatta för en hård belastning,

vilken icke ens ur synpunkten av stärkelseindustriens eget intresse

kan försvaras och som givetvis medför en onödig fördyring för

konsumenterna. Följden har även blivit, att glykos- och dextrinindustrierna

arbeta under synnerligen ogynnsamma villkor samt att tillverkningen vid

en och annan fabrik bär måst nedläggas. Huru den för potatisstärkelse

gällande tullsatsen uppfattas inom dextrinindustrien visas av en från kommerskollegium

till utskottet överlämnad skrift, i vilken en enskild firma,

som driver tillverkning av dextrin, gjort framställning om stärkelsetullens

sänkning. Av i skriften lämnade uppgifter framgår, att svenskt potatismjöl

sedan någon tid tillbaka kostat omkring 52 kronor per 100 kilogram eif

Norrköping, att självkostnadspriset för dextrin på basis av nämnda råvarupris

skulle bliva 76 kronor per 100 kilogram, ett pris som ingen

skulle vilja betala, då en prima dextrin kunde importeras till pris av 64

kronor per 100 kilogram, fritt svensk hamn, förtullat.

Av sålunda anförda skäl har utskottet ansett en sänkning av tullen för

potatisstärkelse önskvärd. För erhållande av erforderlig utredning i ämnet

har utskottet i grundlagsenlig ordning begärt, att kommerskollegium och

generaltullstyrelsen måtte gemensamt avgiva utlåtande och förslag angående

de ändringar, som, därest tullen å stärkelse sänktes till 10 öre för

kilogram, påkallades dels eljest i tulltaxan och dels möjligen i andra bestämmelser,

som ägde samband med stärkelsetullen, i vilket senare hänseende

utskottet fäst uppmärksamheten på förordningen den 25 juli 1912

(nr 170) angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot

och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda

vid tillverkning av stärkelse. Ämbetsverkens med anledning härav

avgivna utlåtande medföljer i avtryck såsom bilaga detta betänkande.

I nämnda utlåtande hava ämbetsverken, vilka utgått från att den ifrågasatta

tullsänkningen borde omfatta endast potatisstärkelse, avfattat förslag

till ny lydelse av rubriken 83 i tulltaxan. Vidare hava ämbetsverken

förklarat sig icke anse ändring för närvarande vara påkallad i någon

av de rubriker i tulltaxan, som kunna anses äga samband med tullen

å potatisstärkelse. Däremot hava ämbetsverken ansett den i nyssnämnda

förordning bestämda skattesatsen böra sänkas i proportion till nedsätt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

''Bcinllrt i 11 f/sntslco t te ts betänkande Nr 40. Reservationer. 7

ningen av tullen å potatisstärkelse eller till hälften av nu gällande

skattesatser.

Den sålunda åvägabragta utredningen har synts utskottet visa, att en

sänkning till 10 öre av tullen å potatisstärkelse icke behöver för närvarande

föranleda någon tullnedsättning i övrigt. Däremot torde det

icke vara uteslutet, att en mera ingående utredning än den nu verkställda,

för vilken endast kort tid stått till förfogande, kan komma

att ådagalägga lämpligheten av nedsättning vid en eller flera rubriker.

Utskottet föreställer sig, att närmare undersökning av denna fråga kommer

att företagas av de inom finansdepartementet arbetande sakkunniga

för revision av tulltaxan.

Mot den av generaltullstyrelsen ifrågasatta avfattningen av rubriken

83 har utskottet icke funnit anledning till erinran. Den av ämbetsverken

ifrågasatta nedsättningen av den ovannämnda särskilda skatten har utskottet

ansett sig böra förorda. De ändrade bestämmelserna torde böra

träda i kraft den 1 oktober 1925, vid vilken tidpunkt den första stärkelsen

av årets potatisskörd kan beräknas komma i marknaden.»

Reservanterna hava vidare anfört:

»Beträffande utskottets hemställan hava vi ansett, att utskottet bort

föreslå dels sådan lydelse av rubriken 83 i tulltaxan, som i ämbetsverkens

utlåtande angivits, dels ock nedsättning till 4 respektive 1 öre av de skattesatser,

som föreskrivas i 2 § av förordningen den 25 juli 1912 (nr 170)

angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och

andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda

vid tillverkning av stärkelse. Då proposition på det senare yrkandet icke

lär kunna framställas, sedan detsamma icke vunnit utskottets bifall, hava

vi måst inskränka oss till att framställa det förra yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen måtte, med anledning av motionen II: 86

av herrar Lövgren i Nyborg och Hedlund i Östersund,

om sänkning av tullen å stärkelse, besluta, att rubriken

83 i tulltaxan skall från och med den 1 oktober

1925 hava följande ändrade lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. Reservationer,

Kvantitet

för tullbe- räknin^en.

Tullsats.

Kronor

ö.

! 83 a.

Stärkelse:

av potatis, utan till- sats av andra ämnen

och inkommande i

förpackning, vägan- de brutto 50 kg. eller

däröver ..................

1 kg.

1 kg.

10

83 b.

annan ......................

_

20

Anm. Avdrag i vikten med- gives ej för askar, papper

och dylikt omslag.»

samt av herrar Rune och Carlsson i Gävle, i fråga

om motiveringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

9

Bilaga

till bevillningsutskottets

betänkande nr 40.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen,

angående sänkning av tullen

å stärkelse.

Stockholm den 6 april 1925.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss den 6 mars 1925 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium

och generaltullstyrelsen att gemensamt avgiva och till riksdagens bevillningsutskott

överlämna det i utskottets skrivelse den 2 mars 1925 till

herr statsrådet m. m. K. S. Levinson begärda utlåtande och förslag med

anledning av en i riksdagens andra kammare av herrar Lövgren i Nyborg

och Hedlund i Östersund väckt motion, nr 86/1925, i vilken hemställts, »att

riksdagen ville besluta att sänka tullen å stärkelse, alla slag, rubrik nr 83

i gällande tulltaxa, från nuvarande 20 öre till 10 öre».

Med anledning härav har kungl. kommerskollegium införskaffat yttranden

från Sveriges kemiska industrikontor, Stockholms handelskammare, handelskammaren

i Göteborg, Skånes handelskammare samt Smålands och Blekinge

handelskammare, varjämte vid bedömande av nu gällande tullskydd, i den

mån remissens innehåll därtill föranlett, kommerskollegium beträffande här

i riket tillverkade stärkelsearter och produkter därav, jämväl till ledning

använt tull- och traktatkommitténs betänkande angående tullsystemets verkningar

i Sverige före världskriget (Sveriges off. utredningar 1924: 37 och 38).

Med överlämnande av förenämnda yttranden få ämbetsverken för egen del

i ärendet anföra följande.

Rubrik 83 i gällande tulltaxa är av följande lydelse.

83. Stärkelse, alla slag, vikten av askar, papper och dylikt omslag inberäknad,

1 kg. 20 öre.

Till tulltaxerubrik 83 hänföras, förutom alla slag av oblandad stärkelse,

en mängd olika preparat eller blandningar, i vilka stärkelse ingår. Såsom

stärkelse tullbehandlas sålunda de flesta bak- eller s. k. jäst- och puddingpulver,

vissa konstgjorda formpulver för gjuterier o. s. v.

I föreliggande motion hemställes nu om nedsättning av tullen å stärkelse,

alla slag, rubrik nr 83 i gällande tulltaxa, från nuvarande 20 öre till 10

öre per kg. Av motiveringen till motionen synes emellertid framgå, att det

slag av stärkelse, som här närmast åsyftades, vore potatisstärkelse (potatismjöl).

Motionärernas huvudsakliga avsikt torde sålunda vara, att nämnda

slag av stärkelse skulle åsättas lägre tull än övriga slag, för vilka nu gällande

tullsats skulle bibehållas.

De stärkelsearter, som inom landet fabriksmässigt tillverkas, äro, förutom

potatisstärkelse, stärkelse av vete och av ris.

Yad angår tullen å vetestärkelse, sammanhänger denna med tullen å vetemjöl,

6 kronor 50 öre för 100 kg. Vid ett utbyte av 60 %" utgör råvara
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

tullen 10 kronor 83 öre för 100 kg. vetestärkelse, vilken vara alltså för närvarande

har ett nettotullskydd av 9 kronor 17 öre för 100 kg. Tullen å

vetestärkelse lärer därför enligt ämbetsverkens mening icke utan ändring av

vetemjölstullen böra sänkas till 10 öre.

Beträffande tullen å risstärkelse må erinras, att såsom material för tillverkning

av sådan stärkelse användes risgryn (s. k. brutna risgryn) vare

sig importerade eller erhållna såsom partiell produkt vid tillverkningen av

risgryn ur råris (s. k. paddy), som är tullfritt. Tullen å risgryn är sedan

1914 2 kronor för 100 kg. Vid ett utbyte av 70 % blir råvarutullen sålunda

2 kronor 86 öre för 100 kg. och nettotullskyddet 17 kronor 14 öre för 100 kg.,

därest man utgår från risgryn som råvara. Då risgrynstullen 1914 sänktes

från 6 kronor 50 öre till 2 kronor för 100 kg., lämnades tullen å risstärkelse

oförändrad. Emellertid torde, enligt vad ämbetsverken inhämtat, konkurrensen

från utlandet vara synnerligen kännbar, bland annat på grund av valutaförhållanden,

och nuvarande tullskydd för risstärkelse väl behövligt. I betraktande

jämväl av varans relativt höga pris och speciella användning

(finare stärktvätt), som gör, att den nuvarande tullsatsen — vilken ej förhindrat

en betydande import — torde kunna i viss mån anses såsom en

finans- och lyxtull, anse ämbetsverken någon nedsättning av tullen icke nu

böra ske.

Andra främmande stärkelsearter förekomma till import i så ringa utsträckning,

att de icke synas påfordra särskild hänsyn i detta sammanhang.

På grund av det anförda hava ämbetsverken utgått från att den ifrågasatta

tullsänkningen icke skulle omfatta annat än potatisstärkelse.

Därvid uppstår den frågan, huruvida det ur tullteknisk synpunkt kan

anses lämpligt att genomföra en skillnad i tullbehandlingsavseende mellan

potatisstärkelse och annan stärkelse. Det må i sådant avseende hänvisas till

vad generaltullstyrelsen härom anfört i ett den 16 februari 1923 avgivet

underdånigt utlåtande (iver en av aktiebolaget svenska stärkelseintressenter

gjord framställning om nedsättning av tullsatsen för potatisstärkelse. I nämnda

utlåtande uttalade styrelsen såsom sin uppfattning, att ett särskiljande i tullbehandlingsavseende

mellan potatisstärkelse och annan stärkelse måste bliva

förenat med vissa tulltekniska svårigheter, vilka icke kunde undgå att utöva

en störande inverkan på importen. Styrelsen ansåg dock, att dessa svårigheter

icke vore av den natur, att de utgjorde ett absolut hinder för förändringens

genomförande, därest eljest övervägande skäl talade för densamma.

Då emellertid de tulltekniska svårigheterna .skulle göra sig särskilt gällande

beträffande blandningar och preparat, i vilka stärkelse inginge, föreslog styrelsen,

att dylika produkter skulle undantagas från tullnedsättningen och att

denna sålunda skulle omfatta endast potatisstärkelse utan tillsats av andra

ämnen.

Av motiveringen till den remitterade motionen synes även framgå, att

tullnedsättningen närmast vore avsedd att gälla den för olika industriella

behov införda stärkelsen. Då införseln av industristärkelse, liksom över

huvud taget större import av stärkelse, givetvis måste försiggå i jämförelsevis

stora förpackningar, synes därför lämpligt, att såsom ytterligare villkor

för åtnjutande av den lägre tullsatsen föreskreves, att potatisstärkelsen skulle

inkomma i förpackningar av viss minimivikt. Därvid torde såsom lämplig

viktgräns kunna uppställas en bruttovikt av minst 50 kg. per förpackning.

En sådan viktbegränsning vore för övrigt ur tullteknisk synpunkt synnerligen

önskvärd, därigenom att densamma skulle avsevärt minska de fall, då

identifiering av stärkelsesorten erfordrades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jirrllliihifjs-utukottrts betänkande Nr do.

II

Vid eu eventuell ändring av till Kaxe rubrik 83 i här ovan angivna riktning,

synes texten enligt ämbetsverkens åsikt lämpligen kunna erhålla följande

ändrade lydelse:

83. Stärkelse:

a. av potatis, utan tillsats av andra ämnen och inkommande i förpackning,

vägande brutto 50 kg. eller däröver.

b. annan.

Anm. Avdrag i vikten medgives oj för askar, papper och dylikt omslag.»

Vad därefter beträffar frågan rörande de ändringar i tulltaxan, som skulle

påkallas, därest tullen ä potatisstärkelse med ovan angivna begränsning

sänktes till 10 öre för kg., men tullsatsen å övrig stärkelse förbleve oförändrad,

må framhållas följande.

De tulltaxerubriker, som skulle komma att nämnvärt beröras av en eventuell

nedsättning av tullen å stärkelse, äro, såvitt nu kunnat överskådas,

rubrikerna 82, 151, 162, 1245, 1246 och 1247. De under sagda rubriker

fallande varuslag behandlas här nedan i nu nämnd ordning.

Rubrik 82. Gryn, alla slag, ej särskilt nämnda, samt makaroner och vermiceller,

vikten av askar, papper och dylikt omslag inberäknad, 1 kg. 20 öre.

Till denna rubrik hänföras bland annat sagogryn. Dessa framställas vanligen

av potatisstärkelse, som är mer eller mindre förklistrad på grund av

uppvärmning i fuktigt tillstånd. Med hänsyn till vad Skånes handelskammare

anfört angående betingelserna för den inhemska tillverkningen av sagogryn,

anse ämbetsverken, att rubriken bör kvarstå med oförändrad tullsats.

Rubrik 151. Jäst, alla slag, 1 kg. 20 öre.

Enligt vad kommerskollegium inhämtat, fördes jäst för brödbakning tidigare

av vissa skäl i handeln med en ganska hög halt av stärkelse (upp till

40 %). Emellertid har stärkelsetillsatsen till jäst sedermera högst väsentligt

reducerats och lärer för närvarande icke överstiga 10 %. På grund härav

torde den ifrågasatta ändringen av tulltaxerubrik 83 icke böra. inverka på

rubrik 151.

Rubrik 162. Druvsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap, 1 kg. 23.5 öre.

Till denna rubrik hörande varuslag tillverkas här i landet av potatisstärkelse.

Den gällande tullsatsen, 23.5 öre för 1 kg., lärer ursprungligen hava satts

lika med en tidigare gällande tullsats å oraffinerat socker (till färgen mörkare

än nr 18 av den i världshandeln gällande holländska standard), vilket sockerslag

numera motsvaras av tulltaxerubriken 160. Någon direkt avvägning

av tullsatsen i rubrik 162 lärer icke hava skett vid senare förändringar i

tullen å de varuslag, som falla under rubriken 160, utan har tullen å druvsocker

m. m. kvarstått oförändrad. Det torde böra erinras, att under rubrik

162 faller den viktiga sötvaran glykos. Importen av till sagda rubrik hänförliga

varor utgöres till övervägande del av glykos.

Från tullteknisk synpunkt hava ämbetsverken icke funnit anledning att i

nu förevarande sammanhang påkalla ändring i sistnämnda rubriks avfattning.

Beträffande tullsatsens belopp hava ämbetsverken velat fästa uppmärksamheten

å följande omständigheter.

Med ett utbyte av 95 % utgör råvarutullen nominellt 21 kronor för 100 kg.

glykos och nettotullskyddet 2 kronor 50 öre för 100 kg. Då tullskyddet på

potatisstärkelse tidigare icke fullt utnyttjats av de inhemska stärkelsefabrikanterna

— enligt tull- och traktatkommitténs åberopade utredningar före

världskriget endast med omkring 5 kronor för 100 kg. — har emellertid

glykostillverkningen haft ett faktiskt nettotullskydd av ända till 18 kronor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

25 öre för 100 kg. Sedan förhållandena härutinnan ändrats därhän, att

den svenska stärkelsetillverkningen allt fullständigare utnyttjat sitt tullskydd,

har priset å inhemsk potatisstärkelse blivit högre än glykostillverkningen

med bibehållen konkurrenskraft gent emot utlandet kunnat betala för sin

råvara. Till följd härav har den inhemska tillverkningen av glykos nedlagts,

och den svenska varan på vår marknad ersatts med importerad glykos,

huvudsakligen av amerikanskt ursprung.

Eu fullt genomförd avvägning av glykostullen skulle erfordra en mera

ingående prövning av hithörande industris produktionsförhållanden, än den

begränsade tid medgivit, som för remissens besvarande stått till ämbetsverkens

förfogande. De uppgifter, kommerskollegium under hand inhämtat

rörande hithörande omständigheter, synas dock giva vid handen, att ett nettotullskydd

av 13—15 öre för kg. för närvarande torde vara behövligt för bedrivande

av glykostillverkning inom landet.

På grund härav anse ämbetsverken för sin del anledning för närvarande

saknas att vid eventuell sänkning av tullen å potatisstärkelse ändra den i

tulltaxerubrik 162 föreskrivna tullsats av 23.5 öre för kg.

Rubrik 1245. Dextrin, i fast eller flytande form, 1 kg. 20 öre.

Enligt ämbetsverkens mening gäller om den inhemska dextrintillverkningen

i tillämpliga delar detsamma som ovan framhållits rörande glykos.

Dextrin, som nominellt haft samma tullskydd som stärkelse, har i själva

verket tidigare, då hela tullskyddet för potatisstärkelse icke utnyttjades,

likaledes åtnjutit ett avsevärt högre skydd.

Ämbetsverken anse anledning saknas att nu ändra tullskyddet för de

varor, som hänföras till rubrik 1245.

Rubrikerna 1246 och 1247. Lim och gummi, flytande, ej till annan rubrik

hänförliga, med eller utan tillsats av andra ämnen:

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröver, 1 kg. 40 öre,

i kärl, av mindre bruttovikt, närmaste emballagets vikt inberäknad,

1 kg. 1 krona.

För vissa fabrikationsändamål lärer användas flytande lim med tillsats

av stärkelse. Emellertid torde dylika blandningar mera sällan förekomma

till import, varför någon ändring av tullsatserna för ifrågavarande rubriker

icke torde vara av behovet påkallad.

Vidkommande slutligen förordningen den 25 juli 1912 angående särskild

skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika

stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse

(Sv. F. S. 1912 nr 170), få ämbetsverken för sin del anföra följande.

Förordningen i fråga är, såsom erfarenheten givit vid handen, till sina

konsekvenser av fullständigt prohibitiv natur i vad det gäller användning

av utländska råämnen för beredning av stärkelse. Denna effekt lärer icke

uteslutande vara betingad av de valda skattesatserna — 8 öre för kg. majs

och därmed likställda ämnen samt 2 öre för kg. potatis — utan i betydlig

grad även av de omfattande och dyrbara kontrollanordningar, som vederbörande

stärkelsefabrikant bleve underkastad vid användning av utländsk

råvara. Enligt vad kommerskollegium inhämtat, rörande den ekonomiska

möjligheten för tillverkare att bestrida kostnaderna för en dylik kontroll,

synes det sannolikt, att, så länge kontrollmetoden bibehölles i huvudsak

oförändrad, även en väsentlig nedsättning av skattesatserna icke skulle i

praktiken föranleda till införsel av utländska stärkelseråvaror. Särskilt

torde detta gälla i fråga om potatis, där transportkostnader och importkontroll

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

13

med flera omständigheter torde utgöra ganska verksamma hinder mot användning

av importerad vara.

Sveriges kemiska industrikontor har i sitt bilagda yttrande väckt tanken

på att helt upphäva ifrågavarande särskilda skatt å utländsk potatis. Vad

industrikontoret därom anfört, förtjänar enligt ämbetsverkens mening närmare

utredning och övervägande. Om den inhemska odlingen av s. k. fabrikspotatis

verkligen lämnar väsentligt sjunkande skörderesultat och överskottsproduktionen

av potatis förbytes till underskott, lärer hänsynen till de industrier,

som tidigare avstängts från tillgången till utländska stärkelserika

råämnen, kräva, att frågan om avlyftande av sagda särskilda skatt upptages

till prövning. För ett allsidigt bedömande av detta spörsmål lärer dock

krävas jämväl annan sakkunskap än den, som är företrädd inom ämbetsverken,

varför ämbetsverken ej vilja framställa annat yrkande, än att skattesatserna

å sådan majs och utländsk potatis m. in., som vore avsedd att

användas för tillverkning av stärkelse, sänkas i proportion till nedsättningen

i tullen å potatisstärkelse, d. v. s. till hälften av nu gällande skattesatser.

Av kommerskollegii statistiska byrå sammanställda uppgifter rörande tillverkning,

införsel och utförsel av olika slag av stärkelse, druv- och stärkelsesocker,

stärkelsesirap samt dextrin under åren 1913—1923 bifogas härjämte.

För kungl. kommerskollegium: För kungl. generaltullstyrelsen:

K. A. FRYXELL. A. E. M. ERICSSON.

CARL MALMEN. N. M. NORDSTRÖM.

RAGNAR SOHLMAN. S. TH. AHRENBERG.

föredragande.

/ G. Holmberger.

Bilagor

till kommerskollegii och generaltullstyrelsens

utlåtande.

*

Bilaga A.

Till kungl. kommerskollegium, industribyrån, Stockholm.

Genom remiss av den 7 innevarande mars har kommerskollegium begärt

Sveriges kemiska industrikontors yttrande angående de ändringar, som,

därest tullen å stärkelse sänkes till 10 öre per kilogram, enligt motion nr

86 i andra kammaren, eventuellt kunna påkallas i fråga om fullt axe- eller

andra bestämmelser, som äga samband med stärkelsetullen, varvid uppmärksamheten

särskilt riktats på K. F. den 25 juli 1912 angående skatt å

majs m. m. Kontoret, som saknat anledning ingå på frågan om det berättigade

i en sänkning av stärkelsetullen, får i ärendet anföra följande.

En nedsättning av tullen å alla slag av stärkelse till 10 öre per kilogram

skulle i fråga om vetestärkelse medföra lägre tull å färdigfabrikatet än å

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

den för dess tillverkning nödvändiga råvaran. Råvaran för vetestärkelsefabrikation

utgöres nämligen av vetemjöl, som är belagt med en tull av

6.5 öre per kilogram. Rå utbytet vid vetestärkelsefabrikation torde kunna

sättas till omkring 60 procent, föreligger för nämnda tillverkning följaktligen

en råvarutull på omkring 10.83 öre per kilogram. Någon nedsättning

tullen å vetemjöl som följd av en nedsatt stärkelsetull torde ej kunna

ifrågakomma och kontoret ser sig icke heller i stånd att föreslå någon annan

åtgärd, som kunde hindra uppkomsten av ovannämnda oformliga för^

hållande. Den omständigheten, att vetestärkelseindustrien saknar större

betydelse för landet, bör enligt kontorets mening icke föranleda ett bortseende

från de konsekvenser, som ovan berörts. På grund av nu anmärkta

omständigheter bör enligt kontorets mening en sänkning av tullen å vetestärkelse

ej ifrågakomma.

Ett bibehållande av tullen å vetestärkelse vid 20 öre per kilogram torde

emellertid ej med nödvändighet behöva medföra ett bibehållande av

nämnda tullsats å övriga slag av stärkelse. En uppdelning av t n II taxera - briken 83 i två underavdelningar är nämligen enligt vad kontoret inhämtat

numera tulltekniskt genomförbart. Så vitt man nu kan döma torde

emellertid en sådan uppdelning endast kunna ske på sätt, som föreslagits

av generaltullstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t av den 16 februari

1923. Enligt detta förslag skulle tulltaxerubrik 83 få följande utseende:

83. Stärkelse

a. av potatis, utan tillsats av andra ämnen.

b. annan.

Då syftet med motionen i huvudsak torde tillgodoses om den föreslagna

tulländringen endast kommer att omfatta potatisstärkelse, vill kontoret i

det följande endast behandla de ändringar i tulltaxan och annorstädes, som

därav kunna påkallas.

Därest tullsatsen a potatisstärkelse sänktes, kunde det möjligen tänkas

berättigat, att även tullsatserna å därav tillverkade varor nedsattes. Då

det emellertid ur tullteknisk synpunkt torde vara omöjligt att skilja varor,

tillverkade av olika slag av stärkelse, från varandra, anser kontoret, att

eu nedsättning i dylikt hänseende ej kan ifrågakomma.

Förordningen av den 25 juli 1912 (nr 170) angående särskild skatt å majs,

utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,

tullfria utländska råämnen, använda vid tillverkning av stärkelse, har

tillkommit för att bereda den inhemska potatisodlingen ett skydd. Skattens

storlek är så högt tilltagen, att densamma under normala förhållanden

torde verka fullständigt prohibitiv för tillverkning av stärkelse inom

landet av de omnämnda råvarorna. Sänkes tullen å potatisstärkelse till

10 öre per kilogram skulle följaktligen en skatt uppgående till halva nuvarande

beloppet, d. v. s. 1 öre per kilogram potatis, 4 öre per kilogram

majs etc., under normala förhållanden även verka prohibitiv.

_ Emellertid har till följd av den minskning, som under senare åren gjort

sig gällande i fråga om den inhemska potatisskörden, varigenom förkrigsärens

störa potatisöverskott helt försvunnit — i vilket förhållande någon

förbättring för den närmaste framtiden ej synes vara att vänta — och då,

såsom framgår av det ovanstående, utländsk potatis på grund av den prohibitiva

skatten ej kan komma till användning, en del av den inhemska

potatisstärkelse industrien kommit i ett bekymmersamt läge. Kontoret avser

här ej de s. k. andelsstärkelsefabrikerna, vilka ägas av potatisodlarna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

15

själva och för vilka det givetvis är en ren bokföringsfråga, om vinsten

framkommer på potatisodlingen eller på stärkelsefabrikationen, utan de

stärkelsefabriker av mera industriell prägel, som numera förefinnas inom

landet. Med tanke på sistnämnda stärkelsefabrikers intressen anser kontoret

förefintligheten, av en prohibitiv skatt under nuvarande starkt förminskade

tillgång på inhemsk råvara ej vara riktig, utan vill för sin del

framhålla önskvärdheten av, att skatten å utländsk potatis, använd vid

tillverkning av stärkelse, helt borttages. Den inhemska potatisodlingen

kommer likväl att äga ett rätt avsevärt skydd i de höga fraktkostnader,

som äro förbundna med den längre transporten av den utländska potatisen.

Slutligen får kontoret framhålla önksvärdheten av att en eventuell nedsättning

av tullen å stärkelse icke kommer att träda i kraft förr än den

1 oktober 1925, vid vilken tidpunkt den första stärkelsen av årets potatisskörd

kommer i marknaden.

Stockholm den 31 mars 1925.

Sveriges kemiska industrikontor.

H. ALMGREN.

Otto Cijren.

Bilaga B.

Till kungl. kommerskollegium.

Genom skrivelse den 10 mars 1925 har kungl. kommerskollegium anhållit

om Stockholms handelskammares yttrande i vissa närmare angivna

hänseenden i anledning av en inom riksdagens andra kammare väckt

motion, nr 86, med hemställan, »att riksdagen ville besluta att sänka tullen

å stärkelse, alla slag, rubrik nr 83 i gällande tulltaxa, från nuvarande 20

öre till 10 öre».

De undersökningar, som handelskammaren kunnat vidtaga i detta ärende,

giva otvetydigt vid handen att avsevärda svårigheter möta, då det gäller

åt i överblicka konsekvenserna av den sålunda ifrågasatta tullsänkningen,

detta med hänsyn till de skilda och gent emot varandra stående intressen,

som därav skulle beröras. Inför handelskammaren har med styrka gjorts

gällande, att den svenska potatisstärkelseindustrien skulle bliva lidande i

händelse av bifall till motionen i fråga och att därmed även potatisodlingens

intressen skulle äventyras. Vid diskussionen inom handelskammaren

har häremot å andra sidan anförts, att glykos- och dextrinindustrierna,

för att härstädes kunna med ekonomisk framgång bedrivas, ovillkorligen

krävde billigare råvara och att därför en tullsänkning å stärkelse skulle

verka stimulerande på dessa industrier. Enligt vad handelskammaren

kunnat inhämta hava liknande synpunkter även framhållits av representanter

för de fabriker, vilka tillverka sago- och potatisgryn. Givetvis synes

också vid ärendets behandling böra skänkas beaktande åt den omständigheten,

att tillverkning av ris- och vetestärkelse i viss omfattning förekommer

inom landet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

För egen del har handelskammaren under den knappt tillmätta tid, som

stått densamma till buds, icke kunnat ernå tillgång till det ingående utredningsmaterial,

som måste erfordras för ett ståndpunkttagande i ämnet.

Därest en tullsänkning skall vidtagas, torde det i varje fall vara klart, att

vare sig sänkningen kommer att omfatta enbart potatisstärkelse eller stärkelse

av alla slag, densamma skulle kunna i ett eller annat avseende medföra

rubbningar av tullsatserna för flera skilda positioner i tulltaxan.

Vilka tullpositioner, som i sådant fall böra bliva föremål för ändring, och

i vilken mån en dylik ändring bör ske, måste enligt handelskammarens

förmenande bliva föremål för en grundlig och allsidig utredning.

Under sådana förhållanden anser sig handelskammaren för närvarande

sakna anledning att närmare uttala sig i de särskilda avseenden, som beröras

i den skrivelse i ärendet, vilken avlåtits av riksdagens bevillningsutskott.

Stockholm den 31 mars 1925.

För Stockholms handelskammare:

K. A. WALLENBERG.

W. G. Stiernstedt.

Bilaga C.

Till Kungl. Maj:ts och rikets kommerskollegium.

I skrivelse den 18 mars 1925 bär kungl. kommerskollegium anmodat handelskammaren

i Göteborg att avgiva yttrande över en av herrar O. Lövgren

och V. Hedlund i riksdagens andra kammare väckt motion om nedsättning

av tullen å stärkelse från 20 öre till 10 öre, och får handelskammaren

i anledning härav vördsamt anföra följande.

Handelskammaren har i tidigare yttrande över inkomna ansökningar

om förhöjning av tullsatserna å vissa varor uttalat den uppfattningen, att,

vid det förhållandet att förslag till ny tulltaxa vore under utarbetning,

tullsatserna för närvarande icke borde i annan mån förändras, än som betingades

av tullteknisk hänsyn. Den uppfattning handelskammaren sålunda

uttalat, har handelskammaren funnit sig böra vidhålla och får för

sin del avstyrka bifall till motionen.

Göteborg den 26 mars 1925.

För handelskammaren i Göteborg:

AXEL CARLANDER.

Joll. C. Lembke.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

17

Bilaga I).

Till kung], kommerskollegium.

Genom remiss den 10 mars 1925 liar kung!, kommerskollegium anmodat

Skånes handelskammare att inkomma med yttrande beträffande en av

herrar Lövgren och Hedlund i riksdagens andra kammare väckt motion, nr

86, om sänkning av tullen å stärkelse. I anledning härav har handelskammaren

äran anföra följande.

Det av bevillningsutskottet i ärendet begärda yttrandet avser förslag

angående de ändringar, som, därest tullen å stärkelse sänkes till 10 öre per

kilogram, påkallas dels eljest i tulltaxan och dels möjligen i andra bestämmelser,

som äga samband med stärkelsetullen, i vilket senare hänseende

utskottet särskilt fäst uppmärksamheten på förordningen den 25 juli

1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och

andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria ämnen, använda vid tillverkning

av stärkelse. I ett den 29 januari 1924 till kollegium avgivet yttrande

över framställning om provisoriskt upphävande av nämnda tillverkningsskatt

har handelskammaren närmare utvecklat sina synpunkter beträffande

potatisodlingens och stärkelsetillverkningens betydelse för landet

jämfört med vikten av vissa angivna industrier, som för sina tillverkningar

äro i behov av stärkelse. Den härmed sammanhängande frågan,

huruvida en sänkning av stärkelsetullen över huvud taget är påkallad,

faller emellertid utom ramen för det av bevillningsutskottet begärda utlåtandet,

varför handelskammaren saknar anledning att nu upptaga detta

spörsmål till bedömande.

Vid övervägande av frågan om de övriga ändringar i tulltaxan, som må

anses motiverade av en sänkning av stärkelsetullen, är det till en början

av betydelse att söka klargöra, vilken inverkan en dylik tullsänkning kan

tänkas komma att få på stärkelsepriset. Tidigare, då tullskyddet endast i

ringa grad utnyttjades, hade antagligen eu sådan tullsänkning blivit utan

varje betydelse härutinnan. Numera, då tullskyddet åtminstone tidvis

helt eller till större delen utnyttjas av den inhemska stärkelseindustrien,

torde man kunna räkna med en sänkning av stärkelsepriset i det närmaste

motsvarande tullnedsättningen. Bortsett från den del av inom landet

tillverkad stärkelse, som går till direkt konsumtion, kommer denna prisreduktion

sådana industrier till godo, vilka i sina tillverkningar begagna

sig av stärkelse. Härvidlag kan man givetvis bortse från sådana industrier,

för vilka stärkelse allenast är av underordnad betydelse. Återstår

sålunda de fabrikat, vari stärkelse ingår såsom enda eller mera betydande

råvara. Dessa äro dextrin, glykos och sagogryn. Tidigare har stärkelse

använts i ganska stor omfattning vid jästtillverkning. I vissa slag av jäst

förekom sålunda eu inblandning av stärkelse med ända till 40 procent.

Numera lär enligt till handelskammaren lämnade uppgifter ej större inblandning

än 10 procent ifrågakomma, vilken inblandning synes alltför

ringa för att stärkelsetullen skall kunna utöva något egentligt inflytande

på tillverkningskostnaden för jäst.

För att kunna bedöma, huruvida en sänkning av tullen å stärkelse till

10 öre per kilogram och därav följande antaglig nedpressning av priset å

denna vara må anses föranleda en sänkning av nuvarande tullsatser å

dextrin, glykos och sagogryn, utgörande respektive 20 öre, 23.5 öre och 20

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. 30 höft. (Nr 70.} 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

öre per kilogram, bär handelskammaren från fabrikanter inom sitt distrikt

inhämtat upplysningar angående produktionskostnaderna för dessa varor

ävensom sökt införskaffa uppgifter å utlandspriserna för samma varuslag

liksom för stärkelse.

Beträffande dextrin bar en redogörelse lämnats av svenska limämnesfabrilten

i Landskrona, vilken redogörelse i avskrift här bilägges. Däri lämnade

prisuppgifter torde, såvitt handelskammaren kunnat utröna, ungefärligen

motsvara marknadsläget. Möjligen är utlandspriset å dextrin väl

lågt tilltaget, enär detta pris, vilket likvisst på senare tid varit ganska växlande,

enligt från annat håll inhämtad uppgift för närvarande skulle utgöra

68 å 70 kronor per 100 kilogram fritt förtullat svensk hamn. På särskild

anmodan har firman dessutom lämnat följande specifikation över

kostnaderna för tillverkning av 100 kilogram dextrin:

100 kilogram potatisstärkelse fritt fabrik ...........

tillägg för beräknat råvarusvinn av cirka 17 procent

frakt för råvara ...................................

arbetskostnad ......................................

bränslekostnad .....................................

ränte- och administrationskostnader ...............

Summa kronor 70: —.

kronor 49

» 8

» 2

» 4

2

» 5

Enär ovanstående kalkyl grundar sig på eu enda firmas erfarenhet, är

det givetvis icke uteslutet, att uppgifter från andra håll till även t yrs kunna

visa lägre tillverkningskostnader i en eller annan detalj. Handelskammaren

anser likväl icke den lättnad i råvarupriset, dextrinindustrien kan

förväntas vinna genom en sänkning av stärkelsetullen till 10 öre per kilogram,

vara så avsevärd, att den för närvarande påkallar någon minskning

av tullskyddet för dextrin. Av industrier, som i sin fabrikation använda

dextrin, har ej heller i detta sammanhang påfordrats, att en sänkning av

tullskyddet för dextrin bör vidtagas. För glykos- och sagogrynstillverkninge?i

har lämnats den uppgift, att tillverkningskostnaden belöper sig till

för glykos 15 till 20 kronor och för sagogryn 20 kronor per 100 kilogram.

Fabrikanternas självkostnadspris skulle sålunda med nuvarande stärkelsepris

utgöra för glykos 66 till 71 kronor och för sagogryn 71 kronor per 100

kilogram. Enligt vad handelskammaren inhämtat lär amerikansk majsglykos

för närvarande kunna importeras till ett pris fritt förtullat svensk

hamn av 55 till 60 kronor per 100 kilogram. Motsvarande pris för sagogryn

av tysk tillverkning har uppgivits till 65 kronor. Med dylika prisrelationer

är det icke ägnat att förvåna, att glykosfabrikationen inom landet

helt ligger nere och sagogrynstillverkningen endast med allra största

svårighet tidvis kan hållas i gång. Handelskammaren finner därför ingen

anledning förefinnas att i samband med en reduktion av stärkelsetullen

jämväl sänka tullsatserna för glykos och sagogryn.

Vidkommande slutligen skatten å majs m. m. vid tillverkning av stärkelse

så har denna tillkommit i ändamål att förhindra, att man till men för

den inhemska potatisodlingen komme att vid stärkelsefabrikationen inom

landet i mera betydande mån övergå till användning av utländska råämnen.

Skattesatserna hava också tillmätts så höga, att desamma helt utestängt

utländska råämnen. Vid sådant förhållande synes det handelskammaren

strängt taget onödigt att i samband med en reduktion av stärkelsetullen

företaga någon nedsättning av dessa skattesatser. Även om så skulle

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. 19

anses lämpligt, vill handelskammaren likväl bestämt påyrka, att sänkningen

ej blir större, än att samma skydd som hittills beredes den inhemska

potatisodlingen mot användning av utländska råämnen för stärkelsetillverkning

här i landet. Redan genom den tänkta tullsänkningen

för stärkelse är det nämligen anledning befara, att svårigheter åtminstone

tidvis komma att uppstå för potatisodlingen och stärkelsetillverkningen av

inhemsk råvara, och det synes därför desto angelägnare att ej genom en

onödig sänkning av berörda tillverlcningsskatt öka svårigheterna för potatisodlingen.

Handelskammaren är ej i tillfälle att exakt angiva den sänkning, som

måhända skulle kunna anses befogad. Emellertid vill handelskammaren

upplysa, att enligt från sakkunnigt håll inhämtad uppgift utgör en skatt

på majs av 8 kronor per 100 kilogram ett skydd för den inhemska stärkelsefabrikationen

av 15 öre per kilogram, medan skatten på utländsk

potatis — 2 kronor per 100 kilogram — innebär ett skydd för samma tillverkning

av 12 öre per kilogram.

Malmö den 27 mars 1925.

Skånes handelskammare,

omfattande Skåne och Södra Halland.

Ii. WEHTJE.

Malte Ström.

Avskrift.

Svenska Limämnesfabriken.

Franz Meyer.

Bilaga

till Skånes handelskammares yttrande.

Landskrona den 16 mars 1925.

Skånes handelskammare, Malmö.

Betr. Stärkelse-tullen.

Vi racka förbindligast för handelskammarens ärade skrivelse av den 13

dennes. Med anledning av handelskammarens påpekande beträffande

dextrintfullen bedja vi få meddela följande:

Vi påyrka dextrintullens bibehållande, emedan en sänkning av denna

från 20 öre till 10 öre per kilogram skulle hava till följd, att den utländska

konkurrensen kan importera dextrin avsevärt billigare än vad vi kunna

tillverka samma till, även om stärkelse tullen blev sänkt med 10 öre. Som

bevis bedja vi få meddela följande:

I juli 1914 kostade potatismjöl per procent kilogram 25 kronor, dextrin

37 kronor.

Differensen var 12 kronor = 48 procent.

I mars 1925 kostade potatismjöl per procent kilogram 51 kronor, dextrin

70 kronor.

Differensen är 19 kronor = 37.2 5 procent av potatismjölspriset.

Om stärkeleetullen blir sänkt med 10 öre, beräkna vi kunna inköpa utländsk

stärkelse till 43 kronor, eller också kommer det svenska stärkelse
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

priset att bliva omkring i samma prisläge. Om vi räkna med samma differens

mellan potatismjöl och dextrin, eller 37.25 procent av potatism jölspriset,

så skulle tillägget bliva 16 kronor och dextrin komma att kosta 59

kronor.

För att kunna existera böra vi dock räkna med ett tillägg motsvarande

det före kriget, d. v. s. 48 procent, ty cirka 17 procent går bort som avdunstaings-

och förbränningsförlust och resten är tillverkningskostnader

och en rimlig förtjänst. Därvid hava vi icke tagit hänsyn till att tillverkningskostnaderna

nu äro avsevärt högre än under 1914 både vad arbetslöner

och rena driftsomkostnader beträffar. Vi vilja dock icke räkna med

högre tillägg än 48 procent, eller detsamma som under 1914, och så skulle

efter ett inköpspris för potatismjöl av

43 kronor per procent kilogram tillägget bliva 20.6 4, och dextrin komma att

kosta

holländskt, polskt och tyskt potatismjöl kostar för

kronor 63: 6 4

närvarande Mk. 36: — =...........................................

»

32

—

plus frakt och tull vid en tullsats av 20 öre ........

»

23

—

tillsammans

kronor

53

—

och vid en tullsats av 10 öre ....................................

»

43

—

Tysk dextrin kostar för närvarande Mk. 47: — —

»

42

—

plus frakt och tull vid en tullsats av 20 öre

»

23

—

tillsammans

kronor

65

—

Vid en tullsats av 10 öre ..........................................

»

55

—

— pr

kg.

franko

förtullat svensk hamn.

Härav framgår, att om tullsatsen på dextrin bibehålies med 20 öre per

kilogram vid ett inköpspris för potatismjöl av 43 kronor, beräknat efter

stärkelsetullens sänkning till 10 öre per kilogram, kommer vår

dextrin att kosta............................................................................. kronor 63: 6 4

den tyska varan ................................................................................ » 65: —

Skulle däremot dextrintullen sänkas från 20 öre till 10 öre,

så kommer den tyska dextrinen att ställa sig på ................ » 55: —.

I det första fallet kunna vi nätt och jämt konkurrera med den utländska

produkten och behålla vår marknad, i senare fallet blir den tyska varan

avsevärt billigare och en avsättning av vår produkt omöjliggjord.

Dextrin ingår som huvudbeståndsdel i de flesta av våra limämnen. Dessa

limämnen användas för all slags gummering och maskinlimning inom pappersförädlingsindustrien,

såspm kartongfabriker, boktryckerier och bokbinderier,

inom cigarr- och tobaksindustrien till emballering av dessa produkter,

choklad- och konfektindustrien för alla slags kartonger, textilindustrien

för appretering, bryggerier, vin- och spritfabriker, fruktsaftfabriker,

mineralvattenfabriker till etikettering på buteljer, järnvägar till

polettering av resgods och klistring av adresslappar på järnvägsvagnar,

till tidningstryckerier till klistring av tidningar, inom skoindustrien i

mycket stor utsträckning till klistring av vissa delar inom skon samt till

otaliga mindre och större företag för all slags paketering och etikettering.

En sänkt tull på dextrin och stärkelseklister skulle således medföra

underlättande av import av dessa produkter från utlandet och ha till följd,

att vår industri blev urståndsatt att konkurrera med den utländska.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

21

Vi få därför bedja handelskammaren att påyrka tiullens oförändrade

bibehållande för dextrin och därav tillverkade produkter såsom stärkelseklister

samt dextrin- eller stärkelsehaltiga appreturmedel.

Högaktningsfullt

Svenska Limämnesfabriken

FRANZ MEYER.

Rätt avskrivet; betygar:

Malle Ström.

Bilaga E.

Till kungl. kommerskollegium.

I anledning därav att Smålands och Blekinge handelskammare anmodats

yttra sig över motionen nr 86 i riksdagens andra kammare angående föreslagen

sänkning av tullen å stärkelse, får handelskammaren härigenom,

med bifogande av en avskrift av handelskammarens den 25 januari 1924

till Konungen avgivna yttrande om provisoriskt upphävande av skatten

å majs, utländsk potatis m. m., vördsamt anföra följande.

Enligt bevillningsutskottets framställning i ärendet gäller frågan, huruvida

— därest tullen å stärkelse sänkes till 10 öre per kilogram — det påkallas

andra ändringar i tulltaxan eller möjligen ändringar i andra bestämmelser,

som äga samband med stärkelsetullen, i vilket hänseende utskottet

fäst uppmärksamheten på förordningen den 25 juli 1912 angående

skatt å majs, utländsk potatis m. m.

Då utskottet synes hava bestämt sig för att förorda nämnda sänkning

av tullen å stärkelse, så har handelskammaren endast haft att undersöka,

huruvida en sådan sänkning borde föranleda sänkning av tullskyddet förde

industrier, som använda stärkelse som råvara, förnämligast industrier

för tillverkning av dextrin, glykos och sagogryn.

Enligt inhämtade upplysningar synes det icke vara behövligt att sänka

tullskyddet för dessa produkter.

Vad härefter angår skatten å majs, utländsk potatis och andra dylika

tullfria utländska'' råämnen, som användas vid tillverkning av stärkelse,

så måste handelskammaren, i likhet med vad som skett år 1924, fästa uppmärksamheten

därpå, att den svenska potatisodlingen fortfarande är i stort

behov av skydd. Det vore att beklaga, om stärkelsefabrikerna i landet

komme att i högre grad övergå till användning av utländsk råvara. Jämväl

från stärkelsefabrikanternas i Kronobergs och Blekinge län sida göres

gällande, att, därest den ovanberörda skatten upphävdes eller sänktes,

detta säkerligen skulle menligt inverka å potatisodlingen därhän, att den

bleve förlustbringande för jordbruket. Handelskammaren får alltså hemställa,

att någon ändring i nu gällande skattesats icke föreskrives.

Jönköping den 28 mars 1925.

Smålands och Blekinge handelskammare.

OSCAR ROEMPKE.

E. Hägerström.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Avskrift

Bilaga

till Smålands och Blekinge

handelskammares yttrande.

Till kungl. kommerskollegium.

Till Smålands och Blekinge handelskammare har för yttrande översänts

en av herr Sigfrid Fitger enligt uppgift å svenska glykosindustriens vägnar

hos Konungen gjord framställning om provisoriskt upphävande av skatten

å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,

tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse,

och får handelskammaren i anledning härav anföra följande.

Ett bifall till framställningen skulle i väsentlig grad inverka på den

inhemska potatisodlingen och de övriga förädlingsindustrier som jämte

glykos- och dextrinindustrien äro beroende av potatistillgången i landet.

Om man granskar statistiska uppgifter i fråga om dessa näringar före

kriget, så finner man, att glykos- och dextrintillverkningen här i landet

då var av ganska obetydlig omfattning och de därvid sysselsatta arbetarnas

antal ganska ringa. Däremot är det allom bekant, att potatisodlingen

och stärkelsetillverkningen är av största betydelse för större grupper av

bebolkningen, och att varje åtgärd, som innefattar ett ingrepp mot de betingelser,

under vilka sistnämnda näringar arbeta, vore betänklig. Det

skydd, som nu tillkommer stärkelsetillverkningen och därmed även potatisodlingen,

är väl behövligt och bör icke under nuvarande förhållanden

minskas. Ett borttagande av den ifrågavarande tillverkningsskatten skulle

minska detta skydd. Sökanden anmärker, att skatten i fråga om glykosindustrien

verkar prohibitivt. Detta må vara sant, men såvitt man kan

förstå av motiven till den avsedda lagbestämmelsen, så var detta meningen

med skattens införande. Bifall till det av sökanden alternativt

framförda yrkandet därom att skatten skulle upphävas endast för sådan

råvara, som användes för tillverkning av glykos och dextrin, skulle verka

mindre skadligt för potatisodlarna, men de kontrollåtgärder, som för sådant

fall skulle erfordras, bleve antagligen så dyrbara, att glykos- och

dextrinindustrierna, om de skulle bära kostnaderna för kontrollen, icke

skulle göra någon vinst av anordningen.

Med anledning av vad handelskammaren sålunda anfört får handelskammaren

hemställa om avslag å framställningen.

Jönköping den 25 januari 1924.

Rätt avskrivet; betygar

E. Hägerström.

Sekr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

23

Bilaga F.

Tillverkning (i kilogram) av stärkelse i Sverige, åren 1913—1923.

[

Potatisstärkelse

—

Å r

Vetestärkelse

Kisstärkelse

sekunda

gråstärkelse

1913 ..........................................

13,075,038

967,362

100,026

370,243

i 1914 .......................................

11,396,632

667,079

48,975

312,667

1915 ..........................................

10,893,460

689,751

39,225

439,789

j 1916 ..........................................

10,188,894

507,306

54,307

442,211

1917 ........................................

12,738,435

775,081

12,227

139,928

1918 ..........................................

6,909,058

439,554

—

147,775

1919 ..........................................

15,229,331

686,143

—

278,250

1920 .........................................

14,533,810

407,823

—

243,536

1921 ..........................................

9,660,970

190,862

—

163,779

1922 ..........................................

12,652,713

287,267

26,200

167,611

1923 .......................................

11,307,860

196,195

2 35,452

1 92,096

1 Tillverkare: Kalmar Ångkvarns Kommanditbolag, Kalmar.

» Gärda stärkelsefabrik, Gegerfelt & Weijdling, Göteborg.

Bilaga G.

Sveriges införsel och utförsel av stärkelse åren 1913—1924.

Införsel.

Å r

83 A

vete- kg.

83 B

majs- kg-

83 C

potatis- kg-

83 D

ris- kg.

83 E

annan

kg-

1913 ......................................

130,052

63,200

24,327

63,404

36,059

1914 .......................................

69,168

64,186

12,676

55,700

14,327

1915 .......................................

45,299

155,848

55,149

40,819

6,395

1916 .......................................

11,244

332,741

6,716

39,758

18,068

1917 .......................................

848

511,774

6,590

6,915

11,287

1918 .......................................

5,010

309

7,133

3,822

7,892

1919 .......................................

22,782

1,637,866

668,060

69,191

117,098

1920 .......................................

38,048

85,310

179,378

265,942

186,837

1921 .......................................

26,441

153,227

975,702

105,093

238,985

1922 .......................................

78,325

141,419

13,896

147,174

32,818

1923 .......................................

69,803

143,019

7,199

138,266

35,803

1924 .......................................

103,958

254,115

358,004

156,770

45,252

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Utförsel.

83 A

83 B

83 C

83 D

83 E

1 r

vete-

majs-

potatis-

ris-

annan

kg.

kg.

kg-

kg-

kg.

1913 ..................................

_

4,250

1914 ...........................

600

_

1,041,304

30,000

3,000

--

19is .......................................

1,731

2,230

129,363

1,200

1916 .......................................

1,440

4,922

250

116,445

—

1917 .......................................

_

—

... -

- .

—

1918 ......................................

—

—

—

—

1919 .....................................

—

1,485

20,975

7

—

1920 .......................................

200

7,144

298,511

—

—

1921 ....................................

1922 .......................................

30

15

5,278

6,675

501

1,897,335

_

500

153

1923 .......................................

—

—

—

—

100

1924 .......................................

—

400

—

—

—

Bilaga H.

Sveriges införsel och utförsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap

och dextrin åren 1913, 1920-1924.

Å r

j Druvsocker oc''>

stärkelsesocker

162 A

Stärkelsesirap

162 B

D e x

t r i n

fast 1245 A

flytande 1245 B

1--i---

Införsel ; Utförsel

kg. i kg.

Införsel

kg.

Utförsel

kg-

Införsel Utförsel

kg. 1 kg.

Införsel

kg-

Utförsel

kg.

1913...........

... 51,314

445,425

95,319! 1,436

''

90,528

24,955

1920 ...........

157.376

436,939

67,040 8,145

7,119

92,283 1

1921 ...........

...1 6,175

1,225,037

13,817

58,2721 5,844

8,834

17,320

1922 ...........

... 27.633

649,737

—

116,7001 17,094

8,924

31,638

1923 ...........

... 23,802 —

635,238

—

135,758! 713

9,115

24,803

1924 ...........

... 24,338 1 134

2,174,710

119

231,265! 3,214

7,682

28,045

Tillverkning av stärkelsesocker och

stärkelsesirap 1913, 1920—1923.

Kg. Kr.

1913..................... 1,835,180 705,192

1920 ..................... 7,532,437 6,738,758

1921 ..................... 1,400,663 843,081

1922 2,012,019 1,022,421

1923 ..................... 3,171,938 1,672,985

Tillverkning av dextrin och preparater

därav 1913, 1920-1923.

Kg. Kr.

1913 ........................ 361,127 115,542

1920 ........................ 603,837 705,870

1921 ....................... 268,169 228,001

1922 440,970 286,430

1923 499.370 287,298

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.